Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2018-09-20 Giltigt t.o.m.: 2019-09-20 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Innehåll 1. Syfte och omfattning... 2 2. Allmänt... 2 3. Ansvar och roller... 2 4. Beskrivning... 3 4.1. Innan katetersättning... 3 4.1.1. Indikationer... 3 4.1.2. Kateterval... 3 4.1.3. Patientinformation inför insättande av KAD... 3 4.2. Hygien... 4 4.3. Arbetsbeskrivning Ren metod... 4 4.3.1. Duka upp utrustning... 4 4.3.2. Gör så här gemensamt för manligt eller kvinnligt kön... 4 4.3.3. Gör så här - patient med manligt kön... 4 4.3.4. Gör så här patient med kvinnligt kön... 5 4.4. Fixering av KAD... 5 4.5. Byte av urinpåsar... 6 4.6. Blåsträning... 6 4.6.1. Kateterventil... 6 4.6.2. Kateterklämma... 6 4.6.3. Kateterpropp... 6 4.7. Blåssköljning... 7 4.8. Kateterdragning... 7 4.9. Utskrivning med kateter... 7 4.10. Komplikationer... 8 4.10.1. Infektion... 8 4.10.2. Kateterstopp... 8 4.10.3. Blåskramper... 9 4.10.4. Skador och obehag i urinröret... 9 4.10.5. Hematuri... 9 4.10.6. Läckage och trängningar... 9 4.11. Dokumentation... 9 4.12. Avvikelser... 10 5. Plan för kommunikation och implementering... 10 6. Referenser... 10 7. Dokumentinformation... 10
Rutin 2(10) 1. Syfte och omfattning Denna rutin ska styra och säkerställa hanteringen av kvarliggande kateter (KAD) och därmed förebygga och minimera risken för komplikationer. Rutinen ska vara känd och följas av personal inom alla hälso och sjukvårdsverksamheter, Region. Rutinen omfattar vuxna patienter. 2. Allmänt Urinvägsinfektion är nationellt sett den vanligaste vårdrelaterade infektionen och förekommer oftast i samband med behandling med kvarliggande kateter (KAD). Skärpt indikation för sättande av KAD och begränsning av behandlingstiden är viktiga faktorer för att minska risken för vårdrelaterad urinvägsinfektion. Intermittent kateterisering minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört med kvarliggande kateter och bör alltid övervägas. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) arbete för förbättrad patientsäkerhet är urinvägsinfektioner i samband med vård ett prioriterat förbättringsområde, läs mer i SKL:s publikation: Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga. 3. Ansvar och roller Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för hur en aktivitet ska utföras samt hur ansvaret är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9). Uppgiften att utföra kateterbehandling får utfaras av hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften, (Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?) Ansvarig läkare ansvarar för att ordinera inläggning av urinkateter. Ordinationen ska omfatta indikation, typ och storlek av kateter samt beräknad behandlingstid. Vårdenhetschef ansvarar för att denna rutin om insättning och skötsel av KAD är känd och att rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen ansvarar även för att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till utbildning. Sjuksköterskan har formell kompetens för katetersättning och ansvarar för anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs samt att detta dokumenteras i patientens journal. Lokal rutin för att sjuksköterska kan ordinera inläggning av urinkateter kan förekomma. Undersköterska som har formell utbildning får sätta kateter. Undersköterskan ansvarar för att rapportera förändringar som avviker från det normala i samband med KAD.
4. Beskrivning Rutin 3(10) Denna rutin utgår från den nationellt kvalitetsgranskade Vårdhandboken avsnitt gällande Kateterisering av urinblåsa, Vårdhandboken Här kan man även läsa om t.ex. Intermittent kateterisering Suprapubisk kateter 4.1. Innan katetersättning En läkare skall ha bedömt att patientens tillstånd kräver KAD, vilken typ av kateter som skall användas, storlek samt planerad behandlingstid alternativt tidpunkt för omprövning. 4.1.1. Indikationer Urinretention eller urinstämma, 500 ml i blåsan. Individuella bedömningar kan styra, se 2.8.1 2.8.3 i Urologiska diagnoser, Hälso- och sjukvård, Region (09-44200)_TMP.doc. Forcerad diures. Intensivvård med urinmätning. I samband med vissa operationer och röntgenundersökningar. 4.1.2. Kateterval Silikonelastomer kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning). Vid latexallergi: Helsilikon kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning) Vid sveda eller obehag i urinröret kan en hydrofilbelagd helsilikon kateter väljas. 4.1.2.1. Val av storlek 12-14 Charriére Vid blödning eller mycket grumlig urin, kan grövre kateter än 16 Charriére användas. 4.1.3. Patientinformation inför insättande av KAD Informera patienten om syfte, insättningsförfarande, skötsel av KAD samt vanliga komplikationer. Kom ihåg att tydliggöra för patienten att katetern sitter kvar i urinblåsan med hjälp av en kuffad ballong. Muntlig och skriftlig information ges efter patientens behov. I samband med insättandet får patienten en informationsbroschyr Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan, där även uppgift om typ av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt planerad tid med kateter ska noteras.
