Ekonomiska utsikter efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen
Skattefinansieringen av vårdreformen i hela landet Över hälften (17,7 mdr. ) av nettokostnaderna i kommunernas driftsekonomi övergår till landskapen. Fördelningen av skattefinansieringen mellan landskapen och kommunerna: Kommunalskatt - minskning 11,7 %- enheter Uppskattning 2019 Till landskapen Blir kvar till kommunerna 19,7 mdr. 11,1 mdr. 8,7 mdr. 44 % Samfundsskatt - minskning cirka 1/3 2,0 mdr. 0,6 mdr. 1,4 mdr. 71 % Statsandelar - minskning ca 72 % 8,2 mdr. 6,0 mdr. 2,2 mdr. 28 % % Fastighetsskatt 1,8 mdr. 0 1,8 mdr. 100 % Skattefinansieringen totalt 31,9 mdr. 17,7 mdr. 14,1 mdr. 45 % Den statliga beskattningen höjs med en summa som motsvarar nedsättningen av kommunalskatten för att staten kan finansiera landskapens uppdrag. Genom en lag om finansieringen av landskapen kommer man att bestämma om den statliga finansieringen till landskapen. Skillnaderna mellan landskapen och landskapens finansieringsbehov beaktas i den statliga finansieringen genom ett utjämningssystem.
Kommunförbundets ekonominyckel, Borgå (5.3.2018) Toimintakatteen, poistojen ja rahoituksen muutos Vanha Porvoo Uusi Porvoo vuonna 2020 poistot; 25 655 vos 17%; 50 445 kiinteistövero 6%; 17 310 yhteisövero 8%; 24 079 toimintakate; 251 508 kunnallisvero 69%; 201 728 poistot; 23 883 vos 15%; 20 923 kiinteistövero 12%; 17 310 yhteisövero 12%; 17 152 toimintakate; 104 203 kunnallisvero 61%; 86 849 Toimintakate+poistot 277 milj. Verorahoitus 294 milj. Toimintakate 128 milj. Verorahoitus 142 milj. Nykyinen tasapaino 16 398 351 euroa Uusi tasapaino 14 147 872 euroa -2 250 480 Muutos 327 /as 282 /as -45 /as
FM:s beräkning av vårdreformens effekter 28.2.2018 Nykyinen UUSI Kunnallis- Kunnallis- Nykyinen Tasapainon MUUTOS siirtymäkautena: LOPULLINEN LOPULLINEN Muutoksen laskennallinen LOPULLINEN As.luku kunnan kunnan vero-%:n vero-%:n tasapaino (muutos nykytilaan) MUUTOS UUSI korotuspaine/laskuvara kunnan lask. paine 31.12.2017 vero-% vero-% muutos tuotto nykyiseen TASAPAINO tuloveroprosenttiin, %-yksikköä (pysyvä) 2 019 v. 2020 v. 2021 v. 2022 v. 2023 v. 2024 > v. 2024 > v. 2020 v. 2021 v. 2022 v. 2023 v. 2024 > ennuste 2019* 2019* 2019* 2 019 /as /as /as /as /as /as /as %-yks. %-yks. %-yks. %-yks. %-yks. Porvoo 50 354 19,75 8,04-11,71 215 326 7-25 -45-45 -45 281-0,03 0,12 0,21 0,21 0,21 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 16 398 340-1 259-2 270-2 270-2 270 14 129
Resultaträkningsalternativen med 2019 års siffror TILINPÄÄTÖS TALOUSARVIO Kaupungin Maakunnalle Jää kunnalle Kunnan VM/Kuntaliitto Maakunnalle Jää kunnalle Kunnan oma laskelma laskelma 2017 2018 2019 2019 2019 %-osuus 2019 2019 2019 %-osuus 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Toimintakate, käyvin hinnoin -243 260-251 981-255 981-147 765-108 216 42,3 % -251 508-147 305-104 203 41,4 % Sote +pela -147 964-148 166-149 326-147 765 Konsernihallinto 5 644-2 671-4 671-6 232 Sivistystoimi -106 433-107 293-108 133-108 133 Liikelaitokset 5 492 6 148 6 148 6 148 Verotulot 221 181 227 400 232 000 121 677 110 323 47,6 % 243 116 121 805 