SU-161-1.1.2-0029-15 Fastställd av Institutionsstyrelsen 2015-04-14 Reviderad av Institutionsstyrelsen 2016-05-03 2017-02-07 och 2018-02-06 Verksamhetsplan 2015-2018 Inledning Denna verksamhetsplan anger hur institutionen arbetar med de lokalt uppsatta målen för verksamheten 2015-2018. Här redovisas hur institutionen inom de olika fokusområdena ansluter sig till de centrala områden som uttrycks i Strategier för Stockholms universitet 2015-2018 och även till egna mål specifikt knutna till institutionens olika verksamheter. Institutionens kärnverksamhet inbegriper såväl forskning som utbildning. Vårt utbildningsuppdrag är omfattande och består av undervisning inom fristående kurser, lärarutbildningar och uppdragsutbildningar. Institutionen är programansvarig institution för Grundlärarprogrammets inriktning mot åk F-3 samt för Ämneslärarprogrammets inriktning mot språk. Utbildning ges inom två huvudområden på grundnivå och avancerad nivå, språkdidaktik och svenska som andraspråk. På forskarnivå ges utbildning inom språkdidaktik. Vid institutionen bedrivs språk- och litteraturdidaktisk forskning i svenska, svenska som andraspråk, engelska, moderna språk med fokus på flerspråkighet, språkundervisning, språkinlärning, språkutveckling, läs- och skrivutveckling och litteracitet. Till institutionen hör följande fristående enheter: Nationellt centrum för svenska som andraspråk (med ett nationellt uppdrag) Nationella slutprov i utbildning i svenska för invandrare (med ett nationellt uppdrag) Språkstudion (resurs för Humanistiska fakultetens institutioner) Dessa enheter deltar till viss del i institutionens kärnverksamhet och får i varierande utsträckning sitt administrativa stöd från institutionens centrala administration. Institutionen för språkdidaktik har ett nära samarbete med flera av de institutioner och enheter vid universitetet som medverkar i lärarutbildningarna. Främsta samarbetspartners idag är: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Engelska institutionen Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Institutionen för kultur och estetik
2 Institutionen för matematikens och de naturvetenskapliga ämnenas didaktik Institutionen för pedagogik och didaktik Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Institutionen för svenska och flerspråkighet inklusive Centrum för tvåspråkighetsforskning Romanska och klassiska institutionen Sektionen för uppdragssamordning (vid Områdeskansliet för humanvetenskap) Uppföljning och ansvar De i detta dokument uppsatta verksamhetsmålen ska följas upp i slutet av varje verksamhetsår. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt. Prefekten är ytterst ansvarig för såväl verksamheten på institutionen som för uppföljningen av verksamhetsplanen. De övergripande målen har arbetats fram av Ledningsgruppen och förankrats hos medarbetarna i institutionens olika verksamheter. Aktivitetsplaner för de olika verksamheterna, inklusive administrationen, tas fram varje år och knyts till verksamhetsplanen. Uppföljning av aktivitetsplanerna görs inom respektive verksamhet. Nationellt Centrum för svenska som andraspråk har dock en egen omfattande verksamhetsplan baserad på NC:s nationella uppdrag. Denna utgör en motsvarighet till övriga verksamheters aktivitetsplaner. De verksamheter som har aktivitetsplaner (eller motsvarande) är följande (i alfabetisk ordning): Administrationen Forskarutbildningen Modes (moderna språk och engelska) Nationella slutprov i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Nationellt centrum för svenska som andraspråk (verksamhetsplan för 2018) Språkstudion Svenska/läs och skriv Svenska som andraspråk Övergripande mål Institutionens övergripande mål ansluter till de fyra centrala områden som uttrycks i Strategier för Stockholms universitet 2015-2018: Utbildning och forskning Rekrytering och kompetensutveckling Internationell och nationell samverkan Förvaltning och verksamhetsstöd Utöver dessa övergripande mål från den centrala verksamhetsplanen har ISD formulerat ytterligare två övergripande mål för institutionen: Arbetsmiljö och lika villkor Extern och intern kommunikation Nedan följer en kort beskrivning av övergripande mål för varje område. Beskrivningarna syftar till att motivera och sätta in kommande mål och aktiviteter i sitt sammanhang och följs av mål och aktiviteter för respektive område.
