EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 08.08.2000 SG(2000) D/ 106089 Ärende : Statligt stöd nr N 211/99 - Ändring av stödordningen Finansiering genom regionala utvecklingsbolag Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse daterad den 1 april 1999, registrerad den 9 april 1999, underrättade de svenska myndigheterna kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget om ändringar av stödordningen Finansiering genom regionala utvecklingsbolag. Kommissionen begärde ytterligare information i skrivelser av den 6 maj 1999, 2 augusti 1999, 22 november 1999 och 2 maj 2000, som de svenska myndigheterna lämnade i skrivelser av den 5 juli 1999, registrerad den 9 juli 1999, 4 oktober 1999, registrerad den 5 oktober 1999, 8 februari 2000, registrerad den 10 februari 2000, 9 mars 2000, registrerad den 17 mars 2000, och 9 juni 2000, registrerad den 20 juni 2000. 2. BAKGRUND Stödet anmäldes först till EFTA:s övervakningsmyndighet när Sverige gick med i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 1994. Övervakningsmyndigheten föreslog lämpliga åtgärder som ledde till ändringar av den förordning som utgör stödets rättsliga grund. Kommissionen underrättades om ändringarna i en skrivelse av den 11 september 1995 (SG(95) A/14783). 3. DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Målet med ordningen är att stimulera etablering och utveckling av små och medelstora företag genom att ge dem tillgång till olika former av ekonomiskt stöd. Det finns åtta olika finansieringsformer, nämligen lån, nyföretagarlån, garanti för lån Statsrådet Anna LINDH Chef för utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustaf Adolfs torg 1 S-103 23 STOCKHOLM Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: växel +32 (0) 2 299.11.11. Telex: COMEU B 21877. Telegramadress: COMEUR Bryssel.
(lånegaranti), garanti för bankgaranti, utvecklingskapital, företagarlån, designbidrag och IT-bidrag. ALMI-gruppen består av moderbolaget, ALMI Företagspartner AB, och 22 regionala dotterbolag. Moderbolaget är statsägt, och äger i sin tur 51 % i de regionala bolagen. Återstoden ägs till största delen av landstingen och i vissa fall av de kommuner där bolagen är belägna. De allmänna villkoren fastställs i den förordning som utgör verksamhetens rättsliga grund, medan prioriteringsordningar och andra lånevillkor slås fast i avtal mellan moderbolaget och de regionala dotterbolagen. Stödmottagarna är uteslutande små och medelstora företag, enligt definitionen i kommissionens rekommendation av den 3 april 1996 om definitionen på små och medelstora företag 1. De regionala dotterbolagen får endast bevilja lån om finansiering inte bedöms kunna ske på den allmänna kapitalmarknaden under normala marknadsmässiga villkor. ALMIs finansiering tjänar som katalysator för att utlösa ett tillflöde av medel från andra källor. Varje ansökan bedöms individuellt med hänsyn till företagets utvecklingspotential och utsikter till lönsamhet. Enligt förordningen skall finansiering avse företag som har eller bedöms kunna få "tillfredsställande lönsamhet", vilket avgörs med hjälp av traditionella metoder för företagsbedömning. Beslut om finansiering skall förenas med de ytterligare villkor om användning av medlen, insyn och annat som det regionala utvecklingsföretaget behöver för att delta i finansieringen. Förutom dessa villkor gäller också de särskilda villkor som anges för varje finansieringsform i punkterna 4.1 4.3 nedan. Stödordningen saknar tidsbegränsning. ALMI har en sammanlagd budget på 4 miljarder svenska kronor (cirka 474 miljoner euro). Ungefär 75 % av medlen är utlånade. Finansieringsformerna får kombineras med andra former av statlig finansiering och de olika finansieringsformerna får också kombineras inbördes. De olika stödåtgärderna beskrivs i detalj nedan. 