Stadsbyggnadsförvaltningen Datum Er Referens 2017-05-22 Uppdaterad 2017-06-13 Handläggare Vår Referens HK Plan 2016.2 1(10) Detaljplan för del av Karlslund 1:1, m.fl., Karlslundsgatan, Landskrona stad Samrådsredogörelse Planförslaget, upprättat 2017-04-11, har varit föremål för samråd. Detaljplanen har under samrådstiden 2017-04-20 2017-05-11 funnits tillgängligt på Stadsbiblioteket i Landskrona, museet i Landskrona, i Stadshusets foajé samt på Landskrona stads hemsida. Ett samråds- och informationsmöte hölls i Landskrona ishall 2017-05-02. Vid samrådsmötet deltog planchef Johan Nilsson, planarkitekt Harald Klein samt tre åhörare. Vid samrådets slut hade 9 yttranden inkommit från berörda förvaltningar och myndigheter samt 5 skrivelser från berörda sakägare. Yttranden utan erinran Följande hade inget att erinra mot planförslaget: Sydvatten 2017-04-21 Trafikverket 2017-04-24 E.ON Elnät Sverige AB 2017-04-26 Stadsarkitektavdelningen 2017-05-17 Kommunstyrelsen 2017-06-07 (sent inkommet) Yttranden med erinran Inkomna yttranden redovisas sammanfattningsvis och kommenteras nedan i den ordning de inkommit. Landskrona stad Stadsbyggnadsförvaltningen 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 sb@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140
2(10) LÄNSSTYRELSEN, LANTMÄTERIMYNDIGHETEN, BERÖRDA GRANNKOMMUNER SAMT KOMMUNAL INTERNREMISS Länsstyrelsen Skåne (2017-05-11): Länsstyrelsen har med de aktuella planhandlingarna och nuvarande information inte några synpunkter på planförslaget utifrån 11 kap 10-11 PBL. Länsstyrelsen anser att planhandlingarna med fördel kan förtydligas utifrån tydlighetskravet då allmänhetens intresse för, och möjligheterna till delaktighet i, planärenden i stor utsträckning är beroende av handlingarnas utförande och informationens innehåll. Det behov som vägen förväntas lösa behöver beskrivas och sedan bör behovet analyseras enligt fyrstegsprincipen. För varje föreslagen ny väg ska redovisas vilket behov som föreligger och på vilket sätt föreslagen åtgärd uppfyller detta behov. Kan behovet lösas på annat sätt tex utveckla buss och cykelmöjligheter ytterligare? Är behovet sprunget av ett trafikalt behov eller/och ett socialt behov? Det framgår inte av handlingarna hur föreslagen väg är ett steg i att utveckla det högkvalitativa kollektivtrafikstråk som nämns i översiktsplanen då den även tillåter utökad personbilstrafik i en kommun som enligt resevaneundersökningen har en hög bilanvändning. Påverkan på trafiksituationen och bilanvändningen i Landskrona i stort bör beskrivas med koppling till strategiska dokument exempelvis trafikstrategi. Länsstyrelsen ser att mycket av svaren finns att hämta i, av kommunen framtagen, trafikutredning. Planhandlingarna nämner att en utvecklingsplan tagits fram för Karlslund där vägen och befintlig och föreslagen bebyggelse presenteras. Slutsatserna av denna och konsekvenserna av den föreslagna planläggningen kan med fördel förtydligas i handlingarna. Motivet till planförslaget är inte främst att lösa någon trafikproblematik, utan att möjliggöra en social utveckling i stadsdelen och att på ett mer ekonomiskt sätt utnyttja befintliga resurser i stadsdelen. Detta förtydligas under Bakgrund i planbeskrivningen. I rapporten Socialt hållbar stadsutveckling, Boverket 2010, konstateras det att Bristen på samband mellan socioekonomiskt svaga bostadsområden och staden i övrigt är ett grundläggande hinder för socialt hållbar stadsutveckling. Fyrstegsprincipen är inte relevant för föreliggande planförslag då motiven till gatan inte främst är trafikala.
