Kapitel 12 Den funktionshindrade bågskytten 12.1 Introduktion En rejäl ansträngning bör göras för att introducera personer med olika typer av funktionshinder i bågskytte, en idrott som de kan utöva på likvärdigt sätt och som icke funktionshindrade. Var och en av dessa personer har rättighet att roa sig med bågskytte, och som tränare skall du göra ditt bästa för att hjälpa dem. Bågskytte, som en rekreations- och tävlingsaktivitet, erbjuder en utmärkt möjlighet för fysiskt funktionshindrade att delta på lika grund. Effektivt skytte kan uppnås trots skador i ex benen och rygg, sedan compoundbågen infördes kan så ske även för de med skador i överkroppen. Det finns en stor uppsättning hjälpmedel för att hjälpa den fysiskt funktionshindrade bågskytten. Det finns också hjälpmedel för de med syn och hörselskador för att de skall kunna glädjas åt bågskytte. Var inte rädd för att fråga bågskytten om hans eller hennes funktionshinder. Han/hon är den bästa informationskällan för dig som tränare för att kunna instruera med hänsyn till de begränsningar som finns. Om funktionshindret innebär någon form av kommunikationsproblem så har de ofta en assistent som vara behjälplig. Behöver du rent medicinska råd bör du rådfråga expertis. Du kommer märka att du troligen behöver göra vissa justeringar i skjutteknik eller utrustning när du tränar skytten i jämförelse till vanlig instruktion. Det är viktigt att du lägger tid på att prata med den potentiella skytten för att kunna få reda på så mycket som möjligt om dennes situation. Som exempel kan funktionshindret medför att skytten har sämre kondition än vanligt och lektionerna kanske bör kortas. Folk börjar med bågskytte av många olika skäl och det är ofta bra att på ett tidigt stadium ta reda på vad skytten vill med sitt bågskytte. De kanske bara vill ha kul. Men är det så att de har tävlingsambitioner för att nå landslag och OS/Paralympic Games måste tränaren ha koll på reglerna för tävling på dessa nivåer. De finns i FITA:s regelbok men nämns också kort i 12.12 i denna redogörelse. 12.2 Olika typer av funktionshinder Det finns många personer med många olika typer av funktionshinder men de flesta kan ändå utöva bågskytte. Fyra kategorier kan man urskilja: Fysiska skador Sensoriska skador Mentala skador Olika sjukdomstillstånd 1
Inom dessa olika kategorier ryms många olika skador och grader av skada. Tränaren behöver inte kunna alla dessa funktionshinder men kommer finna att det blir enklare om man delar upp de olika funktionshindren med följande uppdelning: Bågskyttar med begränsad eller ingen funktion i armarna, se 12.3 Stående bågskyttar med balansproblem, se 12.4 Bågskyttar med synskador, se 12.5 Bågskyttar med förståndshandikapp, se 12.6 Rullstolsburna bågskyttar se 12.7 Bågskyttar som sitter på vanlig stol, se 12.8 Bågskyttar med kommunikationshinder, se 12.9 Bågskyttar med en kombination av funktionshinder, se 12.10 12.3 Bågskyttar med begränsad eller ingen funktion i armarna 12.3.1 Bågarm 12.3.1.1 Om bågarmen är amputerad kan skytten använda protes med anordning monterad för att hålla bågen. Han/hon kan också använda sin normala protes med en för ändamålet monterbar anordning. Landstingens hjälpmedelscentral är behjälpligt med specifika hjälpmedel. Alternativt kan skytten ändra från höger till vänsterskytte eller vice versa. 12.3.1.2 Om bågarmen är vek eller skytten saknar greppförmåga i fingrarna kan handen spännas fast mot bågen. Denna strapping måste vara tight för att hålla bågen i korrekt position men skall kollas ofta för att säkerställa blodcirkulationen till fingrarna. 12.3.1.3 Om bågarmen är så vek att skytten inte kan sträcka den mot tavlan kan man använda ett armbågsstöd. 