LUDVIKA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 (2) Utskriftsdatum 2017-10-18 Samhällsbyggnadsnämnden Dag Onsdag 25 oktober 2017 Tid Kl. 14:00 Plats Folkets hus våning 7 Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av extra ärende 3. SBN 2017/450 Landsbygdsprogram 4. SBN 2017/58 Godkännande av granskningsredogörelse och beslut om antagande för detaljplan för del av Ingenjören 8 med flera Genomfart: Valhallarakan 5. SBN 2017/556 Förvärv av fastigheten Ludvika Ingenjören 7 6. SBN 2017/202 Förlängning av markanvisning Framfast Sverige AB 7. SBN 2017/537 Uppehåll för miljöstipendium för skolklasser och satsning på informationskampanj i mellanstadiet 8. SBN 2017/345 Svar på remiss gällande motion om att måla cykelbanan längs Fredsgatan 9. SBN 2017/173 Aktualitetsförklaring av Översiktsplanen 10. SBN 2017/554 Budgetuppföljning årsprognos per den sista september
LUDVIKA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2 (2) Utskriftsdatum 2017-10-18 11. Verksamhetsinformation 12. Delegationer 13. Meddelande Ordförande Åsa Wikberg Sekreterare Ulrika Sundin
Lena Kansbod, 0240-86076 lena.kansbod@ludvika.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-04 Sida 1(2) Landsbygdsprogram för Ludvika kommun Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämden föreslår att kommunalfullmäktige antar landsbygdsprogrammet för Ludvika kommun. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram ett landsbygdsprogram för Ludvika Kommun. Programmet beskriver kommunens viljeinriktning i arbetet med Ludvikas landsbygd. Programmet ska revideras varje mandatperiod. Beskrivning av ärendet Programmet innehåller viljeinriktningar för utvecklingen av Ludvikas landsbygd. Arbetet har skett med en styrgrupp på förvaltningsnivå och en politisk referensgrupp. Intervjuer med flera byalag genomförts. Varje förvaltning har varit kontaktad angående teman som berör deras arbetsområden. Text och viljeinriktning har skett under samarbete och fått en uppföljning i referensgruppen. Samtidigt har programmet förankrats på lokal, regional och nationell nivå genom byalag, Länsstyrelse och Tillväxtverket. Forskare och andra specialprojekt har varit konsulterade för att få maximal relevans i tankar och framtida åtgärder. Programmet har legat ute på remiss under perioden 2017-06-15 2017-08-31. Mottagare av remissen har varit kommunens registrerade byalag, kringliggande kommuner, kommunala pensionärsförbundet, handikapprådet, politiska partier, LRF, Region Dalarna och länsstyrelsen Dalarna. Positiva åsikter har kommit in muntligt från byalag och skriftligt från Smedjebackens kommun, Tillväxtverket och Länsstyrelsen Dalarna. Samtliga har tagits upp i styrgruppen för diskussion. Göran Andersson Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Lena Kansbod Landsbygdsutvecklare
Ludvika kommun Datum 2017-10-04 Sida 2(2) Beslut skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Att: Lena Kansbod Bilaga 1. Landsbygdsprogram för Ludvika kommun
LANDSBYGDSPROGRAM FÖR LUDVIKA KOMMUN
2
INNEHÅLL INLEDNING 4 VARFÖR LANDSBYGDSPROGRAM? 5 KOMMUNENS VISION 6 DEFINITIONER AV LANDSBYGD 7 ÖVERGRIPANDE DOKUMENT 8 DIALOG OCH INFLYTANDE 10 FÖRETAGSAMHET 13 KARTA ÖVER LUDVIKA KOMMUN 17 UPPHANDLING AV VAROR OCH TJÄNSTER PÅ LANDSBYGDEN 18 KOMMUNIKATIONER 20 SERVICE 22 BOENDE OCH LIVSMILJÖ 28 FÖRENINGSLIV OCH KULTUR 30 3
INLEDNING Ludvika kommun vill skapa förutsättningar för alla medborgare att leva ett gott och värdefullt liv var de än väljer att bo. En bygd och stad i balans, med en attraktiv stadskärna och en levande landsbygd. Landsbygden är en del av den större helheten som tillsammans med orterna Ludvika och Grängesberg utgör Ludvika kommun. Land och stad växer i samverkan med varandra och just den helheten och närheten till varandra bidrar till platsens attraktivitet. Landsbygden i Ludvika kommun ligger förhållandevis nära sin stad jämfört med många andra kommuner i landet och det ger förutsättningar för en stark gemensam utveckling där dialogen sinsemellan har möjlighet att bli självklar. Landsbygdsprogrammet är menat som en vägvisare för framtiden. Det bygger på översiktsplanen som antogs 2013 och de kommunala övergripande verksamhetsmålen. Programmet kommer att aktualiseras varje mandatperiod. Morhagen i Sunnansjö. Foto:VB Energi 4
VARFÖR LANDSBYGDSPROGRAM? Landsbygden har bättre förutsättningar när den kommersiella servicen bevaras och företagen har den arbetskraft och service som de behöver för att växa. De nya tekniska förutsättningarna ger landsbygden oändligt många fler möjligheter, nu och i framtiden. Dragningen av fiber i kommunens alla delar är en sådan förutsättning. Ludvika kommun vill med programmet visa landsbygdens samhällsroll och att den är en betydelsefull tillväxtfaktor för samhället som helhet. Allt detta är en spännande och möjligheternas tid! 5
KOMMUNENS VISION, MÅLOMRÅDEN OCH ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Det är kommunens vision som anger vad organisationen som helhet ska sträva efter och arbeta för. VISION, MÅLOMRÅDEN OCH VERKSAMHETSMÅL VISION Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun MÅLOMRÅDEN ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL BARN OCH UNGA En av landets bästa skolkommuner. En bra kommun att växa upp i. ARBETE OCH NÄRINGSLIV En tillväxtkommun. LIVSMILJÖ En bra kommun att leva i. En miljövänlig kommun. 6
DEFINITIONER AV LANDSBYGD BEGREPPET LANDSBYGD Det finns ingen definition av begreppet landsbygd på nationell nivå utan det är snarare så att vi definierar begreppet tätort först och då är resten av omlandet stadsnära landsbygd, landsbygd eller glesbygd. En vanlig definition av tätort är en plats med mer än 200 personer och mindre än 200 meter mellan husen. Jordbruksverket definierar landsbygd genom att dela in landets kommuner så här: STORSTAD: Stockholm, Göteborg och Malmö. STAD: Kommuner som har minst 30 000 invånare och staden 25 000. LANDSBYGD: områden som har en befolkningstäthet på minst fem invånare per kvadratkilometer. GLES LANDSBYGD: områden som har en befolkningstäthet som är mindre än fem invånare per kvadratkilometer. Hela Sverige har i genomsnitt 22 invånare per kvadratkilometer. De södra delarna är betydligt mer tätbefolkade och i norr är det glesare. Genomsnittet för hela Dalarna är 10 invånare per kvadratkilometer och i Ludvika är medelvärdet 18. DEFINITION AV BEGREPPET LANDSBYGD I LUDVIKA KOMMUN Eftersom det saknas en enhetlig definition av landsbygdsbegreppet har Ludvika kommun valt att benämna hela kommunen som landsbygd utom Ludvika stad och Grängesberg. De båda orterna har en högre servicegrad tack vare högre invånarantal, mer än 3 000 personer, och räknas därmed inte som landsbygd. 7
ÖVERGRIPANDE DOKUMENT DALASTRATEGIN Ett övergripande styrdokument framtaget av Region Dalarna. Strategin ska vara styrande och vägledande i arbetet med Dalarnas utveckling. Visionen, målbilderna och vägvalen i strategin uttrycker en vilja att Dalarna i alla meningar ska utvecklas och växa. Ludvika kommun vill arbeta i linje med Dalastrategin för att visionen ska nås. ÖVERSIKTSPLAN 2030 Översiktsplanen är kommunens vision för dess framtida utveckling och avsiktsförklaring för den fysiska miljön. Den vägleder hur mark- och vattenområden ska användas i kommunen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanens vision behandlar hela kommunen, både privat och kommunal mark. BREDBAND Kommunen har tagit fram en bredbandsstrategi som sätter upp som mål att år 2020 ska 90 procent av alla hushåll och företag i Ludvika kommun ha möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband med en kapacitet om minst 1000 Mbit/s. Idag (2017) har ungefär 60 procent av hushållen tillgång till fiberbaserat bredband och utbyggnaden pågår för fullt runt om i kommunen. Staten har som mål att år 2025 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I Bredbandsstrategi för Dalarna från 2013 fastslår länsstyrelsen att detta mål också gäller för regionen. 8 Antal invånare i Ludvika kommun, per 31 dec 2013 2014 2015 2016 Ludvika församling 11 Ludvika tätort 14 157 14 452 14 693 14 946 12 Gonäs 427 436 432 436 13 Blötberget 471 466 470 463 14 Landforsen Håksberg 431 442 448 439 15 Persbo Gräsberg 436 422 420 429 16 Sörvik 509 516 424 424 19 Övriga Ludvika församling 1 139 1 134 1 151 1 165 Grängesberg församling 21 Grängesberg 3 196 3 216 3 240 3 340 29 Övriga Grängesb församling 345 337 348 336 Grangärde församling 31 Sunnansjö 749 770 747 780 32 Grangärde 375 375 393 400 33 Nyhammar 647 666 702 706 34 Saxdalen 752 752 754 774 39 Övriga Grangärde församling 1 231 1 236 1 218 1 244 Säfsnäs församling 41 Fredriksberg 639 608 581 704 49 Övriga Säfsnäs församling 208 202 199 203 Rest Restförda 142 144 Totalt 25 712 26 030 26 362 26 933 Källa: SCB BEFOLKNING PÅ LANDSBYGD: ca 8 500 invånare år 2016 BEFOLKNING KOMMUNEN: 27 061 invånare i juni 2017 ANTAL FÖRETAG PÅ LANDSBYGDEN 1 195 företag 2016 Källa: SCB
