HjällboSamverkan Små barn

Relevanta dokument
HjällboSamverkan Små barn

Tidig upptäckt av autism och andra

Innovativa och effektiva metoder för en personcentrerad hälso- och sjukvård

Att ta på sig rätt glasögon

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Insatser från Barnhälsovården

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

En god start i livet, ett jämlikt GBG

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Autism Spectrum Disorder

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Lindrig utvecklingsstörning

Christina Edward Planeringschef

Om autism information för föräldrar

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Föräldrastöd i Angered en översikt

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

3 års hälsobesök i team

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Tidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

...dörren man öppnar och där finns allting

Neuropsykiatri i förskolan

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Närvaroteamet, Sundsvall

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Psykisk ohälsa under graviditet

Autism Spectrum Disorder

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Verksamhetsbeskrivning

Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa


RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Barns psykosociala ohälsa

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Prevention före skolåldern riktad och generell

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

Utlåtande från hälso- och sjukvården

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Samverkansrutin Demens

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Föräldrastödsprojektet 16-25

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Strategi för ökad fysisk aktivitet

Verksamhetsbeskrivning

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Parenting Young Children PYC

Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Samverkansrutin Demens

BVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?

Habiliteringsprogram autism

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Transkript:

HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd 2017-01-19 Gudrun Nygren med dr barnläkare/barnpsykiater Specialistcentrum Barn och unga vid Angereds närsjukhus/team HjällboSamverkan Små barn

Förebyggande och tidiga insatser för barn i förskoleåldern - en kortsiktig kostnad, men en långsiktig investering för samhället (Ingvar Nilsson, nationalekonom, Barns välfärd och hälsa - Vad gör skillnad?, konferens Västra Götalandsregionen 2011).

Huvudbudskap: Tidig upptäckt av autism är möjlig på BVC Tidig upptäckt ger förutsättningar till tidiga insatser som är viktiga för barnets fortsatta utveckling och för barnets familj Tydlig vårdkedja behövs för utredning och insatser Varje barn är unikt och de individuella svårigheterna ser olika ut. Även familjernas behov och förutsättningar behöver beaktas.

Autism Autism hör till de utvecklingsneurologiska utvecklingsavvikelserna. Det finns tidigt en avvikande funktion i hjärnan, avvikelser i neuronala nätverk och synapsfunktioner ett annorlunda sätt att tänka bristande social drive Autism är inte ett enhetligt tillstånd, svårighetsgraden varierar. Bakgrunden är biologiskt komplex. Samsjuklighet är vanlig Prevalens: ca 1% Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Kärnsymptom vid autism Centrala svårigheter Brister i social kommunikation och interaktion Begränsade, repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter, över- eller underkänslighet för sinnesintryck samt Symtomen finns i tidig barndom Symtomen begränsar och stör personens fungerande i vardagen Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Varför tidig upptäckt av autism? En större neuronal plasticitet och indikationer på kritiska och sensitiva perioder under tidiga år är en viktig grund för tidiga insatser (Ismail et al 2016 Eur J Paediatr Neurol) Tidiga insatser till små barn med autism har betydelse för den fortsatta utvecklingen Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Upptäckt och diagnos av autism hos 2 år gamla barn i Göteborg År 2005 2 barn År 2010 40 barn Ca 80 barn i ålder 2-4 år från BVC för utredning vid DSBUS/BNK. Majoriteten har svårigheter inom autismspektrum Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Tidig upptäckt - Tidiga insatser vid autism Sedan 2010 ingår som rutin autismscreening för alla barn vid 2½ års besöket på BVC i Göteborg Vårdkedja för utredning och insatser finns Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Tidig Upptäckt - Tidiga Insatser, 2010 Småbarnsprojektet i Göteborg är en fortsatt vårdkedja BVC BNK Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Barnhabiliteringen i Göteborg Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Joint attention Gemensamt uppmärksamhetsfokus, viljan att dela intresse, glädje och aktivitet med någon annan Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Tidiga tecken på autism Svårigheter kan uppmärksammas från första levnadsåret. De flesta föräldrar till barn med autism rapporterar att de känt oro då barnet varit i åldern 12-22 månader Stor variation i symtombild och svårighetsgrad. Tidiga tecken är relaterade till avvikelser i utvecklingen av förmåga till Joint attention Tidiga regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) är vanliga (Barnevik et al 2013) Tidig upptäckt är möjlig på BVC. Tidig upptäckt möjliggör tidiga insatser som är viktiga för barnets fortsatta utveckling och för familjen. Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

