Om avvingningsskador på skogsfrö

Om avvingningsskador på skogsfrö On de-winging damages oj seeds av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 39 NR 3

Inedning skogsbrukets fröförsörjningsfråga har ofta behandats under de sista åren. Både i ta och skrift har fröanskaffningens probem diskuterats, och man har därvid också framhåit vikten av fröets omsorgsfua behanding samt varnat för at söseri med frö. Vid aa skogsodingar i form av sådd eftersträvas att med minsta möjiga frömängd erhåa des ett visst nöjaktigt anta pantor per såddfäck des en kraftig utvecking av dessa pantor redan vid starten. Emedan den största pantavgången sker mean första och andra året, är det av vikt, att redan ettårspantorna bi kraftiga och vä utveckade. För att uppnå önskemået, att med minsta frömängd erhåa goda skogsodingsresutat, är det icke nog att äga kännedom om aa yttre faktorers inverkan på fröets groning - såsom t. ex. såddpatsens markbeskaffenhet, kimatiska förhåanden och geografiska äge samt därav betingade ämpiga såddmetoder. Därutöver fordras.kunskap om en de inre, hos oika utsäden mycket skiftande egenskaper, som häreda sig t. ex. från fröets geografiska härkomst, moderbeståndets beskaffenhet eer stå i samband med dess grobarhet och groningsenergi. Grobarhet och groningsenergi äro de egenskaper, som representera det omedebara värdet - bruksvärdet - av ett fröparti. Bortsett från prove. niensen och arvsanagen, som för ett visst fröparti äro givna, kunna de inre egenskaperna påverkas av en mångfad andra omständigheter. Nämnas kan som exempe: förhåanden som gynna en effektiv befruktning och en god mognad samt fröets behanding och förvaring från kottinsamingen ti sådden. Det är tyvärr i huvudsak endast vid fröets behanding och förvaring, som skogsmannens kunskap och omsorg utöva infytande, men å andra sidan kan han därvid göra mycket för att vidmakthåa fröets maximaa groningsegenskaper och därmed också dess värde. Ett ota inre och yttre faktorers inverkan på groningen har studerats sedan ångt tibaka i tiden av ett stort anta forskare i skida änder. Många probem ha östs, men en he de frågor återstå ikvä ännu obesvarade.

4 EINAR HUSS I det föjande skoa vi söka beysa en av dessa senare frågor, nämigen den, som rör skogsfröets avvingning och därvid uppträdande skadegörese på fröet. Undersökningen, som utförts vid statens skogsforskningsinstituts skogsavdening, avser i första hand att fästa uppmärksamheten på sjäva förekomsten av de skador av hittis okänd natur, som frö kan åsamkas vid maskine avvingning, och även i viss mån att konstatera graden av skadornas omfattning beträffande grobarhet och groningsenergi. Undersökningen har uppdeats i aboratorieförsök och försök vid känganstater. De senaresom avsågo att konstatera om fröförstörande avvingningsapparater överhuvudtaget funnos i praktiskt bruk - göra icke anspråk på att vara uttömmande. Därti hade fordrats provtagningar med fera frösorter och med fröpartier av oika storekar. Undersökningarna i hithörande frågor komma emeertid att fortsättas. Vad åter angår frågan om de uppträdande skadornas inre natur, måste den tyvärr tis vidare ämnas obesvarad. Mycket taar dock för att en kemisk omagring är grundorsaken. Oika avvingningsmetoder finnas beskrivna i itteraturen. Experiment ha också utförts. ScHMIDT & HILDEBRANDT (rg3o) visade b. a. att groningsprocenten sjönk vid avvingning i säckar. Därvid sogos vingarna oss med käppar eer särskida sagor. ELIASON och HEIT (1940) beskriva en de försök och BALDWIN, von PENTZ, HAACK och RoMELL m. f. ha även syssat med hithörande frågor. Skador på fröet ha givetvis många gånger konstaterats, men därvid har sänkningen av grobarheten, enigt vad författaren kunnat förstå, hänförts ti rena krosskador. statskonsuenten w. OPSAHL har gjort författaren uppmärksam på ett stäe hos INGEBORG jakobsen (rg26), där författarinnan säger, att man vid renhetsbestämningar av en de barrträdsarter icke får kämma på fröna för att känna efter om de innehåa någon kärna, >>da sev et ret et Tryk kan dnebe Spireevnem. Några kommentarer härti gör hon dock icke. Tikomsten av undersökningarna står i samband med några egendomigheter i fråga om vissa fröpartier, som voro avsedda att användas för praktiskt bruk, dvs. ti skogsodingar. Det kan därför vara ämpigt att nämna några ord härom. 1946 mottog skogsavdeningen en de fröprover från en känganstat för undersökning. Det hade nämigen visat sig, att vid oika kängningar och avvingningar av frö ur samma kottparti avsevärda skinader i grobarhet hos tagna fröprover kunde konstateras. Senare inköpte skogsavdeningen tre fröpartier från annat hå. Detta frö var ämnat ti vissa jämförande såddförsök men: kom adrig ti användning på grund av osäkerhet rörande dess grobarhet. Då dessa fröer kommo från reativt åga höjdägen och från vä kända trakter, var det förvånande, att grobarheten åg under medetaet för