9
DIALOG OCH INFLYTANDE En positiv tillväxt och utveckling av landsbygden i samverkan med staden skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar utveckling av kommunen som helhet. För att skapa den utvecklingen behövs ett samarbete och dialog mellan näringsliv, föreningar, kommun och engagerade invånare på landsbygden. På landsbygden är konsekvenserna av olika politiska åtgärder ofta annorlunda än i städer. Försvinner en verksamhet från byn är det ofta lokala arbetstillfällen som förflyttas och med det de ekonomiska förutsättningarna i byn. En enda familjs inflyttning/utflyttning kan påverka den lokala servicens förutsättningar. Därför bör utredningar om omlokaliseringar särskilt uppmärksamma den geografiska påverkan på landsbygden och detta bör ingå i underlaget för en utvärdering innan kommunala beslut tas. På så sätt säkerställs att beslutsprocessen belyser samtliga konsekvenser för landsbygden. DIALOG OCH NÄRHET Kommunen vill främja samarbeten med och föra en kontinuerlig regelbunden dialog med lokalsamhället. Kommunikationen från kommunen bör vara enkel, rak och synlig. Landsbygdsprogrammet bryts ned i en handlingsplan för att lättare samla och förankra insatser. Dialogen mellan tjänstemän och invånare behöver förstärkas, förtydligas och förbättras. Lokala närarbetsplatser kan vara av nytta både för de anställda som bor på orten och befolkningen på plats. Det kan vara lokaler vid eller i närheten av en servicepunkt som används för handläggare vid rådgivning till kommuninvånarna. De kan även användas för att kunna arbeta på distans. Miljömässigt och tidsmässigt blir det en vinst både som enskild och för arbetsgivaren. UNGA EN VIKTIG TILLGÅNG För att säkra landsbygdens tillväxt måste unga ges förutsättningar att delta i utvecklingen av landsbygden. Unga ska se hela Ludvika som en attraktiv kommun där de blir sedda, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. För att unga ska känna att de kan påverka sina liv och ha inflytande i landsbygdsutvecklingen måste deras engagemang och drivkraft tas tillvara på ett tidigt stadium. Unga på landsbygden är den viktigaste invånargruppen för att kunna behålla och utveckla hållbara landsbygdssamhällen. För att unga och unga vuxna ska känna att de har möjlighet att påverka utvecklingen av kommunens landsbygd måste förutsättningarna för en aktiv medborgardialog stärkas. Utan unga som vill investera i en framtid på landsbygden finns ingen varaktig landsbygdsutveckling. FÖRENINGSLIV Ludvika kommun har ett brett föreningsliv som riktar sig till människor i alla åldrar och med olika bakgrund och förutsättningar. Föreningarna knyter ihop landsbygden genom samhörighet, gemenskap och delaktighet. De bidrar med demokratisk fostran, medverkar till inflytande för samhällsutveckling och skapar nätverk för en levande landsbygd. Föreningslivet är en grundförutsättning för att landsbygden ska vara livskraftig. Det bidrar även till att ge barn och unga möjlighet att utvecklas och påverka utifrån sina egna förutsättningar, genom att de förstår och känner till sin egen historia. I samverkan med näringslivet och turistbranschen bidrar föreningarna till en attraktiv bygd och ökar möjligheten att tillsammans utveckla nya näringar. Föreningsliv och kultur kan också fungera som utvecklingsfaktorer. Dels kan de skapa ekonomiska värden, dels har de en viktig social funktion där de finns. De bidrar även starkt till en bygds attraktivitet, gemenskap och inkludering av nya bofasta på orten. 10
Fjällberget är väl värt ett stopp. 11
DIALOG OCH INFLYTANDE LANDSBYGDSGRUPP Det handlar om att öka trivseln, förbättra informationen och öka den lokala attraktiviteten på landsbygden. En landsbygdsgrupp med representanter från kommunpolitiken, byalag och andra ideella föreningar samt landsbygdsbaserade företag skulle kunna bli ett sätt att hålla landsbygdsfokus i den kommunala verksamheten. Den kan vara remissinstans och stödja arbetet med landsbygdsutveckling. Syftet med landsbygdsgruppen blir att följa upp handlingsplanen och att stödja landsbygdens utveckling. Handlingsplanen utformas efter den viljeinriktning som programmet innehåller. Gruppen kan fungera som en dörr in till den kommunala förvaltningen för lokala utvecklingsinitiativ för landsbygden. KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Inrätta en landsbygdsgrupp under samhällsbyggnadsnämnden i syfte att följa upp handlingsplanen samt att stödja landsbygdens utveckling. Gruppen bör bestå av representanter från kommunen, ideella föreningar och det privata näringslivet. Samtliga förvaltningar medverkar till en handlingsplan utifrån landsbygdsprogrammet, genom en gemensam levande dialog och genom ekonomiska förutsättningar. Barn och ungdomar ges alltid möjlighet att vara aktiva i planeringsprocesser av frågor som rör dem i samtliga områden i kommunen. Möjligheter till lokala arbetsplatser utreds. En andningspaus vid trädgårscaféet i Disponentparken 12
FÖRETAGSAMHET SE TABELL NEDAN: FÖRETAGSUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN Näringslivet på landsbygden är en förutsättning och en grund för tillväxt, självfallet genom att erbjuda arbetstillfällen men också genom att bidra till att skapa lokala marknader. Infrastrukturen, exempelvis fiber, kommunikationer och väl underhållna vägar, är viktig för näringslivet. Tillgång till offentlig och kommersiell service är andra grundläggande krav för kommunens attraktivitet och för näringslivets utveckling. Ett samordningsansvar för infrastruktur avseende väg, järnväg, strategisk bostadsförsörjning finns sedan ett antal år etablerat inom Samarkand. Landsbygdens näringsliv är ofta mindre och mer spritt, till exempel enskilda el-firmor placerade på olika håll geografiskt i kommunen. Ett sätt att stötta de lokala företagarna är att skapa aktiva nätverk på de mindre orterna. En annan möjlighet är företagshotell där behovet finns. Det behövs en mer aktiv samverkan mellan landsbygdens företagare och kommunens företrädare. Mötesplats Näringsliv vill vara ett naturligt forum för företag och målsättningen är att den nya samlingsplatsen ska bli ett centrum för dialog och utveckling. Arbetstillfällena i kommunen har ökat med närmare 1 400 platser i privat sektor de senaste tio åren. Företagen kan fortsätta att växa genom en fungerande infrastruktur, attraktiva boendemiljöer, god service och ett positivt företagsklimat. Källa: SCB:s regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Sammanställt av KS stab NYA FÖRETAGSKRAFTER Personer med invandrarbakgrund har många gånger erfarenhet av eget företagande, ofta i mindre skala. Det är därför viktigt att se möjligheter och ge dem verktyg för att starta och driva företag. De nyanlända är i hög grad i yrkesverksam ålder och efterfrågan på arbetskraft för att upprätthålla välfärden kommer att växa. Detta gäller också för landsbygden. 304 + 1 262 Ludvika präglas i hög grad av en internationell arbetskraft genom den attraktionsnivå som ABB har. Med internationell rekrytering följer ofta en medflyttande partner och där finns tillfälle att tillvarata denna kompetens genom eget företagande och/eller anställning. 13
FÖRETAGSAMHET BESÖKSNÄRINGEN Ludvika kommun arbetar med besöksnäringen genom befintliga partners i Dalarna, framför allt Visit Dalarna. Deras uppdrag är att marknadsföra, samordna och stödja utvecklingen av besöksnäringen i kommunen. Parallellt har kommunen en aktiv dialog med företagen inom besöksnäringen. Ofta är turistföretags verksamheter säsongsbetonade och finns på landsbygden. Paketering av upplevelser och tjänster tillsammans med kultur- och idrottsföreningar är av stor vikt för att förstärka och förlänga turistsäsongerna året runt. Eko- och naturturism är på frammarsch och med de intressanta naturområdena i kommunen finns det en betydande potential. Där är Säfsen Resort i Fredriksberg en viktig aktör och samarbetspartner. Kommunen kommer inom kort att ha ungefär tre procent av landarealen skyddad som naturreservat. Flera reservat är stora och är av stor betydelse för friluftslivet. Reservaten är även en tillgång för ekoturismen. Ofta är en kommun som är attraktiv att besöka också en lockande plats att bo på. Det som gynnar turismen är även bra för invånarna i kommunen. KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Aktivt arbeta för företagsnätverk på landsbygden. Stödja turismen i kommunen genom informationsaktiviteter, till exempel via webbsidor. 14