12.3.2 Dragarm 12.3.2.1 Om dragarmen saknas, kan en protes monteras, som i 12.3.1.1. Den kan ha en krok monterad som hakas runt strängen och skytten vrider protesen så att kroken släpper. Alternativt kan skytten dra bågen med tänderna. Det är relativt vanligt. Man monterar helt enkelt en bit läder på strängen och fungerar ungefär som compoundskyttens loop. Överlevnaden på en sådan tab är dock begränsad då skytten tenderar att bita genom. 12.3.2.2 Om dragarmen är vek och grepp i fingrarna saknas så är den vanligaste metoden att spänna fast en krok till handen och skytten vrider helt enkelt armen för släpp, oftast är dock att man använder samma typ av release som compoundskytten. Det går också att modifiera en release så att den utlöser vid kontakt med ex hakan eller kind om så krävs. 2
12.3.3 Beroende på vilken arm som är skadad så kan man alltså byta från höger till vänster oberoende av vilket öga som är dominant. Skytten får helt enkelt lära sig att blunda med ett öga. 12.4 Stående bågskyttar med balansproblem Balansproblem kan ha många orsaker, exempelvis ett ben som är för kort, polioskada, protes etc. Det finns många olika lösningar. Skytten kan ha särskilda skor för att kompensera olika längd på benen. Kloss får kan användas för att uppnå en korrekt ställning. Om balansen är mycket dålig(vilket kan vara en säkerhetsrisk i vind) kan man föreslå att denne skjuter sittande istället. 12.5 Bågskyttar med synskador Precis som i de andra kategorierna ryms denna av många olika personer och skador. Det finns de som har viss syn samt de som är helt blinda. Denna redogörelse rör primärt de sistnämnda. Viktigt här är att reda ut om skytten är blind sedan födsel eller har förlorat synen senare i livet. Det har stor betydelse för att förstå de olika begrepp vi använder oss av. Ge skytten möjlighet att känna på utrustningen för att kunna måla en bild av den. Synskadade måste hanteras individuellt, och det av säkerhetsskäl, för skytten, tränaren och andra. Oftast kan de inledande skotten göras med hands on -principen, med skyttens tillåtelse. Arbeta med dem, dra ihop, släpp ihop och styr båghanden. Ge dem känslan av skottet. Ofta ifrågasätts vad värdet av bågskyttet är för en synskadad person. Faktum är att bågskytten snabbt lär sig höra skottet precis som vi lär oss att det låter olika i mitten av tavlan jfr med en ute i kanten. 12.5.1 Position på skjutlinjen Synskadade behöver hjälp att placera sig på skjutlinjen, för att hamna på samma ställe från serie till serie. Enklast görs det med någon form av markering, ex två hästskor fastsatta i marken eller på golvet. 12.5.2 Siktning Det finns två metoder för att sikta som synskadad, och den absolut vanligaste är peksiktningen. 12.5.2.1 Pek/beröringssikte Ett mycket enkelt peksikte är helt enkelt ett kikarstativ med ett justerbart verktyg för att kunna beröra med båghanden. Stativet bör tyngas med en vikt för att stå stadigt vid användandet. Denna metod kan utvecklas efterhand men huvudsaken är kontakten med handen. Det ger skytten kontroll på höjd och sida och möjliggör siktförändringar precis som för den vanliga skytten. Men med samma metod som den klassiska, tvärtemot pilens träff. Mer sofistikerade utrustningar för peksikte kan sökas hos International Blind Sports Association(IBSA). 3
12.5.2.2 Iris-systemet Det franska hjälpmedlet, Iris-systemet, är en elektronisk anordning eller sändare som monteras på pilfångets baksida. Vid platsen för siktet på pilbågen sätts en mottagare som tar emot signalen och överför den till skytten via öronsnäcka. Skytten lyssnar helt enkelt efter högsta signal som då anger att sikte är centrerat och skjuter sedan pilen. Det gör den synskadade skytten oberoende av hjälp. siktet justeras såsom ett vanligt sikte, följ pilen. Denna utrustning är dock dyr och ämnar sig för de mest dedikerade. Bågen måste också vara i fullt drag för att signal skall sändas. Systemet kan användas utan problem på avstånd runt 30 m. 12.5.3 Assistans Alla synskadade behöver assistans för att justera siktet i någon form men också med hjälp till och från skjutlinjen. 