121 311 49,9 % Kunnallisvero 190 592 193 000 196 000 116 211 79 789 40,7 % 201 728 114 878 86 849 43,1 % Yhteisövero 13 931 17 400 19 000 5 466 13 534 71,2 % 24 079 6 927 17 152 71,2 % Kiinteistövero 16 658 17 000 17 000 0 17 000 100,0 % 17 310 17 310 100,0 % Valtionosuudet 48 980 49 900 50 445 29 523 20 923 41,5 % 50 445 29 523 20 923 41,5 % Verorahoitus 270 161 277 300 282 445 151 200 131 246 46,5 % 293 561 151 328 142 234 Rahoitustuotot/-kulut 1 733 1 134 Verotuskustannusten alenema 719 719 Vuosikate 28 634 26 452 26 464 3 434 23 030 87,0 % 42 053 4 023 38 031 90,4 % Suunnitelman mukaiset poistot -23 714-24 659-25 000-1 772-24 000 96,0 % -25 655-1 772-23 883 93,1 % Tilinpäätössiirrot -109 Vuosikate - poistot 4 811 1 793 1 464 1 662-970 -66,2 % 16 398 2 251 14 148 86,3 % Kunnan tilikauden tulos, ERO 15 118
Problem med landskapsreformen 1. Den lösa egendomen överlåts till landskapen utan ersättning Den lösa egendomens balansvärde är i Borgå cirka 3 milj. euro Kommunerna överlåter utan ersättning även all den övriga lösa egendomen som används och som har finansierats under tidigare räkenskapsperioder. 2. Egendomen som placerats i samkommunerna och skulderna övergår till landskapen utan ersättning Grundkapitalandelar i HNS och Eteva (Borgå) är cirka 14 milj. euro En betydande del av samkommunernas investeringar har årligen finansierats med kommunernas serviceavgifter, en del är skuld. HNS:s balansräkning är 1,1 mdr., av vilken egendomen är 0,9 mdr. och den räntebelagda skulden 0,3 mdr. (2017) 3. Byggnaderna som social- och hälsovården använder hyrs till landskapen med ett 3 år långt hyresavtal Underhålls- och renoveringsansvaret hör till ägaren, dvs. kommunerna 4. Kommunerna sörjer i sin helhet för sina skulder även om skulderna skulle ha tagits för att finansiera egendomen som övergår till landskapet 5. Kommunernas nyckeltal försvagas Soliditetsgraden försvagas eftersom egendom som ingår i balansräkningen överlåts till landskapet utan ersättning Skuldsättningsgraden försvagas eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna minskar med över 50 % De försvagade nyckeltalen kan påverka tillgången och räntenivån på lånefinansieringen
Personal Personal som övergår till landskapen Social- och hälsovårdssektorns och räddningsväsendets personal Personalen som sköter övriga uppgifter som övergår till landskapen Personalen i stödtjänsterna delvis och den administrativa personalen delvis Volymerna i stödtjänsterna och förvaltningen halveras Vilka uppgifter har den kvarstående organisationen och vilken är personaldimensioneringen? Att minska stödtjänsterna är svårt I fortsättningen behöver man ändå de tidigare IT-programmen, tidigare arbetsskeden, det är bara antalet transaktioner som minskar Organiseringen av stödtjänsterna utreds Centralen för förvaltningstjänster inklusive löneräkningen, bokföringen, IT-tjänster, översättningstjänster Allmän förvaltning Företagshälsovård Vilket är det bästa organiseringssättet när volymerna minskar? Egen verksamhet, utläggning, försäljning, bolagisering Hur mycket kostar stödtjänsterna och förvaltningen i framtiden?