Luossastugan, Dan Andersson-veckan. 15
16 Klenshyttan, en härlig kulturmiljö att besöka.
KARTA ÖVER LUDVIKA KOMMUN Väsman HAMMAR- BACKEN. RESECENTRUM DAN ANDERSSON MUSEUM ULRIKA KYRKA. STORGATAN. CARLAVÄGEN ENGELBREKTSGATAN Mot Borlänge FOLKETS HUS GAMMELGÅRDEN Mot Västerås. Gänsen MÅRTENSTORP DALKARLSBERG KULLEN GASENBERGET NORRBO VÄSTANSJÖ.. Nyhammar Grangärde SAXHYTTAN LYVIKS- KYRKOGÅRDEN Mot Örebro FREDRIKSBERG Säfsbyn SÄFSNÄS HEMBYGSGÅRD. LUDVIKA PAJSO Å Ulriksberg NACKARBERG Vännebo GUNGHOLMEN RIFALLET FINN- GAMMELGÅRDEN Skattlösberg TATTARFALLET LUOSSA- STUGAN LÖVFALLS- BERGET PAJSO Å BURÄNGSBERG. RIKKENSTORP KOLMILA Aborrberg Bringsjöberg.. KESTINA TORSBERG Norra Hörken NORHYTTAN. Olsjön LJUNGÅSEN BRÄNNTJÄRNS- TORPET KYRKVIKEN BAD. Saxdalen Sunnansjö. CASSELS FOLKETS HUS. Björnhyttan TROLL- BERGET ASPFALLET DISPONENT- PARKEN STENSBO Väsman. HALVARS UTSIKT Gonäs Blötberget GRÄNGESPARKEN GRÄNGESBERG STOR- GÅRDEN.. GONÄSHEDEN Brunnsvik Sörvik SKEPPMORA KLENSHYTTAN LEKOMBERG UTSIKT Persbo LUDVIKA GRÄSBERG Gravendal Palahöjden Strömsdal Nittkvarn Yxsjöberg Hörken Södra Hörken Skäret, ca 20 km Karta: Boel Werner, Dan Andersson-veckan 17
UPPHANDLING AV VAROR OCH TJÄNSTER PÅ LANDSBYGDEN Offentlig upphandling är det begrepp som beskriver det offentliga samhällets sätt att köpa in eller hyra produkter, tjänster och entreprenader. Förfarandet är lagstadgat och förkortas LOU (Lagen om offentlig upphandling). Idén är att den leverantör som erbjuder de mest förmånliga villkoren vinner upphandlingen i en anbudsförfrågan. Lagen ska samtidigt säkerställa att alla blir likvärdigt behandlade i konkurrenssituationen. Smarta upphandlingar är ett viktigt verktyg för utvecklingen av landsbygden. Den reviderade LOU 2017 ger nya möjligheter för landsbygdsföretag att delta i kommunala upphandlingar. En sätt kan vara att bryta ned större upphandlingar i flera delar och göra dem mer tillgängliga att lägga bud på. Det här gäller både varor och tjänster. Om också antalet mindre företag som levererar till offentliga aktörer ökar, leder det till ett starkare lokalt och regionalt näringsliv och i förlängningen en levande landsbygd. Helhetsfokus och samhällsekonomiskt fokus i offentlig upphandling leder framåt mot en hållbar förändring även ur ett miljömässigt och socialt hållbart perspektiv. Med nya möjligheter som teknik och förbättrade lagliga förutsättningar kan även mindre företag få möjligheter att lägga anbud. Olika grupperingar skulle kunna gå samman och gemensamt lägga anbud vid förfrågningar genom att plocka in de resurser som är bäst lämpade för varje specifikt fall. När företag på landsbygden får möjlighet att delta i kommunens upphandlingar ökar deras växtkraft och därmed skatteintäkter till kommunen. KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Kommunens upphanding av varor och tjänster anpassas så att lokala leverantörer ges bättre möjligheter. Arbeta för att underlätta enkel kommunikation med och mellan lokala företag. 18
19
KOMMUNIKATIONER Kommunikationerna mellan landsbygden och de större orterna är viktiga för att ta sig mellan arbete, skola och bostad, och även för att underlätta exempelvis handel av dagligvaror och besök hos vårdcentraler. Trafiken till de olika kommundelarna behöver vara smidig och praktisk för de som bor och arbetar där. Goda kommunikationer med Falun, Borlänge, Smedjebacken, Västerås och Örebro är viktiga för att invånarna till exempel ska få tillgång till utbildningsmöjligheter på högskolenivå och till det utbud och service som saknas i Ludvika kommun. Många högre utbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar kräver resor till större städer och att då möjliggöra bättre kommunikationer och distansutbildning blir en utmaning. BILTRAFIKEN I dag är bilen ofta det naturliga färdmedlet för den som bor på landsbygden. Med utvecklingen av nya drivmedel är det önskvärt att få tillgång till laddningsstolpar och tankställen på strategiska platser på landsbygden. CYKELN SOM FÄRDMEDEL Att underlätta för medborgarna att använda cykeln som transportmedel är bra både ur folkhälsoperspektiv och för ett hållbart samhälle. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar, det vill säga säkra cykelvägar, bra belysning, cykelparkeringar och skyltar att orientera sig efter, för att cykeln ska bli ett mer tilltalande alternativ. Där har även Trafikverket ett ansvar och deras delaktighet är av största betydelse. LOKALA RESECENTRUM Översiktsplanen föreslår att lokala mindre resecentrum kan utvecklas i Fredriksberg, Grängesberg, Sunnansjö och Håksberg. Där kan pendlarparkeringar ordnas, liksom annan service för att främja kollektivresandet. Den kollektiva trafiken finns som ett praktiskt alternativ för alla invånare i kommunen. I dag har tre av fyra personer en busshållplats inom 500 meter från sin bostad. För att öka resorna med kollektivtrafik är det viktigt att det finns en trygg och ren miljö runt busshållplatser och tågstationer. PENDLING Med pendling menas här ett regelbundet resande, oftast hemifrån till arbetseller studieplats och tillbaka. Det innefattar endast regelbundna resor där en sträcka eller restid är icke-försumbar. I dag lever fler och fler ett urbant liv, även de som är bosatta på landsbygden. Kraven på livsmiljön och servicen är likvärdiga. Att pendla till sin arbetsplats är mer en självklarhet än ett undantag. Barn och ungdomar behöver resa för att komma till sina fritidsaktiviteter eller skolor. Ludvika med Smedjebacken är en av de tre största arbetsmarknaderna i Dalarna. I dag har Ludvika kommun större inpendling än utpendling. Pendlingsmöjligheterna behöver även öka ur ett mer vardagligt perspektiv, då den offentliga och kommersiella servicen ofta också hittas på annan ort. 20
KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Arbeta med lokala resecentrum med pendlarparkering. Säkra funktionella hållplatser. Sträva efter goda kommunikationer med attraktiva tidtabeller. Utveckla belysta gång- och cykelstråk i dialog med Trafikverket. 21
SERVICE BETYDELSEN AV SERVICE God landsbygdsutveckling krävs för att alla människor ska vara inkluderade i samhället och beslut behöver utformas så att alla olika grupper kan använda sig av samhällets service. Medborgare och företag behöver service för att kunna bo och trivas på en plats. Service ger en bättre livsmiljö och ett attraktivare samhälle. Med den planerade utbyggnaden av IT-infrastrukturen följer även ökade möjligheter att använda digitala välfärdstjänster, inte minst för att höja livskvaliteten hos äldre och sjuka. E-hälsa är en sektor som kommer att utvecklas och ge nya förutsättningar. Att installera fiber på landsbygden skapar möjligheter till tryggare och säkrare uppkoppling digitalt. En bra servicenivå är viktig för att kunna öka attraktionskraften och få inflyttning samt för att näringslivet ska kunna utvecklas. Servicebegreppet kan beskrivas som alla aktiviteter som underlättar för boende och yrkesverksamma på en ort. Kommunen har en nyckelroll när det gäller att främja lokala servicelösningar som är hållbara över tid. FLER MÖJLIGHETER Den kommersiella och den offentliga servicen är föränderlig. Utvecklingen gör att nya innovativa servicelösningar blir möjliga. En verksamhet kan försvinna för att ge plats åt en för platsen mer anpassad lösning. Ett mer organiserat och bättre samarbete mellan de kommunala förvaltningarna, företagen och den ideella sektorn ger ett utökat serviceutbud. OFFENTLIG SERVICE PÅ LANDSBYGDEN Offentlig service är den skattefinansierade verksamheten. Verksamheter som ofta ingår är vård och omsorg, utbildning, kollektivtrafik, infrastruktur, rättsväsende och försvarsmakt. Myndigheterna bör fortsätta att utveckla sin digitala service. Att offentlig service finns tillgänglig är viktigt för många medborgare, men den geografiska närheten är dock inte den viktigaste faktorn i kontakt med myndigheter. Det viktigaste är att få svar på sina frågor och att handläggningen går snabbt. E-hälsa har stora förutsättningar att underlätta för boende på landsbygden. Speciellt för hemtjänsten och sjukvården blir det ett viktigt verktyg. Den tryggheten som e-hälsa medför kan utgöra skillnaden mellan att kunna bo kvar i sitt hem eller behöva flytta och det är också en prioriterad sektor hos kommunen. SKOLOR Kommunens skolor ska kännetecknas av hög kvalitet på utbildningen, där målsättningen är att all undervisning av eleverna alltid ska ske av legitimerade lärare. Oberoende av var hemvisten är, på landsbygden eller i tätbebyggt område, ska invånare i Ludvika kommun känna att deras bostadsort inte påverkar möjligheten till god utbildning för barn och unga. I den mån boendet ligger på så långt avstånd från en skola att skolskjuts behöver anordnas, strävar Ludvika kommun alltid efter att minimera restiden och säkerställa trafiksäkerhet för eleverna. 22
