Bilaga 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden Tertial 2, 2015
Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Verksamhetsberättelse ------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Förvaltningens profil och uppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------3 Viktigaste händelser----------------------------------------------------------------------------------------------------------------3 Medborgarperspektivet ------------------------------------------------------------------------------------------------ 3 Patientfokuserad vård -------------------------------------------------------------------------------------------------------------3 Jämlik och jämställd hälsa -------------------------------------------------------------------------------------------------------3 Verksamhetsperspektivet --------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Säker hälso- och sjukvård -------------------------------------------------------------------------------------------------------4 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ---------------------------------------------------------------------------------------------5 Hälso- och sjukvård i rimlig tid -------------------------------------------------------------------------------------------------5 Äldres hälsa ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------5 Palliativ vård ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------6 Akutsjukvård --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------7 Diabetessjukvård --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------7 Hjärtsjukvård --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------8 Nervsystemets sjukdomar -------------------------------------------------------------------------------------------------------8 Vårdproduktion - Produktiviteten ska öka ---------------------------------------------------------------------- 9 Somatisk vård inklusive vårdval --------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård ---------------------------------------------------------------- 10 Medarbetarperpektivet ----------------------------------------------------------------------------------------------- 11 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare --------------------------------------------------------- 11 Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare --------------------------------------------------------------------- 11 Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer -------------------------------------------- 12 Hälsofrämjande arbete ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 12 Verksamhet och resultat i fokus --------------------------------------------------------------------------------- 13 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 13 Sommarplanering 2015 --------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 Användning av bemanningsföretag ---------------------------------------------------------------------------------------- 14 Antalet anställda och arbetad tid -------------------------------------------------------------------------------------------- 14 Ekonomi --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 16 God ekonomisk hushållning --------------------------------------------------------------------------------------- 16 Ekonomiskt ingångsläge ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 16 Resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 16 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal ------------------------------------------------------------------- 17 Läkemedel --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 18 Målrelaterad ersättning ---------------------------------------------------------------------------------------------- 18 Handlingsplaner för ekonomi i balans ------------------------------------------------------------------------- 18 Investeringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 19 Byggnadsinvesteringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utrustningsinvesteringar -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 19 2
Verksamhetsberättelse Förvaltningens profil och uppdrag Projekt Hälsostaden är ett treårigt pilotprojekt som startade hösten 2013. Projektet är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård samt sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten innehåller kommunalt korttidsboende, vårdcentral, specialiserad sjukvård, rehabiliteringsavdelningar, primärvårdsjour kvällar- och helger, samt mobila hembesöksteam. Projektets huvudmål är att öka tillgängligheten, erbjuda vård och omsorg på rätt nivå samt förbättra samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhus genom att erbjuda rätt vård på rätt plats. Viktigaste händelser Under 2015 har Hälsostaden satsat på att integrera ny teknik för att effektivisera vårdplaneringsprocessen gentemot kommunerna. Detta bland annat genom att införa vårdplaneringar via videolänk (Lync). Våren 2015 startades ett mobilt närsjukvårdsteam. Målgruppen är patienter i stort behov av medicinsk uppföljning efter sjukhusvistelse. Målet är att ge patienterna bättre och mer lättillgänglig vård. Effekterna har blivit en kraftig minskad slutenvårdskonsumtion. Hälsostaden har under 2015, infört ett nytt uppföljningssystem av produktion, ekonomi och kvalité. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna visa månadsvisa resultat på olika kvalitetsindikatorer för samtliga anställda i organisationen. Hälsostaden klarar Region Skånes tillgänglighetsmål samtliga månader under perioden. Hälsostaden har fått årets kvalitetspris, Diabasen 2015 av Region Skåne. Hälsostaden har nominerats som finalist till utmärkelsen årets välfärdsförnyare av tidningen Dagens Samhälle. Hälsostaden har under 2015 reducerat kostnaderna för bemanningsföretag med 50 procent i förhållande till föregående år. Hälsostaden har inga svårigheter med kompetensförsörjningen under 2015. Genom förebyggande insatser och förbättrat samarbete med Ängelholms kommun har Hälsostaden reducerat 14 vårdplatser med bibehållen kvalitet, (6 av dessa platser disponeras av fv Sund). Om- och nybyggnad av hela sjukhusområdet pågår mottagningsplanet byggs om i etapper där första etappen står klar januari 2016. Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Alla Hälsostadens mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter. Under året har förvaltningen aktivt försökt få fler patienter att registrera sig. Målet är att allt fler skall kunna hantera sina kontakter med Hälsostadens mottagningar via Mina vårdkontakter. Vi arbetar aktivt genom att dela ut patientinformation och utbildning både av medarbetare och personal. Jämlik och jämställd hälsa Ytterst ansvariga för detta arbete är verksamhetscheferna och arbetet under året har främst handlat om utbildningsaktiviteter. Medarbetare som önskat har fått deltaga vid Stora likarättsdagen. 3
Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Utlokaliserade patienter och överbeläggningar - Hälsostaden har inga utlokaliserade patienter och liten andel överbeläggningar. Överbeläggningarna har varierat mellan 0 och 2,6 platser under januari till augusti med en sjunkande trend. Hälsostaden har prioriterat att försöka öppna extra vårdplatser framför överbeläggningar på befintliga avdelningar. Under sommaren har förvaltningen jämfört med de senaste 3 åren haft färre vårdplatser och fler inläggningar. Trots detta har förvaltningen behövt öppna extra vårdplatser hälften så många gånger som förra året. Anledningen till detta är: - bättre kontinuitet i läkarbemanningen på avdelningarna vilket borgar för kortare vårdtider. - dagbakjour (specialist) på akuten vilket minskar antalet inläggningar och skapar högre tempo i både den diagnostiska och terapeutiska processen i slutenvård. - Utvidgat uppdrag för Hälsostadens mobila team som under sommaren arbetat intensivt med våra mest sjuka patienter vilket möjliggjort att fler har kunna vårdas hemma istället för på sjukhus. Hygien och kläder - Senaste PPM mätningen avseende hygienrutiner var nedslående, 56 procent hade korrekt i samtliga mätpunkter gällande BHK (79 procent HT 2014). Närmare analys visade att det var främst en enhet som stod för en mycket kraftig försämring. Åtgärder har vidtagits för att förbättra resultatet i form av byte av chef och månatliga extramätningar. Förvaltningen kommer införa nolltolerans mot avvikelser från gängse hygienrutiner. Bristande följsamhet kommer beaktas i lönerevision och kan ytterst leda till avskiljande från tjänst. Öppenvårdsantibiotika - Andelen Kinoloner vid UVI var 20 procent vilket är en ökning från 17 procent 2014. Förskrivningen av PcV var 75 procent vilket uppfyller målet. Förskrivningen av orala opioider utgjorde 54 procent vilket är en liten ökning jämfört med 2014 (51 procent). Utskrivningsinformation - Andelen som erhöll utskrivningsinformation var 88 procent vilket med god marginal uppfyller målet (70 procent). Riskanalyser - Under perioden har förvaltningen genomfört minst 4 riskanalyser. Vårdrelaterade infektioner - Senaste PPM-mätningen (mars) avseende VRI gav 7 procent. Detta är i linje med tidigare mätningar. På Hälsostaden finns ett Kliniskt träningscentrum, KTC, där förutsättningar skapas för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen bland vårdpersonalen. KTC erbjuder simulerad procedurträning av kliniska och kommunikativa färdigheter för samtliga studentkategorier och medarbetare på Hälsostaden. Målet är hög kompetens för bästa möjliga patient- och personalsäkerhet En förutsättning för att uppnå målen med god, säker, kunskapsbaserad och patientsäker vård är medarbetare med hög kompetens samt kompetens i ständig utveckling och förbättring. I sjukvården är det viktigt att känna sig trygg på sin arbetsplats. Det handlar om att ha rätt kompetens för sitt arbete vilket förutsätter att det finns möjlighet att studera, kunna träna praktisk samt att kunna ställa frågor. Hälsostaden arbetar aktivt med att ha ett öppet och lärande klimat med mentorer, instruktörer, handledare och seniora kollegor. Vi är övertygade om att det är en framgångsfaktor vad gäller ökad patientsäkerhet, minskade vårdskador och en attraktiv arbetsplats där man trivs och vill stanna. Vårdskador orsakar ett enormt lidande för patienten och kostar sjukvården oerhörda summor pengar. Hälsostaden arbetar aktivt med att öka medarbetarnas kunskaper i kliniska färdigheter för att bli säkrare i sin nuvarande och framtida yrkesroll. På så sätt kan vi minska och undvika vårdskador såsom bl.a. fall, trycksår och vårdrelaterade infektioner. Hälsostadens KTC har under året genomfört följande utbildningar för medarbetarna: HLR ALERT (tidig identifiering av svårt sjuka patienter för att undvika att patienten blir sämre och flyttas till en högre vårdnivå) SBAR (säker rapportering och kommunikation) Träning av kliniska färdigheter för samtliga yrkeskategorier i vårdande position efter behov 4
Temadagar i ämnet Trycksår och Kritiskt sjuk patient Diverse föreläsningar och workshops Uppföljning och utbildningsinsatser efter de nationella punktprevalensmätningarna i trycksår och BHK för att öka kunskaperna inom dessa områden. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsostaden arbetar med en webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor - Utbildningen är synliggjord i verksamheten under våren. I höst kommer en uppmaning till medarbetarna att deltaga i utbildningen. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tillgängligheten till första besök är mycket hög i Hälsostaden och klarar målet alla månader. Detta har uppnåtts genom att läkargruppen tagit stort ansvar för att prioritera dessa besök. Mottagningarnas sekreterare har utbildats för att kunna planera in patienter på ett mer optimalt sätt. Vårdutbudsnamn Andel väntande inom 60 dagar Totalt antal väntande Andel genomförda inom 60 dagar Totalt antal genomförda Allergisjukvård 95,5 procent 22 100,0 procent 6 Endokrinologi 98,1 procent 54 100,0 procent 33 Hjärtsjukvård 98,1 procent 53 100,0 procent 11 Lungsjukvård 100,0 procent 25 87,0 procent 23 Mag- och tarmsjukvård 78,0 procent 41 90,9 procent 11 Neurologi 100,0 procent 24 100,0 procent 28 Njurmedicin 61,5 procent 13 50,0 procent 10 Reumatisk sjukvård 46,3 procent 82 0,0 procent 6 Specialiserad smärtmottagning 62,2 procent 45 4,8 procent 21 Total 78,3 procent 359 76,5 procent 149 Äldres hälsa Fallriskbedömning och Vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning - Hälsostaden arbetar ständigt med att förbättras inom patientsäkerhetsområdet antalet riskbedömningar för fall till augusti ligger på 79 procent och vårt mål är att under september och framöver ligga över 80 procent. Alla patienter som har ökad risk för fall ska ha en individuell vårdplan upprättad. Avvikelser skrivs och dessa sammanställs och återkopplas till medarbetarna på APT. Fler larm kommer att köpas in som en stödåtgärd för patienter med risk för fall. Riskbedömning avseende trycksår och Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning - Andelen trycksår är vid vårens mätning är 26,8 procent, vilket nedslående. Riskbedömningar görs i 77 procent av fallen och en individuell vårdplan ska upprättas hos minst 80 procent av patienterna och lika många ska ha en individuell vårdplan. En modifierad Norton skala ska börja användas som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Alla madrasser kommer att bytas ut så att vi inte har några som är äldre än 5 år. Munhälsobedömning Hälsostaden har inte arbetat med något speciellt verktyg för munhälsobedömningar men kommer framöver att arbeta med ROAG. Munhälsobedömningar enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015), av patienterna i slutenvården. Riskbedömning avseende undernäring - 71 procent av patienterna riskbedöms inom området nutrition vilket är avsevärt bättre än föregående år. Vårt mål är att 80 procent ska ha riskbedömts och lika många, 80 procent, ska ha en individuell vårdplan upprättad. Munhälsa enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015) av patienterna. Riskpatient med behov av uppföljning kommuniceras till annan vårdgivare i kommun/primärvård i samband med utskrivning från sjukhus. Undvikbar slutenvård - Andelen undvikbar slutenvård är 25 procent. De sämsta månaderna var januari och juni (27 procent resp. 31 procent). Under juli och augusti ses en sjunkande trend med 17 procent under augusti. Under året har Hälsostaden arbetat intensivt med det mobila akuta teamet och bilden är att 5
förvaltningen aktivt har minskat andelen patienter med undvikbar slutenvård. Det är idag oklart för oss vad som genererar svängningarna avseende denna parameter. Återinskrivningar - Under januari-augusti har återinskrivningar inom 30 dagar varit 14 procent. Trenden är en sjunkande andel återinläggningar sannolikt beroende på de insattser som utförs av Hälsostadens mobila team. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inklusive läkemedelsavstämning (slutenvård) - Utfallet under perioden är 49 procent vilket är nära målet på 50 procent. Anledningen att inte målet uppnås fullt är att förvaltningens klinikska farmaceuter fått i uppdrag att utveckla en högre säkerhet vad gäller läkemedelslistor i stort. Detta har tagit resurser i anspråk som dock kommer ge förbättrad läkemedels säkerhet över tid. Exempel på åtgärder är läkemedelsenkät till patienter vid inskrivning, algoritm för att identifiera den mest tillförlitliga läkemedelslistan för inskrivande läkare på akutmottagningen. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) - Läkemedelsgenomgångar i primärvården har skett endast i mycket liten skala under första halvåret, då vi avsiktligt arbetat med detta inne på sjukhuset på akutmottagning och vårdavdelning. Under hösten kommer en mer intensivt riktad aktivitet att göras av apotekare i samarbete med vårdcentralen. Specialist i allmänmedicin på vårdcentralen har även fått behörighet att genomföra läkemedelsgenomgång. Olämpliga läkemedel hos äldre - Andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat med 18,1 procent jämfört med 2014. Genom Mobila Teamets akuta punktinsatser i patientens ordinarie boendemiljö har det i 94 procent av patientfallen undvikits ett besök på akutmottagningen. I 73 procent har inte slutenvård behövts användas. När patienten skrivs in i Mobila Teamet görs alltid en Samordnad individuell plan, (SIP) och en läkemedelsgenomgång för att få en sammanhållen vård där prioriteringar, riskfaktorer identifieras och åtgärder vidtas. Genom att vara inskriven i teamet har 97 procent av de patienterna inte behövt uppsöka akutmottagning samt i 89 procent av de patienterna inte behövt uppsöka sluten vård. Palliativ vård Täckningsgrad i Svenska palliativregistret - Andelen patienter som registrerats i palliativa registret har minskat något från föregående år. Täckningsgraden ligger på 91,7 procent. 110 patienter har avlidit på våra slutenvårdsavdelningar och 2 patienter har inte registrerats. Målet är att 100 procent av patienterna ska registreras i palliativa registret. Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet - 74,6 procent av patienterna var smärtlindrade i livets slutskede dock användes det endast ett validerat smärtskatttningsinstrumet i 6 procent av fallen. VAS skalor ska köpas in så att alla medarbetare har denna tillgänglig, detta så att patienten har en möjlighet att gradera sin smärta på ett visuellt och enkelt sätt. Samtal om vårdens innehåll och riktning, (brytpunktsamtal) - Brytpunktssamtal till patienterna har genomförts i 37,3 procent av fallen, vilket är en ökning från föregående år. Samtal till närstående har också ökat och ligger på 77,6 procent. Dokumenterad munhälsobedömning - Andelen genomförda munhälsobedömningar ligger på 69 procent vilket är en ökning från 57 procent 2014. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel - 93 procent av patienterna var ångestlindrade och andelen patienter som under sista veckan av livet erhöll vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel har ökat från föregående år. Förekomst av trycksår (kategori 2 4) En modifierad Nortonskala ska börja användas som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Hälsostaden håller på att implementera NVP i syfte att höja livskvaliteten för patienter som vårdas i livets slutskede. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin m.fl.) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid. Under 2015 har 99 procent av de aktuella patienterna erhållit vidbehovs ordination av smärtstillande. Detta är en ökning från 88 procent 2014. 6