3 Utbildning och forskning Vid Institutionen för språkdidaktik bedrivs utbildning och forskning i nära samverkan med varandra. Utbildning ges inom två huvudområden på grundnivå och avancerad nivå, nämligen språkdidaktik och svenska som andraspråk. På forskarnivå ges utbildning inom språkdidaktik. Institutionen har programansvar för Grundlärarprogrammets inriktning mot åk F-3 samt för Ämneslärarprogrammets inriktning mot språk, vilket bland annat inbegriper ett ansvar att kvalitetssäkra utbildningarna vad gäller akademisk nivå, professionsrelevans och progression. Institutionen erbjuder kompetensutveckling av främst verksamma lärare och skolledare i form av såväl fristående kurser som uppdragsutbildningar. De utbildningar som bedrivs vid institutionen ska erbjuda en attraktiv studiemiljö för institutionens studenter. Institutionens utbildningar ska utvecklas i nära samarbete mellan ämnesinstitutioner och ämnesdidaktiska institutioner, och i dialog och samverkan med skolhuvudmän. Institutionen ska verka för förbättrade förutsättningar för arbete med språk- och kunskapsutveckling i skolorna. Vid institutionen bedrivs språk- och litteraturdidaktisk forskning med inriktning mot svenska, svenska som andraspråk, engelska, moderna språk samt inom flerspråkighet, språkinlärning, språkutveckling, läs- och skrivutveckling och litteracitet. Institutionen är en viktig aktör inom fältet Tvåspråkighet och andraspråksforskning som är ett av Humanistiska fakultetens ledande forskningsområden. Medlen för ledande forskning ska användas till utveckling av institutionens forskningskompetens genom anställning av två postdoktorer samt kontinuerligt stöd till ansökningar och förstärkt forskningsstöd hos befintlig personal. Institutionen för språkdidaktik ska präglas av en stark och dynamisk forskningsmiljö. För att högkvalitativ utbildning och forskning ska kunna bedrivas behöver institutionen fler medarbetare med docent- och professorskompetens. Institutionens lärare ska ha goda möjligheter till forskning och kompetensutveckling. Institutionen ska verka för att juniora forskare involveras i forskningsmiljön. En del av forsknings- och utvecklingsverksamheten ska ske i samverkan med skolhuvudmän. Möjligheterna till extern forskningsfinansiering ska stärkas bland annat genom tydligare planering och samordning av ansökningsprocessen samt inom ramen för institutionens seminarieverksamhet erbjuda kvalitetsstöd för ansökningstexter på olika stadier i processen. Forskarutbildningen utgör en viktig del av ISD:s verksamhet. Doktorander antas till forskarutbildningsämnet språkdidaktik och väljer sitt avhandlingsämne med fokus på något av institutionens centrala områden (se Inledning). Institutionen för språkdidaktik har under åren deltagit i flera forskarskolor mot licentiatexamen med främsta syftet att stärka skolområdets behov av forskarutbildade lärare. Institutionen har också varit samordningsinstitution för den under 2014 avslutade forskarskolan FRAM Främmande språkens didaktik. Från och med 2018 och fyra år framåt är ISD koordinerande institution för den VR:finansierade nationella forskarskolan Lärande, undervisning och bedömning av svenska och engelska. Flerspråkighet som tillgång och utmaning.
