CYKELBOKSLUT 2013, 2014, 2015, 2016, 2017
Cykelstrategi Lunds kommun har en cykelstrategi med målsättningen att fler ska cykla mer. Strategin gäller för perioden 2013-2017. Cykelbokslutet summerar årligen utvecklingen för cykeltrafiken i Lunds kommun, och redovisar kort vad som gjorts under året och vad som planeras för nästkommande år. Cykelstrategin har sju fokusområden: 1. Dialog, påverkan och kommunikation 2. Service för ökat cyklande 3. Drift och underhåll av cykelsystemet 4. Utveckling av dagens cykelsystem infrastruktur 5. Utveckling av den kommunala planeringen för cykel 6. Dokument, policy och strategier 7. Utvärdering och uppföljning Strategin har en vision, en målsättning och sju indikator. Tekniska nämnden har beslutat om cykelstrategin. Under hösten 2017 startade arbetet med en uppdatering av cykelstrategin för kommande period 2018-2021.
Ur visionen för cykelstrategin Lund skall utvecklas och ligga i framkant som cykelkommun i Sverige och Europa Lund har deltagit årligen i cykelfrämjandets kommunvelometer sedan starten 2011. Den kartlägger hur landets kommuner arbetar med främjandet av cykeltrafiken, allt från cykelpolitik, planering, påverkansåtgärder till drift och underhåll av cykelsystemet analyseras och betygsätts. Lund har haft följande placeringar bland Sveriges kommuner; 2011 andra plats 2012 första plats 2013 andra plats 2014 första plats 2015 tredje plats 2016 första plats 2017 första plats 2018 andra plats Saxat ur kommunvelometern 2018. Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet delar ut diplom till Hanna Örnskär (Mp), tekniska nämnden, Jonas Grahn, trafikhandläggare och Johan Nilsson (C), tekniska nämnden, Lunds kommun. Vid cykelkonferens vid cykelkonferensen i Östersund. Lund har deltagit i kommunvelometern sedan 2011 och kommunen har flera gånger fått högsta poäng. I år får Lund 53,5 i totalpoäng vilket innebär en delad andraplats med Linköping. Även om Lund backar inom området infrastruktur och underhåll i jämförelse med förra årets så är det tydligt att det drivs ett långsiktigt och strukturerat cykelarbete i kommunen.
Ur visionen för cykelstrategin...cykeltrafiken är prioriterad, liksom gång- och kollektivtrafik, framför biltrafiken i den kommunala planeringen. Cykel Kollektivtra fik Biltrafik 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utvecklingen, index, över tid för cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Under många år har utvecklingen av resandet med cykel, bil och kollektivtrafik följts upp i Lunds kommun. Resandet med bil och cykel ligger på en jämn nivå under 2000-talet, medan resandet med kollektivtrafiken har ökat kraftigt. Inom staden Lund görs 46 % av resorna med cykel, vilket är i nivå med Europas ledande cykelstäder. Hela 75 % av resorna inom staden görs med något av de hållbara transportsätten. Av alla resor inom Lunds kommun görs 42 % med cykel och 72 % med något hållbart transportmedel. Den höga andelen kan förklaras med att mängden resor som görs i staden är långt många fler än resor som görs inom övriga kommunen. Cirka 6 % av de resor som görs till och från Lunds kommun görs med cykel, 42 % med kollektivtrafik och 52 % med bil. I och med byggandet av spårvägen genomgår transportsystemet och gatunätet betydande förändringar, stora möjligheter öppnar sig för att påverka människors val av färdmedel. Under 2017 och 2018 kommer sammanlagt 1000 personer ha erbjudits möjlighet att prova på nya resvanor tack vare projekt finansierat av Energimyndigheten.
Ur visionen för cykelstrategin...i framtiden har cykeltrafiken ökat i Lunds kommun och för de allra flesta människor är cykeln det naturliga valet av färdmedel. Cykelstrategins målsättning är att cykeltrafiken ska öka med 2 % per invånare fram till 2017, jämfört med 2013. Hur går det? 2017-års cykelräkningar visar på ett minskat cyklande med 6 % per invånare jämfört med 2013. Kommunens befolkning ökar snabbare än vad cyklandet ökar i absoluta tal. Varje dag cyklar Lundabor ungefär fyra och ett halvt varv runt jorden, vilket motsvarade: 2013 186 000 km/dag 2014 186 000 km/dag 2015 187 000 km/dag 2016 172 000 km/dag 2017 186 000 km/dag Mätningarna 2017 visade att de största flödena av cyklister mättes vid Trollebergsviadukten strax väster om Bantorget, med 5900 cyklister per dygn. Andra platser med nästan lika stora flöde är Lilla Fiskaregatan och cykelstråket mellan Delfi och Ideon, under Getingevägen.