3.1. Lån Inga begränsningar finns av kapitalbelopp eller låneperiod (vanligen dock högst 5 år). ALMI får dock inte bidra med mer än 50 % av det totala kapital som behövs, och resten skall komma från privata investerare. Villkoren kan anpassas efter de enskilda behoven och ränte- och amorteringsfria perioder i startskedet är tillåtna. I sådana fall slås kostnaderna för detta ut på hela lånets löptid. Vanligtvis skall låntagaren ställa en säkerhet anpassad till dennes ekonomiska ställning, men det finns möjlighet att göra undantag från detta krav. Räntesatsen bestäms från fall till fall med beaktande av ALMIs basränta (som baseras på den rörliga räntan), risknivån och övriga förutsättningar. Räntan får bestämmas till olika nivåer under skilda delar av lånets löptid eller göras beroende av företagets vinst, men den kan aldrig understiga kommissionens referensränta för Sverige (för närvarande 6,85 %). ALMI beviljar endast lån som ingen privat bank skulle ha accepterat att bevilja, varför ett tillägg på 1 EGT L 107, 30.4.1996, s. 4. 2
minst 400 räntepunkter tillkommer 2 och vanligtvis 6-10 %. De regionala utvecklingsföretagen har viss frihet att justera räntorna, men de ligger alltid minst 0,5 % högre än bankernas vanliga räntesatser, vanligtvis mer. De svenska myndigheterna meddelar att inga försummelser skett i återbetalningen av lånen under 1996 1999, och att den faktiska nettoavkastningen varit som följer: 2000 Prognos 1999 1998 1997 1996 Lån 4,78 % 1,36 % 0,34 % 3,64 % 2,95 % 3.2. Nyföretagarlån Nyföretagarlån är avsedda för nystart av företag. Mottagarna är små företag (enligt kommissionens definition). Maximalt lånebelopp är 1 miljon kronor (ungefär 118 000 euro) och lånet får täcka högst 30 % av det beräknade kapitalbehovet. Låntagarens egna insats skall uppgå till 10 %, och resterande kapitalbehov finansieras av bank eller annan finansiär som ALMI godkänner. Om det finns synnerliga skäl får lånet täcka mer än 30 % av det totala finansieringsbehovet, och låntagaren kan också beviljas ytterligare ett lån inom 3 år efter det att det första lånet beviljades. I allmänhet är lånet amorteringsfritt under den första tredjedelen av lånets löptid. I ett brev av den 9 juni 2000 åtog sig de svenska myndigheterna att se till att den ränta som tas ut under hela låneperioden är minst lika hög som kommissionens referensränta plus ett tillägg på 400 räntepunkter. Den faktiska nettoavkastningen har utvecklats enligt följande under 1996 1999: 2000 Prognos 1999 1998 1997 1996 Nyföretagarlån 2,12 % 0,98 % -0,39 % -0,58 % -0,35 % 3.3. Utvecklingskapital Utvecklingskapital kan antingen lämnas som villkorligt lån eller som medelstillskott. De sammanlagda kostnaderna för projektet skall uppgå till minst 200 000 kronor (ungefär 23 700 euro), och ALMI får finansiera högst 50 % av den totala kostnaden. Normalt sett krävs ingen säkerhet för utvecklingskapital. 2 Meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta, EGT C 273, 9.9.1997, s. 3. 3
3.3.1. Villkorligt lån Ett villkorligt lån skall betalas tillbaka inom en tid som inte får vara längre än vad som behövs med hänsyn till syftet med lånet, dock senast efter sju år. Räntan för villkorliga lån är för närvarande 10,10 %. 3.3.2. Medelstillskott Medelstillskott ges med förbehåll att mottagaren förbinder sig att betala ersättning till ALMI som engångsbelopp eller som royalty eller annan löpande avgift. Ersättningen skall sammanlagt uppgå till lägst det erhållna medelstillskottet jämte marknadsmässig ränta. De närmare villkoren bestäms med beaktande av riskerna med projektet och det beräknade ekonomiska utfallet. Den kapitalkostnad som används i beräkningen av royalties, som grundar sig på företagets förväntade avkastning eller omsättning, är för närvarande 14,10 %. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två formerna av utvecklingskapital är att lånet endast återbetalas med kapitalbeloppet plus ränta, medan medelstillskottet är kopplat till utfallet, vilket innebär att det ursprungliga beloppet kan komma att betalas tillbaka flera gånger om. 3.3.3. Villkor för avskrivning Ett lån kan avskrivas helt eller delvis, om låntagaren kan visa att projektet misslyckats. ALMI bedömer detta från fall till fall. Om projektet rör ett särskilt område där ALMI saknar nödvändig expertis görs bedömningen av en extern konsult med rätt kompetens. Om en stödmottagare vill lösa sitt lån i förtid måste ersättningen, alternativt beräkningsmetoden, ha bestämts när lånet utbetalades. Royaltyavtal kan endast omförhandlas om företaget måste omstruktureras. 3.3.4. Stödberättigande kostnader och stödnivåer Följande typer av projekt kan berättiga till bidrag: - Utvecklande av ny eller förbättrad teknik samt nya och förbättrade produkter eller tjänster. - Utbildning av företagets ledning och övrig personal i sådant som ekonomi, ny teknologi, miljöskydd och skydd av immateriella rättigheter. Utbildningen räknas som allmän, eftersom den rör företagets allmänna drift och ger färdigheter som i stor utsträckning går att överföra till andra företag eller andra arbetsområden. - Tillfälliga projekt i form av hjälp från utomstående konsulter, som avser antingen marknadsföring av ny teknik (ej reklam), ekonomi eller miljö. 4
