Utvecklingsplan för anslutningsparkering i Åbo regionen. Sammandrag

Relevanta dokument
AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM

AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN

Parkeringsstrategi 1(5)

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Långsiktig planering - från sektorförvaltning till Trafikverk Anders HH Jansson

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Förstudie hållbart resande

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

KUUMA-johtokunta Liite 38c. Helsingforsregionens MAL 2019-plan

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors

DEN GODA GRÖNA STADEN

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor /

Planering i tidiga skeden

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Positionspapper, arbete

8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017

Regionala och lokala mål och strategier

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692

Regional, översiktlig och strategisk planering

Stadsmiljöavtal. Förordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Extern information november 2018

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Tillgänglighet sida 1

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Skrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet angående information om arbetet med Trafikplan 2050.

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

raka cykelvägen för Uppsala.

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Drömmarnas Borgå 2030 och 2050

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Förstudie för Spårväg syd

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN Expert Henna Luukkonen

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

RAPPORT FRÅN ETT:

En bro för framtiden. Idéförslag

En bro för framtiden. Idéförslag

Trafikstrategi destination ÅRE

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Trafikutredning för Särö 1:477

GÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Transportsystemets inriktning i RUFS 2050

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag.

Hållbar mobilitet i praktiken. Så minskade vi parkeringsefterfrågan i flerbostadshus

Näringsliv och arbetsmarknad

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/

Kollektivtrafikens strukturbildande roll

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Ålands Handelskammare CENTRUMPLAN. En utvecklingsplan för Mariehamns centrum

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Hållbart resande väst. Fyrbodals infra/koll nätverk

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Samrådsförslag Regional Cykelstrategi för Uppsala län

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Drömmarnas Borgå 2030

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

Transkript:

Utvecklingsplan för i Åbo regionen Sammandrag

Förord Åbo regionens trafiksystemplan innehåller bl.a. följande mål: att andelen för det kollektiva färdsättet ökar och att kollektivtrafik blir smidigare och mer resurseffektiv. En av de åtgärder som har satts i trafiksystemsplanen är att utveckla stadsregionens centrala hållplatser och. Syftet med det här arbetet har varit att skapa en utvecklingsplan för av personbilar och cyklar, som särskilt betjänar regionens kollektivtrafik och den riksomfattande tågtrafiken. Syftet med utredningen har också varit att skapa ett genomförbart utvecklingskoncept för i regionen och att identifiera viktiga och utvecklingsbara sområde på kort och långt sikt. Projektet började med en genomgång av litteraturen inom relevanta område. I litteraturöversikten specificeras förutsättningarna för fungerande och attraktiv och bedömningsprinciperna för fördelningen av kostnaderna och beräkningen av antalet platser. En av projektets målsättningar var att pröva olika participatoriska metoder och bedöma deras funktionsduglighet i regionalt trafiksystemsarbete. Projektet var en del av CIVITAS ECCENTRIC som finansierats av EU-projektet Horizon 2020. I projektet undersöktes de 13 kommunerna i Åbo regionens strukturmodel. Arbetet beställdes av Egentliga Finlands förbund. Förbundets kontaktperson var Mari Sinn. Projektet har styrts av en styrgrupp, och i gruppen har ingått företrädare för Åbo, Nådendal, Lundo, S:t Karins och Reso kommuner, och kollektivtrafikexperter från Åbo regiontrafik (Föli) och ELY-centralen. WSP Finland har svarat för det praktiska arbetet. Kaisa Karhula (projektledare), Susanna Harvio, Ruut Haapamäki och Marie Molino har deltagit i utarbetandet av utredningen. Simo Airaksinen, Leena Gruxdaitis, Teemu Jama, Hannele Kemppi och Tuomas Santasalo har även deltagit i projektet. Grafiker Ari Kujala har svarat för rapportens visuella uttryck. Åbo, maj 2018

08/2017 05/2018 LITTERATURÖVERSIKT Bästa praxis för ENKÄT TILL INVÅNARE Potentiella sområde KOMMUNINTERVJUER IDÉKLÄCKNING Potentiella sområde / strävan att utveckla parkering Scenarier för SCENARIER FÖR ANSLUTNINGSPARKERING 3 olika utvecklingsstigar för UTVECKLINGS- PLAN WORKSHOP MED INTRESSEGRUPPER Kommentarer och preciserade scenarier STYRGRUPPENS MÖTEN Vision / parkeringsscenarier / utvecklingsplan Bild 1. Projektets delar och befrämjandet.