3(10) Gatan i sig förväntas inte ge upphov till mer trafik. Däremot blir resvägen i många fall kortare, vilket totalt sett bedöms ge en minskad miljöpåverkan. En målsättning är att stadsdelen generellt ska nyttjas mer resurseffektivt. Stadsbyggnadsförvaltningen ser ingen motsättning mellan ett högkvalitativt kollektivtrafikstråk och ökad tillgänglighet för alla trafikslag, så länge inte trafikmängderna blir mycket höga, vilket trafikutredningen visar att de inte blir. I utformningen av gatan kommer gång-, cykel- och kollektivtrafik att prioriteras. Trafikutredningen visar att det interna och externa trafiksystemet kommer att fungera i ett fullt utbyggt scenario enligt utvecklingsplanen. Region Skåne (2017-05-09): Den föreslagna vägsträckning i planförslaget stämmer överens med det som kommunicerats i samverkansforum mellan Landskrona stad och Skånetrafiken. De planer för utbyggnad av stadsbusstrafiken som diskuterats har haft den aktuella nya vägsträckningen som förutsättning. Region Skåne har därför inget att erinra mot projektet och detaljplanen i sig. Region Skåne vill dock lyfta vikten av god framkomlighet för kollektivtrafik på den nya gatan och att eventuella hastighetsdämpande åtgärder planeras i nära samarbete med Skånetrafiken för att säkerställa att de inte utgör hinder för en busstrafik med god kvalitet och komfort. Likaså vill Region Skåne lyfta vikten av att utfarten från Emaljgatan på den nya gatan utformas på ett sådant sätt att ut- och infart med buss inte försvåras. Gatan är planerad för en god kollektivtrafikstandard. Under gatans projektering kommer avvägningar mellan kollektivtrafikens framkomlighet kontra allmän trafiksäkerhet att göras. Önskemål om nära samarbete kring gatans utformning har framförts till berörd avdelning. Räddningstjänsten (2017-05-09): Räddningstjänsten ser positivt på förslaget som kommer att ge en utökad tillgänglighet till en stor och viktig del av vår stad. Förslaget kan korta räddningstjänstens körtider till vissa delar av stadsdelen på ett betydelsefullt sätt. Lantmäterimyndigheten (2017-05-09): I Planbeskrivningen nämns det att det för Guldängen 1 gäller tomtindelning. Den bör upphävas innan planförslaget antas alternativt bör hela det område som tomtindelningen avser vara med i detaljplaneområdet.
4(10) En ansökan om upphävning av tomtindelningen för Guldängen 1 lämnades till Lantmäterimyndigheten 2017-05-17. Stadsantikvarien (2017-05-10) Inom planområdet ligger en stenåldersboplats i den nordöstra delen, för ingrepp i fornlämningen krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen. I övrigt berörs ingen befintlig bebyggelse eller värdefulla kulturmiljöer. I ett framtida planarbete är det viktigt att ta ett helhetsgrepp om områdets miljonprogramsbebyggelse. Under de senaste 10-15 åren har omotiverade rivningar av bostäder genomförts vilket också urholkat områdets stadsplaneidé. Miljonprogrammens bostadsområden har ett samhälls-och socialhistoriskt intresse som bör studeras närmare. Det ligger ingen konstaterad fornlämning inom planområdet. Däremot finns det norr om planområdet en stenåldersboplats som inte har någon tydlig avgränsning åt nordväst och sydost. Området är förundersökt och man fann måttligt med flintavslag, två härdrester och en keramikskärva. Följande text finns i genomförandebeskrivningen: Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Texten om arkeologi, under förutsättningar, uppdateras. Stadsbyggnadsförvaltningen är medveten om de samhälls-och socialhistoriskt intressanta värdena som finns i Karlslund, och att det är önskvärt att stadsantikvarien involveras i planeringen av den fortsatta utvecklingen av området. Teknik- och serviceförvaltningen (2017-05-11): Genom aktivt deltagande i detaljplaneprocessen samt projektet i stort har teknik- och serviceförvaltningen haft möjlighet att påverka processen under arbetets gång och är väl insatt i planförslaget. Teknik- och serviceförvaltningen ser mycket positivt på planförslaget och det tänkta resultatet av den. Genom att skapa en förbindelse mellan Ringvägen, Hälsingborgsvägen och Tenngatan skapas grundläggande förutsättningar för en välfungerande stadsdel där människor kan röra sig på ett naturligt vis mellan miljöer och därmed även goda förutsättningar för en bebyggelseutveckling. Trafik Gatan är strukturerad genom en uppdelning med separerade zoner för gångtrafikanter, cyklister samt fordonsburna. Det har varit en utgångspunkt att inte blanda cyklister och gående då dessa inte fungerar på liknande villkor.
