Till nämnden Svenska rum Till kännedom Sampo Suihko, Barbro Högström, Heidi Björstäkt, Kristina Falkenstedt

Relevanta dokument
Esbo stad Protokoll 39. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

Kvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Medarbetarskap i Umeå kommun

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Personalidé Arvika kommun

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Kristian von Bonsdorff Mikael Federley Sara Illman Daniel Lindroth Sari Björkroth Tomas Ehrnrooth Tero Turunen (sekr.)

Socialdemokraterna i Mora

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Medarbetarpolicy i Landstinget

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Beslutat av kommunfullmäktige

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

VÅR SYN PÅ LEDAR- OCH MEDARBETARSKAP. en gemensam värdegrund i Gotlands kommun

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Vår vision Ansvariga för planen Elevernas delaktighet Förankring av planen Utvärdering Främjande insatser...

Yrkande om handlingsplan för särskilt begåvade barn

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011

och informationsfolder/grundskolan/infofolder Grundskolan Vrena

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Medarbetarpolicy. Eskilstuna kommunkoncern

Samverkan i Laxå kommun

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

Nulägesbeskrivning 2007 av förskolan och skolan i Hedemora

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Policy för chefsuppdrag

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Policy för medborgardialog

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby

Uppdragsbeskrivning för Team Skola år F-6

Helsingfors stad Protokoll 4/ (5) Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning Ärende/

Planera, göra, studera och agera

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

106 Policy för medarbetarskap, chef- och ledarskap (KSKF/2018:409)

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

PERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen

SITO: Resurser och ledning

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Föräldraföreningens roll och inställning

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/ Universitetsförvaltningen,

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Svarteskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolakut i Stockholms stad

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Utbildningspolitisk strategi

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Transkript:

Till nämnden Svenska rum 11.12.2013 Till kännedom Sampo Suihko, Barbro Högström, Heidi Björstäkt, Kristina Falkenstedt Ärende: Förvaltningen av Sökövikens och Mårtensbro skolor Bakgrund Sökövikens skola grundades 1994 och har idag 201 elever på årskurs 7-9. Personalen uppgår till ca 35, varav 28 undervisar. En del av specialutrymmena är sedan 2012 förlagda till Mårtensbro skola och skolan har ett långt samarbete gällande gemensam personal. Mårtensbro skola har ca 360 elever i årskurs 1-6. Personalen uppgår till ca 50, varav ca 40 undervisar. Skolan flyttade våren 2012 till nya utrymmen på Rektorsgränden 4. Tidigare verkade skolan i huvudsak på Fjärdgatan 2 (åk 3-6) och Rektorsgränden 2 (åk 1-2). Tillsammans har skolorna 560 elever och en personal på över 80 personer. Om man tänker sig en gemensam administration är det totala antalet elever och vuxna stort, särskilt då de olika skolorna har olika behov. Elevantalet förväntas växa betydligt i bägge skolorna. Då den nya Mårtensbroskolan stod färdig blev avståndet mellan skolornas huvudbyggnader lite större, promenadavstånd 1,0=>1,3km och bilavstånd 1,1=>1,9km. Idag tar det knappt 15min att till fots ta sig från lärarrum till lärarrum medan det tar 10-15 min med bil (2 trafikljus, 11 övergångsställen, etc.) beroende på före och var man har parkering. Direktionens uppgifter Enligt Instruktion för nämnder och direktioner i Esbo stads bildningssektor (Senast ändrad av fullmäktige 10.12.2012) ska direktionen bl.a. stödja - utvecklandet av fostran och undervisning, - skolans interna samarbete samt samarbetet mellan skolan, hemmet och samhället och - skapandet av ett stimulerande arbetsklimat samt upprätthållande av arbetsron i skolan och skapandet och upprätthållandet av en trygg studiemiljö När det gäller beslutanderätt är det direktionens uppgift att - godkänna läroplanens skolvisa andelar, läsårsplanen och verksamhetsplanen samt - följa upp och utvärdera deras utfall i samråd med lärarkåren och elevkåren För att kunna utföra sina uppgifter är det helt avgörande att direktionen är informerad och hörs i beslut som är avgörande för skolan. Utbildningsdirektören har tidigare framhållit att direktionen kan framställa förslag/ta initiativ och att de i instruktionen nämnda uppgifterna inte är uttömmande eller exkluderande. Också enligt förvaltningslagen 41 har ärendet en sådan betydande inverkan att direktionen (med representanter för eleverna, föräldrarna,