Kommunens förskolor finns i nästan samtliga orter med minst 300 invånare. De orter som saknar förskola har någon kilometer till närmaste förskola. En kontinuerlig utbyggnad av förskoleplatser har skett de senaste åren och planeras även för framtiden för att täcka de behov som finns. Den satsning som kommunen gör på Samarkands högskolecentrum är också ett led i att erbjuda en lokal möjlighet till högskole- och universitetsutbildning med fortsatt boende i området. Bland gungorna på Saxdalens förskola. Foto: LudvikaHem TÄTORT FÖRSKOLA FRITIDSHEM SKOLA BIBLIOTEK ÄLDREBOENDE VÅRDCENTRAL POSTOMBUD BLÖTBERGET Gonäs a F 6 Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika FREDRIKSBERG a a F 9 a a Sunnansjö a GONÄS a Blötberget Blötberget Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika GRANGÄRDE Nyhammar Nyhammar Nyhammar Nyhammar Sunnansjö Sunnansjö Nyhammar GRÄNGESBERG a a F 6 a a a a HÅKSBERG/L-FORSEN a a a Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika LUDVIKA a a F 9 a a a a NYHAMMAR a a F 6 a Sunnansjö Sunnansjö a PERSBO/GRÄSBERG Håksberg Håksberg Håksberg Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika SAXDALEN a Blötberget Blötberget Ludvika Sunnansjö/ Grängesberg Sunnansjö/ Grängesberg Sunnansjö/ Grängesberg SUNNANSJÖ a a F 6 a a a a SÖRVIK-BRUNNSVIK a a F 6 Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika Tabellen visar den offentliga service som finns i de olika tätorterna 2017, markerat med en a. Finns inte servicen på orten står den närmsta ort där servicen finns. 23
SERVICE KOMMERSIELL SERVICE PÅ LANDSBYGDEN Den kommersiella servicen är av stor betydelse både för invånare och företag året runt. Kommersiell service kan enkelt sammanfattas som mat, bensin, pengar och inlämning/utlämning av paket. En mätning av kommersiell service på landsbygden visar tydligt att fritidsboende och turism står för en betydelsefull del av näringslivets årsomsättning. SERVICEPUNKT När en bygd kan behålla och utveckla det lokala serviceutbudet gynnas alla invånare. Det blir enklare att leva, företagande och sysselsättning får bättre förutsättningar och utvecklingen blir positiv och mer hållbar. Servicepunkten kan erbjuda praktisk service som wi-fi och fungera som en social mötesplats för invånarna för att förstärka existerande butiker eller om det saknas befintlig service. En servicepunkt kan erbjuda service från myndigheter och kommuner och samtidigt vara en samlingsplats för krisberedskap. I dag finns fyra byar med egna torg i Ludvika kommun, Fredriksberg, Sunnansjö, Grangärde och Nyhammar. Där finns livsmedelsaffär, bra bussförbindelser och annan kommersiell service. Servicepunkten läggs med fördel hos den lokala lanthandlaren eller på liknande samlingspunkt. Dessa platser ska fortsätta att utvecklas efter behov och nya servicepunkter kan tillkomma. TÄTORT MATAFFÄR APOTEK/ OMBUD BANK/ OMBUD BENSIN BLÖTBERGET Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika FREDRIKSBERG a a a a GONÄS Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika GRANGÄRDE a a Ludvika a GRÄNGESBERG a a a a HÅKSBERG/L-FORSEN Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika LUDVIKA a a a a NYHAMMAR a a Ludvika Grangärde PERSBO/GRÄSBERG Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika SAXDALEN Sunnansjö Sunnansjö SUNNANSJÖ a a Grängesberg/ Ludvika Grängesberg/ Ludvika Grängesberg SÖRVIK-BRUNNSVIK Ludvika Ludvika Ludvika Ludvika a Tabellen visar den kommersiella service som finns i de olika tätorterna 2017, markerat med en a. Finns inte servicen på orten står den närmsta ort där servicen finns. 24
25
SERVICE LOKALA EKONOMISKA ANALYSER Lokala ekonomiska analyser, LEA, är en kombination av statistiskt material från SCB och den samlade lokalkännedomen, till exempel hur mycket lanthandeln säljer av olika varuslag, vilka som pendlar ut dagtid och hur många företag det finns. Den lokala ekonomin stärks genom att på olika sätt ta tillvara både naturgivna resurser och de resurser som människor i gemenskap utgör. Analysen kan med fördel ligga till grund för lokala utvecklingsplaner. Resultatet blir en bild av hur det lokala samhällets ekonomi ser ut, och utifrån det få förslag på hur man kan få en mer hållbar ekonomi. KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Främja det kommersiella utbudet och de aktörer som verkar på plats. Offentlig och kommersiell service stärker varandra genom samarbete. Stödja de krafter som vill hitta innovativa servicelösningar. Processledning och resurser i form av finansiella medel är möjliga smörjmedel. Initiativ som lokala LEA uppmuntras både ekonomiskt och med handledning. Möjligheter att utnyttja regionala eller nationella medel för att växla upp nyttan i verksamheten beaktas och uppmuntras i samarbete med lokala aktörer och utifrån kommunens mål. E-hälsans framväxt bör gynnas. 26
Bland tomaterna vid Tallmo handelsträdgård. Foto: VB Energi 27
BOENDE OCH LIVSMILJÖ Befolkningen fortsätter att öka i hela kommunen, även på landsbygden. Många byar ökar år från år medan andra tappar något i befolkningsmängd. Av Ludvika kommuns drygt 27 000 invånare bor närmare 9 000 på landsbygden, det vill säga en tredjedel. Ett av kommunens mål är att öka till 28 000 personer år 2020. Det kommer troligtvis att uppnås då kommunens antal invånare ökar markant från år till år. Under 2016 blev det 568 nya Ludvikabor när totalen räknats ihop. Att kunna bygga på landsbygden ses av kommunen som en självklar möjlighet för de som önskar bosätta sig där. Kommunen bidrar med kunskap och kompetens för att underlätta sökande av bygglov. Allt byggande måste dock vägas mot att utveckla och förvalta landsbygden även på lång sikt samt att det ska ske i enlighet med plan- och bygglagen. All bebyggelse måste också lämplighetsprövas med hänsyn till riksintressen, landskapets karaktär, klimat, natur-, rekreations- och kulturvärden samt möjlighet till lämpliga lösningar för vatten och avlopp, VA. NYA BOSTÄDER För att få en dynamisk bostadsmarknad även på landsbygden krävs nybyggnation för att få igång flyttkedjor. De som flyttar in i sina nybyggda hem frigör annat boende som blir tillgängligt för nya inflyttare i andra faser av livet. Därför är en stor variation av boendeformer och miljöer betydelsefull för att skapa ett hållbart boende. Kommunfullmäktige har satt som mål att 500 nya bostäder ska byggas till år 2020. I huvudsak kommer Ludvika stad att förtätas tillsammans med landsbygdens orter, främst längs stråken kring Väsman där det finns infrastruktur och etablerade servicefunktioner. Även andra platser med service kan bli aktuella. Kommunens utgångspunkt för att förbereda framtida exploateringar i strandnära läge har varit att åtgärderna ska ge långsiktiga positiva sysselsättningseffekter eller bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Nyinflyttade invånares behov ger fler möjligheter för kommersiell service och kommunens roll är att underlätta och stötta den processen. Nya och befintliga bostäder kommer att påverkas av den kommunala VA-planen som antogs 2017. 28
KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Förbättra möjligheterna att bygga i mindre orter på landsbygden med bland annat flexibla detaljplaner. Ha en beredskap och aktivt bidra till att skapa nya bostäder, byggklara tomter eller tillgängliggöra befintliga bostäder på landsbygden. Implementera den nya VA-planen. Vy över Väsman. 29
FÖRENINGSLIV OCH KULTUR I Ludvika kommun finns stora naturområden och landsbygd som lämpar sig väl för olika typer av friluftsliv, rekreation, motion samt natur- och kulturupplevelser för såväl landsbygdsborna själva som besökare från närområdet och turister. De lokala fritids- och idrottsföreningarna har kunskap och tradition inom sina olika verksamhetsinriktningar och gör landsbygden tillgänglig och intressant. KULTUR I LANDSBYGDSUTVECKLING Kultur är en samhällsbyggande kraft som skapar goda möten, är förenande, skapar självförtroende samt är ett redskap för demokratiutveckling och inflyttning. Den offentliga sektorn vill verka för att alla ska ha tillgång till kultur. En hållbar kultur på landsbygden värnar om kulturformerna och dess många uttryck, offentlig konst, kulturella besöksmål, kultur i grundskolan, minoritetsspråken samt stödjer och samarbetar med kulturföreningar och studieförbund. Kulturföreningar kan fungera som katalysatorer för utveckling, integration och samverkan samt skapa arbetstillfällen. Föreningar runt om i byarna ger en ovärderlig service genom de arrangemang som anordnas: marknader, filmvisningar, konserter, utbildningar, fritidsaktiviteter och mycket mer. Ett mer organiserat samarbete kan ge en mer långvarig effekt och generera ett ännu bättre samarbete, vilket i sin tur gör att mer service kan bevaras och utvecklas. 30
BIBLIOTEKENS ROLL Biblioteket har ett uppdrag att stimulera till läsning och har även en viktig roll som informationscentrum. I dagens digitaliserade samhälle ska biblioteket sprida kunskap om hur informationsteknik kan användas, till exempel för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Barn, unga, äldre, funktionshindrade och personer med annat modersmål än svenska är prioriterade grupper, som i många fall har svårt att ta sig till biblioteket. Därför är biblioteken på landsbygden en oerhört viktig resurs för att så många som möjligt ska kunna dra nytta av dess tjänster. KULTURMILJÖ SOM EN RESURS Kulturarvet är en självklar grund för en god livsmiljö, och är även ett framtidskapital. Kulturmiljö skapar trygghet, kunskap och tillhörighet. Den är dessutom en viktig fysisk kunskapsbank för framtiden, för forskning och för nyanlända till Sverige. Kulturmiljö kan vara både bevarande och utvecklande samtidigt, och på så vis skapas attraktiva besöksmål som gynnar landsbygden. Ludvika kommun är en av sju kommuner som i samverkan utgör Ekomuseum Bergslagen, ett område som berättar om Bergslagens unika historia och lyfter fram ett rikt utbud av kulturmiljöer. KOMMUNENS VILJEINRIKTNING Stödja föreningars och kulturlivets utveckling genom att underlätta användandet av kommunens hemsida vid ansökningar och liknande. Utveckla marknadsföringen för föreningar och kulturliv via sociala medier. Behålla de lokala biblioteken i byarna och deras utbud av service genom att använda filialerna som en bas för kommunal verksamhet. Stötta olika samverkansformer. Främja utbildningar i samarbete med föreningslivet. 31