4 1. Kvalitetssäkrade utbildningar på grundnivå och avancerad nivå 2. Kvalitetssäkrad utbildning på forskarnivå 3. Främjad integration mellan ämnesdidaktik, ämne och VFU 4. Stärkta utbildningar för kontinuerlig professionell utveckling 5. Stärkt strategiskt arbete för språkdidaktik som utbildningsområde Samordna och initiera möten för exempelvis lärare inom UVK, ämnesrepresentanter och andra inblandade i de utbildningar som ingår i institutionens samordningsoch utbildningsuppdrag Utveckla rutinerna för uppföljningar och utvärderingar Fortsatt utveckling av kvalitetssäkringsrutiner avseende styrdokument, utbildningsdokumentation och uppföljning Ytterligare utveckla samarbetsformer inom institutionen och med samarbetsinstitutionerna Vidareutveckla kompetensutveckling för verksamma lärare och skolledare inom ramen för NC samt fristående kurser, lärarlyft Skapa olika vägar till en kandidatexamen i språkdidaktik, bl.a. genom inrättande av kandidatkurser i språkdidaktik Programansvariga 2015-2016 Verksamhetsansvariga Studierektor FN Studierektorer GN/AN, programansvariga, VFUutvecklingsgruppen och kursansvariga Studierektorer, föreståndare NC Studierektorer Uppnått Programråd och kursråd är inrättade Programråd och kursråd är inrättade Programinriktning och kandidatkurser skapade 6. Stärkt strategiskt arbete för huvudområdet svenska som andraspråk Arbeta för utveckling och synliggörande av huvudområdet på institutionen, t. ex på webb, i kursutbud samt vid personalrekrytering. Undersöka möjligheten att inrätta ett fristående masterprogram i svenska som andraspråk Institutionsledningen och studierektor för svenska som andraspråk 7. Värnat studentinflytande inom institutionen Bevaka och stimulera att studentrepresentanter till olika organ utses Studierektor GN/AN och programansvariga Studentråd inrättat och representanter till IS utnämnda HT 2015
5 8. Stärkt strategiskt arbete för institutionens forskningsområden Stärka den vetenskapliga kompetensen i Institutionsledningen för att säkerställa att strategidiskussioner och strategiplanering även täcker forskningen. Detta sker genom att säkra representation av minst en professor i ledningen Undersöka möjligheten att inrätta svenska som andraspråk som forskarutbildningsämne Ansvara för att tydliga formuleringar om institutionens starka forskningsområden skrivs fram Institutionsledningen Institutionsledningen 2018 Forskningssamordnaren i samarbete med institutionsledningen Uppnått Anställa två postdoktorer inom ramen för fakultetens ledande forskningsområde. Prefekt ht2017 Uppnått december 2017 9. Stärkt koppling mellan forskning och institutionens verksamheter och kompetenser Beforska våra olika verksamheter Integrera institutionens olika verksamheter i utbildningarna Forskarkollegiet Kursansvarig för självständigt arbete Studierektorer tillsammans med de olika verksamhetsföreträdarna 10. Ökad samordning av institutionens forskning Inrätta ett uppdrag som forskningssamordnare Institutionsledningen Forskarkollegiet Klart Utveckla former för seminarier, t.ex. en forskningsfestival 11. Värna om och förstärka institutionens forskningsmiljö Aktivt stödja disputerades kompetensutveckling och meritering mot docent- och professorskompetens Forskarkollegiet och forskningssamordnaren 12. Stärkt kvalitetssäkring av forskningsansökningar Upprätta en ansökningskalender med tidsschema Erbjuda kvalitetsstöd av ansökningar genom att forskarna läser varandras texter i olika skeden i ansökningsprocessen Inkludera ansökningstexter i seminarieverksamheten Forskningssamordnaren Forskningssamordnaren Forskningssamordnaren Klart uppdateras kontinuerligt