... Cykelsystemet utvecklas och förbättras ständigt i dialog med användarna.. 2013 2014 2015 2016 2017 Hur viktigt är ett bra 4,4 4,7 4,8 4,9 4,9 cykelsystem? Hur bra är 3,3 3,6 3,5 3,5 3,3 cykelsystemet i Lund? Skillnad 1,1 1,1 1,3 1,4 1,5 Årligen görs en enkel nöjdhetsundersökning bland cyklister. År 2017 uppgav 90 % att de cyklade varje dag eller några gånger varje vecka. 41 % av tillfrågade var män och 59 % var kvinnor. Andelen som cyklade varje dag i åldersgruppen 60-90 år var något högre jämfört med de yngre åldersgrupperna. Cyklisterna fick värdera hur viktigt ett bra cykelsystem är. Majoriteten, 98 %, av cyklisterna anser att det är viktigt eller mycket viktigt. År 2017 liksom för år 2016 var medelbetyget för viktighet 4,9. De fick också värdera hur nöjda de är med cykelsystemet i Lund. Mer än hälften av de tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda. Cirka 15 % av de tillfrågade var missnöjda eller mycket missnöjda. 2017 var medelbetyget för nöjdhet 3,3. Betyget på hur nöjda cyklister hur varierat något över åren. Skillnaden, 1,6, mellan betygen för viktighet och nöjdhet indikerar att ytterligare insatser behöver göras för att få mer nöjda cyklister. Under europeiska trafikantveckan, september 2017, stängdes Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan för allmän biltrafik. Fotgängare, cyklister och stadslivet fick större utrymme. Attraktiva gaturum skapades med gräsytor, bänkar och bord. Caféer, restauranger och handeln bjöds in att flytta ut sin verksamhet i gaturummet.
... Lunds kommun har ett attraktivt cykelsystem som är tillgängligt, gent tryggt, säkert och komfortabelt. Det är väl utbyggt i hela kommunen med goda kopplingar till grannkommunernas cykelvägnät. Cykelvägnätet är under ständig utbyggnad följande har byggts ut under perioden 2013-2017: 2013 Ringvägen, etapp 1 cykelbanor samt ramper från blå bron Nya Linero cykelbanor i nybyggt bostadsområde Stångby Väster cykelbanor i nybyggt bostadsområde Östra Torn cykelbanor i nybyggt bostadsområde 2014 Vikingavägen cykelbanor Idalavägen, Veberöd cykelbana Klostergårdsvägen snabbcykelväg Sölvegatan & Professorsplatsen nya cykelbanor Påskagänget, Dalby - cykelbanor i nybyggt bostadsområde Ringvägen, etapp 2 cykelbanor Kung Oskars väg, Sockerbruket - cykelbanor 2015 Klosterängsvägen cykelbana Odarslövsvägen cykelbanor Kävlingevägen, Danska parken cykelbana Stångby Väster cykelbana till skola Kärrvallen, Genarp cykelbanor i nybyggt bostadsområde
Sankt Lars väg snabbcykelstråk 2016 Nordsydliga stråket- etapp 1 Mäster Knuts väg, Veberöd, cykelbanor i nytt bostadsområde Klosterängsvägen, cykelbana Genvägen, cykelbanor, Genarp Annelund, Veberöd - cykelbanor i nybyggt bostadsområde Södra Råbylund, cykelbanor i bostadsområde Malmövägen, Dalby cykelbana Norrängavägen cykelbana Klostergårdens IP, blå stråket cykelväg över Arenatorget 2017 Nordsydliga stråket genom stadskärnan, etapp 2 52 cykelöverfarter infördes Vikingavägen, öster om Norrängavägen, Linero centrum Råbysjön, gång- och cykelvägar Råbylund, cykelbanor i bostadsområde Jägaregatan, cykelbana Fågelhundsvägen, cykelbana Svenshögvägen, mellan Norra Gränsvägen och Häradsrätten
Total längd cykelväg 350 300 250 200 150 100 50 0 Utbyggnad av cykelvägnätet i Lunds kommun 20042005200620072008200920102011201220132014201520162017 Cykelvägnätet har utvecklats under lång tid. Redan i generalplanen från tidigt 1970- tal lades grunden till dagens huvudcykelstråk. Allt eftersom staden och övriga tätorter vuxit har cykelvägnätet utvecklats i takt med det. 2017 fanns 297 km cykelvägar i Lunds kommun. Följande utbyggnader är planerade under de kommande åren. Nordsydliga stråket, etapp tre, fyra och fem Allhelgona Kyrkogata - cykelbanor Sjöbovägen, Veberöd, till väg 740 - cykelbana Kävlingevägen, cykelbana mellan Nöbbelövsvägen och Vallkärra Spårvägen Lund C-ESS cykelbanor Svenhögsvägen, mellan Norra Fäladen och Stångby Örtoftavägen, Stångby-Håstad Skyttelbrons förlängning till Fredsgatan Cykelbana längs Bangatan Cykelbana längs Spolegatan Cykelbana längs Byggmästaregatan Nya cykelparkeringar vid Lund C Väg 956, Granedalsvägen och Blockvägen, Dalby Väg 943, Sandbyvägen och Hardeberga Väg 952 (Flyingevägen), Södra Sandby Till detta kommer de cykelvägar och cykelbanor som kommer att byggas ut när nya stadsdelar, bostads- och verksamhetsområden utvecklas.