Samhällsbyggnadsförvaltningen 0240-860 00 ludvika.se Ludvika kommun 2017 Form: Landet Reklambyrå Foto: Wizworks Studios, Ludvika kommun, Landet Reklambyrå, Dalatrafik.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2017-09-20 Diarienummer SBN 2017/58 Verksamhetsområde Planering Joel Lidholm joel.lidholm@ludvika.se Samhällsbyggnadsnämnden Godkännande av granskningsredogörelse och beslut om antagande för detaljplan för del av Ingenjören 8 med flera Genomfart: Valhallarakan Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 23. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta rubricerad detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverkets vägplan som tas fram för området kan inte strida mot gällande detaljplan, därför görs en ny detaljplan. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfartsprojektet. Gång- och cykelvägen ska flyttas in från riksvägen, flertalet fastigheter ska lösas in för att skapa utrymme för just GC-vägen och en bullervall. Granskningen genomfördes mellan den 27 februari och den 27 mars 2017. Under granskningen inkom 12 yttranden, varav tre inkom för sent. Yttrandena inkomna under granskningen innebär inget hinder för antagande. Göran Andersson Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Joel Lidholm Samhällsplanerare Bilagor Bilaga 1 Planbeskrivning
2(2) Bilaga 2 Plankarta Bilaga 3 - Granskningsutlåtande Beslut skickas till Diariet Joel Lidholm, för handläggning Louise Nordström, för kännedom
Antagandehandling Diarienummer SBN 2016/57 Planbeskrivning Tillhörande ny detaljplan för Ingenjören 8 med flera Genomfart: Valhallarakan I Ludvika Upprättad i februari 2017, reviderad i september 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 Ludvika Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 2(14) Innehållsförteckning 1 Handlingar... 4 2 Planens syfte och huvuddrag... 4 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken... 4 4 Plandata... 5 4.1 Lägesbestämning... 5 4.2 Areal... 5 4.3 Markägoförhållanden... 5 5 Tidigare ställningstaganden... 5 5.1 Översiktliga planer... 5 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 5 5.3 Program för planområdet... 5 5.4 Behov av miljöbedömning... 5 5.5 Kommunala beslut i övrigt... 6 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 6 6.1 Natur... 6 6.1.1 Mark och vegetation... 6 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 6 6.1.3 Förorenad mark... 6 6.1.4 Radon... 6 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd... 6 6.1.6 Fornlämningar... 7 6.2 Bebyggelseområden... 7 6.2.1 Bostäder... 7 6.2.2 Offentlig och kommersiell service... 7 6.2.3 Tillgänglighet... 7 6.2.4 Byggnadskultur... 7 6.3 Friytor... 8 6.3.1 Lek och rekreation... 8 6.3.2 Naturmiljö... 8 6.4 Gator och trafik... 8 6.4.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 8 6.4.2 Kollektivtrafik... 8 6.4.3 Parkering, varumottag, utfarter... 9 6.5 Trygghet... 9 6.6 Störningar... 9 6.6.1 Buller... 9 6.6.2 Luft... 11 6.6.3 Skyddsanordningar... 11 2(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 3(14) 6.6.4 Farligt gods... 11 6.6.5 Räddningstjänstens insatstid... 11 6.7 Teknisk försörjning... 11 6.7.1 Dagvatten... 11 6.7.2 El... 11 6.7.3 Bredband... 11 6.8 Barnperspektiv... 12 6.9 Konsekvenser av planens genomförande... 12 7 Fastighetsrättsliga frågor... 12 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande... 12 7.2 Fastighetsbildning... 12 7.3 Upphävande av fastighetsplaner... 12 8 Genomförandefrågor... 13 8.1 Allmän platsmark... 13 9 Organisatoriska frågor... 13 9.1 Planförfarande... 13 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning... 13 9.3 Genomförandetid... 13 10 Ekonomiska frågor... 13 11 Tidplan... 14 12 Medverkande tjänstemän... 14 3(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 4(14) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att skapa en bättre trafiksituation längs med valhallarakan (riksväg 50) och förbättra bullersituationen för de boende i området. I detta ingår ny lokalgata, stängning av utfarter, bullervall och bullerplank. Del av Valhallarakan 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Riksintresse i närheten av området är riksvägen och järnvägen, som är riksintresse för kommunikation väg och järnväg. 4(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 5(14) 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger längs med valhallarakan/väg 50. Planen begränsas av järnvägen i väster och villaområde i öster. 4.2 Areal Planområdet omfattar ca 0,9 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag främst av privatpersoner. Ludvika kommun äger ett par fastigheter, däribland fastigheten för riksvägen. Se även 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållanden. 5 Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger inget särskilt för området förutom att peka ut GC-vägen som går längs med riksvägen. Genomfartsprojektet beskrivs kortfattat och denna nya detaljplan är en del av genomfartsprojektet. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Följande planer berörs av den nya detaljplanen Förslag till ändring av stadsplan för Valhallavägen, Rasfallet m.m. i Ludvika kommun, laga kraft 1989 Ändring genom tillägg till föregående plan, laga kraft 2010 5.3 Program för planområdet Trafikverkets vägplan Riksväg 50 Genomfart Ludvika, Vägplan 3, Delen Valhallavägen fungerar som ett program för planen. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande och kommunen har därför utnyttjat Trafikverkets samråd för vägplanen. 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför jämfört med gällande detaljplan bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 2 som utlöser MKB-kravet. 1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 5(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 6(14) 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 29 april 2015 45, att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. I uppdraget ingick att genomföra samråd. Beslut om granskning togs av samhällsbyggnadsnämnden den 22 februari 2017 12. 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Mycket träd och buskar ger området en karaktär av lummig grönska trots att väg 50 passerar längs med hela sträckan. Detta gör att området upplevs smalt och ger en karaktär av småskalighet tillsammans med grönskan. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av siltiga jordarter, enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Området kan vara utfyllt med andra massor. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår det inte heller några större sprickzoner inom området. I ett borrhål i planområdets nordöstra del visade sig djupet till berg vara åtta m. 6.1.3 Förorenad mark Under ca 150 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom planområdet bland annan tidig järnväg och nu även en starkt trafikerad riksväg med tung trafik. Markförlagda cisterner för eldningsolja kan finnas kvar i anslutning till villorna vid Valhallavägen. Om det vid arbeten påträffas markföroreningar inom planområdet ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov saneras. 6.1.4 Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder fyllnadsmassor inom området kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk. Detta bör dock sakna betydelse för detaljplanen. Miljö- och byggenheten saknar mätresultat i villorna längs Valhallavägen. 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd bör vara minimal. 6(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 7(14) 6.1.6 Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet. 3 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 4 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder Längs med väg 50 finns bostäder, främst villor. Dessa är utsatta för höga bullernivåer och en del av syftet med planen är att minska bullerstörningarna för de boende. Husraden närmast vägen kommer att lösas in. Totalt rör det sig om åtta fastigheter, dock är bara sju bebyggda. Den obebyggda fastigheten närmast i bild, därefter följer de bebyggda fastigheter som ska lösas in 6.2.2 Offentlig och kommersiell service En förskola finns i närheten av området, vid Magnetbacken. Kommersiell service finns främst i Ludvika centrum. 6.2.3 Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet ska tillämpas. 6.2.4 Byggnadskultur Byggnadskulturen präglas av äldre villor från 1930-1950-talet längs hela valhallarakan. Ingen av villorna har bedömts ha något större kulturhistoriskt värde. 5 3 Riksantikvarieämbetets fornsök 4 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 5 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg Dalarnas museum, 1982 7(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 8(14) 6.3 Friytor 6.3.1 Lek och rekreation För lek lämpar sig inte området då det ligger nära både riksväg och järnväg. Planområdet passar bättre för rekreation då den planerade lokalgatan kommer att vara sammankopplad med GC-stråk som finns i Ludvika tätort. Detta syns tydligt i den space syntax-analys som tagits fram för Ludvika tätort. 