6 Rekrytering samt kompetensutveckling av institutionens personal Institutionen för språkdidaktik och dess forskarutbildning tillsammans med samarbetsinstitutionerna vid Stockholms universitet utgör en av de få miljöerna i landet där språkdidaktisk forskning bedrivs. Institutionen ska sträva efter att rekrytera lärare och forskare med hög kompetens. Institutionens lärare ska ha goda möjligheter till forskning och kompetensutveckling. Institutionen ska även lägga stor vikt vid rekrytering av kompetent teknisk och administrativ personal. Personalutbildning och kompetensutveckling ska erbjudas till all personal. Institutionen för språkdidaktik ska vara en attraktiv arbetsplats som erbjuder goda arbetsvillkor för all personal. Institutionen ska verka för jämställdhet, jämlikhet och mångfald. 1. Regelbunden kompetensutveckling av personal 2. Konsolidering av den vetenskapliga kompetensen inom språkdidaktik Upprätta kompetensutvecklingsplaner till all personal Kompetensinventering Initiera rekrytering av 1-3 professorer Chefer med personalansvar 2015-2018 Prefekt 2015-2018 1 utlysning (inriktning svenska) avbruten nov 2016 1 utlysning svenska som andraspråk med didaktisk inriktning klar HT 17. 3. Långsiktig förstärkning av kompetens inom språkdidaktik mot yngre åldrar Lysa ut platser i utbildningen på forskarnivå i språkdidaktik med särskilt fokus mot yngre åldrar studierektor på forskarnivå 2015-2018 1 doktorand mot yngre åldrar antagen HT 15 1 doktorand mot yngre åldrar antagen VT 17 4. Förstärkning av kompetens inom institutionens ämnesområden Inleda rekrytering av lektorer i språkdidaktik med inriktning mot engelska och i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning studierektorer 2018 5. Långsiktig personalförsörjning Öka antalet tillsvidareanställningar och minska antalet visstidsanställningar Matcha avgångar från FU med utlysning av biträdande lektorat/post.dok/lektorat utifrån ekonomiska möjligheter Ledningsgruppen 2017-2018 studierektor FU 2018- Påbörjad HT17 Se över anställningsprofiler i samband med utlysningar (krav/meriterande). Chefer med personalansvar i samråd med prefekt 2018-
7 Internationell och nationell samverkan Institutionen för språkdidaktik ska ge goda möjligheter till internationellt utbyte för såväl personal som studenter. För att långsiktigt öka universitetets kvalitet, konkurrenskraft och attraktionskraft kommer Institutionen för språkdidaktik att fortsätta arbeta med att förstärka internationaliseringsprocesserna såväl utåt som inåt. Särskilda satsningar kommer även att göras på ökat internationellt utbyte inom institutionens lärarutbildningar med möjligheter att läsa delar av utbildningen eller genomföra verksamhetsförlagd utbildning utomlands. Lärarutbildningsportalen på svenska och engelska ska nyttjas för nationella och internationella institutionsövergripande informationssatsningar. Språkstudions språkcaféer fungerar både som förberedelse för utresande och som kontaktyta för inresande. Samtlig personal ska uppmuntras att nyttja de olika mobilitetsprogram som erbjuds. Medarbetare uppmuntras till såväl nationell som internationell publicering liksom till medverkan i konferenser inom och utanför landet. De kontakter och etablerade samarbeten som gruppen för framtagning av de nationella proven i sfi har med andra provinstitutioner i Europa ska fördjupas. Internationaliseringsprocesserna ska vara en del av institutionens regelbundna verksamhet. Institutionen ska på flera sätt samverka med det omgivande samhället. Samverkansprojekt med externa aktörer bör i största möjliga mån bygga på att de ger ömsesidigt mervärde. Skriftliga överenskommelser ska etableras där syfte, avsiktsförklaring och tidsplan anges. Skolverket är ett exempel på en extern aktör med vilken institutionen samverkar. Institutionens forskare och lärare deltar aktivt i skoldebatten och uppmuntras att delta i statliga utredningar, lämna remissvar på lagförslag och ingå i nationella och internationella expertorgan. Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) är en av de viktigaste nationella aktörerna för spridandet av aktuell forskning och beprövad erfarenhet när det gäller förutsättningar för nyanlända och flerspråkiga elevers möjligheter till skolframgång i svenskt utbildningsväsen. Verksamheten regleras av förordning (SFS 2007:1475). Kompetensutveckling av verksamma skolledare, pedagoger och övrig skolpersonal är en stor del av NC:s verksamhet under året eftersom efterfrågan på kompetensutveckling inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är mycket stor. NC medverkar i många (inter-)nationella nätverk och arbetar även med andra former av stöttning, samverkan med departement, skolmyndigheter, organisationer, beslutsfattare, media m fl. Vidare strävar NC att aktivt påverka och uppmärksamma skolaktörer på frågor som har betydelse för nyanlända och flerspråkiga elevers undervisning. För att kunna agera i enlighet med omvärldens behov behöver NCs uppdrag ses över, t.ex. genom en omformulering av förordningen. Språkstudion har som mål att fortsätta utreda samarbeten kring Tandem-programmet och Språkcaféerna för att stärka språkkunskaper och öka kontaktytor/integrering mellan de olika lärosätena i Stockholmsområdet och det omgivande samhället. En stor del av institutionens samverkansarbete vänder sig till skolor i regionen, men också till andra lärosäten både i Sverige och utomlands. Det gäller områden som verksamhetsförlagd utbildning, utvecklingsarbete när det gäller självständigt arbete, lärares kompetensutveckling, validering av lärares yrkeserfarenhet och uppdragsutbildning.
8 1. Ökat antal utresande studenter Utveckla samarbetet med utvalda utländska lärosäten resp skolor Internationell koordinator Möjlighet att göra VFU utomlands klart 2016 2. Ökat antal inresande studenter Utveckla samarbetet med utvalda utländska lärosäten samt med samarbetsinstitutioner inom SU Internationell koordinator 3. Främja ökat antal utresande doktorander Utveckla samarbetet med utvalda utländska lärosäten och bevaka möjligheter till extern finansiering Studierektor FN, handledare, internationell koordinator 4. Främja internationell personalmobilitet Utveckla samarbetet med utvalda utländska lärosäten och bevaka möjligheter till extern finansiering Verksamhetschefer, forskningssamordnare, internationell koordinator 5. Ökad samverkan i regionen Utveckla samarbetet med skolor och kommuner VFU-ansvariggruppen, Forskarkollegiet samt SAIL SAIL avslutat 6. Översyn av NC:s uppdrag Aktivt verka för t.ex. en uppdatering av förordningen NC:s föreståndare samt prefekten 7. Stärkt internationell samverkan när det gäller prov och bedömning Anordna ALTE-konferens 2016 (i samarbete med Institutionen för svenska och flerspråkighet) Projektledare för Nationella prov i sfi Klart 8. Främja internationell samverkan när det gäller forskning om modersmålsbevarande och utveckling Vara värd för nätverksmöte för The AILA ReN on Social and Affective Factors in Home Language Maintenance and Development i september 2016 i samarbete med Centrum för tvåspråkighetsforskning Medlemmar i nätverket vid ISD och Centrum för tvåspråkighetsforskning Klart
9 Förvaltning och verksamhetsstöd För att Institutionen för språkdidaktik ska kunna bedriva högkvalitativ utbildning och forskning behövs välfungerande administrativa stödfunktioner. Institutionens administrativa funktioner ska i nära dialog och samverkan med universitetets centrala förvaltning stötta institutionens olika verksamheter. 