TIDIG UPPTÄCKT AV AUTISM ÄR MÖJLIG! Kunskap för att känna igen tidiga möjliga symptom och varningstecken Observation av barnet Lyssna på föräldrar! Autismscreening som rutin inom barnhälsoprogrammet för alla barn (rutin i Göteborg sedan 2010). Används en kombination av instrument; föräldrafrågor M-CHAT-R och en observation JA-OBS som görs av BVC sjuksköterskan. Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

The prevalence of autism spectrum disorders in toddlers: a population study of 2-year-old Swedish children. Journal of Autism and Developmental Disorders, Nygren et al 2012. Prevalensen hos 2 år gamla barn: Upptäckt, misstanke om autism vid 24-36 månader hos 49 barn 45/49 barn genomgick neuropsykiatrisk utredning 40/45 barn fick diagnosen autism (32 pojkar 8 flickor, 4:1) 40 barn med autism innebär en prevalens på 0,80% hos 2år gamla barn i studiepopulationen 2010 i Göteborg (jfr 0.04 år 2005) A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities Nygren et al 2012 Hittar vi rätt barn? Under år 2010 misstanke om autism på BVC i 64 fall (55M/9F) 54 barn kom till utredning. Majoriteten var 2.5 år 48 barn (40M/8F) har bekräftats ha autism Kombinationen M-CHAT och JA-OBS för autismscreening visar sensitiviteten 96% och PPV 90 %, d.v.s. utmärkta egenskaper för screening Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Hjällbosamverkan Små barn Vården har missat/inte nått fram med insatser till små barn och deras familjer i våra mångetniska/mångkulturella stadsdelar

Vårdkedjan för små barn i ordinarie verksamhet BVC BNK Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Barnhabiliteringen i Göteborg A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities (2012).

Hjällbo 90% av befolkningen har icke-svensk bakgrund Ofta finns flera samtidiga svårigheter för familjer. Förvärvsfrekvensen 52% och området har bland de lägsta medelinkomsterna i Göteborg I Hjällbo finns en välfungerande BVC verksamhet med kunnig personal och ett välutvecklat samarbete med förskolor i området Barnunderlaget på BVC Hjällbo ca 1400 barn 0-5 år (barn från Hjällbo, delar av Hammarkullen och Eriksbo) Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

HjällboSamverkan Små barnen unik samverkansmodell Ett samarbete mellan verksamheterna: BVC Närhälsan Hjällbo Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård i Göteborg Specialistcentrum barn och unga vid Angereds närsjukhus Enheten för barnlogopedi vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Lokalt i stadsdelen på familjecentral Projekt 2013-2016

HjällboSamverkan Små barn Gudrun Nygren, med dr barnläkare/barnpsykiater

Några erfarenheter och studieresultat från 3 projektår Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Barn och familjer 31 barn (5 flickor 26 pojkar) i ålder 1-4 år Etnicitet: 14 olika utomeuropeiska nationaliteter, 4 europeiska länder utanför Skandinavien, tre barn hade föräldrar med svensk eller annan skandinavisk bakgrund Familjens psykosociala situation: 24/31 bedöms ha en psykosocialt eller ekonomiskt belastad livssituation. Föräldrars utbildningsnivå: varierar från avsaknad av fullgjord grundskola (20%) till att 1/3 av barnen har minst en förälder som avlagt eller har pågående universitetsstudier.