6 6.3.2 Naturmiljö Trots att väg 50 går igenom planområdet upplevs valhallarakan som ett grönt område med lummiga buskar och träd tätt intill vägen som bidrar till områdets småskalighet. I övrigt består marken mest av hårdgjorda ytor i och med riksvägen och GC-vägen. 6.4 Gator och trafik 6.4.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Väg 50 går genom hela planområdet och parallellt med vägen löper järnvägen. Fyra utfarter från villaområdet till riksvägen kommer att stängas för att skapa en säkrare trafiksituation och minska riskerna för olyckor. För att ta sig ut på riksvägen kommer boende att behöva transportera sig via Grottvägen och ut via Magnetbacken eller via Tallstigen eller Lärkvägen i söder. Enligt den trafikanalys som Sweco tagit fram kan det innebära en ökning av antalet resor på Grottvägen från ca 1100 till ca 1400 som mest 7. Detta medför en ökning på ca 30 fordon under den dimensionerande timmen (16.00 17.00) som Sweco gjort sina beräkningar på. Detta kan anses som en försumbar ökning av antalet fordon per timme. Detta medför att den ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med ca 1 dba, vilket anses vara en liten ökning. I och med att ökningen är försumbar behövs inga vidare utredningar för eventuell påverkan på Grottvägen och de boende längs med vägen. GC-vägen som löper parallellt med riksvägen idag kommer att tas bort. En ny lokalgata kommer att anläggas mellan Rasfallsgatan och Björnstigen. Lokalgatan kommer att vara sex m bred och vara en blandgata där både motortrafikanter och oskyddade trafikanter ska samsas på samma yta. 6.4.2 Kollektivtrafik Busshållplatserna vid Branta backen på varsin sida riksvägen rivs då dessa inte uppfyller sin funktion och nytta. Närmaste hållplats längs väg 50 finns vid Magnetbacken. 6 Space syntax-analys Ludvika tätort Spacescape, 2017 7 Trafikanalys RV 50 Ludvika Sweco, 2015 8(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 9(14) 6.4.3 Parkering, varumottag, utfarter Utfarter från lokalgator längs med valhallarakan kommer stängas för att skapa en säkrare trafiksituation. Direktutfarter från fastigheter tas också bort. De boende får istället färdas via Grottvägen för att använda Magnetbacken i norr eller Tallstigen eller Lärkvägen i söder för att ta sig till och från området. 6.5 Trygghet Lokalgatan kommer att ha en bra siktlinje i och med att den är i stort sett rak och följer nästan hela valhallarakan. Detta tillsammans med bra belysning och att bilister ser vad som händer är viktigt för att den upplevda tryggheten ska vara god. 6.6 Störningar 6.6.1 Buller Bullerfrågan är en stor del i denna plan eftersom flertalet bostäder i området är utsatta för buller från både riksvägen och järnvägen som går parallellt med planområdet. Att järnvägen går parallellt med riksvägen påverkar framförallt den maximala ljudnivån, som förstärks ytterligare. Även den ekvivalenta ljudnivån förstärks på grund av tågtrafiken. Enligt beräkningar från 2015 är årsmedelsdygnstrafiken på valhallarakan 16 400 fordon, varav 6 % är tung trafik. Antalet Reginatåg och godståg som åker förbi planområdet är 24 respektive 26 tåg. Husraden närmast riksvägen har en ljudnivå som överskrider 65 dba men även fler hus bortanför första husraden i bostadsområdet har en ekvivalent ljudnivå som är högre än 65 dba. Då utfarterna till riksvägen stängs av kommer antalet resande fordon på Grottvägen öka med ungefär 300 fordon, vilket motsvarar en ökning med ca 30 fordon under den dimensionerade timmen. Detta medför i sig en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med 1 dba, vilket ses som en försumbar ökning av bullernivån. För att lösa bullerproblematiken för övriga fastigheter i området som inte löses in kommer en bullervall och ett bullerplank att anläggas. Bullervallen kommer läggas på de åtta fastigheter som blir inlösta. Bullervallen kommer dessutom ha ett bullerplank uppe på för att bullernivåerna ska klaras för de fastigheter som inte blir inlösta. En öppning i vallen kommer finnas vid Lostigen för att ge tillgänglighet till den nya lokalgatan. Söder om de åtta fastigheterna blir det ett tre m högt plank, ingen bullervall. Bullerskärmens höjd utgår från riksvägens höjdläge, vilket kan innebära att plankets faktiska höjd kan variera beroende på eventuell höjdskillnad mellan vägen och marken där planket byggs. Bullerplanket kommer sträcka sig ca 160 m mellan Mårdstigen och befintlig hållplats nedanför Branta Backen. 9(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 10(14) Illustrationskarta för bullerplanket mellan Mårdstigen och busshållplatsen 8. Röda strecket visar var bullerplanket kommer placeras Bullervallen kommer sträcka sig ca 150 m och ha en höjd på två m sett från riksvägen. Vallens bredd är i nuläget inte bestämt. Bullerplanket som delvis kommer gå uppe på bullervallen kommer sträcka sig totalt ca 200 m och ha en höjd på två m. Detta innebär att bullervallen och bullerplankets överkant kommer att ha en sammanlagt totalhöjd på fyra m sett från riksvägens mitt. Bullervall med tillhörande bullerplank enligt Trafikverkets vägplan 9 Flertalet hus i bostadsområdet kommer även att få bulleråtgärder som fasadåtgärder och åtgärder för skyddad uteplats. Det är dock Trafikverkets ansvar. För husraden närmast bakom de fastigheter som blir inlösta kommer de få en sänkning i snitt på 5 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Dessa hus kommer ha mellan 52 57 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Även för fastigheterna längre upp i backen mot Grottvägen kommer det ske en sänkning och snittet kommer vara 54 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Ett par hus kommer fortsatt ha för hög ljudnivå men ur en samhällsekonomisk bedömning kommer dessa bostäder ner i en tillräckligt låg bullernivå. 8 Vägplan 3 Delen Valhallavägen Illustrationskarta Trafikverket 2017-06-01 9 Vägplan 3 Delen Valhallavägen Illustrationskarta Trafikverket 2017-06-01 10(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 11(14) 6.6.2 Luft Ludvika tätort har en mycket god luftkvalitet och gällande miljökvalitetsnormer och miljömål uppfylls. 6.6.3 Skyddsanordningar Avståndet från riksvägen till villaområdet kommer öka då första husraden löses in och därmed rivs. Bullerdämpande åtgärder kommer genomföras för att förbättra livsmiljön i området. 6.6.4 Farligt gods Då både riksvägen och järnvägen går parallellt med bostadsområdet finns en risk för olyckor med farligt gods, främst med tanke på utfarterna från lokalgatorna. Det korta avståndet mellan villorna och riksväg och järnväg medför en hög skaderisk. Utfarterna från lokalgatorna kommer att stängas. Husraden närmast riksvägen kommer lösas in och rivas och avståndet från riksvägen till villaområdet kommer därmed att öka. Mellan husen och riksvägen kommer dessutom en bullervall att anläggas. Risken för eventuella olyckor med farligt gods kommer då att minska i och med att utfarterna stängs. Skaderisken kommer dessutom bli lägre inom bostadsområdet då närmaste husraden kommer ligga längre bort och dessutom vara separerade från farligt gods-lederna med både bullervall och bullerplank. 6.6.5 Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänstens utryckningsfordon kan vara på plats inom tio minuter vid olycka. 6.7 Teknisk försörjning 6.7.1 Dagvatten Mängden asfalterad yta kommer att öka något i och med den nya lokalgatan. Ökning är så pass liten att mängden dagvatten inte kommer att öka på grund av asfalterad yta. Däremot kommer en bullervall anläggas i närheten av bebyggda fastigheter, vilket kan öka risken för att till exempel dagvatten och smältvatten rinner in på de fastigheter som ligger på ovansidan om bullervallen. Något sorts dräneringssystem bör anläggas för att förhindra detta. Dräneringssystemet kan till exempel vara ett öppet eller stängt dike med grovt material. 6.7.2 El För belysning längs den nya lokalgatan behövs el, vilket det finns bra förutsättningar för i och med att området redan är exploaterat. 6.7.3 Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 11(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 12(14) 6.8 Barnperspektiv GC-vägen som idag går längs riksvägen kommer att tas bort. Istället förläggs en lokalgata längre in från riksvägen. På lokalgatan kommer det inte vara en separering mellan oskyddade trafikanter och motortrafikanter. Mängden motortrafikanter antas kommer vara så pass liten att trafiksäkerheten för barn kommer att bli bättre i och med att avståndet till den tungt trafikerade riksvägen ökas. 6.9 Konsekvenser av planens genomförande Bullersituationen kommer att förbättras för de boende i området. Husraden närmast riksvägen kommer lösas att in för att möjliggöra för detaljplanen och dess syfte. Utfarterna från lokalgatorna till riksvägen kommer stängas av för att förbättra den osäkra trafiksituationen som råder i och med många bilar som kör in och ut på riksvägen via lokalgatorna. 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Planområdet omfattar de kommunägda fastigheterna Ludvika 6:1, Verkmästaren 8, samt de privatägda fastigheterna Ingenjören 5,6,7 och 8, Verkmästaren 9,10 och 11 samt Förmannen 8,9 och 10. 