1. En effektiv administration i nära samarbete med kärnverksamheten Utveckla institutionens arbete med upphandling och inköp Samordnade ekonomi- och personalrutiner Administrativ chef Säkerställa regelefterlevnad och rationella lösningar på verksamhetens problem 2. Stärkt administrativt stöd vid institutionen Förbättra samordningen av administrationens stöd till institutionen. Administrativ chef 3. Utveckla samarbeten med administrativa funktioner inom SU Nätverk utvecklas inom ramen för de administrativa teamen Administrativ chef 4. Utveckla samarbeten med administrativa funktioner utanför SU Nätverk utvecklas inom ramen för personalmobilitet i Erasmusprojekt samt genom Nordplus Administrativ chef och internationell koordinator Arbetsmiljö och lika villkor Institutionen för språkdidaktik ska sträva efter att vara en arbetsplats med en god fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. För detta krävs ett arbetsmiljöarbete som verkar för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling och ett inkluderande synsätt. Arbetsmiljöfrågor ska utgöra en naturlig del i verksamheten och behandlas kontinuerligt och systematiskt i samklang med institutionens verksamheter och människors olika behov. Enligt rektorsbeslut 2015-06-25 ska alla institutioner inrätta lokala råd för arbetsmiljö och lika villkor. Institutionen har sedan sin tillkomst en miljögrupp som kontinuerligt arbetar med bland annat dessa frågor. Institutionen har en jämställdhets- och likabehandlingsplan vars övergripande syfte är att verka för åtgärder som syftar till att initiera och vidmakthålla en jämställdhetsprocess inom institutionen. Uppdraget som jämställdhetssamordnare vid institutionen omfattar 10 % av en heltidsanställning. En arbetsmiljöenkät ska genomföras med syfte att ge en bild av hur medarbetarna upplever sin egen arbetssituation samt den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid institutionen. Ett problem med arbetsmiljön som redan idag kan konstateras är knutet till lokalsituationen. Institutionens tjänsterum är utspridda på olika ställen: våningsplan E9 och E2 samt båda våningsplanen i Paviljong EF. Denna rent fysiska aspekt av arbetsmiljön har fått negativa konsekvenser för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den geografiska uppdelningen försvårar kommunikationen inom institutionen vilket ökar risken för missförstånd och kan i förlängningen ge upphov till konflikter.
10 1. Inrätta ett lokalt råd för arbetsmiljö och lika villkor 2. Inha mta kunskap om hur medarbetarna uppfattar sin arbetsmiljo med syfte att fa underlag fo r det fortsatta arbetsmiljo arbetet 3. Förbättra de fysiska förutsättningarna för en god organisatorisk och social arbetsmiljö 4. Nyanställda ska tas emot på ett professionellt och välkomnande sätt Utifrån rektors beslut se över arbetsmiljögruppens sammansättning och överväga byte av namn på gruppen Förbereda och genomföra en arbetsmiljöundersökning samt följa upp denna Verka för en samlokalisering av institutionens personal genom samtal med dekanus, Personalavdelningen och Fastighetsavdelningen Etablera enhetliga rutiner för mottagande och välkomnande av nya medarbetare arbetsmiljögruppen HT 16 VT 17 arbetsmiljöombud med stöd av Personalavdelningen och företagshälsovården administrativ chef VT 16 och framåt administrativ chef HT 16 Klart 2017; nytt namn: Rådet för miljö och lika villkor Klart inför VT 18 Extern och intern kommunikation Institutionen för språkdidaktik har under perioden en satsning på extern och intern kommunikation. Syftet är att genom god planering samordna kommunikativa insatser för bästa möjliga effekt för den löpande verksamheten. Planerad kommunikation ger överblick och beredskap samt underlättar prioriteringar. Satsningen på kommunikation sker i samarbete med Sektionen för kommunikation vid Samverkansavdelningen. 1. Extern kommunikation: befästa medvetenhet och kunskap om vår statliga tjänstemannaroll och våra mediekontakter 2. Intern kommunikation: skapa en funktionell intern kommunikation med värdigt och respektfullt tonläge. Presentation om att arbeta i statens tjänst samt om pressarbetet centralt på SU och lokalt på institutionen. Presentation om kommunikation med studenter Presentation av SU:s kartläggning av internkommunikation. Se till att det finns fotografier på samtliga medarbetare såväl på hemsidan som fysiskt på institutionen HT 17 Institutionsledningen VT 17 Institutionsledningen Administrativ chef HT18 December 2017 Juni 2017