Rutin 4(10) 4.2. Hygien Inför katetersättning skall patienten i möjligaste mån duscha, alternativt noggrann nedre toalett. Informera patienten om betydelsen av en god personlig hygien, på katetern kan det finnas sekret som behöver tvättas bort. Underkläder bör bytas regelbundet. 4.3. Arbetsbeskrivning Ren metod Använd aseptisk teknik. Aseptik innebär att produktens renhet bevaras det vill säga det rena rent och det sterila sterilt. Ett aseptiskt arbetssätt vid kateterbehandling innebär att kateterns sterilitet ska bevaras vid införandet i urinblåsan. 4.3.1. Duka upp utrustning Desinficera händerna noggrant med handsprit. Rent underlägg på avspritad uppdukningsvagn/bricka. OBS! uppdukat material får aldrig placeras i patientens säng. Steril pincett, höggradigt rena kompresser och pappersrondskål. Steril KAD, 12-14 Charriére, enl. ordination. Provkuffa och kontrollera katetern, spar LOT nr och dokumentera det i patientjournal. Xylocaingel 2 % 2 st för manligt kön 1 st för kvinnligt kön, 10 ml sprutor (alternativt Instillagel 11-20 ml). Steril glycerinmix (Glyco-Block 10 ml). Tömbar urinpåse med kort eller lång slang. Eventuell kateterventil. Ordentlig fästanordning för kateterpåse. Till kateterinsättning kommer du även att behöva höggradigt rena handskar. 4.3.2. Gör så här gemensamt för manligt eller kvinnligt kön Påminnelse: Har du kommit ihåg att provkuffa katetern och spara LOT nr? Området kring urinröret tvättas med tvål och vatten, även under förhuden på män. Ta av handskar. Desinfektera händerna och ta på nya handskar. Hygienunderlägg. 4.3.3. Gör så här - patient med manligt kön 1. Bedöva med sammanlagt 2 sprutor Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11-20 ml). Bedövningen sprutas sakta in i urinröret tills ett motstånd känns, vänta i 1 min tills slutningsmuskeln slappnat av och du kan därefter spruta in resten av gelen utan motstånd. 2. Håll upp penis eller sätt en kompress runt penis för att motverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter innan bedövningen verkar.
Rutin 5(10) 3. För sedan med en steril pincett in katetern till kateterns delningsställe. Viktigt att kateterns sterilitet ska bevaras. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för kateterspolning och spruta in 10-20 ml steril NaCl så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen. 5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mot den känsliga blåsbotten. 7. Efter införandet dras förhuden över ollonet, för att hindra uppkomsten av parafimosis. 4.3.3.1. Tips vid problem, patient med manligt kön Börja med att föra in extra gel. Vid fortsatta svårigheter att få in katetern kan patientens ben böjas och penis hållas upp. Byt till kateter med böjd tipp, så kallad Thiemann kateter. Katetern förs in med spetsen/böjen uppåt mot buken. OBS! Felvänd kan katetern orsaka skada. Den som kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet. 4.3.4. Gör så här patient med kvinnligt kön 1. Håll isär blygdläpparna med hjälp av en kompress. 2. Bedöva med 1 spruta Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11 ml). Bedövningen sprutas sakta in i urinröret, vänta 3-5 minuter. 3. För sedan med en steril pincett in katetern ca 10 cm. Viktigt att kateterns sterilitet ska bevaras. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för kateterspolning och spruta in 10-20 ml steril NaCl så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen. 5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mot den känsliga blåsbotten. 4.3.4.1. Tips vid problem, patient med kvinnligt kön För att hitta urinröret kan hela vulvamynningen behöva fyllas med Xylocaingel varvid urinrörsmynningen brukar framstå som genom ett förstoringsglas. 4.4. Fixering av KAD Urinuppsamlingspåsen placeras under blåsans nivå och fixeras. Se till att uribagen får en bra upphängningsanordning, benpåse eller kardborrband, viktigt att påsen inte har kontakt med golvet. Även proppad kateter bör fixeras.