lärarna och övrig personal) bör höras (info om verkningar, tid för uttalande, dokumentation av åsikter (även muntliga) med en reell möjlighet att påverka ärendet. Direktionen har utan tvekan en rättighet att få information och höras samt en skyldighet att ta ställning och vara aktiv i frågan om skolans ledning även om direktionen inte har beslutanderätt i ärendet. Skola i utveckling Efter en kollaps av stämningen och arbetsklimatet i Sökövikens skola (till följd av svåra rektorsbyten med rättsprocesser) för drygt 10 år sedan har den nuvarande ledningen med rektor i spetsen byggt upp en ny skola med elever som trivs och når utmärkta resultat. Skolkningsprocenten är mycket låg, eleverna kommer i tid till lektionerna och lärarna har koll på eleverna - utan stenhård kontroll. I lärarkollegiet är stämningen utmärkt, engagemanget genuint och personalomsättningen liten. Föräldrakontakten är tight och hela skolan andas trygghet, stabilitet och innovation. Ledningen på skolan har ett utmärkt spelöga, när det gäller vissa saker är nolltolerans på plats medan man också satsar resurser på samtal tar eleverna på allvar och får dem att förstå vikten av samspel. Rektorn satsar förutom normala planeringsuppgifter och rapportering särskilt på personalsamtal och -administration, elevvård och extra program (t.ex. temadagar, gästföreläsningar och förberedelser för utvärderingar), vilka berikar skolan. Sököviken har omsorgsfullt byggt upp kunnandet och nu börjar man se frukterna av det arbetet. Bl.a. var skolan uppdragsgivare till Mikael Nordströms examensarbete (2011) Hur unga bildar sin identitet och självbild genom delaktighet och samhörighet i en skolmiljö. Skolan har insett att kunskaper i svenska är en av grundpelarna för framgång. Skolan har sålunda satsat på modersmål med modersmålsfördjupning och på en extra läskurs. Skolan har flera gånger deltagit i PISA-testen. En kontinuerlig förbättring har skett genom en långsiktig satsning på en god inlärningsmiljö och en positiv anda och skolan ligger nu klart över medeltalet i landet. Också i den riksomfattande utvärderingen av inlärningsresultat i matematik 2012...var Sököviken skola klart bättre i jämförelse med hela samplet på alla delområden i provet. Samtidigt har man också stött den fysiska fostran - skolans elever har nått nationell nivå i flera idrottsgrenar. Samarbetet med Mårtensbro skola verkar ha fungerat bra och vi tror också att det ytterligare finns möjligheter att fördjupa samarbetet. Skolans ledning från 1.8.2014 Den 15.10.2013 kallade utbildningsdirektören direktionerna, föräldraföreningarna etc. till ett möte den 22.10 Välkommen till ett informationstillfälle i anslutning till beredningen av ändringar i ledarskapet för Sökövikens skola och Mårtensbro skola. I sig var det positivt att informera, men agendan/alternativen var inte nämnda, intressegrupperna hördes inte på riktigt, ärendet behandlades ensidigt och det betonades att beslutet var spikat. Sökövikens direktion skickade före mötet frågor till utbildningsdirektören som muntligen på mötet svarade på en del av frågorna.

Den 11.11.2013 ( 329, bilagan, sista sidan) tog stadsstyrelsen beslutet att ändra en rektorstjänst och en skolsekreterartjänst till en utvecklingschefstjänst och en informatörstjänst på SDU. Är nämnden medveten om det här? När det gäller rektorstjänsten är det tydligen frågan om Sökövikens rektorstjänst. Om nämnden är medveten är det mycket beklagligt att skolans direktion inte hörts. Om nämnden inte är medveten om det här ställs frågan var de stora linjerna dras upp i utbildningssektorn? Ingår den föreslagna förändringen i SDU-enhetens verksamhetsplan? Direktionen vill ta del av de detaljerade motiveringarna till att flytta två tjänster från skolorna till byråkratin och vill gärna att den motiveringen ska innehålla en jämförelse för någon annan kommun med liknande antal svenska skolor som Esbo. Direktionens uppfattning är att bildningsdirektörens/sdu:s beredning är ofullständig och odemokratisk. Även i det fall slutresultatet skulle vara en sammanhållen skola tror vi inte på att det är klokt att flytta bort en vuxenresurs från en högstadieskola/lågstadieskola och vi tror att det är fullständigt orealistiskt att med några hundralappar per månad få en kompetent och engagerad platschef som har tillräckligt tid för enheten oberoende av på vilken enhet den ledande rektorn är stationerad. En ändring behövs Enligt SDU:s senaste verksamhetsberättelse är Visionen för svenskspråkig dagvård och utbildning: Svensk dagvård och utbildning (Sdu) är en välfungerande och flexibel organisation. Verksamheten genomförs så att barnet och dess föräldrar upplever kontinuitet. Inlärningsmiljön är relevant och förbereder barnen för framtidens samhälle. Svensk dagvård och utbildning är en attraktiv arbetsgivare. Vilka mätbara mått och steg har SDU tagit för att närma sig visionen? I bildningssektorns berättelse 2013-16 (t..ex. nämnden 26.9.13 74) nämns bl.a. Öppen attityd, ständig utveckling. Vi producerar tjänster som utgår från de behov kunderna har, med målet att invånarna ska få allt bättre betjäning och att deras vardag ska löpa allt bättre.