Gungbrädan i landskapsreformen Tulot laskee, velka kasvaa Omavaraisuus heikkenee, velkaantuneisuus kasvaa 250 400 160 42 200 350 300 140 120 41 40 150 250 100 39 200 80 38 100 50 Lainamäärä Liikevaihto 150 100 50 60 40 20 Suhteellinen velkaantuneisuus Omavaraisuusaste 37 36 35 0 Nykyinen TP 2017 Uusi kunta 2020 0 0 Nykyinen TP 2017 Uusi kunta 2020 34
Miljoonat Miljoonat Man kan påverka skuldbeloppet med investeringar Nettoinvestoinnit Lainakanta 60 250 50 200 40 150 30 20 100 10 50 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018* 2020* 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018* 2020*
Miljoonat Miljoonat Räntestockens effekt på ränteutgifterna Lainakanta Korkomenot eri korkoprosenteilla 250 12 5 % 200 10 150 8 6 3 % 100 50 4 2 1 % 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018* 2020* 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018* 2020* Ränteutgifterna år 2020 med olika räntenivåer: - Om genomsnittsräntan är 1 %, är årsräntorna 2,1 m - Om genomsnittsräntan är 3 %, är årsräntorna 6,4 m - Om genomsnittsräntan är 5 %, är årsräntorna 10,6 m
% Hur mycket kan skattesatsen höjas? Kunnallisverotuksen tuloveroprosentti Verotuksen liikkumavara 21 20 19 18 19,86 19,75 19,00 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 19,75 20,50 20,50 20,75 17 18,00 18,00 16 15 14 Efektiivinen veroaste 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2014 2016 2018 17,00 Porvoo Koko maa
Inkomster som skattesatserna ger Kommunalskatteintäkten Skattesatsen var 19,75 %, skatteinkomsterna för år 2017 var 190,6 milj. euro En höjning på 1,00 %-enhet ger 9,6 milj. euro Fastighetsskatteintäkten Bostadsbyggnader Skattesatsen är 0,50 % En höjning på 0,05 %-enheter ger 0,5 milj. euro Allmän fastighetsskatt Skattesatsen är 1,30 % En höjning på 0,05 %-enheter ger 0,4 milj. euro En skattehöjning minskar invånarnas disponibla inkomster och påverkar för sin del försvagande på konsumtionsmönstret och sysselsättningen i området.
Effektiviteten i bruket av lokaler Från maximeringen av lokaler till förbättrad effektivitet i bruket av lokaler Lokalitetskostnader är en märkbar utgiftspost, cirka 11 % av stadens externa driftsutgifter Det har gjorts separata utredningar om beläggningsgraden i stadens grundskolor och kostnader per elev Jämförelse med andra städer. Bl.a. tjänsten Kouluikkuna, av vilket ett exempel
Bildningstjänsterna 2022 och 2027 (Simo Pokki) Med de nuvarande befolkningsprognoserna som underlag kommer bildningstjänsternas utgifter inte att öka under de kommande 10 åren Lokalerna som utbildningstjänster och småbarnspedagogiken nu förfogar över räcker till under de kommande 10 15 åren Utgiftsramen för småbarnspedagogiken är osäker på grund av lagstiftningen och nativiteten Barnantalet inom småbarnspedagogiken förblir på nuvarande nivå eller går högst lindrigt nedåt Elevantalet inom den grundläggande utbildningen minskar under de kommande 10 åren med cirka 200 250 elever, den kalkylerade utgiftsnivån minskar i dagens penningvärde med cirka 2,5 M. OBS! Skolnätsprognoserna och Statistikcentralens prognoser har framtagits med inflyttningsöverskott som utgångspunkt Elevantalet i egna gymnasier stiger (med en andel på cirka 45 % av årskullen) med cirka 50 60 elever, kalkylmässigt + 0,5 M Att åldersklassen med över 65-åringar växer skapar tryck för kultur- och fritidstjänsterna Lokalitetsinvesteringarna höjer de totala kostnaderna på lång sikt (separat utredning)