Rutin 6(10) Kateterbärarens livsstil har betydelse för val av fixering. För att undvika förträngning i urinröret, som kan uppstå av tryck, är det viktigt att låta kateter och penis ligga uppåt. För en immobil patient med manligt kön är det nödvändigt. För att förhindra vasovagal reaktion vid kraftig urinretention kan urinen tappas ut med kateterpåsen liggande i samma nivå som patienten. 4.5. Byte av urinpåsar Användning av urinuppsamlingspåse för slutet system minskar eller fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD. Dagtid används tömningsbar påse med kort slang, alternativt kateterventil. Nattetid kopplas påse med lång slang till den tömningsbara påsen med kort slang. Vid identifierad fallrisk bör kort påse övervägas. Tömbar påse och kateterventil byts 1 ggr/ vecka. Kateterpropp bytas efter varje användning. 4.6. Blåsträning Det finns inte stöd i forskningen för att blåsträning eller intermittent tömning är nödvändigt innan kateterberhandling (KAD) avslutas. Intermittent tömning med kateterventil kan bidra till att patienten upplever ett större oberoende. Intermittent tömning kan förlänga tiden tills katetern blir blockerad av konkrement. 4.6.1. Kateterventil En öppningsbar kateterventil på katetern kan vidarekopplas till urinuppsamlingspåsen, exempelvis nattetid eller vid blåsträning. Det är mer hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för patienter med nedsatt handfunktion. Kateterventilen byts vid behov, vanligtvis efter cirka en vecka. 4.6.2. Kateterklämma Kateterklämma får inte placeras över kuffkanalen. Klämman ska användas på slangen till urinuppsamlingspåsen. 4.6.3. Kateterpropp Kateterproppar är engångsmaterial och ska bytas efter varje användning. Använd kateterventil i första hand då det är mer hygieniskt.
Rutin 7(10) 4.7. Blåssköljning Blåssköljning utförs endast vid behov, t ex, blödning, tendens till slam eller konkrement bildning, för att kontrollera att katetern är öppen. 4.8. Kateterdragning Kateterbehandling ska avslutas så snart som möjligt på grund av de risker som finns för infektion, stenbildning, obehag och vävnadspåverkan. Efter längre tids behandling finns följande metoder att välja mellan: Stäng katetern ett par timmar. Kuffa ur och dra katetern. Patienten ska kissa efter att katetern är dragen innan blåsscanning sker. Kontrollera residualurin genom att använda blåsscanner, kom ihåg att dokumentera mängden. Eller Fyll urinblåsan med ca 300 ml koksalt eller till dess att patienten känner måttliga urinträngningar. Kuffa ur och dra katetern och jämför mängden vätska som patienten sen kissar ut med den insprutade volymen. Om den överstiger 2/3 kan i regel patienten lämnas utan ny kateter. Eller Ta bort katetern vid midnatt. Om kateter behöver återinsättas sker det i regel dagtid. Kontrollera residualurin på morgonen efter att patienten har kissat genom att använda blåsscanner, kom ihåg att dokumentera mängden. Residualurinkontroll/ blåsscanning ska alltid ske efter kateterborttagning, kom ihåg att dokumentera mängden. Schema för kontroll av blåstömning, se vårdhandboken 4.9. Utskrivning med kateter Försäkra dig om att patienten kan: Hantera kateterventil Tömma urinpåse. Byta urinpåse. Rengöra katetern. Använda upphängningsanordningar. Efter ordination eventuellt blåsträna. Belys frågeställningar kring sex och samlevnad.
