När patienten känner meningslöshet om hoppets

Relevanta dokument
Den existentiella krisen i palliativ vård

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Kommunikation och bemötande. Empati

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Cristina Josefsson sida

Att möta den döendes existentiella behov

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Samtal med den döende människan

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Bilaga 1. Artikelmatris

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Mediyoga i palliativ vård

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Vägledning för en god palliativ vård

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem


Palliativ vård ett förhållningssätt

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

När mamma eller pappa dör

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Se människan Ersta diakonis värdegrund

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Medicinsk vårdplanering VPL

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Vård av en dement person i hemförhållanden

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård - behovet

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Palliativ vård Datum: maj 2013, Stockholm

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Stefan Sjöström Umeåuniversitet

Se människan Ersta diakonis värdegrund

God palliativ vård state of the art

Palliativregistrets värdegrund

När en skada inträffat i vården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Bemötande aspekter för nyanlända.

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Att vara närstående vid livets slut

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Referenser...5

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Transkript:

När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK.

Vad är hopp och vad är mening?

Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan variera Förväntan inför framtiden Personligt Flexibelt

Vad hoppas vi på? Att det som är bra ska fortsätta Att det som inte är bra ska bli bättre Att våra planer och mål ska kunna förverkligas

Mening Det som är betydelsefullt för en person i en viss situation Betydelse Framåt, bakåt och just nu Meningen med livet och meningen i livet Sekundär mening Även meningskällorna är personliga och flexibla

Vad upplever vi vara meningsfullt? Relationer Hälsa Vår vardag Våra roller Att ge Att uppleva Att stå vid rodret, bestämma själv, autonomi Våra planer och mål

Är det verkligen så viktigt?

Hopplöshet Avsaknad av förväntan Framtiden saknar innehåll, den är tom och känns stum Inga som helst förväntningar om en positiv förändring Ingen möjlighet att själv kunna påverka sin situation

Meningslöshet Ingenting betyder något Inte relationer Inte jag själv Likgiltighet inför nuet, framtiden och det som har varit Avsaknad av betydelse

Uppgivenhetssyndrom När en människa har gett upp Familjernas situation präglas av hopplöshet, hjälplöshet och brist av kontroll En viktig läkande faktor är att återfå ett hopp

Drabbande förändringar FÖRÄNDRINGAR Fysiska Psykiska Relationer Vardag Roller Framtid HOPP OCH MENING Relationer Hälsa Vår vardag Våra roller Att ge Att uppleva Stå vid rodret Våra planer och mål

Människans egna förmågor

Den personliga pendlingen Pendla mellan det svåra och dess motsats Man måste vara glad för att orka vara ledsen Sörja randigt Middle knowledge Mitt hopp Strategier för att orka

Hoppets och meningens pendel HOPPLÖSHET OCH MENINGSLÖSHET Avsaknad av förväntan Ingenting betyder något Jag kan inget göra HOPP OCH MENING Mitt hopp. Att jag ska bli frisk Jag hoppas få avsluta livet med bevarad värdighet Mina mål. Jag ska ringa min son Jag ska lära mig att gå igen Relationer. Med allt som lever. Jag får kraft av naturens kraft Jag är betydelsefull. Jag kan fortfarande vara ett stöd för min familj och mina vänner Stå vid rodret. Jag kan fortfarande bestämma hur jag vill bemöta andra Det som fortsätter. Jag hoppas det går bra för barnen Jag tror på någon form av fortsättning, något väntar Det jag lämnar efter mig har ett värde. Att människor duger som de är har alltid varit viktigt för mig att förmedla. Det hoppas jag ska sprida sig. Som ringar på vattnet

Hoppets och meningens källor finns inom var och en

Så här kan vi stödja Tänka trygghet Lindra symtom Slå vakt om kontinuitet Vara lyhörda för den andres behov Ställa oss frågan För vems skull?

Så här kan vi stödja (forts.) När ni undrar över något - ställ öppna frågor Normalisera och informera Vara närvarande Lugn smittar

Referenser L Björklund. Modet att ingenting göra, en bok om det svåra mötet. Libris 2003. V Frankl. Livet måste ha mening. Natur och Kultur 2007. C Håkansson, J Öhlén: Connectedness ar the End of Life Among People Admitted to Inpatient Palliative Care. Am. Journal of Hospice & Palliative Medicine. 2016, 33(1) sid. 47-54. C Nierop van Baalen m.fl. Hope dies last. A qualitative study into the meaning of hope for people in a palliative phase. European Journal of Cancer Care, 2016, 25, sid.570-579. P Salander. Den kreativa illusionen. Om cancersjuka och anhöriga om utsatthet och bemötande. Studentlitteratur 2003. L Sand, P Strang. När döden utmanar livet. Om existentiell kris och coping i palliativ vård. Natur och Kultur, 2013 och 2014. Socialstyrelsen. Barn med uppgivenhetssyndrom. En vägledning för personal inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. www.socialstyrelsen.se 2013.