Barnens svårigheter 24/31 utredda barn har autism övriga barn har andra tidiga utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar där diagnosen svår ADHD dominerar alla utredda barn har funktionsnedsättning inom flera områden

Individuellt planerade insatser i samverkan med föräldrar Bedömning och behandling av medicinska tillstånd Åtgärder runt sömn och matsituation Föräldrastöd för strategier i vardagen, hembesök vid behov Tydliggörande pedagogik Förhållningssätt för att skapa ökade möjligheter i vardagen i hem och förskola för barnet till ökad kommunikation, lek och glädje i samspel och utveckling av färdigheter ( modell benämnd Early Start Denver Model). Regelbundna individuellt planerade insatser i samverkan med föräldrar och förskola Kuratorsstöd till föräldrar, information om samhällsstöd Samverkan med socialtjänst Föräldragrupper

Varje barn unikt, familjers olika behov och förutsättningar behöver beaktas Tidig upptäckt- Tidiga insatser! Den sömlösa modellen ger kontinuitet i vården, möjlighet till individuellt anpassade insatser där även resurser i stadsdelen kan tas till vara mera effektivt. Det ger hälsoekonomiska vinster för barnet, familjen och samhället. Gudrun Nygren, med dr barnläkare och barnpsykiater, ÖL vid ANS

Barnets resa i vården från misstanke om autism på BVC till diagnos autism och därefter regelbundna insatser i samverkan med föräldrar och förskola Studiegrupp: de 18 barn med autism som inkluderats i projektet under två projektår Jämförelsegrupp: de 10 barn med autism som upptäckts via samma BVC 2 år före den lokala modellen fanns och därför fått utredning och insatser inom ordinarie vårdkedja.

HjällboSamverkan Barnets ålder i månader vid 1:a remiss från BVC Ledtid i månader till diagnos autism Ledtid i månader till manualbaserade regelbundna insatser N= antal barn som fått dessa insatser Antal personer involverade i kontakt med familjen i utredning och insatser (under 1 år) efter remiss Studiegrupp N=18 Medelvärde: 31.2 Spridning: 18-47 Medelvärde: 5 Spridning: 3-7 Medel: 6.6 Spridning: 4-12 N= 18/18 Medel: 5-6 Spridning: 4-7 Jämförelsegrupp N=10 Medelvärde: 31.1 Spridning: 21-48 Medelvärde: 12.6 Spridning: 5-28 Medel: 14 Spridning: 8-23 N= 5/10 * Medel: 12. Spridning: 10 16 * endast för 5/10 har möjliggjorts regelbundna insatser och samverkan med förskola Ledtider i vården till diagnos autism och till regelbundna insatser i samverkan med familj och förskola samt antal personer i vården involverade. Barnets ålder vid första remiss fån BVC anges och ledtider beräknat från detta remissdatum.

Några grundförutsättningar för samverkansteamets arbete: Kunskap på BVC att tidigt identifiera barns svårigheter och möta föräldrars oro Ett brett organisatoriskt stöd från verksamheter Team med specialistkunskap om små barn med utvecklingsavvikelser. Multiprofessionellt team. Efter utredning planering individuellt för varje barn i nära samverkan med föräldrar. Hänsyn tas till individuella behov och familjens situation/behov. Flexibilitet hos teammedlemmar Samverkan med övriga resurser i sjukvård och i stadsdel

HjällboSamverkan Små barn...dörren man öppnar och där finns allting En uppföljning av ett lokalt samverkansprojekt för utredning och insatser till små barn med misstänkt autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter i en mångkulturell stadsdel En organisatorisk utvärdering av samverkansprojektet. Nanna Gillberg

HjällboSamverkan Små barn http://www.angeredsnarsjukhus.se/hjallbosamverkan https://www.youtube.com/watch?v=sdvanazlsgk &t=20s Fortsatta forskningsstudier på gång Permanent verksamhet från januari 2017!