7.2 Fastighetsbildning För att genomföra detaljplanen kommer det krävas total samt delvis markinlösen av privatägda fastigheter för den mark som anges som allmän plats. Kommunen svarar för att marken löses in. Den mark som i detaljplanen är utlagd som allmän plats bör ingå i Ludvika 6:1. Detta innebär att de åtta fastigheterna Ingenjören 5,6,7 8, samt Verkmästaren 9,10,11 i en fastighetsreglering överförs i sin helhet till Ludvika 6:1. Till Ludvika 6:1 regleras även 50 kvadratmeter från Förmannen 8, 115 kvadratmeter från Förmannen 9 och 124 kvadratmeter från Förmannen 10. Kommunen har rätt att lösa in mark som i detaljplan är planlagt som allmän plats. Fastighetsägarna ersätts enligt expropriationslagens ersättningsregler. Fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan från sakägare. 7.3 Upphävande av fastighetsplaner Dessa fastighetsplaner upphävs i sin helhet när detaljplanen vinner laga kraft 10 : 1. Tomtindelningsbestämmelser för fastigheterna Förmannen 8, 9 och 10 Förmannen, aktnummer: 2085K-A265. 10 Plan- och bygglagens övergångsbestämmelser punkt 9 12(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 13(14) 2. Tomtindelningsbestämmelser för fastigheterna Ingenjören 4, 5, 6, 7, 8 och 9 Ingenjören, aktnummer: 2085K-A221. 3. Tomtindelningsbestämmelserna för fastigheterna Verkmästaren 7, 8, 9, 10, 11 och 12 Verkmästaren, aktnummer 2085K-A222. 8 Genomförandefrågor 8.1 Allmän platsmark Anläggandet av allmän platsmark enligt detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika. Utfarterna mot riksväg 50 från Mårdstigen, Lostigen och Björnstigen stängs och en ny lokalgata anläggs mellan Rasfallsgatan och Björnstigen. Bullervall och bullerplank ligger utanför vägområde i Trafikverkets vägplan, vilket innebär att denna anordning kommer tillfalla kommunen. Detta gäller även gatan lokalgatan Utöver detta ska parkmark anläggas. 9 Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet genomförs med ett samordnat förfarande. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av tio (10) år. 10 Ekonomiska frågor Detaljplanen kommer innebära kostnader för iordningställande av allmänna platser, kostnader för markinlösen, fastighetsbildningskostnader samt plankostnader. Då detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika regleras kostnaderna i ett medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och Ludvika kommun. De åtgärder som ligger utanför Trafikverkets vägområde blir kommunens ansvar och därmed även kostnad. Detta innefattar gatan mellan Mårdstigen och Rasfallsgatan, vändplatserna samt bullerplank. Även en del av anläggandet av parkmarken. 13(14)
Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Valhallarakan Sida 14(14) 11 Tidplan Antagande december 2017 Laga kraft januari 2018 12 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm samhällsplanerare handläggare 14(14)
X=6669600 Y=159700 Y=160100 X=6669600 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GÅNG CYKEL Björnstigen GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GATA Lokaltrafik PARK Anlagd park X=6669500 Väg 50 PARK GATA plank PARK vall Lostigen GÅNG CYKEL Gång- och cykelväg SKYDD MOT STÖRNINGAR vall plank Bullervall skall anordnas till en höjd enligt planbeskrivningen Bullerplank skall anordnas till en höjd och placering enligt planbeskrivningen ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats X=6669400 PARK plank vall plank Mårdstigen X=6669300 LUDVIKA 9 Rasfallsgatan X=6669200 Branta backen GÅNG CYKEL Till planen hör: Planbeskrivning Granskningsredogörelse Fastighetsförteckning Detaljplan för Antagandehandling del av Ludvika 6:1 med flera "Genomfart: Valhallarakan" Beslutsdatum Godkännande Antagande Instans SBN X=6669100 PLANKARTA X=6669100 Ludvika kommun Upprättad i juni 2017 samordnat förfarande Reviderad i september 2017 Laga kraft KF Y=159700 Y=159800 Y=159900 Y=160000 Skala 0 10 20 30 40 50 100 m Y=160100 Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm Samhällsplanerare Diarienummer: SBN 2016/57
Planeringsenheten Joel Lidholm, 0240-861 80 Joel.lidholm@ludvika.se ANTAGANDEHANDLING Datum 2017-09-20 Sida 1(9) Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Ingenjören 8 med flera Genomfart: Valhallarakan Ludvika kommun Hemsida www.ludvika.se E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr 212000-2270 Postadress 771 82 Ludvika Besöksadress Carlavägen 24 771 30 Ludvika Telefon 0240-860 00 Fax 0240-810 26 Bankgiro 467-5088 PlusGiro 12 45 30-7
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 2(9) 1. Granskningens bedrivande Den 29 april 2015, 45 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra erforderlig granskning. Granskningen genomfördes under tiden 27 februari till och med den 27 mars 2017. Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgänglig på kommunens hemsida på internet www.ludvika.se/planer, i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus- 12 yttranden har inkommit, varav tre efter granskningstidens slut. 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna 12 yttranden var sex med synpunkter och sex utan erinran. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen Dalarna G6 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott G10 X Myndighetsnämnden miljö och bygg G8 X Kultur- och fritidsnämnden G3 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet Privatperson 1 G7 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar Ludvika hyresgästförening G12 X Övriga privatpersoner Privatperson 2 G9 X Övriga
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 3(9) Bergsstaten G1 X Trafikverket Region Mitt G2 X Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna G4 X Lantmäteriet G5 X TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) G11 X 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med planeringsenheten kommentarer G1 Bergsstaten Inkommet yttrande den 1 mars 2017 Av att döma på kartan finns det inget tillstånd enligt minerallagen (1991:45). Bergsstaten har därför inget att erinra. Planeringsenhetens kommentarer Kommunen noterar yttrandet. Det finns en tillhörande karta till yttrandet som bekräftar att det inte finns något tillstånd enligt minerallagen inom planområdet. G2 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 2 mars 2017 När väg 50 byggs om kommer anslutningar till vägen att stängas. Pga höjdskillnader öster om planområdet ska det tillåtas biltrafik på den nya kombinerade lokalgatan och GC-vägen tre månader om året för de närmast boende. I plankartan bör det därför vara gata och inte gång cykel ända från Rasfallsgatan till Lostigen. Planeringsenhetens kommentarer Detta var under utredning när yttrandet kom in. Nu har det bestämts att det kommer vara lokalgata längs hela sträckan Rasfallsgatan - Björnstigen. Planhandlingarna revideras därför. Gällande om biltrafik endast kommer tillåtas under tre månader om året är det inget som styrs i detaljplan, detta bestäms via lokala trafikföreskrifter. G3 Kultur- och fritidsnämnden Inkommet yttrande den 6 mars 2017 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra. G4 Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna Inkommet yttrande den 20 mars 2017 Polismyndigheten har tagit del av handlingarna och har inget att erinra. G5 Lantmäteriet Inkommet yttrande den 22 mars 2017
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 4(9) Vid genomgång av planförslagets granskningshandlingar (daterade februari 2017) har inga synpunkter noterats. G6 Länsstyrelsen Dalarna Inkommet yttrande den 23 mars 2017 1. Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10: Eftersom planbestämmelserna om skydd mot störningar hänvisar till planbeskrivningen, ska denna tydlig redogöra för utformning av bullervall och bullerplank, d v s minsta sträcka som de kommer att byggas, vilken bredd och höjd de kommer ha, samt vilken bullernivå som uppnås där byggrätten för bostadshus inom de fastigheter, som inte blir inlösta. 2. Övrigt att beakta: Planen innebär att sju bostadshus kommer att rivas. Varken området eller byggnaderna är speciellt utpekade ur kulturmiljösynpunkt, men byggnaderna är tillkomna under 1900-talets första hälft, och har, som alla hus, ett visst kulturhistoriskt värde och berättar en del av Ludvikas historia. Länsstyrelsen rekommenderar därför att en fotodokumentation genomförs innan husen rivs. 3. Övrigt att beakta: Plan innehåller fastighetsbestämmelser, med innebörden att gamla fastighetsplaner upphävs i sin helhet. För planområdet behövs ingen sådan bestämmelse, då fastighetsindelningsbestämmelser, i likhet med alla andra planbestämmelser i underliggande detaljplan, upphävs automatiskt då en ny detaljplan vinner laga kraft. Utanför planområdet kan inga bestämmelser upphävas genom en planbestämmelse. Om detta är avsikten, behöver planområdet kompletteras med ett område för ändring av detaljplan. 4. Övrigt att beakta: Planbeskrivningen innehåller under vissa rubriker endast direkta citat ur lagen. Detta har ingen verkan. Planbeskrivningen bör istället ange vad dessa lagparagrafer innebär i praktiken på den aktuella platsen. 5. Övrigt att beakta: Orienteringen skulle underlättas om gatunamn angavs på plankartan. 6. Övrigt att beakta: Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar: Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planeringsenhetens kommentarer 1. Planbeskrivning kompletteras med uppgifter enligt synpunkt. 3. Kommunen tar bort planbestämmelsen. 4. Planbeskrivning kompletteras. 5. Plankarta kompletteras med gatunamn.