Nuvarande i Åbo regionen Bil Bil + cykel Cykel Cykel (skjul)

Förutsättningarna för av bilar Resornas inriktning Anslutningsparkering betjänar destinationer som samtidigt får många passagerare från samma riktning. Arbets- och skolresor har potential ur ens synvinkel. Placering av Anslutningsparkeringsom rådet måste finnas på en synlig plats invid stora vägar, och det måste vara lätt at nå för biltrafiken. Parkering i destination Enligt undersökningar är avgifter och besvärlighet av parkering i destinationen de viktigaste faktorerna som påverkar individens val av. Parkerkingspolitik kan styra passagerare till andra färdsätt. Konkurrenskraft av restiden med kollektivtrafik Resan med kollektivtrafik måste vara snabbare och smidigare jämfört med motsvarande resan med personbil. Kollektivtrafikförmåner möjliggör till exempel att bussar går snabbare under rusningstid. Utbudet av kollektivtrafik Kollektivtrafikens turintervaller måste vara tillräckliga. På så sätt kan kollektivtrafik bli ett attraktivt alternativ. I idealsituation är utbudet av turer under rusningstid sådant att kollektivtrafikens väntetid inte är mer än 5 minuter. Markanvändningsmässiga förutsättningar Det måste finnas tillräckligt utrymme för i stadstrukturen. Ju närmare man kommer till tätorten desto mindre finns det fritt utrymme för parkering. Utrymme för måste tas i beaktande i planläggningen.

Scenarier för Som grund för de framtida utvecklingslinjerna och utredningen av ens potential utformades tre olika scenarier. Scenarier baserar sig på olika sätt att genomföra som beror på hur kollektivtrafik och parkeringspolitik ska utveckla sig i framtiden i Åbo regionen. Det ena scenario utesluter inte det andra, och regionens kan också vara en kombination av scenarier. Hur ska väljas och genomföras i regionen beror i synnerhet på trafikpolitiska beslut (stadsspårväg, stombussnätet och utveckling av regionala kollektivtrafik) och Åbo stads parkeringspolitik. Scenario 1: Anslutningsparkering stödjer sig på cykeltrafik Scenario 2: Spårvägen tas till hänsyn Scenario 3: Kollektivtrafiken betjänar så nära avgångsorten som möjligt

Utvecklingslinjer På basis av scenarier skapades framtidens utvecklingslinjer för anslutsparkering i Åbo regionen. Trotts att anses vara en av de åtgärderna som främjar hållbart resande, finns det för närvarande inga motiveringar för genomförandet av omfattande anslutsparkeringslösningar för bilar. Restiden med kollektivtrafik måste vara konkurrenskraftig jämfört med bilen, och turintervaller måste vara tillräckliga. På så sätt blir alternativet att lämna bilen kvar på splatsen och fortsätta resan med kollektivtrafik mer attraktivt. Parkeringspolitik och styrmetoder i destinationer måste vara stränga för att styra resandet och gynna användning av andra trafikformer. De viktigaste faktorerna som påverkar individens val av är uttryckligen höga priser eller besväriga parkeringsanlösningar i destinationen. För närvarande har Åbo regionen ingen gällande parkeringspolitik som styr till hållbara färdsätt. Dessutom har beslut om spårväg eller superbuss inte fattats. Det finns således ingen grund för placering av platser. Inom det här arbetets ramen var det således inte möjligt att fastställa exakta utvecklingsplaner för. Anslutningsparkeringens potential måste definieras när andra relevanta trafiksbeslut har fattats. Å andra sidan är det redan möjligt att utveckla anslutningparkering av cyklar i det nuvarande trafiksystemet i enlighet med scenario 1. Genomförandet av scenarion kräver inte så stora investeringar som organisering av för bilar. När planeras, är det också nyttigt att beakta priset för platsernas byggande. Parkeringslösningar i den täta stadsstrukturen är ofta dyra, och det finns kanske andra, bättre sätt att använda den värdefulla marken ur stadsbildens och markanvändningens synvinkel. Trafiksystemet måste analyseras som en helhet: är det mer lönsamt att investera i eller att uppmuntra invånare att välja hållbarare färdsätt på andra sätt?