5(10) Gatan är även planerad för en god kollektivtrafikstandard vilket är av väsentlig betydelse då gatan skall ge förutsättningar för nya bussförbindelser. Driftskonsekvenser Genom en utbyggnad av gatan påverkas stadens ansvarsområde vad gäller drift och underhåll. Enligt planförslaget kommer utbyggnaden innebära skötsel av 55920 kvm gatumark samt 1670 kvm parkmark. Idag ansvarar kommunen för all den yta bortsett från 11 780 kvm. Skötselnivån förändras på en större del av dessa ytor. En noggrannare studie av ytornas behov bör genomföras i samband med att projektering för gatan har färdigställs i syfte att kunna beräkna behovet av utökade driftsanslag. SBF understryker behovet av att en studie av ytornas skötselbehov genomförs i samband med att projekteringen av gatan färdigställts. Miljöförvaltningen (2017-05-18): 1. Miljöförvaltningen ser betydande svårigheter i att yttra sig över vägen som ska gå genom Karlslund utan att ha fått se den i sitt sammanhang. 2. Inga alternativa sträckningar av vägen har visats vilket gör det svårt att avgöra huruvida den föreslagna sträckningen är den bästa. 3. Beskrivningen av området i den fördjupade översiktsplanen är inte tillräckligt för att förstå helheten varför ett planprogram vore rimligt att anta innan arbetet med detaljplaner påbörjas. 4. Miljöförvaltningen bör bjudas in att delta i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Karlslundsområdet. 5. Förutom de övergripande frågorna ovan finns det också otydligheter när det gäller både buller och dagvatten i planhandlingarna. Att utveckla Karlslundsområdet är lovvärt och det finns stor förbättringspotential som kan ge mervärden åt såväl de boende som åt hela Landskrona. Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten för gator genom stadsdelen Karlslund som sammanbinder Ringvägen, Helsingborgsvägen och Tenngatan. I den fördjupade översiktsplanen finns området utpekat som utredningsområde. Området finns nu mer detaljerat beskrivet i en utvecklingsplan som inte varit föremål för samråd enligt processer i Plan- och bygglagen och är därmed heller inget vägledande dokument. Trots det så är det denna utvecklingsplan som verkar vara motivet till föreslagen detaljplan vilket gör planen svårbedömd. Det är helt enkelt svårt att ta ställning till delarna när man inte diskuterat och fått samsyn om helheten vilket gör att viktiga frågor riskerar att förbises. Miljöförvaltningen önskar en process där även framtagande av utvecklingsplaner är inkluderande och öppna, t.ex. genom planprogram. En process som leder till att olika värden beaktas och tas ställning till i syfte att få till ett så bra slutresultat som möjligt. Då får även allmänheten och berörda intressenter i området möjlighets att yttra sig över områdets utformning i sin helhet som brukligt är i plansammanhang.
6(10) Att bygga en ny väg generar generellt mer trafik och därmed mer utsläpp och bullerstörningar och bör därmed föregås av ett grundläggande analysarbete. Om det finns brister i transportsystemet bör man undersöka vilka olika möjligheter det finns för att åtgärda dem. I sista hand i en sådan analys kommer alternativet att bygga ny väg. Varken i planhandlingarna eller i trafikutredningen går det att utläsa varför just denna lösning med dess placering är den mest resurseffektiva. Det är alltså nödvändigt för förståelsen att redovisa analysen och alternativa vägsträckningar bakom det förslag man kommit fram till i planhandlingarna. Det ska räcka med att läsa planhandlingarna för att få fram det viktigaste med planen men i det här fallet är det väldigt lite från t.ex. trafikutredningen som bemöts och sammanfattas i plan- och genomförandebeskrivningen. I trafikutredningen finns resonemang om trafikalstring och buller vid full utbyggnad av Karlslundsområdet enligt utvecklingsplanen. Detta framgår dock inte i