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 5 detta insamingsår. skogsavdeningens kott- och frörapport upptog såunda betydigt högre värden för dessa trakter. Förhåandet föranedde närmare undersökningar. Samtiga här nämnda fröpartier hade god roao-kornsvikt och föreföo för botta ögat vara av god kvaitet. Under mikroskopet kunde också fu mognad, kraftigt utveckade embryoner och endaspermer iakttagas. Vid groningar i Jacobsens apparat och därefter utförda snittningar måste emeertid en stor de av fröantaet hänföras ti kategorien friska, ej grodda frön. Med stor tacksamhet har författaren från HELEN T. CoTTRELL vid MA Y & BAKERs Technica Deveopment Division, Dagenham (NATURE, 1947) genom professor L. TtRENS förmeding mottagit prov av ett nytt vitafärgningsämne, trifenytetrazoiumkorid (Grodex). Färgningar med Grodex av prover ur de skadade fröpartierna edde ti resutat, som i at väsentigt överensstämde med de vaniga groningsanayserna. Det synes därför vara stät utom at tvive att nedsättningen av groningsförmågan beror på, att en de frön verkigen dödats. Vid groningsanayserna kunde ofta iakttagas, att ej grodda eer svagt groende frön ätt angrepos av mögesvampar. Detta måste betraktas som ett svaghetstecken. Med docent E. RENNERFELTS bistånd utfördes nämigen på skogsavdeningen vid denna tid rätt omfattande groningsförsök med fröer, som infekterats med oika sag av mögesvampar. I samtiga fa visade det sig, att svaga fröer och enskida svaga frön voro ätt mottagiga för svampangrepp. Egendomigheterna rörande de omtaade fröpartierna dryftades givetvis ur fera synpunkter. Förfrågningar gjordes b. a. om kottens och fröets förvaring och kängning, men intet framkom, som kunde förkara de växande och ofta åga grobarhetsvärdena. När senare ifråga om andra iknande fröpartier aa kända på grobarheten skadigt inverkande, yttre faktorer med säkerhet vore eiminerade, framstod det småningom som sannoikt, att skador måste ha drabbat fröet vid a vvingningen, trots att skador på skaen icke syntes i nämnvärd omfattning. För att närmare utreda under vika förhåanden avvingningsskador uppträda samt av viken storek de äro, ha en de försök utförts, för vika i det föjande en redogörese ämnas. Laboratorieförsök A vvingningsapparaterna ha oika namn i oika andsändar. De kaas oftast frönötare, men frörensare och körnare förekomma också. Med bibehåande av den väkända benämningen nötare men för att poängtera att det är frör* Medde. från Statens skogstorskningsinstitut. Band 39: 3