Det finns inga krav på att de konsulttjänster som finansieras måste köpas från ALMI. Tvärtom är de regionala företagen tvungna att låta privata företag utföra tjänsterna, om det finns lämpliga privata alternativ. Lånet får täcka högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna för projektet, som fastställs i enlighet med gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling 3 och gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag 4. Det betyder att stödberättigande kostnader för projekt inom forskning och utveckling är - personalkostnader för att genomföra projektet, - driftskostnader, såsom kostnader för material och lager, som behövs för att genomföra projektet, - kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, i den omfattning som tillgångarna utnyttjas uteslutande för projektet, - kostnader för konsulter och liknande tjänster såsom inköpta forskningstjänster, teknisk kunskap och patent, samt - övriga omkostnader som uppstår direkt till följd av projektet. Stödberättigande kostnader för utbildningsprojekt är - personalkostnader för lärare, - resekostnader för lärare och deltagare, - andra löpande kostnader (material, utrustning etc.), - avskrivningar för instrument och utrustning, förutsatt att de uteslutande används för utbildningen i fråga, - rådgivningskostnader med avseende på utbildningsåtgärderna, samt - personalkostnader för deltagarna i utbildningsprojektet upp till det sammanlagda beloppet av de stödberättigande kostnaderna enligt ovan. Kostnader för deltagande i mässor och kostnader för studier och rådgivning som är nödvändiga för att introducera en ny eller befintlig produkt på en ny geografisk marknad räknas inte som kostnader för exportåtgärder 5. 3 EGT C 45, 17.2.1996, s. 5. 4 EGT C 213, 23.7.1996, s. 4. 5 Kommissionens meddelande om försumbart stöd, EGT C 68, 6.3.1996, s. 9, fotnot 3. 5
Stödnivån beräknas med hänsyn till annat stöd som kan ha beviljats i samma syfte. Sammanlagt får stöden inte överstiga 50 %. 4. BEDÖMNING Kommissionen har undersökt de åtgärder som beskrivs ovan för att bedöma huruvida de omfattas av artikel 87.1 i EG-fördraget. Där kommissionen har funnit att en anmäld åtgärd omfattas av artikel 87.1, har den undersökt om den kan beviljas undantag enligt artikel 87.3 c i fördraget. 4.1. Statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget 4.1.1. Lån, nyföretagarlån Kommissionen anser att lånen och nyföretagarlånen inte utgör stöd som omfattas av artikel 87.1 i EG-fördraget. Kommissionen beräknar inslaget av stöd som kommissionens referensränta minus den faktiska räntesatsen plus riskkoefficienten 6. ALMIs utlåningsränta ligger alltid minst 400 räntepunkter över referensräntan och ännu högre om omständigheterna så kräver. Låneordningarna ger positiv nettoavkastning. Mot denna bakgrund medför lånen inte något stöd. Enligt kommissionens meddelande om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsräntan 7 får kommissionen i vissa fall använda en basränta med kortare löptid. Om de svenska myndigheterna önskar använda en annan referensränta för kortfristiga lån uppmanas de anmäla detta separat. 4.1.2. Utvecklingskapital Utvecklingskapitalet skiljer sig från lånen, eftersom det under vissa förutsättningar kan omvandlas till bidrag. Båda dessa åtgärder faller under artikel 87.1 i EG-fördraget, eftersom de statliga medlen gynnar vissa företag, nämligen små och medelstora företag. Detta stärker deras ställning i förhållande till konkurrenter i andra medlemsstater, vilket påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 4.2. Förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Utvecklingskapital Kommissionen har undersökt utvecklingskapitalet mot bakgrund av artikel 87.3 c, och framför allt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag, gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling och gemenskapens rambestämmelser för utbildningsstöd 8. 6 Se gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål, EGT C 74, 10.3.1998, s. 9, punkt 3 i bilaga I. 7 EGT C 273, 9.9.1997, s. 3. 8 EGT C 343, 11.11.1998, s. 10. 6