miljöbedömningen som är kopplad till planen där buller vanligvis bör vara en viktig del att redovisa. Planhandlingarna borde också bemöta de farhågor som utredningen tar upp om att trafik som idag går på Hälsingborgsvägen och Ringvägen istället söker sig till den nya vägen för att gena genom området. På vilket sätt de föreslagna fyra dagvattenmagasinen ska organiseras är svårtolkat. På plankartan är det två områden markerade som parkmark där man i dagvattenutredningen kan få fram att två av magasinen ska placeras. Var de andra två magasinen som pekas ut på kartan i dagvattenutredningen ska få plats framgår inte av planhandlingarna. Processen med att ta fram planprogram för Karlslundsområdet är tidmässigt hårt pressat. För att vinna tid och få in värdefull input så tidigt som möjligt i processen bedömer miljöförvaltningen att det vore lämpligt att förvaltningen tillåts delta i det fortsatta utvecklingsarbetet med planer i Karlslundsområdet. 1. Sammanhanget finns beskrivet i Fördjupad översiktsplan för Landskrona tätort, antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18, och i den utvecklingsplan som finns beskriven i planbeskrivningen. Utvecklingsplanen låg till grund för Kommunstyrelsens beslut 2016-03-17 att godkänna påbörjandet av Karlslundsprojektet. Motivet till planförslaget är inte främst att lösa någon trafikproblematik, utan att möjliggöra en social utveckling i stadsdelen och att på ett mer ekonomiskt sätt utnyttja befintliga resurser i stadsdelen. Detta förtydligas under Bakgrund i planbeskrivningen. 2. Föreslagen vägsträckning ligger nära det ursprungliga förslaget för stadsdelens utformning och är framtaget för att; skapa god tillgänglighet och nya entréer till stadsdelen, i stor mån utnyttja befintliga vägsträckningar, skapa tydlighet och en framsida i stadsdelen, skapa nya byggrätter, definiera en idrottspark.
7(10) 3. Se punkt 1 och 2. Planprogram utgick som formell handling ur Plan- och bygglagen 110502 och standard förfarande rekommenderas då planförslaget är förenligt med översiktsplan. 4. Miljöförvaltningen liksom allmänheten och berörda intressenter kommer att involveras mer i det framtida planarbetet. 5. Trafikutredningen visar att det interna och externa trafiksystemet kommer att fungera i ett fullt utbyggt scenario enligt utvecklingsplanen. Då befintliga bostäder vid Pilåkersgatan ligger som närmast cirka 30 meter från gatan och att bullernivåerna vid ett fullt utbyggt förslag skulle ge en ekvivalentnivå på maximalt 58 dba för ett fåtal bostäder bedöms det inte som sannolikt att några bullernivåer skulle överskridas med föreliggande planförslag. Regeringen har nyligen beslutat om att från den 1e juli 2017 höja riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik. För bostäder upp till 35 kvm läggs nivån på 65 dba i stället för det tidigare 60 dba. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet till 60 dba mot det tidigare 55 dba. Ytan för de två dagvattenmagasinen som inte är utpekade som parkmark finns inom gatumarken. SAKÄGARE, BOSTADSRÄTTSHAVARE, HYRESGÄSTER, BOENDE, INTRESSEFÖRENINGAR M.FL. ÖVRIGA Skanova (2017-04-28): Skanova har kabelanläggningar inom berört planområde, vilka kan komma att påverkas av planens genomförande. Bolaget vill få följande synpunkt införd i genomförandebeskrivningen: Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa Skanovas kabelanläggningars funktion ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren Synpunkten: Flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa teknisk infrastruktur ska bekostas av exploatören/fastighetsägaren tillförs genomförandebeskrivningen. Landskronahem AB (2017-05-11): Landskronahem ser mycket positivt på att det blir en ny vägdragning som förbinder Karlslund med övriga staden. Detta har varit en frågeställning som bolaget framfört under många år.