6 EINAR HUSS vingarna, som skoa nötas av, ti skinad från en de frönötning inom jordbruket, där en försvagning av fröskaet kan avses, användes i det föjande ordet vingnötare - underförstått frövingnötar"e. Försöken började i november I947 med skogsavdeningens egen motordrivna -fröska, - --embryosäck ' ---endosperm -,:-----embryo.::~ embryoner Fig. I. Barrträdsfrö i genomskärning. Vä utveckat. (Efter KUJALA.). Longitudina section of a c o niferous seed, we deveoped. A B Fig. 2. Barrträdsfrö i genomskärning. Sämre utveckat. Två embryoner. (Efter KUJ ALA.) Longitudina section of a coniferons seed with two embryos, poory deveoped. c --fröska -st.am j --fä,!-i'euvans Fig. 3 Groddpantor. A Norma utvecking. B och C >>Fask>> groning. Jämför roten hos A. (Efter HAACK.) Fine seedings. A With norma deveopment. B and C iustrating >>fase) germination. vingnötare (fig. ZI). Två oika stora remskivor användes. Den ena gav de roterande sagarmarna en hastighet av ca 840 varv per minut och den andra ca 58o varv per minut. Vid aa försök gjordes jämföreser med handavvingade prover. Denna vingnötning går så ti, att fröprovet försiktigt gnuggas i en tygpåse ti dess vingarna ossnat. Jämföreser mean avvingning i tygpåse och bortpockning av vingarna med pincett gjordes också. Groningsresutatet visade sig vara överensstämmande i båda faen. Representativa fröprover för anays uttogos vid aa försök på provtagnings-

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRö 7 bräde enigt den av TIREN (1948) beskrivna metoden. Aa groningsanayser utfördes vid samma temperatur och för övrigt vid ensartade förhåanden. Det är amänt känt att vid )>hård)> avvingning, d. v. s. då sagarmarna gå med stor hastighet, vid ång körtid eer vid fera omkörningar, en he de frön skadas rent mekaniskt. Det bör observeras att frön med för botta ögat syniga skador icke tagits med i de nedan omnämnda groningsanayserna. Hade så skett skue i många fa groningsresutat~n uppvisat avsevärt större skinader. Vidare kan anmärkas, att en de prover som tagits vid känganstater även ha gått igenom rensningsverket, varvid förutom vingrester och tomfrö även det grobara men svaga ättfröet fäktats bort, viket icke gäer för de handavvingade proverna. I dem är atid även ättfröet med, viket bidrar att sänka, om ej atid groningsprocenten, så dock groddpantornas höjd och vikt. Redovisade groningsprocenter äro, om ej annorunda anmärkes, beräknade så, att de ange antaet grodda frön i procent av antaet matade frön, Det bör anmärkas, att en mindre skinad i groningsprocenterna icke får räknas som ett säkert utsag, enär det icke går att få exakt samma groningsprocent av ett ferta prover ur samma fröparti trots största noggrannhet. Dessutom kunna uppstå gränsfa, då det är svårt att avgöra om svagt grodda frön skoa bedömas som grodda eer icke grodda. Grobarbeten Resutaten av avvingningsförsöken med den använda vingnötaren (fig. 21) redovisas i tab. I. Jämföras först grobarhetsförusterna hos tafrö vid den s t ö r r e hastigheten med förusterna vid den mindre, framgår föjande. Vid den större hastigheten hos de roterande sagverktygen dödas fröna snabbare än vid den ägre. Förstöresen kan gå så snabbt, att fröpartierna totat dödas efter ca 50 sekunders avvingningstid (jfr. fig. 4 och 5). Av tabeen framgår också, att skida frösorter synas reagera oika vid samma behanding. Tydigast framgår detta hos de avvingade granfröpartierna (nr 5, 8 och g). Det ät märkigt, att vid försök nr 5 granfröets grobarhet icke förändrats nämnvärt ens efter reativt ångvarig avvingning. De två andra partierna däremot och särskit nr 8 visa betydande grobarhetsföruster (fig. 6). Hos granfrö äro dessa dock adrig så stora som hos tafrö vid motsvarande behanding. Jämförande försök härvidag äro emeertid för få ti antaet för att bestämda sutsatser. skoa kunna dragas rörande skinader mean taoch granfröets känsighet för avvingningsskador. En koumn i tabeen upptager provens voym. Avvingningsförsöken utfördes med uppmätta frömängder av oika storekar. Avsikten härmed