Kommissionen konstaterar att denna del av det statliga stödet är förenligt med ovannämnda riktlinjer av följande anledningar: De stödberättigande kostnaderna är förenliga med punkt 4.2.3 i riktlinjerna för stöd till små och medelstora företag, punkt 30 i rambestämmelserna för utbildningsstöd och bilaga II till ramarna för stöd till forskning och utveckling. Den typ av forskning och utveckling som avses här är utveckling före introduktion på marknaden, enligt definitionen i bilaga I till ramarna. Den grundläggande godtagbara stödnivån är därför 25 % 9.Omstödetgesiform av förskott som endast återbetalas om mottagaren kan bevisa att projektet har misslyckats, kan det enligt kommissionens praxis täcka upp till 40 % av stödberättigande kostnader för utveckling före introduktion på marknaden 10, eftersom risken för en snedvridning av konkurrensen och handeln blir begränsad om projektet misslyckas. Stödet kan ökas med ytterligare 10 % om detäravsettförsmåochmedelstoraföretag 11. Följaktligen är en stödnivå på 50 % godtagbar för verksamhet inom forskning och utveckling. Stimulanseffekten kan förutsättas föreligga, eftersom stödmottagarna är små och medelstora företag (punkt 6.4 i ramarna för stöd till forskning och utveckling). Vad beträffar konsulttjänster som finansieras genom utvecklingskapital är en stödnivå på 50 % förenlig med punkt 4.2.3 i riktlinjerna för statligt stöd till små och medelstora företag. De svenska myndigheterna har visat att den utbildning som finansieras med utvecklingskapital kan räknas som allmän utbildning enligt definitionen i punkt 25 andra strecksatsen i rambestämmelserna för stöd till utbildning. Eftersom stödmottagarna är små och medelstora företag kan stimulanseffekten förutsättas föreligga. Stödnivån på 50 % är lägre än den högsta tillåtna stödnivå på 70 % som beviljas små och medelstora företag för allmänna utbildningsprojekt utanför stödberättigade områden (punkt 32 i rambestämmelserna för stöd till utbildning). Den finansiering som ges i form av utvecklingskapital kan därför anses vara förenlig med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 c, eftersom den underlättar utveckling av små och medelstora företag utan att påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Den svenska regeringen har åtagit sig att iaktta reglerna för kumulering av stöd, vare sig kumuleringen gäller stöd för olika ändamål (EGT C 3, 5.1.1985) eller samma ändamål enligt ordningar antagna av samma eller olika myndigheter (centrala, regionala och/eller lokala). I det senare fallet får det kumulerade stödet inte överskrida den högsta tillåtna stödnivån för den av stödordningarna som medger högst stödnivå. Den svenska regeringen har vidare åtagit sig att respektera tillämplig gemenskapslagstiftning för vissa industrisektorer, jordbruk, fiske, och 9 Se punkt 5.5 i ramarna. 10 Se punkt 5.6 i ramarna. 11 Se punkt 5.10.1 i ramarna. 7
jordbruksföretag som drivs enligt industriella principer, dvs. företag i första bearbetningsledet för jordbruksprodukter (se artikel 32 i EG-fördraget). De svenska myndigheterna har åtagit sig att lämna in en årsrapport om stödet till kommissionen, samt att meddela kommissionen i det fall viktigare förändringar införs. 5. SLUTSATS Kommissionen har följaktligen beslutat att en del av stödordningen inte skall betraktas som ett statligt stöd samt att den del av ordningen som anses utgöra ett stöd är förenlig med EG-fördraget, detta med verkan från delgivningen av beslutet. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/sg/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Direktorat G RuedelaLoi/Wetstraat200 B-1049 Bryssel Fax: +32 (0) 2-296 98 14. Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Pedro SOLBES MIRA 8