Mobila Teamet har ett nära samarbete med Ängelholms områdets ASIH. Samverkans patienter förtydligas i samordnad individuell plan, SIP. Akutsjukvård Vistelsetid på akuten - Andelen patienter med vistelsetid över 4 timmar har minskat något jämfört med tidigare år. Orsaken till detta bedöms i första hand vara ett ändrat patientunderlag, då patienter som kan handläggas snabbt i större utsträckning handläggs av primärvården (Kväll- och Helgmottagningen som finns på Ängelholms akutmottagning) och därigenom faller ur statistiken. Sedan juni 2015 finns det dagtid en dagbakjour placerad på akutmottagningen. Denna har som uppgift att handleda de läkare som handlägger patienterna. Genom att handläggningen därigenom blir mer stringent och rätt fokuserad förväntas därmed vistelsetiderna gå ner. Mediantid till trombolysstart vid stroke - Andelen reperfunderade efter stroke ligger oförändrat på 5 procent. Här pågår nu en omfattande översyn av det lokala vårdprogrammet samt en kommande utbildningsinsats. Detta förväntas leda till ökad andel trombolys, samt även en avsevärd minskning av tid till trombolysstart, (där data dock ej föreligger). Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ligger på 65 procent. En begränsning här ligger framför allt i de geografiska förhållandena inklusive tid för ambulanstransport. Även om data ej föreligger så är handläggningen lokalt på akutmottagningen ytterst kort och det bedöms inte finnas mycket mer att göra här. Diabetessjukvård Blodsockernivå under viss nivå - Andelen patienter med förhöjt långtidssocker är för perioden 28,6 procent. Detta är en stor förbättring jämfört med föregående år då andelen var 33 procent. Vi arbetar på mottagningen aktivt och strukturerat med att ytterligare förbättra resultatet för dessa patienter, vilket vi vet innebär stor vinst ur ett långtidsperspektiv. Vi arbetar med tätare kontakter med mottagningen och erbjuder Freestyle Libre (kontinuerlig blodsockermätning) under en försöksperiod för dessa patienter. Vi kommer också att jämföra oss mot enheter som har mycket god kontroll på patienterna blodsockernivåer, i syfte att använda goda exempel. Blodtryckskontroll - Utifrån måltalet ligger vi på 77,9 procent och denna andel är jämförbar med genomsnittet i riket. Bryter vi ner resultatet till patienter som är registrerade i Nationella Diabetesregistret, NDR har vi resultatet 90 procent. Vi bedriver ett strukturerat arbete och de siffror som finns i NDR bedöms som goda. Blodsockernivå (median) - Värdet för långtidssocker har sjunkit och genom användning av ny teknik, (främst Freestyle Libre), är målet att detta värde ska sjunka ytterligare Fotundersökning senaste året - Andel patienter, som genomgått Fotundersökning senaste året, 71,9 procent är en mycket låg andel. Detta är främst ett registreringsfel. Fotundersökning har inte blivit registrerat på rätt sätt i NDR/journal. Alla patienter som kontrolleras på fotmottagningen blir undersökta avseende fotstatus. Vi har arbetat med vikten att detta blir registrerat på rätt sätt under 2015. Vi beräknar att uppnå en andel om 99 procent under 2015. Ögonbottenundersökning senaste 2 respektive 3 åren - 99 procent av de patienter, som kontrolleras på diabetesmottagningen beräknas delta i ögonbottenfoto-screening. Dessa undersökningar sköts externt via Aleris AB/Ögon. Patienterna blir kallade med 1-3 års intervall beroende på ögonstatus. Vi uppskattar att Aleris ligger drygt 6 månader efter planerade ögonbottenfoto. Detta bedöms förklara den låga andelen. Den mest relevanta siffran är enligt vårt förmenande att patienter blir kallade till ögonbottenfoto regelbundet. Denna siffra uppskattas således till 99 procent. Andel icke rökare - Andel icke rökare är 85,5 procent. Målet är att ingen patient ska röka och vi kommer att arbeta även med detta under 2015-2016, framförallt då det finns vetenskapliga belägg för att återkommande diskussioner med läkare-sköterska i anslutning till mottagningsbesök ökar chansen för rökstopp. 7
Hjärtsjukvård Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt - 100 procent av patienterna under perioden erhöll återställning av blodflödet vid STEMI. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid - Utfall 65 procent. Avstånden till enhet som utför PCI bidrar till att dra ned resultatet. Målet hade sannolikt kunnat uppnås om PCI möjligheter fanns i Helsinborg även nätter och helger. Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt - Utfallet är 84 procent vilket uppfyller målet (80 procent). Resultatet kan sannolikt förbättras om nya rutiner avseende remiss till PCI i Helsingborg kan utformas. Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt - Utfallet är 94 procent vilket uppfyller målet på 90 procent. Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt - Utfallet är 76 procent vilket inte uppfyller målet på 90 procent. Nya rutiner införs under året för att öka insättningen av ACE-hämmare. Täckningsgrad i kvalitetsregistret - Täckningsgraden är 95 procent vilket uppfyller målet. Uppföljning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 75 procent vilket inte uppfyller målet. Under perioden januari-juni 2015 har detta dock ökat till 85 procent. Rökstopp efter hjärtinfarkt - 60 procent slutar röka efter hjärtinfarkt inom perioden. Under januari-juni 2015 är dock siffran 75 procent. Fysisk träning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 24 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 har arbetet med denna fråga intensifierats vilket ökat andelen till 43 procent januari-juni 2015. Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt - Utfallet var 33 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 har ett ökat fokus på denna fråga ökat andelen till 57 procent. Blodtryck efter hjärtinfarkt - Utfall 53 procent vilket inte uppfyller målet. Resultatet kan vara kopplat till utebliven måluppfyllelse avseende behandling med ACE-hämmare i samband med utskrivning. Nya rutiner har infört 2015 för mer aktiv blodtryckskontroll och behandling redan efter första återbesöket till sjuksköterska efter 3-4 veckor. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt - Från januari till och med juni var återinläggning på grund av hjärtsvikt 7,7 procent vilket är uppfyller målet på <10 procent. Hälsostadens hjärtsviktsmottagning har under en längre tid arbetat proaktivt för att minska återinläggningar på grund av hjärtsvikt. Bland annat genom telefonkontakter med patienter i riskzonen, täta kontroller och möjlighet för planerad inläggning för mer intensiv svikbehandling. Dessutom pågår ett samarbete med Vårdcentralen Laxen för att ytterligare förbättra kvaliteten i hjärtsviktsvården. Nervsystemets sjukdomar Direkt vård på strokeavdelning eller IVA - Andelen stroke patienter som kommer direkt till strokeavdelning sjunker, (76 procent). Detta beror på undanträngningseffekter på grund av platsbrist. Vid vårdplatsbrist måste alla vårdplatser användas vilket kan resultera i att en patient med annan sjukdom än stroke måste placeras på strokeenhet. Propplösande behandling vid stroke - 8 procent. Detta är en låg andel men i stigande efter utbildningsinsatser. Under hösten har förvaltningen rekryterat en neurolog som fått ett specifikt uppdrag att arbeta med strokeflödet och inte minst trombolysbehandlingar. Nya implementeras under hösten 2015 som förväntas förbättra resultatet. Andelen trombolyserade är falsk lågt då det sker en utspädningseffekt på grund av ett patientflöde från Helsingborgs lasarett. Patienter som ej bedöms vara i behov av trombolys som söker akutmottagningen i Helsingborg förs över till Ängelholm för vård. Detta gör att andelen patienter med stroke i Ängelholm som ej erhållit trombolys blir fler på grund av patientmixen. 8
Mediantid till trombolys - 52 minuter. Denna tid förväntas kortas när nya rutiner implementeras under hösten vilket bland annat innebär att trombolyserna kommer ske antingen direkt på akutmottagningen eller på röntgen. Funktionsförmåga efter stroke - 85 procent av patienterna är ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Detta är relativt bra siffror där förvaltningen legat stabilt över tid. Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke - Andelen nöjda patienter är 99 procent vilket är ett mycket gott resultat. Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader - 82 procent vilket är ett gott resultat. Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke - 77 procent. Denna andel kan sannolikt öka med en genomgång av förvaltningens strokeprocess som kommer inledas med nyanställd neurolog hösten 2015. Behandling på grund av högt kolesterol 3 mån efter stroke - 73 procent. Denna andel kan sannolikt öka med en genomgång av förvaltningens strokeprocess som kommer inledas med nyanställd neurolog hösten 2015. Rökstopp 3 mån efter stroke - Andelen med rökstopp var 32 procent 2014. Under det senaste året till och med april 2015 har denna siffra ökat till 45 procent. Mobil vård och e-hälsa Hälsostadens Mobila Team - Teamet riktar sig till äldre multisjuka patienter som befinner sig i ett akut och/eller instabilt skede och som behöver en samordnad, tillgänglig, individanpassad och trygg vård i ordinarie boendemiljö. Upptagningsområdet är Ängelholms kommun. Teamets insatser i patientens boendemiljö ska leda till minskat behov av akutvård samt undvika oplanerade vårdtillfällen inom slutenvården. Viktigaste händelser - Årsskiftet 2014/2015 utökade Hälsostadens Mobila team tillgängligheten för hembesök och telefonkontakter till 100 procent. Från och med 2015-03-09 finns det möjlighet att patienten blir inskriven i teamet genom remiss från patientens vårdcentral. Listningen kvarstår på vårdcentralen men teamets läkare blir patientansvarig. E-hälsa - Hälsostaden har av tidigare regiondirektör blivit utsedd till testbädd för ny teknik och nya lösningar på e-hälsoområdet. Under året har förvaltningen inlett vårdplaneringar över videolänk med kommuner vilket möjliggör att vårdplaneringar kan göras fortare och med mer relevant personal närvarande. Lösningen möjliggör för anhöriga att deltaga vid mötet från sin arbetsplats utan att behöva ta ledigt från arbetet. Åtgärden sparar tid och pengar för kommunerna som inte behöver lägga tid på att transportera personal till sjukhuset för vårdplanering. Under sommaren inledde Hälsostaden ett samarbete med Philips för att ta fram innovativa lösningar på hur man skulle kunna sköta fler patienter i hemmet. Philips vann en innovationsupphandling och har inlett arbetet med att analysera data från alla inläggningar 2015. Samarbetet kan resultera i en fortsättning där ny teknik har en plats. Hälsostaden deltar även i en förstudie till ett Vinnovaprojekt tillsammans med Matematiska institutionen vid Lunds universitet, Sigma och e-hälsotjänsten Min Doktor. Sammarbetet har erhållit medel från Vinnova för att utreda ett projekt för säker monitorering av vitalparametrar (puls, blodtryck, andning) i hemmet. 9
Vårdproduktion - Produktiviteten ska öka Somatisk vård inklusive vårdval Vårdproduktion - Övergripande Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 36 909 36 329-1,6% 40 430-10,1% 2 824 2 504-11,3% - varav läkarbesök 21 453 18 893-11,9% 22 780-17,1% 1 784 1 571-12,0% - varav övriga besök 15 456 17 436 12,8% 17 650-1,2% 1 039 933-10,2% - varav hembesök totalt 266 352 32,3% 30 32 8,5% - varav hembesök läkare 196 254 29,6% 22 28 26,7% - varav hembesök övriga 70 98 40,0% 7 4-48,4% Kvalificerade brev-/telekontakter totalt 3 847 2 118-44,9% 0 0 - varav läkarkontakter 543 271-50,1% 0 0 - varav övriga kontakter 3 304 1 847-44,1% 0 0 Vårdtillfällen (avslutade) 3 861 3 400-11,9% 3 914-13,1% 3 000 2 731-9,0% Vårddagar (periodiserade) 22 719 21 405-5,8% 0 0 0 Medelvårdtid 5,7 6,4 12,7% 3 953 3 514 Unika individer totalt 15 617 15 864 1,6% 20 851 Unika individer slutenvård 2 948 2 661-9,7% 4 241 Unika individer öppenvård 14 093 14 512 3,0% 18 838 Sedan Hälsostaden bildades för två år sedan har det varit förvaltningens uppdrag att försöka hitta nya vägar för att möta den demografiska utvecklingen med en kraftigt ökande andel äldre i befolkningen. Ett mål har varit att försöka minska slutenvård om vården kan ges minst lika bra i hemmet eller som ett öppenvårdsbesök. Sedan starten av Hälsostadens mobila team har slutenvården kunnat reduceras och andelen hembesök har ökat. Under året har Hälsostaden kunnat minska med i genomsnitt 6 vårdplaster jämfört med 2014 på grund av mobila teamets insatser. I början av året gjordes en omfattande genomgång av hur olika besök registrerades och ett flertal mottagningar där besök tidigare redovisats som läkarbesök registreras nu istället som teambesök eller sjuksköterskebesök. Detta förklarar minskningen av antalet utförda läkarbesök i öppenvård. Det som talar för att Hälsostadens mål att minska återinläggningar och att ge vård på rätt vårdnivå är att antalet unika individer som erhållit vård har ökat trots minskning av antalet slutenvårdstillfällen. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Vårdproduktion - Övergripande Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 25 048 25 293 1,0% 26 722-5,3% 714 719 0,7% - varav läkarbesök 12 559 12 561 0,0% 12 772-1,7% 505 506 0,2% - varav övriga besök 12 489 12 732 1,9% 13 950-8,7% 209 213 1,9% - varav hembesök totalt 272 308 13,2% 8 10 25,6% - varav hembesök läkare 120 144 20,0% 5 7 34,0% - varav hembesök övriga 152 164 7,9% 3 3 7,9% Kvalificerade brev-/telekontakter totalt 0 0 - varav läkarkontakter 0 0 0 0 Unika individer 8 779 9 330 6,3% Antal listade vid VC 9 289 9 112-2% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 79,7% 81,5% Vårdcentralen har anställt två specialister i allmänmedicin under vintern 2015-2016, vilket resulterat i ett minskat behov av hyrläkare men även att vårdcentralen kunnat rekrytera AT-läkare och ST-läkare. Det bidrar till en ökad kontinuitet och möjlighet att arbeta med förbättringsarbete på ett långsiktigt och kvalitativt sätt. Rutiner och planering har resulterat i att alla yrkesgrupper kunnat lägga större fokus på patientaktiviteter och inte på att hantera akuta lösningar. Den främsta ökningen ser vi inom hembesöken vilket också varit vårt 10
mål. Att övriga besök på mottagningen inte ökat i större utsträckning beror till viss del på att utbildningsläkare ska erhålla handledning av specialister och även delta i riktade utbildningar vilket påverkar närvaro på vårdcentralen. Vårdcentralen har ett ytterligare behov av två specialister för att nå en optimal bemanning i relation till antal listade. Målet på 9 300 listade patienter har vårdcentralen inte lyckats nå upp men vi har sett en positiv tendens i att en ökning är på gång. Arbete med bemötande är högt prioriterat och följs upp i samband med arbetsplatsträffar eller vid behov av verksamhetschef via avvikelser och direkta kontakter med patienter. Telefontillgängligheten har ökat genom att planering i schemat gjorts med större fokus på detta område, 0,5 procent kvarstår dock för att nå Hälsovalets mål under första halvåret. Uppföljning sker regelbundet på arbetsplatsnivå av dessa siffror och dialog för att förbättra tillgängligheten. Uppföljning - Hälsostaden har under 2015, infört ett nytt uppföljningssystem av produktion, ekonomi och kvalité. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna visa månadsvisa resultat på olika kvalitetsindikatorer för samtliga anställda i organisationen. Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Hälsostadens personal är vår verksamhets främsta resurs. Vi arbetar aktivt med att ha ett öppet och lärande klimat med mentorer, instruktörer, handledare och seniora kollegor. På Hälsostaden finns ett Kliniskt träningscentrum, KTC, där förutsättningar skapas för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen bland vårdpersonalen. 11
Snittdagar för jan-juli Personalens helgtjänstgöring är två av fem helger, med undantag av vårdpersonal vid vår kommunala korttidsavdelning. Vår kommunala korttidsavdelning finansieras under projekttiden av Ängelholms kommun enligt särskild överenskommelse. När projekt Hälsostaden utvärderats kommer frågan om kommunala korttidsavdelningens helgtjänstgöring att omprövas. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Hälsostaden har utnyttjat tilldelade av regionen centralt finansierade två utbildningsanställningar som specialistsjuksköterska och fördelat dessa jämnt på våra två verksamhetsområden; där en kommer att ha inriktningen vård av äldre/geriatrik inom verksamhetsområdet medicin samt en med inriktning distriktssjuksköterska inom verksamhetsområdet PROM som ska kopplas till vårdcentralen och vårt mobila team. Arbetsgivaren finansierar vidareutbildning av undersköterska till fotterapeut samt delfinansierar master/vidareutbildning av en fysioterapeut. Hälsostaden har startat en pilot bestående av betald medicinsk vidareutbildning av fyra undersköterskor inom Vård- och Omsorgscolleges regi. Piloten har till syfte att satsa på kompetensmix och flytta gränssnittet mellan undersköterskor. Hälsostadens ledning har beslutat att vid medarbetarsamtal med sjuksköterskor ska vid fastställande av utbildningsplanen kopplas den fastställda kompetensstegen. Hälsofrämjande arbete Hälsostadens sjukfrånvaro har ökat. För perioden januari-juli 2015 ligger snitt sjukfrånvaron på 10,9 dagar vilket är en ökning med 1,8 dagar jämfört med samma period föregående år. Ökningen har skett framförallt för långtidssjukskrivningar i synnerhet över 180 dagar. Vi ser även en ökning av korttidssjuk frånvaro 2-7 dagar under vårvintermånaderna 2015. Detta år var vi mer drabbade av vinterinfektioner som kraftigare förkylningar, influensa etc. 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Sjukfrånvaron i intervall 2014/2015 jan-juli Snitt 1 Dag Snitt 2-7 dgr Snitt 8-14 dgr Snitt 15-28 dgr Snitt 29-59 dgr Snitt 60-179 dgr Snitt 180- dgr 2015 2014 Rehabiliteringsärendena har ökat inom yrkesgrupperna medicinska sekreterare, undersköterskor och paramedicinare. Sjukfrånvaron för sjuksköterskor ligger på en något lägre nivå än föregående år. Hälsostaden har ungefär tio medarbetare som varit sjukskrivna 180 dagar, varav tre stycken är deltidsjukskrivna. En uppskattning är att psykisk ohälsa är orsaken bland cirka hälften av de tio ärendena. Bland de berörda medarbetarna finns ett fåtal ärenden med mycket långa sjukskrivningar som ger stort utslag i statistiken. Aktiva åtgärder är på gång i samtliga ärenden, med förhoppning om att påverka situationen i positiv riktning. Medarbetare över 60 år utger en stigande del av långtidssjukskrivningarna och det kan även skönjas ett mönster i korttidssjukfrånvaro hos medarbetare över 55 år. På grund av ökningen av långtidssjukskrivningarna har HR-enheten gjort en särskild satsning för att minska långtidssjukfrånvaron. Inför denna satsning för att minska sjuktalet främst ifråga om långtidssjukskrivningar genomfördes i februari en utbildning i rehabiliteringsprocessen för alla chefer. Vid utbildningen har personal från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Previa samt HR-personal från Sund medverkat med särskild kompetens inom rehabilitering. Utbildningen följdes av en analys av alla rehabiliteringsärenden och ett nu pågående aktivt uppsökande stöd till cheferna. I detta arbete har vi också ett nära samarbete med fackförbunden. 12