Rutin 8(10) Patienten ska vara informerad om varför katetern har satts, om den ska vara öppen eller proppad dagtid och hur länge katetern ska sitta, Patienten ska även informeras om var och hur ofta kateterbyten ska ske och vart man vänder sig om problem uppstår. Viktigt att ansvarig distriktssköterska, hemsjukvård eller annan ansvarig sjuksköterska kontaktas. Urinpåsar och kateterventiler skrivs ut på hjälpmedelskort av sjuksköterska med rätt att förskriva kostnadsfria hjälpmedel Patientinformation - Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan bör ges till patienten i samband med insättande, och ska alltid skickas ifylld med patienten hem. 4.10. Komplikationer 4.10.1. Infektion Behandla endast om patienten har symtomatisk bakterieuri. Vid antibiotika behandling ska katetern bytas 2-3 dygn efter påbörjad behandling för att undvika att bakterier överlever i biofilmen på katetern. Byte av kateter i samband med antibiotika förkortar tiden till symtomlindring och förlänger tiden till ny bakterieinvasion. Sannolikt är kateterbyte i samband med antibiotika ett led i kampen mot resistensutveckling. 4.10.1.1. Urinodling patient med kateter Stäng av katetern genom att sätta klämma på slangen till urinuppsamlingspåsen ½-1 timme före provtagning. OBS klämman får aldrig sättas på katetern. Tvätta katetern med Klorhexidinsprit 5mg/ml och punktera med steril engångsspruta nedanför förgreningsstället (endast latex- och silikonkatetrar). Aspirera 4-5 ml urin, häll över urinen i plaströret. 4.10.2. Kateterstopp Kan bero på grumlig urin, konkrement, knickbildning av katetern eller slangen samt obstipation. Kontrollera slang och kateter, överväg blåssköljning eller byte av kateter. Behandla eventuell obstipation eller andra orsaker.
Rutin 9(10) 4.10.3. Blåskramper Kan uppstå när en kateter läggs in första gången. Smärtan är ofta övergående. Eventuellt kan antikolinergika eller lättare analgetica som exempelvis Paracetamol övervägas vid fortsatta blåskramper. 4.10.4. Skador och obehag i urinröret Se över katetermaterial och katetergrovlek diskutera med läkare om utredning eller annan behandling ex intermittent kateterisering eller suprapubisk kateter. 4.10.5. Hematuri Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen. Kan bero på urinvägsinfektion, drag i kuffen i blåsbotten eller om patienten behandlas med blodförtunnande läkemedel. Blod i urin ska rapporteras till läkare. Vid större blödning skall katetern hållas öppen till påse och hematurikateter övervägas. 4.10.6. Läckage och trängningar Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker. Stopp i katetern eller knickad slang. Tryck av kuff mot blåsbotten Kuff som dragits ned i urinröret Obstipation Slemhinneatrofi (på kvinnor) Överaktiv blåsa Liten urinblåsa Urinvägsinfektion Urinrörsinflammation Blåssten Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om inte omvårdnadsåtgärder avhjälper problemet. 4.11. Dokumentation Dokumentation ska ske under aktiviteten Urinavledande kateter i patientjournalen glöm ej att dokumentera LOT numret. Detta är viktigt för att kopplingen ska kunna ske till infektionsverktyget. Det är viktigt att registrera datum för inläggning- samt uttag av KAD. Dokumentera under följande sökord: Urinavledande kateter Förekomst av urinavledande kateter Indikation/information Dokumentera i fritext vilken information/undervisning som patienten erhållit. Här dokumenterar du även att patienten fått muntlig och skriftlig information. Residualurin
Rutin 10(10) Uppföljning Patientens synpunkter Ordinationer Här kan förutom medicinska ordinationer även individuell utprovning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar beskrivas. Iakttagelser och åtgärder. 4.12. Avvikelser Då händelse inträffar vid katetersättning som avviker från författningar, föreskrifter, metodbok eller lokala anvisningar skall en avvikelserapport skrivas som sedan går till aktuell vårdenhetschef. 5. Plan för kommunikation och implementering Detta dokument skickas ut till samtliga berörda Verksamhetsutvecklare som extrauppföljare i Platina. Verksamhetsutvecklare ansvarar för att sprida information om rutinen till berörda Kvalitetssamordnare som ansvarar för att sprida den till Verksamhetschef (VC) och Vårdenhetschef (VEC) inom den egna organisationen. VEC ansvarar för att sprida information till berörda medarbetare. 6. Referenser Dokument Kateterisering av urinblåsa Översikt Patientinformation - Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan Schema för kontroll av blåstömning SKL Urinvägsinfektioner ett åtgärdspaket Urologiska diagnoser, handläggning Region Urinblåsa, övervakning i samband med operation, vuxna. Regiongemensam hälso- och sjukvård Plats Vårdhandboken Platina Vårdhandboken SKL Platina Platina 7. Dokumentinformation Denna rutin är uppdaterad utifrån en befintlig rutin med samma namn för att kunna användas för Hälso- och sjukvård, Region. Granskare vid denna revision är: Susanne Högberg, utbildningsledare, Kliniskt träningscentrum (KTC) Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare VO Kirurgi Marlene Sjöberg Axelsson, uroterapeut, VO Kirurgi Britt-Inger By, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Börje Svensson, Chefläkare, Division Primärvård