12.5.4 Protokollföring Det finns flera metoder, en som kan nämnas är att på en foam-platta, i form av en tavla, markera träffen med nålar för att skytten skall kunna känna var pilarna träffade. Det rekommenderas ej att skytten följer med fram till tavlan för risken för att trampa på pilar på marken men också för att inte göra sig illa på de som sitter i tavlan. 12.6 Skyttar med mentala funktionshinder (Ingår ej i Paralympic) Det är en mycket vitt spridd grupp. Du måste helt enkelt individuellt bedöma respektive skytt. Ofta kräver det 100% ledarnärvaro och du måste ta anhöriga eller annan hjälp för att inte låsa upp all din tid på en skytt. Kan skytten acceptera och utföra instruktioner på ett säkert sätt så skall skytten ändå kunna medverka. Men det finns några vanliga beteenden att beakta: De har ofta en kortare tid då de är uppmärksamma Lätt frustrerade Extrema känsloyttringar Instruktionerna kan behöva upprepas många gånger, det är också vanligt att de: Vänder sig om i fullt drag Skjuter innan eller springer fram till tavlan innan signal. 4
12.7 Bågskyttar sittande i rullstol 12.7.1 Rullstolens position Rullstolen skall placeras på skjutlinjen så att skuldrorna är placerade i förhållande till skjutlinjen som på en stående skytt. Precis som en stående skytt kan en skytt i rullstol vrida den något för mer bekvämlighet. Bromsarna skall vara tillslagna. Vid ojämnt underlag måste man försäkra sig om att alla fyra hjulen står stadigt. 12.7.2 Skyttens sittposition Ett område som kräver extra uppmärksamhet då balansförmågan varierar mycket mellan dessa skyttar. De med mycket dålig balans kan behöva stöd av tex ett bälte, runt bröst eller knä för att möjliggöra ett uppdrag av bågen. Även skyttar med bra balans kan inledningsvis behöva denna extra hjälp. Skyttar med spasmer i benen önskar ofta att ha dessa fastspända vid skjutning. Ryggstödet skall sluta under skulderbladen för att ge muskulaturen fritt rum. En bekväm skjutställning med gott stöd för att möjliggöra en likartig eller exakt position från skott till skott. Assistera skytten så att denne har några checkpunkter för att säkerställa att positionen blir rätt varje gång. En trött skytt lutar sig ofta bakåt från tavlan sätt för att få balans vid uppdraget, vilket kan ge problem med islag i bröst och rullstol. 5
12.7.3 Utrustning Rullstolskytten bör använda en kortare båge än en stående pga risken för markkontakt, men hjulet bör också ha ngn form av skydd för att inte skada bågen när den efter skottet slår emot stolen. 12.7.4 Stränga bågen De flesta rullstolskyttar kan stränga sina egna bågar med hjälp av bågsträngare, med hjälp av ryggen som mothåll istället för foten som den stående skytten. 12.7.5 Skjutning Skjutningen sker för den sittande skytten oftast på samma sätt som för andra, kanske med ett något högre startläge. Andra modifikationer kan behövas om ytterligare skador finns att ta hänsyn till. Se 12.3. 12.7.6 Protokollföring och markering Inomhus sköter rullstolskyttarna oftast deras markering själva, även om de kan behöva hjälp med pilutdragning. Utomhus däremot behöver de assistans med markeringen. På vanliga tävlingar av tavelkamraterna och internationellt av tränaren. 12.7.7 Strängfrigång Ett vanligt problem för rullstolsbågskyttar är dålig strängfrigång, nedan kommer några tips på åtgärder: 12.7.7.1 Ta bort armstödet på rullstolen på tavelsidan 12.7.7.2 Ta bort handringen på hjulet på tavelsidan eller byt ut hjulet mot ett utan handring. 12.7.7.3 Tilta hjulen något, de flesta rullstolsburna vet hur man gör det på deras stol. 6