Stress och psykisk ohälsa är något som kommer vara fokus framöver på grund av att vi kan se att dessa diagnoser ökar och vi kommer därför att göra en riktad satsning med utbildning av Previa för alla cheferna kring detta ämne. Nya checklistor för arbetsmiljörond har utarbetats, däribland en ny checklista för psykosocial arbetsmiljörond baserat på den nya AFS:en Organisatorisk och social arbetsmiljö, i syfte att få ned sjukfrånvaron relaterat till lättare psykisk ohälsa (stress/utmattningsdepressioner). Sedan januari har HR-enheten avgångssamtal med alla tillsvidareanställda som själva väljer att avsluta sin anställning vilket också ger oss ett bättre underlag för att arbeta med arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Under 2014 genomfördes en genomlysning av Rehabiliteringskliniken vilket utmynnade i ett förbättringsarbete för hela Rehab. Det gjordes ett arbete kring organisationsförändring där samtliga medarbetare hade möjlighet att komma med åsikter. Organisationsförändring trädde i kraft i november månad. Förbättringsarbetet föregicks av en initierande salutogen enkät. En uppföljande enkät har gjorts i juni månad och ytterligare en är planerad i november för att sedan kunna utvärdera de åtgärder som har gjorts. HÄLSA - Hälsoenkät 2015-06-15: 1. Under de senaste 4 veckorna har jag känt mig pigg 2. Under de senaste 4 veckorna har jag känt mig glad, optimistisk 3. Under de senaste 4 veckorna har jag känt mig lugn, avslappnad 4. Under de senaste 4 veckorna har jag sovit bra 5. Under de senaste 4 veckorna har jag haft lätt för att koncentrera mig 6. Under de senaste 4 veckorna har jag varit idérik, kreativ 7. Under de senaste 4 veckorna har jag varit beslutsam 8. Under de senaste 4 veckorna har jag varit i känslomässig balans 9. Under de senaste 4 veckorna har jag känt mig frisk 10. Under de senaste 4 veckorna har jag haft mycket energi 11. Under de senaste 4 veckorna har jag fungerat bra i kontakten med andra människor 12. Under de senaste 4 veckorna har jag upplevt att min kropp fungerat bra i förhållande till vad min livssituation behöver Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Alla chefer har arbetat med kompetensförsörjningsplaner för sina enheter. Dessa samt chefernas förslag till åtgärder för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare har legat till grund för förvaltningens övergripande kompetensförsörjningsplan. Vi har börjat i liten skala och tittat på troligt behov under 2016 utifrån tidigare erfarenhet och kommande pensionsavgångar. Rörande kompetensmixplanering/uppgiftsväxling har ett nära samarbete för att utveckla undersköterskans roll inletts med i första hand Kommunal. Projektet Yrkesutveckling planeras starta i 13
november 2015 och kommer även att beröra övrig personal. Dialog om projektets fortskridande sker vid samverkansmöten. Hälsostaden bedriver tillsammans med Vård- och Omsorgscollege ett pågående aktivt arbete med den aktuella och kommande problematiska situationen kring bristen på undersköterskor. Det regionövergripande projektet Task Shifting leds av en av Hälsostadens enhetschefer och kommer under 2016 att resultera i ett fortsatt utvecklingsarbete i vår egen förvaltning. Hälsostaden arbetar löpande och aktivt med att träffa sjuksköterskor som spontan ansöker till oss för att på så sätt snabbt knyta kompetensen till oss. Löpande samarbete med Högskolan i Kristianstad gällande praktikplatser och därigenom anställa studerande sjuksköterskor som undersköterskor under studietiden och som sjuksköterska så snart utbildningen är avslutad. Bland läkargruppen råder för tillfället en balans, där vi inte ser något rekryteringsproblem till Hälsostaden. Arbete pågår med att utöka samarbetet med skolor och universitet i vårt område för att på så sätt marknadsföra oss som en attraktiv arbetsgivare samt säkerställa långsiktigheten i kompetensförsörjningsarbetet. Sommarplanering 2015 Arbetet med sommarplaneringen pågår löpande under hela året. I september 2014 skickade vi ut en enkät till Hälsostadens medarbetare för att få en känsla för hur de upplevt sommaren 2014 och utifrån svaren började vi titta på olika lösningar. Redan hösten 2014 började vi rekrytera studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, (VFU), färdiga i januari 2015. Vi gjorde även rekryteringar av studenter som var intresserade av att arbeta hos oss under sommaren. I december kom den regiongemensamma sommarannonsen ut. På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor detta år jämfört med tidigare år, beslutades i god tid att stänga en avdelning över sommaren. Effekten blev ett bättre nyttjande av personalen. Strax innan sommaren fick vi dock med kort varsel förflytta personal med akutkompetens till akutmottagningarna i Helsingborg och Lund. Detta föranledde i sin tur att med kort varsel omstrukturera vår akutmottagning inför sommaren samt omdisponera personal från övriga verksamheter till vår akutmottagning. Trots ett högre patientinflöde sommaren 2015 jämfört med föregående år, verkar dock personalen upplevt att det varit en bättre situation i år jämfört med det föregående år. Situationen i Lund genererade övertidskostnader för Hälsostaden. Användning av bemanningsföretag Användningen av bemanningsföretag har minskat och utgörs i dag av endast en distriktsläkare jämfört med fyra läkare motsvarande period. Vi utgår från att den positiva trenden fortsätter och att behovet av användandet av bemanningsföretag inte kommer att öka. Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda på Hälsostaden har ökat jämfört med föregående år. Nedanstående diagram visar att skillnaden i antal anställda var störst februari till maj. De yrkeskategorier som har ökat är främst ledning/administration samt läkare. 14