8 EINAR HUSS Ta b. I. Grobarhetens förändringar vid oika behanding i en vingnötare. Changes in Germinatian Capacity after Various Treatments in a De-winger. ---- Pro- Grobarhet vets Germinaton capacity Försö- Träd kets Anays - voym Skinr nr sag Behanding it. före efter n ad Experi- Anaysis T~~:e o ment IOS7 2 II06 II07 IIOS II09 3 II26 II25 4 II32 1133 I34 II35 II36 II37 II3S ta pin e f Voume of sampe in iters 4 2,0 2,0 0,5 0,5 0,5 I, o I, o 0,5 0,5 0,5 I, O I,o I, O 2,0 Treatment 5 6 before % Den större hastigheten The grea ter speed Körtid ca 5 sekunder... 30 Running time seeonds >> >> IO >> o o g8 >) >> ro >> o o gs»» so >>... gs >>» 300 >> o. gs 2»» ro >>... g4 >>» 6o 2 >> o. g4 >>» ro >> o Sg» >> 6o >> o Sg» rso >> o Sg >> >> ro ~... Sg >> >> 6o >> o Sg )) >) rso >>... Sg >>» rso >>... Sg Den mindre hastigheten The ower speed -af ter 7-6 difference 7-6 % 7 8 25-5 92-6 6g -2g o -gs o -gs S6 - s So -!4 51-3S o -8g o -Sg 64-25 o -Sg o -Sg o -Sg 5 r642 gran spruce >) 6 1643 164S!646 1647 I64g 1731 r651!645 1654 r65o 1653 1688 r6sg r6go r6gr r6g2 r6g3 16g4 7 172S 172g >> >) ta pin e r, o I, o I, o I,o I,o r,o 0,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 0,5 0,5 o, s o, s I,o I,o r,o 0,5 0,5 Körtid... go ro sekunder Running time seeonds» 20 ))... go >> 30 ~ o o o go )) 40 >>... go >> 6o»... go» rso» o 00. go >> 4So >>... go >> I5» o o. go >> 30 >> o go >> 6o»... go» rso >> o o go >> 300 >>... go >) 20» o. S7 >> 6o >> o 00 000 87» rso >> o o 00. o o. S7 >> 300 >> o S7 >> 6o» o o S7 >> rso»... S7 >> 300 >> o o 87 >> go >>... go >>!20 >>... go go ± o 7g -II S7-3 S4-6 go o go ± o So -ro S4-6 S6-4 go ± o S6-4 Sg - I S7 ± o ss - 2 34-53 20-67 ss + I 40-47 II -76 ss - 5 71 -rg 1 Bandat med I, 5 it. vingrester. Mixed with 1.5 iters wing residue. 2 Bandat med I it. vingrester. Mixed with r iter wing residue.

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRö 9 Provets Försökets Anays Träd- voym nr nr sag it. Experi- Ana y sis Type of Voume tree ment of sampe in iters 8 2432 >) 2433 )) 2434 >) 2435 )) 2436 )) 2439 9 2457 )) 2458 >) 2459 )) 2460 >) 246! >) 2462 gran 2,5 spruce >) 2,5 )) 2,5 \) 2,5 >) 2,5 )) 2, 5 )) 2,5 )) 2,5 )) 2, 5 >) 2,5 >) 2,5 >) 2,5 Behanding Treatment Grobarhet Gerroination capacity före ski- efter nad before -after 7-6 difference 7-6 % % Körtid 30 sekunder... Sg 75-14 Running time seeonds ro 2442 )) 2443 )) 2444 >) 2445 )) 2446 )) 2447 SpeciaförsÖk med I kg rödköver Specia experiment with I kiogram Red Cover Körtid 20 sekunder, 250 varv hastighet,... 77 Running time seconds, speed, r. p. m. 75-2 Körtid 6o sekunder, 250 varv hastighet... 77 71-6 Körtid 6o sekunder, sso varv hastighet... 77 Körtid 120 sekunder, sso varv hastighet 6g - 7..,... 77 68-9 Körtid r8o seku_nder, sso varv hastighet... 77 66 -II Körtid 240 sekunder, sso varv has tighet... 77 6o -17 Grobarhet "/o 100 80 60 Fig. 4 Avvingning av tafrö med den större hastigheten (ca 840 varv per minut). Grobarheten hos de två tafröerna sjunker hastigt. De-winging of pine seed at high speed (about 840 r. p. m.). The gerroination capadty of the two pine seeds decreases rapidy. 40 20 o o 10 20... -30 40 50 60 sek. Körtid