.Många reser genom att kombinera kollektivtrafik och cykel. Hela resan, dörr till dörr, är lätt att genomföra. Det ska vara enkelt att använda cykeln och kombinera den med andra färdmedel, såsom gång och kollektivtrafik. Att erbjuda bra cykelparkeringsmöjligheter för olika målgrupper är angeläget. För de som besöker stadskärna finns cirka 1500 cykelparkeringsplatser vid olika målpunkter, t ex affärer och verksamheter. Runt stationsområdet finns cirka 3300 cykelparkeringsplatser. I Godsmagasinet och under Västra stationstorget finns låsta cykelparkeringar. Det kostar 80 kr per månad att parkera och under året såldes motsvarande 100 helårsabonnemang. Trycket på cykelparkeringarna runt Lund C är stort. Ett underjordiskt cykelgarage med cirka 4000 platser planeras under Bangatan. Tvåvåningsställ kommer att sättas upp på en av Västra stationsstorgets cykelparkeringar. Vid de regionala tåg- och busstationerna finns cykelparkeringar. Det samma gäller för större regionala busshållplatser. 18 cykelpumpar är utplacerade och majoriteten finns vid tågstationer och busshållplatser. Vid lila stråkets korsning med Fasanvägen har en cykelservicepunkt byggts, som innehåller cykelpump och ett reparationsställ. Användningen av Lundahoj, lånecykelsystemet, har minskat under 2017 jämfört med 2016. Det kan bero på att Lundahoj har fått konkurrens av ett kommersiellt lånecykelsystem om heter digibike, som har 250 cyklar utplacerade i staden.
... Lunds kommun har ett attraktivt cykelsystem som är tillgängligt, gent, tryggt, säkert och komfortabelt. Död Allvarlig Måttlig Lindrig Total 2013 0 7 107 196 310 2014 0 10 105 272 387 2015 1 10 97 214 332 2016 0 14 99 245 358 2017 1 9 105 211 326 Tabell över antalet dödade och skadade cyklister, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017 (STRADA) År 2017 skadades 326 cyklister i trafiken i Lunds kommun. Majoriteten, 97 %, skadades lindrigt eller måttligt. Något färre män, 48 % av det totala antalet skadade personer, än kvinnor har skadats. Sju av tio cyklister har råkat ut för singelolyckor, man har cyklat omkull av olika anledningar. Två av tio cyklister har skadats i kollisioner med motorfordon, och en av tio cyklister har skadats vid kollisioner med annan oskyddad trafikant. 2017-års cykelmätning visade att en av fem cyklister använde cykelhjälm. Vilket är en ökning jämfört med år 2015. Utbyggnader av gång- och cykelbanor bidrar till att öka trafiksäkerheten och likaså att införa hastighetsdämpande åtgärder i korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordonstrafik. Detta är ett ständigt pågående arbete. Prioriteringsordningen vid snöröjning och halkbekämpning i cykelvägnätet har setts över bland annat i syfte att minska antalet cykelsingelolyckor som beror på halka. Även under 2017 har kampanjer för att öka användningen av cykelhjälm och cykelbelysning har genomförts i samarbete med polisen. För att öka kunskapen om trafikregler och vikten av att följa dessa har en kampanj genomförts under året. Genom att öka tryggheten i det offentliga rummet ökar också möjlighet för fler att gå, cykla och åka kollektivt. Lunds kommun deltar i EU-projektet Lighting Metropolis, som går ut på att pröva innovativa lösningar för offentlig belysning. Gröna huvudcykelstråket, mellan stadskärnan och Nöbbelöv, har delvis fått ny belysning under 2017, ytterligare åtgärder kommer att genomföras 2018.