12.7.7.4 Placera en skiva under sätet på skytten för att höja skytten 12.7.7.5 Få skytten att sitta närmre tavlan med hela kroppen och inte bara sig mot tavlan. 12.7.8 Ryggstödet Oftast blir stödet för ryggen bättre med ett mjukare ryggstöd, höjden måste dock alltid sluta under skulderbladen för att ge full rörlighet. Under tävling får skytten inte ta stöd med armen på armstödet för att stödja bågarmen. 12.7.9 Några komihåg Prata med skytten på hans ögonhöjd, stå inte alltid upp. Diskutera önskade förändringar med skytten och låt skytten genomföra dessa om möjligt. Svårt skakade, tetraplegiker, får ta hjälp med att nocka pilarna på strängen och siktjusteringar om så skytten önskar. 12.8 Bågskytte sittande på en vanlig stol För att få mer stöd med hjälp av fötterna kan ett alternativ vara att sitta på en vanlig stol, stolen kan stå kvar på skjutlinjen vid markering eller vila. Det ger skytten ett stöd som inte kan erhållas vare sig som stående(med funktionshinder) eller sittande i rullstol. Höjden på denna stol utarbetas i samarbete med en physioterapist. Ryggstödet är inte nödvändigt i dessa fall. 12.9 Bågskyttar med kommunikationssvårigheter Dessa skyttar kan skjuta precis som fullt friska men kan behöva andra instruktionsmetoder. 12.9.1 Hörselskadade skyttar Beroende på grad kan följande steg tas Om skytten kan läsa på läpparna, vänd ditt ansikte mot skytten vid instruktion Om verbal kommunikation ej är möjlig använd skriftlig instruktion. Tänk på att skytten inte hör våra skjutsignaler. 12.9.2 Stumma skyttar Som ovan, men vid behov be skytten ta med assistent. 12.10 Bågskyttar med kombinerade funktionshinder Det är vanligt att en person har mer än en av ovan uppräknade funktionshinder. Till exempel kan en tetraplegiker som sitter i rullstol ha problem med händer och armar också. 12.11 Andra medicinska frågor Det finns många andra medicinska problem som inte nämnt ovan som påverkar en skytts förmåga att tillgodogöra sig bågskytte. Det kan vara astma, epilepsi, reumatism mm. Fråga alltid skytten innan ni startar om det är något ni behöver tänka särskilt på. 7
12.12 Internationella regler Numera sorterar bågskytte för funktionshindrade under World Archer(FITA). 12.12.1 Klassificering För att säkerställa ett rättvist och sportsligt tävlande måste alla internationellt tävlande skyttar klassificeras, än så länge finns det bara sådan för fysiskt funktionshindrade. Det finns också mini - regler för funktionshinder. Exempelvis får man inte räknas som funktionshindrad i idrottssammanhang om endast ett finger är amputerat. 12.12.2 Tävlingsformat Internationellt samma som för stående. 12.12.3 Regler för rullstolar Rullstolar som används skall vara ämnade för principen och meningen med ordet rullstol och får inte vara uppgraderad på något vis. Inget stöd för bågarmen får finnas. Ryggstödet får inte gå fram längre än halva sätet, undantaget W1-klassen se 12.12.4. Ingen del av rullstolen får gå närmre än 110 mm från armhålan på skytten vid något tävlingsavstånd. Rullstolen får ej överstiga det tillåtna utrymmet på skjutlinjen. 12.12.4 W1 W1-skyttar är skyttar med extra funktionshinder, såsom tetraplegikerna. De kan skjuta i recurvklassen med en compoundbåge, med release men utan scope, peep osv. De får också spänna fast båghanden mot bågen så länge bågarmen inte har ett stöd. 12.12.5 Vanliga stolar Kan användas om det är att beteckna som en stol i dess rätta mening. Får ej stödja bågarmen, ingen del får sluta närmre än 220 mm från armhålan. Stolens ben skall få plats inom 60 cm x 80 cm. 12.13 Sammanfattning Slutligen, bli inte rädd för att träna funktionshindrade bågskyttar. Det kan vara mycket utvecklande och kul för dig som tränare. Skytten kommer visa mycket glädje vart efter svårigheterna passeras. 8