O EINAR HUSS Grobarhet "/o 100 80 60 40-20 o Fig. 5 o 60 120 180 300 sek. Kärtid Avvingning av tafrö med den mindre hastigheten (ca 580 varv per minut). Grobarheten hos de två tafröproverna sjunker mer påtagigt först efter en ängre tids behanding. De winging of pine seed at ow speed (abont 58o r. p. m.). The germinatian capacity of the two pine seed sampes decreases more apparenty ony after a onger period of treatment. var att utröna om en iten kvantitet skadades snabbare än en större. Några stora skinader i grobarhetsförusterna bev det icke mean 0,5- och r,oitersproverna. De varierade mean 3 och 13 procentenheter at efter avvingningens styrka. En frökvantitet om 0,5 iter hade ti exempe (försök nr 4) minskat sin grobarhet med 38 procentenheter efter ro sekunders avvingning. Det jämförbara I,o-itersprovets grobarhet gick ned med 25 enheter. skinaden är atså I3 procentenheter. Grobarhet "/o 100 BO 60 Gran (nr 9) ---... Rädköver 40 20 o o 2 3 4 Gran (nr B} 5 6 7 Reativ avvingningsstyrka Fig. 6. Grobarheten hos två granfröer och ett rödköverfrö efter oika avvingningstider. The germinatian capacity of two spruce seeds and one red cover seed after various de-winging times.

3 9 3 OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRö Om däremot fröet vid avvingningen bandades med en betydande mängd vingrester, bevo grobarhetsförusterna avsevärt mindre. Ett sådant prov (försök nr z) förorade ti exempe6 enheter av sin grobarhet efter ro sekunder, då det jämförbara o,s-itersprovet förorade 29 enheter. Avfaet bidrar såedes att skydda fröna från skadegörese. Av försöken synes vidare framgå, att grobarhetssänkningen ofta sker snabbast i försökens början för att senare avtaga i hastighet. Härti återkomma vi emeertid i samband med redovisningen av försöken vid känganstaterna. I tabeen återstår ti sist ett försök (nr ro) med rödköverfrö. r kg köverfrö behandades i vingnötaren. sagarmarnas hastighet var ti att börja med åg (2-250 varv per minut) men ökades efter två provtagningar ti vä det dubba. Aa sex försöksproverna visade en jämn nedsättning av grobarheten i proportion ti körtidens ängd. Efter 240 sekunder hade grobarheten sjunkit med 17 procentenheter (fig. 6). En undersökning av fröskaen visade, att skador på fröskaen uppträdde i ika myckenhet före som efter behandingen. Med kännedom om de stora hastigheter, som en de utsäden utsättas för i vissa jordbruksmaskiner, torde det såedes finnas skä för undersökningar av fröbehandingsmetodiken även på jordbrukets område. Tab. 2 upptager ett anta oika behandingar av tafrö jämte tihörande resutat. Försöken (nr rr-zr) utfördes med huvudsakigt syfte att söka utröna, huruvida enbart centrifugakraften, denna i samverkan med vispning eer enbart stötarna på fröna orsakade deras död. N r r r-r 4 Prover a v fyra oika frösorter fin go rotera 3-4 ooo varv per minut i en centrifugaapparat under ro och 6o minuter. Anaysresutaten visa, att grobarheten icke har bevisbart förändrats av behandingen. Nr rs. Två prover av en frösort utsattes för små, darande skakningar i en vibrationsapparat under respektive ro och 6o minuter. Någon, bevisbar:~, skinad i grobarhet före och efter behandingen kunde icke konstateras. N r r 6. Vid försöket användes en eektrisk motor på r 400 varv per minut. I remskivan, som var jämn och sät även invändigt och hade en diameter av ro cm, ades en iten frömängd. Remskivans öppna sida stängdes ti med ett träock. Efter 25 minuters rotation hade groningsprocenten icke förändrats. Det andra momentet i försöket bestod i, att en sma pappersremsa infördes i remskivan. Meningen var, att remsan, som säpade ätt mot fröna, skue få dessa att hoppa vid varje varv, men tyvärr kom endast det yttersta fröskiktet i rörese. Den övriga frömängden satt som kistrad vid remskivans innervägg på grund av centrifugakraften. I genomsnitt sjönk grobarheten av fröprovet med r6 procentenheter efter 6o minuters behanding. Provet undersöktes också