Antal AOH Antal anställda Hälsostaden antal anställda 2014/2015 640 620 600 580 560 540 520 500 2014 2015 Inom Ledning/administration tillsattes under sen vår 2014 vakanta tjänster och nya befattningar till projektet kopplade utvecklingsarbete såsom ett resultat av omorganisation Skånevård och bildandet av Projekt Hälsostaden. Tjänster som tillsattes var HR-chef, HR-specialist, områdeschef samt en enhetschef vid den nybildande enheten för medicinska sekreterare, enhetschef vid Bemanningsenheten samt koordinator för mobila teamet och gemensamt med Ängelholms kommun en anställd IT-utvecklare på deltid. På läkarsidan har antalet AT-läkare successivt utökats från 4-8 platser/termin, även ST-läkare har anställts då all ST-kompetens tidigare köptes från Helsingborgs lasarett. Hälsostaden har haft ett gynnsamt rekryteringsläge gällande läkare - tre vakanta läkartjänster, tjänst som chefsläkare har tillsatts samt tre distriktsläkare som tidigare bemannats med hyrläkare. En geriatrisk sektion har skapats i linje med projektets inriktning och tre specialistläkare inom geriatrik har anställts. Detta förklarar skillnaden i antal anställda under de första månaderna 2014 jämfört med 2015. Ökningen avtar under sommaren och under augusti närmar sig antal anställda samma som föregående år. Analys i Anställda omräknat till heltid (AOH) Resursmåttet AOH är intressant att analysera eftersom det beskriver antalet heltidsresurser förvaltningen har till sitt förfogande. Nedanstående diagram visar att det har ökat ungefär i linje med vad antal anställda har gjort. Hälsostaden Antal anställda omräknat på heltid (AOH) 600,0 580,0 560,0 540,0 520,0 500,0 480,0 460,0 2015 2014 Nedanstående diagram visar resursmåttet använda anställda omräknat till heltid jämfört med föregående år. 15
Antal AOH 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Hälsostaden Använda anställda omräknat till heltid (AOH) 2014 AOH Använda 2015 AOH Använda Kurvan följer på ett naturligt sätt sommaren då vi har fler anställda, men använder mindre resurser med anledning av reducering i verksamheten. Vad detta diagram också visar är att Hälsostaden inte har utökat sitt användande av resurser i lika hög utsträckning som antalet anställda har ökat. Anledningen är framförallt en högre sjukfrånvaro, ett något högre uttag av kompledighet och semester. Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Inför verksamhetsåret 2015 konstaterades att kostnadsnivån för Hälsostaden låg 49, 2 mkr högre än budgetramen. Detta beroende på ett omfattande intäktsbortfall, (statsbidrag, tillfällig kompensation för utökat patientflöde, mm), samt högre personalkostnader i samband med införandet av centralt beslutade personalsatsningar i form av fasta lönetillägg för sjuksköterskor samt minskad helgtjänstgöring. Förvaltningsledningen utarbetade en handlingsplan för att reducera underskottet. Handlingsplanen inriktades på att; Reducera personalkostnaderna (-13,4 mkr) Utöka intäkterna (+12,6 mkr) Minska läkemedelskostnaderna, genom bland annat införandet av slutenvårdsdos (-4,5 mkr) Utgångsläget efter utarbetandet av handlingsplanen var ett prognostiserat underskott på -20,5 mkr för 2015. Resultat Resultatet för perioden januari-augusti är -23,6 mkr, vilket är en budgetavvikelse med 23,8 mkr. Intäkterna är 5,5 mkr sämre än budget beroende på att intäkterna för primärvårdens hembesök, ökning av täckningsgrad och intäkter för mobila teamet inte ökat enligt plan. Personalkostnaderna avviker mot budget med 5,2 mkr som till stor del beror på mycket dyra lösningar vid sjukfrånvaro, vakanta tjänster och öppning av vårdplatser. Vi ser dock en stabilisering av personalkostnaderna de sista två månaderna. Övriga kostnader som avviker är lab/röntgen och läkemedel. Vi avser under hösten att switcha ett dyrt läkemedel mot ett billigare läkemedel som kommer att generera en kostnadsminskning på ca 3 mkr. Denna åtgärd är nödvändig för att klara vår prognos. Utfall (Tkr) jan-aug 2014 Utfall (Tkr) jan-aug 2015 Budget (Tkr) jan-aug 2015 Jmf Budget Tkr 2015 aug Budget helår (Tkr) 2015 Uppföljning Uppdragsersättning Inkl AT/ST,läk 268 546 284 047 284 471-424 426 979 ALF/FOU 0 23 0 23 0 16
Patientavgifter 7 286 7 196 7 114 82 11 205 Förs av hälso-sjukv, inkl asyl 4 389 8 667 16 292-7 625 28 021 Övriga bidrag 9 424 8 952 7 185 1 767 10 778 Övriga intäkter 60 065 84 729 84 034 694 129 359 SUMMA INTÄKTER 349 709 393 614 399 097-5 483 606 342 Personalkostnader -192 537-210 044-204 686-5 359-315 363 Inhyrd personal -7 150-3 644-3 755 111-5 632 Kostn för köpt hälo- o sjukvå -86-37 -67 30-100 Laboratorie-/Röntgentjänster -24 335-25 677-24 257-1 419-37 554 Läkemedel -43 030-47 067-42 964-4 103-63 347 Sjukvårdsart och med material -4 349-4 458-4 655 197-7 053 Övr verksamhetsanknutna kostn -38 207-65 820-64 407-1 413-96 830 Lokalhyror -17 408-16 962-17 499 537-26 511 IT och Telefoni -9 823-8 525-8 211-314 -12 263 Övriga verksamhetskostnader -31 778-33 610-26 803-6 807-38 833 Avskrivn/Finans int o kostn -1 647-1 385-1 609 224-2 414 SUMMA KOSTNADER -370 350-417 229-398 912-18 317-605 901 RESULTAT -20 641-23 614 185-23 799 441 Resultatutvecklingen för Hälsostaden visar en uppåtgående trend från och med juli månad men vi befarar att kostnaderna för lab/röntgen, läkemedel kommer att försämra vårt resultat resterande månader. Prognosen försämras med 3,8 mkr till -29,9 mkr. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Den totala personalkostnadsutvecklingen är +7 procent jämfört med föregående år. En del av ökningen består i regionala satsningar för sjuksköterskor såsom lönetillägget om 1500 kr per månad för sjuksköterskor inom slutenvårdsavdelningar, bemanning som tillåter helgtjänstgöring två av fem helger samt den vanliga lönerevisionen. Hälsostaden har också fler anställda jämfört med samma period föregående år, bland annat egna ST-läkare som vi i fjol köpte av Fv Sund, fler AT-läkare samt egna distriktsläkare. Användningen av bemanningsföretag har minskat rejält och kostnaden för perioden har minskat med hälften. Utfall (Tkr) jan-aug 2014 Utfall (Tkr) jan-aug 2015 Kostnadsutveckling I procent Personalkostnader 192 537 210 044 17 507 9,1 Inhyrd personal 7 150 3 644-3 506-49,0 Totala personalkostnader: 199 687 213 688 14 001 7,0 17