...Cykelsystemet är välskött och underhålls väl, det är alltid möjligt att cykla oberoende av tid på året och tid på dygnet Drift och underhåll är viktigt för cykeltrafiken, till exempel påverkar det trafiksäkerheten och tillgängligheten. Årligen nyasfalteras cirka 1 % av cykelvägnätet, som är 297 km. 2017 inventerades huvudcykelstråken där asfaltsyor och avvattning kontrollerades. Likt de senaste åren var även vintern mild 2017, vid några tillfällen kom snö och halka. Inför vintersäsongen 2016/2017 uppdaterades policyn för vinterväghållningen och cykelvägnätet som har högsta snöröjningsstandard. Upplägget utvärderades 2017 och några mindre justeringar gjorde bland cykelvägarna som har högsta snöröjningsstandard. Grusupptagningen, sopning, fungerar väl och gick som det var planerat. De mest trafikerade cykelvägarna sopas först och därefter övriga cykelvägnätet.
...Cykelsystemet är mångfacetterat och tillgodoser de krav och behov som olika grupper av trafikanter har Nordsydliga stråket genom Lunds stadskärna, korsningen Bredgatan, Sankt Petri Kyrkogata och Paradisgatan En stor andel av boende och besökare i kommunen använder cykeln som färdmedel. För att möta olika gruppers krav och behov har det bedrivits olika aktiviteter, till exempel: Vi har stöttat Röda korset och Lunds naturskyddsförening så att de kan genomföra cykelutbildningar Vi har tagit fram en strategi för att arbeta med barn och ungas gång- och cykelresor till skolan Vi har arbetat med mobility management i byggskedet av spårvägen och erbjudit Lundaborna att testa el-cykel Vi har prövat en stadsmässig utformning av cykelgata, nordsydliga stråket genom Lunds stadskärna Vi har arbetat med innovativ belysning längs gröna cykelstråket Vi har genomfört en genusanalys av kommande infrastrukturinvesteringar för cykel Vi har ordnat en cykeldag för dialog om cykling, och uppmuntran till säkrare, mer och längre cykling. Vi har delat ut reflexvästar och cykelbelysning under fyra veckor i november för ökad synbarhet hos cyklister Vi har genomfört nöjdhetsundersökning bland cyklister Vi erbjuder låst cykelparkering vid Lunds centralstation Vi har tryckt upp och delat ut en ny cykelkarta Vi har arbetat fram förslag på en ny cykelstrategi
Ekonomisk uppföljning Under tidsperioden 2013-2017 har 167 miljoner kronor investerats i nya cykelbanor, cykelparkeringar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder med mera. Resurser, 110 miljoner kronor, för drift och underhåll av cykelvägnätet. Det vill säga snöröjning, grusupptagning, asfaltering, översyn av vägmarkering och vägmarkering. Tre miljoner kronor har använts till beteendepåverkande åtgärder i syfte att fler människor ska cykla mer. För 2018 planeras investeringar för cirka 35 miljoner kronor, drift- och underhållsinsatser för 25 miljoner kronor och beteendepåverkanåtgärder för cirka en miljon kronor. År Investering (Mkr) Drift &Underhåll (Mkr) Beteendepåverk de åtgärder 2013 32,6 20,8 0,3 2014 36,1 19,8 0,5 2015 30,8 22,4 0,5 2016 29,8 23,0 0,9 2017 34,5 23,6 0,9 Totalt 2013-2017 167,9 109,6 3,1 Planerat 2018 34,9 25,8 0,9