12 EINAR HUSS Tab. 2. Grobarhetens förändringar efter oika behandingar av tafrö. Changes in Germirration Capacity of Fine Seed after Various Treatments. Försö kets Anays nr nr Experi- Anaysis ment Behanding Treatment I 2 4 Grobarhet Germinatian capacity före before % efter after % skinad 5-4 diffe rence, 5-4 6 II )) 12 )) 13 >) 14 >) 15 >) r6 17 r8 >) r g 20 >) 21 1140 ro min. i centrifugaapp. (3-4 ooo varv per min.) 35 minutes n centrifuga machine. (3-4 ooo rev. per min.) II47 II42 1146 43 1148 II4I II{g 44 II45 I 53 II 55 6o ro 6o ro 6o ro 6o ro 6o 25 6o >) >)» >) >) >) >) >) >) >)» >) >) >) >) J) >) >) >) >) )) )) >) >) >) )) >> vibrationsapp.... in vibration rnachine i >) > remskivan (diam. ro cm) av en e. motor, r 400 varvjmin... in puey (diam. ro cm) of an eectric motor, r 400 r. p. m. i >> (se II53). En tvärstäd 35 g4 g4 8g 8g g8 g8 g4 pappersremsa............. g3 (see r 153). A piece of paper paced on edge. 1156 Ca 400 re. svaga sag. Fröpåsen fick rotera i en borrmaskin................................ 93 Ca 400 reative1y weak bows. The seed sack was rotated in a borring machine. II57 Ca 65 re. svaga sag. Fröpåsen fick rotera i en borrmaskin... ;...... 93 Ca 65 reative! y weak bows. The seed sack was rotated in a borring machine. II6o 15 sag mot bordsskiva. Fröet i en tygpåse.... 93 bows on tabe-top. The seed in a coth sack. rr6r 25 >>» > > >> >> >> 93 II62 2 kast mot stenvägg. Fröna ösa............. g3 throws against a stone wa. The seed oose. r rg5 6 >> i en träåda. Fröna ösa.............. g3 throws into a wooden box. Seed oose. 1567 24 tim. i roterande påtburk. Fröna föo 22 cm. 75 hours in a rotating tin container. Seed fe cm. 1567a 48 >> )) >) >) 22 )) 75 2356 24 >) gasfaska >> )) 10 )) g4 gass bottie 2357 I77g 1778!789 48 > >> >> >> >> >> ro» 3 kast mot stenvägg. Fröna ösa.... throws against a stone wa. Seed oose. Kottarna sungades 5 gånger mot stenvägg... The cones east 5 times against a stone wa. 25 i govet.... on the fo or. g4 g3 g4 g8 g8 g8 35 36 g2 go 8g 8g g2 go g3 gr g2 77 o 7g 45 67 67 22 7 6g 6o 77 8g ± o + I - 2-4 ± o ± o - 6 8 -I - 3 -I -!6 -g3 -g2-26 -53-68 -25-34 -22 -g -13