Tidslinje: utveckling av PLANERINGSPROCESS 2018 Definiering av parkeringspolitik i Åbo stadscentrum UTVECKLING AV ANSLUTNINGSPARKERING Fölis stomnät + beslut om spårvägen/super bussen Utvecklingslinjer för regional kollektivtrafik 20XX Beslut: Anslutningsparke ringens roll i regionen Uppdaterat behov och de mest kritiska målen från invånare Bild 5. Bilden bredvid visar hur ens utvecklingsprocess framskrider. Lösningar i scenario 1 kan redan genomföras i nuvarande trafiksystemet utan politiska beslut om spårväg, parkeringspolitik eller utveckling av regionala kollektivtrafik. Fortsatt utveckling av till en starkare del av det regionala trafiksystemet kräver ändå information om hur kollektivtrafiken ska utvecklas och hur stadcentrets parkeringspolitik stödjer individens val av hållbara färdsätt. Efter dessa beslut är det möjligt att planera var, hur och efter vilken måttstock genomförs. UTVECKLING AV ANSLUTNINGSPARKER ING FÖR CYKLAR (Scenario 1) Scenario 2 / Scenario 3

Potentiella område för av bilar Potentiella område för Stombussnätet (skiss 16.5.2018) Spårvägslinje Etapp 1: planerna specifieras när beslutsfattandet framskrider Potentiella sområde för bilar ligger invid de viktigaste lederna till centret i platserna som i framtiden har smidiga och konkurrenskraftiga kollektivtrafikförbindelser i stadscentrets riktning tack vare stombussnätet eller spårvägen/superbussen. Smidiga, direkta förbindelser från huvudlederna till sområde måste finnas för att cirkulation inte blir för stort. Om cirkulation är för stort minskar platsens attraktionskraft. Om man vill utveckla på dessa platser, måste möjligheterna att genomföra utvecklingen utredas separat.

Vägkarta för utveckling av Beslutet om spårväg eller superbuss Utarbetandet av modell för fördelning av ens kostnader Beredskap för i planläggning Utnyttjandet av nuvarande bilparkering i Nuvarande : Kommunikation och marknadsföring Genomförandet av splatser för cyklar Specifiering av anslutsparkerings roll i trafiksystemet Specifiering / Uppdatering av målen i utvecklingslinjerna för landskapets kollektivtrafik Pilot: Utnyttjandet av handlarnas parkeringsområde i Utveckling av vid Åbo centralstation och Kuppis station Definiering av parkeringspolitik i Åbo stadscentrum Landskapsreformen kan också påverka kollektivtrafikens roll och genomförande Utnyttjandet av nya, kloka lösningar Åtgärder som kan vidtas omedelbart

Uppföljning av utvecklingsplan för Arbetsgruppen Klokt resande Utvecklingsplan för följs av regionalt trafiksystemarbetets arbetsgrupp (Klokt resande). Arbetsgruppen diskuterar åtgärder som berör och stödjer och främjar beslutsfattandet vid behov. De åtgärder som har satts i utvecklingsplanen tas upp på agendan två gånger om året. Arbetsgruppen diskuterar främjandet och genomförandet av åtgärderna. Arbetsgruppens sammansättning utvecklas i samband med mötena så att företrädare för de angränsande kommunerna och kollektivtrafikexperter från ELYcentralen ingår i gruppen. Uppdatering av utvecklingsplan Utveckling av anslutsparkering är en kontinuerlig process, och planerna ska uppdateras allteftersom trafiksystemplanering framskrider. Anslutsparkering kan inte planeras som en separat helhet, utan den måste projiceras på åtgärder som främjar andra hållbara färdsätt: Vad är ens roll i regionen i framtiden? Vad är anslutningparkeringens betydelse jämfört med till exempel åtgärder för att främja gång- och cykeltrafik? Den här utvecklingsplanen fastställer en god utgångspunkt för utvecklingen av under följande år med tanke på av cyklar. Det är ändå viktigt att uppdatera planen och betrakta den som en del av trafiksystemets helhetsbild i regionen.