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 5(9) G7 Privatperson 1, Ingenjören 9 Inkommet yttrande den 23 mars 2017 1. I vilket skede kommer bullervallen och bullerplank anläggas? Vi kräver att bullervall och bullerplank anläggs direkt efter att husen efter Valhallavägen rivits på grund av ökat buller! 2. Vem ska bekosta dräneringssystem på min tomt då bullervallen kommer öka vattenmängden på tomten vid nederbörd? Vi kräver kostnadsfri åtgärd för detta! 3. Vi vill veta mer specifikt vilka åtgärder som kommer utföras angående bulleråtgärder, fasadåtgärder och åtgärder för skyddad uteplats? Planeringsenhetens kommentarer 1. De åtgärder som ska göras är tänkt att genomföras under samma entreprenaduppdrag. Däremot går det inte att redan nu svara på exakt när de olika delarna i entreprenaduppdraget kommer att genomföras. 2. För att förhindra att vattenmängden på er tomt ökar så ska något sorts dräneringssystem anläggas vid bullervallen på allmän platsmark. Till exempel ett öppet eller ett stängt dike med grovt material. Åtgärden bekostas av exploatören. 3. De åtgärder som nämns i synpunkten är åtgärder som genomförs av Trafikverket, därav ber kommunen den yttrande att vända sig till Trafikverket för svar på dessa frågor. G8 Myndighetsnämnden miljö och bygg Inkommet yttrande den 27 mars 2017 Myndighetsnämnden miljö och bygg beslutar att tillstyrka planförslaget. Emellertid så bör lokalgatan förlängas till Lostigen eftersom denna är så brant att problem kan uppstå vintertid. Planeringsenhetens kommentarer Förlängning av lokalgatan var under utredning då yttrandet inkom. Nu är det beslutat att lokalgatan kommer att förlängas och anläggas mellan Rasfallsgatan och Björnstigen. G9 Privatperson 2, Sliparen 7 Inkommet yttrande den 27 mars 2017 1. Jag vill som boende på Grottvägen lämna ett yttrande angående planärendet Genomfart: Valhallarakan. Jag är i huvudsak positiv till förslaget när det gäller genomfarten. Jag delar dock inte bedömningen att det inte behövs någon utredning om eventuell påverkan på Grottvägen. I planbeskrivningen beskrivs påverkan på Grottvägen som försumbar då ökningen av trafiken på vägen ses som marginell. Antalet resor beräknas som mest öka med 300 eller med som mest 30 fordon/timme. Man verkar dock inte ha tagit
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 6(9) hänsyn till hur den befintliga trafiken på Grottvägen kan komma att förändras. Idag finns tre utfarter på Valhallarakan från Grottvägen mellan Magnetbacken och Ludvika gård. I planbeskrivningen står att Tallstigen är en lämplig utfart men det kan jag inte alls hålla med om. Tallstigen är smal, brant och har åtminstone ibland haft fartnedsättande blomlådechikan. Den naturliga utfarten från Ludvika gård är enligt min mening istället Hällvägen. 2. De boende ovanför Grottvägen (ljus grön färg i bifogad skiss) åker redan idag på Grottvägen, eller korsar Grottvägen för att åka ned Björnstigen, Rasfallsgatan samt, i mindre utsträckning, Lostigen till riksvägen. Denna befintliga trafik kommer med stängningen av dessa utfarter att tvingas välja en annan väg och då man ofta reser norrut, mot Ludvika centrum, kommer en stor del av denna trafik att välja utfarten Magnetbacken eller Furuhällsgatan. Gemensamt är att trafiken då kommer att passera korsningen Grottvägen Magnetbacken. Bifogad skiss Detta är en korsning där det flera gånger skett olyckor, väjningsplikt följs inte alltid och det är dålig sikt som delvis beror på hur bilar parkeras på Magnetbacken och delvis beror på snöröjningen vintertid. Med tanke på hur brant backen är, och att det ofta står bilar parkerade längs vägen, är sikt nedåt så dålig att en förare som åker bil söderut på Grottvägen inte ser ifall det kommer någon bil nedifrån på riksvägen förrän den egna bilen är mitt i korsningen. 3. Problemet med denna korsning finns redan idag men det kommer sannolikt att förvärras med ökande trafik i korsningen. Detta problem behöver utredas. Några möjliga lösningar är att endera ha kvar någon av
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 7(9) utfarterna mot riksvägen eller att göra en förändring av korsningen Grottvägen Magnetbacken så att risken för olyckor minskar. Planeringsenhetens kommentarer 1. Utredning av påverkan på Grottvägen har genomförts och påverkan anses ej vara utav stor karaktär. Att öppna Hällvägen för anslutning ut till riksvägen är inget alternativ då fler utfarter mot riksvägen ger en större trafikfara. Det bästa alternativet är möjligen via Lärkvägen istället. Detta ändras i planbeskrivningen. 2. Enligt den trafikanalys som nämns i planbeskrivningen har Magnetbacken ett dygnsflöde på ca 1200 fordon och har ett timflöde under den dimensionerade tiden (16.00-17.00, 2016-06-10) 120 fordon. Även om en viss ökning kommer att ske så visar den kapacitetsanalys (PM Trafikanalys Kapacitetsanalys med CAPCAL Sweco, 2015-08- 26) som tagits fram att utformningen av korsningen väg 50 Magnebacken kommer att klara av framtida trafikmängderna med marginal. Det går inte med säkerhet att säga vilken väg trafiken kommer att nyttja men generellt brukar det ske en någorlunda jämn fördelning mellan de olika alternativ som finns. Enligt tillgänglig data från Strada (Strada är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet.) för de senaste tio åren har ingen olycka med motorfordon inblandade skett i korsningen Grottvägen Magnetbacken. 3. Att ha kvar någon av utfarterna mot riksvägen är inte ett alternativ på grund av det ej anses trafiksäkert. En förändring av korsningen Grottvägen Magnetbacken är ej aktuellt i samband med genomfartsprojektet och denna detaljplan. Dock noterar kommunen synpunkten och om det visar sig att det skulle ske flera olyckor framöver i den korsningen så kan det bli aktuellt med en förändring. G10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkommet yttrande den 29 mars 2017 (sent inkommet) Kommunstyrelsens arbetsutskott har inte något att erinra mot förslaget. G11 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Inkommet yttrande den 29 mars 2017 (sent inkommet) 1. Skanova har markförlagda kablar i området och önskar behålla befintligt nät som passerar i området. Om undanflyttningsåtgärder krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. För övrigt har vi inget emot detaljplanen. 2. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i det nya planarbetet, det vill säga när planarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess.
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 8(9) Planeringsenhetens kommentarer 1. Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova (Telia) och Ludvika kommun. 2. Planen ingår i genomfartsprojektet. Inför det samordnade samrådet med Trafikverket tog Trafikverket kontakt med Skanova för information om befintliga ledningar i planområdet. G12 Ludvika hyresgästförening Inkommet yttrande den 10 april 2017 (sent inkommet) Vi tackar för möjligheten att yttra oss. Men avstår så vänligt denna gång. 4. Övrigt Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Kommunen har därför inte haft ett eget samråd utan har haft ett samordnat samråd tillsammans med Trafikverket. Granskningen har dock genomförts på egen hand. 5. Tidplan Detaljplanen beräknas att antas av kommunfullmäktige under oktober månad 2017. 6. Slutsats Ett par synpunkter har lett till förändringar i detaljplanen. Nedan följer exempel på synpunkter från granskningsskedet, som inte är tillgodosedda: Skanova förutsätter att den part som initierar åtgärden att flytta ledningar även bekostar åtgärden. Planeringsenhetens kommentar Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova och Ludvika kommun. Ha kvar någon av utfarterna från lokalgatorna mot riksvägen. Planeringsenhetens kommentar Att ha kvar någon av utfarterna är ej aktuellt då det är så pass trafikfarligt att de inte går att behålla. 7. Medverkande tjänstemän Louise Nordström Planeringschef Joel Lidholm Planingenjör
Ludvika kommun Datum 2017-09-20 Sida 9(9)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2017-09-20 Diarienummer SBN Verksamhetsområde Planering Sofia Hellsten sofia.hellsten@ludvika.se 2017-10-25 Här skriver du motparts referens Samhällsbyggnadsnämnden Förvärv av fastigheten Ludvika Ingenjören 7 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att förvärv av fastigheten Ludvika Ingenjören 7 enligt bilagt köpekontrakt godkännes. Beskrivning av ärendet Fastigheten Ingenjören 7 är en av sju fastigheter längs Valhallavägen som i framtaget detaljplaneförslag Genomfart Vallhallarakan ska lösas in. Detaljplanen har ännu inte vunnit laga kraft men på grund av särskilda skäl väljer kommunen i samråd med Trafikverket att lösa in fastigheten i förtid. Av denna anledning har köpekontrakt i bilaga 1 tagits fram. Köpeskillingen har fastställts till 1 600 000 kronor genom en oberoende värdering. Då köpet sker enligt expropriationslagens ersättningsregler erläggs ett tillägg på 25 %, vilket gör att köpeskillingen uppgår till 2 miljoner kronor. I övrigt ska ingen annan ersättning erläggas till säljarna. Göran Andersson Förvaltningschef Sofia Hellsten Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1 Köpekontrakt Beslut skickas till Akten Sofia Hellsten Joel Lidholm
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2017-09-26 Diarienummer DiaNr Verksamhetsområde Planering Jan Persson jan.persson@ludvika.se 2017-10-25 Här skriver du motparts referens Samhällsbyggnadsnämnden Förlängning av markanvisning - Framfast Sverige AB Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förlängning av avtalet t.o.m. 1 december 2017. Beskrivning av ärendet Framfast Sverige AB undersöker för närvarande möjligheten till byggnation av 12 lägenheter i bostadsrättsform på Biskopsnäset, Ludvika. Belägenheten framgår av kartbilaga 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkände därför den 26 oktober 2016, 116 ett optionsavtal/markanvisning, bilaga 2, varigenom Framfast Sverige AB gavs ensamrätten att inom markanvisningstiden t.o.m. 30 april 2017, förhandla om ett förvärv av aktuellt område. I samband med utgången av markanvisningstiden inkom dock Framfast med ett önskemål om förlängning t.o.m. 31 augusti 2017, varefter samhällsbyggnadsnämnden i beslut den 24 maj 2017, 64, godkände en förlängning av avtalet. Framfast Sverige AB har nu som en sista möjlighet till att få tillräckligt antal förhandstecknade försäljningsavtal inkommit med önskemål om en förlängning t.o.m. 1 december 2017. Göran Andersson Förvaltningschef Jan Persson Markingenjör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Översiktskarta Optionsavtal - Markanvisning
Beslut skickas till Jan Persson, markingenjör, för handläggning Louise Nordström, planeringschef, för kännedom Diariet 2(2)