plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar sin utgångspunkt huvudsakligen i tre styrdokument; Skollagen SFS 2010:800, Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen/Skolverket 2014 och Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket 2014. All personal på Dammfriskolan har gemensamt ansvar för elevernas hälsa. Hälsa och lärande går hand i hand. Vår främsta uppgift är att arbeta främjande och förebyggande men vi uppmärksammar specifikt elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Arbetet sker ur ett salutogent, det vill säga hälsofrämjande, perspektiv. Eleverna skall få en känsla av sammanhang KASAM, att skolarbetet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Syftet med elevhälsoarbetet är att alla elever skall nå läroplanens mål, både kunskapsmål och värdegrundsmål. Elevhälsan På skolan finns ett elevhälsoteam (EHT), benämnt Elevhälsan, som till skillnad från övrig personal har elevhälsa som sin huvuduppgift. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Dammfriskolan har kurator, skolsköterska, speciallärare och specialpedagog på plats i den dagliga verksamheten samt har vid behov även tillgång till skolpsykolog och skolläkare. GRUNDSKOLEFÖRVALTNIN GEN Dammfriskolan, Dammfrigången 9 21745 Malmö Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 www.malmo.se
2 (6) Elevhälsans professioner arbetsinriktning Skolkurator tillför social och psykosocial kompetens på individ-, grupp- och organisationsnivå. I arbetet ingår att skapa möjligheter till förändring och utveckling. Kurator samarbetar och samverkar inom och utom organisationen. Kurator arbetar utifrån beprövad erfarenhet och evidens med psykosociala insatser direkt riktade till enskilda elever eller grupper av elever samt med förebyggande och hälsofrämjande insatser i syfte att skapa en lärandemiljö där alla elever ges förutsättningar att nå kunskapsmålen och utvecklas socialt och emotionellt. Skolsköterskan deltar i arbetet med att stödja elevernas utveckling mot de mål som gäller för utbildningen. Arbetet regleras i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Socialstyrelsens författningar. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet. Skolsköterskan arbetar under eget medicinskt ansvar och representerar den medicinska omvårdnadskompetensen i elevhälsoteamet. Omvårdnadsarbetet sker utifrån ett helhetsperspektiv och är en viktig del i samhällets totala folkhälsoarbete. Skolsköterskan ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Speciallärare/Specialpedagog tillför specialpedagogisk kompetens som stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Specialpedagogen genomför pedagogiska utredningar och är behjälpliga vid kartläggningar och utformande av åtgärdsprogram. Specialpedagogen ger också handledning och konsultation till pedagogisk personal och är med och följer upp, utvärderar och stödjer utvecklingen av verksamhetens lärandemiljö. Struktur för Elevhälsans arbete Elevhälsan bildar ett eget arbetslag. Hela teamet träffas regelbundet tillsammans med skolledningen i så kallade Elevhälsomöten (EHM). Studie- och yrkesvägledare deltar vid behov. Mötet går igenom och fattar beslut i aktuella frågor och ärenden. Elevhälsan samverkar också med externa resurser så som Individ och Familj inom Socialtjänsten, Första linjen och Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken på SUS, Polismyndighet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
3 (6) Stödinsatser inom elevhälsoarbetet Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisation omkring eleven ser ut. Extra anpassningar pedagogernas ansvar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Elevhälsan kan bistå med stöd i detta arbete. Exempel på extra anpassningar är; tydlig struktur för skoldagen, anpassade läromedel, ljud- och ljusanpassningar, mer tid vid prov och läxförhör, avgränsade arbetsuppgifter, strategier som tankekartor etc. Kortare insatser med specialpedagogiskt stöd kan förekomma på denna nivå. Det måste inte fattas något formellt beslut om stödinsats i form av extra anpassningar. Om extra anpassningar har intensifierats och anpassats ytterligare för eleven men ändå inte är tillräckliga ska lärare och övrig skolpersonal anmäla, antingen via klasskonferens eller direkt till rektor/bitr. rektor, att eleven kan vara i behov av särskilt stöd. Ärendet kommer då att lyftas på ett elevhälsomöte, EHM. Särskilt stöd rektors ansvar Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjligt att genomföra för lärare och övrig skolpersonalen inom ramen för den ordinarie undervisningen. Aktualiseras behovet av särskilt stöd av personal, elev eller vårdnadshavare kommer ärendet att lyftas till EHM. Då kommer elevhälsans samlade kompetens att samverka för kartläggning och utredning som kan ligga till grund för rektors beslut. Kartläggningen skall beskriva elevens skolsituation och svårigheter på individ, grupp och organisationsnivå.
4 (6) Det görs också en rent pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Exempel på särskilt stöd är regelbundna specialpedagogiska insatser över tid, placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång. Elevers närvaro gemensamt ansvar I arbetet med elevers närvaro i skolan använder vi Grundskoleförvaltningens rutiner och stödmaterial. Vi följer Frånvarotrappans åtgärder vid ogiltig frånvaro. Mötesformer inom Elevhälsoarbetet Klasskonferenser De biträdande rektorerna ansvarar för och leder det operativa arbetet ute i verksamheterna. Biträdande rektor leder och kallar till klasskonferenser. Detta sker en gång per klass och termin. Elevhälsans personal deltar. När biträdande rektor bedömer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd lyfts frågan till rektor som upprättar en dagordning för EHM. Inför EHM skall
5 (6) klassläraren ha gjort en skriftlig pedagogisk kartläggning av elevens skolsituation. Elevhälsan kan bistå i detta arbete. Elevhälsomöten Elevhälsomöten genomförs fredagar mellan 09.00-12.00. Deltagande personal förutom skolledning och kontaktläraren är specialpedagog/speciallärare, skolsköterska, kurator och psykolog. Studieoch yrkesvägledare deltar vid behov. Rektor leder mötena och kurator upprättar kallelse och skriver protokoll. På EHM presenterar klassläraren den skriftliga kartläggningen som ska beskriva elevens situation på individ-, grupp och skolnivå. Karläggningen ligger till grund för den fortsatta utredningen av eleven. Det kan vara fråga om en pedagogisk -, medicinsk-, psykologisk- och/eller psykosocial bedömning. Utredningar och bedömningar utgör underlag för rektors beslut om huruvida särskilt stöd skall ges eller inte. Beslut om särskilt stöd innebär att åtgärdsprogram upprättas av klasslärare/kontaktlärare i samråd med specialpedagog och enligt de beslut som fattats på EHM. Vårdnadshavaren meddelas skriftligen om skolans beslut. Beslutet går att överklaga. Överklagandet skall skickas till skolan inom 3 veckor från det att vårdnadshavaren fått ta del av beslutet. Kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära problem i elevens skolsituation som inte direkt är kopplade till elevens utveckling mot att nå kunskapsmålen behandlas i andra processer och dokumenteras på annat sätt enligt rutiner upprättade av Malmö Grundskoleförvaltningen. Blanketter kopplade till elevhälsoarbetet finns digitalt på MaApps under blanketter Blankett för pedagogisk kartläggning Blankett för extra anpassningar Beslut åtgärdsprogram särskilt stöd Blankett för anmälan till EHM
6 (6)