Vår verksamhet leds så att både behovet av tjänster bland kommuninvånarna och välmåendet hos personalen beaktas. Vår verksamhet har klara mål, som vi genomför i smidigt, internt samarbete och tillsammans med våra partner. Vår viktigaste resurs är aktiva Esbobor. Vi vill gärna se att SDU följer de här utstakade riktlinjerna. Direktionen är starkt kritiskt till förfarandet som gjort det svårt att ha förtroende för SDU, men vi är öppna för en dialog för att nå bästa möjliga resultat. Utredningsbehov Vi har inte ännu sett rapporten eller ett agerande i den riktning som nämnden slog fast för 8-9 månader sedan (27.3.2013 33 och 25.4.2013 37): Nämnden vill därtill konstatera att den inom sitt verksamhetsområde önskar ett utvidgat medborgar- och användarinflytande och -engagemang. Därför förutsätter vi att nämnden samt personal och föräldrar på enheterna delges ärenden av vikt redan före eller under beredning. och Nämnden beslöt... att begära att den svenska bildningssektorn förbereder hur medborgarinflytandet kan ökas. I samband med detta föreslår nämnden att den svenska bildningssektorn utreder vilken typ av ärenden som åtminstone skall delges användarna, till exempel via nämnden, direktionerna (skolorna), föräldraföreningarna (dagvården) och övriga användarrepresentanter inom Svenska rums verksamhetsområde." och att den svenska bildningssektorn förbereder under våren 2013, ärendet hur medborgarinflytandet kan ökas i syfte att stöda de svenska skolornas och dagvårdens verksamhet; hur kan skoldirektionernas medbestämmanderätt utökas och även för dagvårdens del utreds möjligheter för ett utökat föräldraengagemang och medinflytande. Det är med glädje direktionen konstaterar att nämnden Svenska rum på allvar tar sig an de strategiska initiativ de svenska skoldirektionsordförandena (ESSO) efterlyst i några år. Vi vill gärna ta del av tidtabellen och delta i processen för 1) Uppmaning till beredning av principer för utveckling av det svenska skolnätet (21.11.13 94), 2) Begäran om utredning om dagvårds- och skolfastigheter inom svensk dagvård och utbildning (26.9.13 78) I den kommande utredningen gällande Mårtensbro/Sököviken ställer vi oss till förfogande och tycker att nämnden på ett förtjänstfullt sätt definierat uppdraget. Vi har ytterligare några frågor arbetsgruppen bör ta ställning till: - För att säkerställa bästa möjliga ledarskap ska väl en eventuell gemensam rektor i en eventuell sammanhållen skola väljas i en öppen valprocess? Det finns med säkerhet ett brett intresse för en sådan tjänst. - Hur säkerställer man att man får det bästa möjliga ur två olika skolkulturer? - Vad händer med de olika skolornas identitet, särart och utvecklingslinje? - Hur beaktar/överbygger man det fysiska avståndet mellan skolbyggnaderna? - Hur säkerställer man kontinuiteten i det goda arbete ledningen i respektive skola redan nu gjort? - Vad händer med respektive skolas direktion och föräldraförening? - Hur ställer sig lärarkårerna till saken? - Vilka för- och nackdelar finns det med en sammanhållen skola respektive två skolor? Här behövs en djup, bred och öppen analys!

Konklusioner Flera föräldrarepresentanter i Sökövikens direktion har också barn i Mårtensbro skola och vi tycker det är viktigt att nuvarande rektor i Mårtensbro kan koncentrera sig på den ännu pågående processen att sammanföra funktioner alltifrån daghem till 6e-klassister under samma tak och särskilt vara aktiv när det gäller att åtgärda brister i byggandet av den nya skolan inför och efter den viktiga tvåårsgranskningen av ibruktagandet våren 2014. Vi vill betona att vi har mycket goda erfarenheter av det arbete som utförs på Mårtensbro skola och flera av oss har tidigare varit aktiva i direktion och föräldraförening på Mårtensbro och kan intyga att rektor med sitt engagemang har haft fullt upp med att leda skolan. Det är viktigt att också Sökövikens personal och elever får arbetsro och det finns kontinuitet i den utstakade framgångsrika linjen och erfarenheterna att möta elever i puberteten på ett riktigt sätt. Direktionen tycker heller inte att det är klokt att föregå det slutliga förvaltningsmodellbeslutet genom att ens tillfälligt låsa positionerna vid en gemensam rektor. Vi är inte medvetna om att några finska skolor i Esbo skulle ha sammanfört ett högstadium och ett lågstadium på över 1km avstånd från varandra till en sammanhållen skola med 560 elever och ca 80 anställda endast genom ett tjänstemannabeslut. Direktionen är intresserad av erfarenheter (övervägda för- och nackdelar) både från case där man stannat för en sammanhållen skola och där man fortsatt som egna skolor eller kanske hittat en helt ny modell Av de här orsakerna yrkar vi på att: - arbetsgruppen som skall starta utredningen av alternativen i förvaltningen tillsätts utan dröjsmål (direktionen deltar i arbetsgruppen) och konsekvenserna utreds med fokus på barnens bästa - en t.f. rektor som är väl förtrogen med arbetet i Sököviken tillsätts på viss tid (om implementeringen av utredningens resultat sker efter 1.8.2014) - att svar ges på de övriga frågor som ställts och att nödvändiga åtgärder vidtas enligt en klar tidtabell Direktionen för Sökövikens skola /Erik Lönnfeldt Ordförande erik.lonnfeldt@iki.fi 0400-471 040