8(10) Vad gäller sträckningen, så är det en avvägning huruvida trafiken skall samlas till något som har mer karaktären av ett "huvudstråk" eller ha en ambition att försöka sprida trafiken till fler parallella stråk. Det finns för- och nackdelar med båda. Vägsträckningen är lång och det förutsätter att det finns en planerad kedja av aktiviteter och bebyggelse, för att stråket skall upplevas som spännande och attraktivt, såsom det illustreras i figur 6; Jaenecke arkitekter. Bolagets utgångspunkt har varit den nu föreslagna vägdragningen, för de tankar som bolaget har för Kv. Kopparängen. Vad gäller den nya detaljplanen och dess konsekvenser för markens indelning, så är det av största vikt att dess ekonomiska konsekvenser klargörs på ett tidigt stadium för samtliga involverade parter, för att undanröja eventuella hinder. SBF tror att det är viktigt att skapa en tydlig framsida i området och förespråkar skapandet av ett huvudstråk. Planeringen av områdets fortsatta utveckling pågår och i det arbetet är Landskronahem en aktiv part. En målsättning i det arbetet är att skapa en tydlig framsida dit bebyggelsen vänder sig för att stråket ska upplevas som spännande och attraktivt. SBF understryker att det är av högsta vikt att utvecklingens ekonomiska konsekvenser klargörs så tidigt som möjligt så att inte utvecklingen i området fördröjs. NSVA (2017-05-17): 1. I dagvattenutredningen Karlslund beskrivs förslag på utformning av befintliga och nya dagvattenanläggningar vid föreslagen gatuomläggningen mellan Kopparhögsvägen och Ringvägen inom detaljplanområdet. Utredningen måste kompletteras med detaljplanområdets del mellan Hälsingborgsvägen och Kopparshögsvägen. 2. Dagvattenanslutning från detaljplanområdet kan ske antingen till Säbydikningsföretag norr om planområdet eller mot befintlig ledningsnätet i Pilåkersgatan. 3. NSVA kräver att dagvattenfördröjning med minst 600 m3 per ha reducerad yta sker innan anslutning till Säby dikningsföretag. Vid dagvattenavledning mot ledningsnätet i Pilåkersgatan är fördröjningskravet att minst 200 m3 per ha reducerad skall ske innan anslutningen. Behovet av fördröjningsvolymen minskar när andelen grön- och genomsläppliga ytor ökar. 4. Vid utformning av fördröjningsanläggningar för dagvatten från vägen skall hänsyn tas till att trafikerade vägar bidrar med mest föroreningar i dagvatten. Därför är det lämpligt att anläggningen som väljs för dagvattenfördröjning från vägar utöver
9(10) fördröjningsegenskaper även har reningsfunktion. NSVA förespråkar därför att dagvatten från föreslagna väg-ytor hanteras med trög avledning som innebär exempelvis vägdike eller magasin. Fördröjningsanläggningar skall placeras inom detaljplaneområdet. 5. Utformningen av dagvattenhantering skall (i så stor utsträckning som möjligt) vara förenlig med dagvattenpolicyn för Landskrona. 6. Ledningsåtgärderna inom detaljplanområdet bekostas av exploatören. 7. Höjdsättning av vägen skall göras genomtänkt. Viktigt att höjdsättning sker så att dagvatten från vägen styrs bort från framtida bebyggelse. 8. Vid plantering av nya träd nära VA- ledningar skall skyddsavstånd till dessa hållas. 1. Hjalmar Brantings vägs gatusektion kommer endast att förändras lite. Det betyder att det inte blir några större ingrepp i gatan. Befintliga diken justeras något och dagvattenhantering inkl. ledningar förblir som befintligt. 2. Enligt utredningen avleds dagvatten mot Pilåkersgatan. 3. I utredningen avleds dagvatten söderut mot Pilåkersgatan och enligt slutsats i utredningen klarar ändå systemet 600 m3/reducerad hektar area. 4. Dagvatten för gatan fördröjs enligt utredningen men pga trafiksäkerhet för cyklister har kantstöd valts vilket betyder att dagvatten fångas i dagvattenbrunnar som vidare avleds till magasinen. Dagvatten från GC-vägar avleds till diken. 5. I projekteringen ska dagvattenpolicyn följas så långt som möjligt. 6. Detta framgår av genomförandebeskrivningen. 7. Enligt sektion i utredningen så styrs inte dagvatten bort från planområdet. 8. Detta tillses i projekteringen. Ställningstagande Planhandlingarna kompletteras vad gäller: Förtydligande i Plan- och genomförandebeskrivningen
10(10) Medverkande Samrådsredogörelsen har upprättats av planarkitekt Harald Klein. Stadsbyggnadsförvaltningen Harald Klein Planarkitekt Landskrona Stad Johan Nilsson Planchef Landskrona Stad Information enligt personuppgiftslagen (PUL) Som information vill vi upplysa om att personuppgifter som inkommer i ärendet behandlas endast i detta specifika planärende samt vid utlämnande av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Källor: Till fastighetsförteckning är; fastighetsinformationsregistret (FIR), statens personadressregister (SPAR). Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för denna information. Om du vill ha ytterligare information om hur dina personuppgifter används eller om du vill att dessa skall ändras är vi tacksamma för skriftligt besked om detta till Landskrona stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, 261 80 Landskrona.