OM AVVINGNINGSSKADOR PA SKOGSFRö 13 under mikroskop. Därvid konstaterades, att någon sprickbidning eer annan skadegörese icke hade uppstått på skaen genom behandingen. Nr 17. En tygpåse med ca 50 gram frö fästes vid axen på en borrmaskin. Axen roterade med ca 8o varv per minut, och för varje varv sog fröpåsen mot en bräda. Sagen voro reativt svaga, då ju hastigheten var åg och påsens rotationsradie icke mer än ca rs cm. Behandingen var dock katastrofa för fröna. Efter 65-70 sag hade pra]{- Fig. 7 Samningsapparaten med två burkar och fyra faskor insatta. När apparaten roterade med ämpig hastighet, föo fröna ned mot kärens botten eer ock - varannan gång. Foto V. ÅKEBRAND 1949. A shaking rnachine with two cans and four bottes paced inside. When the ~achine rotates at a suitabe speed, the seeds fa down toward the bottom of the container or the id at every haf revoution. tiskt taget hea frömängden förorat sin grobarhet, som var 94-procent före operationen. N r r8. Ä ven vid detta försök åg fröpartiet i en tygpåse, men sagen utfördes med handkraft mot en bordsskiva. Den person, som sog, stödde ena handen mot bordsskivan och den andra med fröpåsen höjdes ti axen, varefter saget verkstädes. Grobarheten sjönk med 14 och 48 procentenheter efter respektive 15 och 25 sag. Nr rg. Fröet sungades mot en vägg. En person städe sig med vänstra foten mot en vägg. I hans högra hand ades en mindre frömängd, som sungades mot väggen. Detta fortsattes ti dess hea fröpartiet var förbrukat. At frö sopades då upp, och kastningen upprepades. Försökets andra moment, sex kast mot botten av en träåda, utfördes på ungefär enahanda sätt. Lådans botten var pacerad ca ro cm ovan govet. 2* M edde. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 39: 3

14 EINAR HUSS Resutaten bevo, att grobarheten sjönk 26 enheter, såvä efter två kast mot stenväggen som efter sex kast mot träådans botten. N r 20. Detta försök är av speciet intresse. Avsikten var att konstatera grobarhetens eventuea förändring, när fröna utsattes för mycket ätta men många stötar. Vid de två första försöksmomenten ades små frömängder i 22 cm höga påtburkar med ock (fig. J). När burkens botten vändes uppåt, ramade fröna ned på ocket och tvärtom. Vid denna ringa fahöjd borde fröskaen icke kunna knäckas. Att skaen voro hea konstaterades också på särskida prover under mikroskopet. Någon nämnvärd nötning av skaen kunde heer icke märkas. Under den ånga försökstiden (24 resp. 48 timmar) hunno fröna givetvis faa ett mycket stort anta gånger. I stäet för burkarna användes gasfaskor vid tredje och fjärde försöksmomenten. Faskorna hade en invändig höjd av endast 10 cm (fig. J). Groningsanayserna av försöksfröerna visade, att groningsprocenten nedgick med icke mindre än 53 och 68 procentenheter efter respektive behandingstider. I gasfaskorna bevo grobarhetsförusterna respektive 25 och 34 enheter. Dessa resutat kunna betecknas som märkiga, i a synnerhet de från försöken i gasfaskorna. Resutaten synas även här peka i den riktningen, att grobarhetens sänkning går snabbast i fröbehandingens början för att sedan avtaga. Detta kan möjigen tyda på,. att en de frön i samma parti äro mer motståndskraftiga än andra. N r 21. Ti sist återstår i tabeen ett itet försök med takott. Kottfjäen voro fukomigt sutna. Försöket utfördes på ungefär enahanda sätt som försök nr 19, dock med den skinaden att kottpartiet sungades,.---- en handfu i taget~ mot govet resp. 5 och 25 gånger. Som jämförese kastades också frön av samma parti tre gånger mot en vägg. Försöksresutatet bev, att grobarheten hos fröna i kottpartiet sjönk med g enheter efter 5 kast och med 13 enheter efter 25 kast. Den ringa skinaden i grobarhetsförust mean de båda försöksmomenten (4 procentenheter) kan naturigtvis tiskrivas särskida egenskaper hos försöksmateriaet, men torde också kunna tokas som ett symptom på en successivt titagande uttröttning hos den person, som kastade kotten. Utom de ovan beskrivna försöken utfördes samtidigt i fröaboratoriet undersökningar, som huvudsakigen avsågo att konstatera, i viken omfattning små skador i form av fina sprickor funnos i fröskaen efter oika avvingningar. Dessutom studerades huru sådana frön och trasiga frön överhuvudtaget uppträdde i groningsapparaten. Vitafärgningsprov utfördes också. Som tidigare framhåits bortpockades aa frön med för botta ögat syniga skador före aa groningsbestämningar. När en de försöksprover granskades under mikroskop

OM AVVINGNINGSSKADOR PA SKOGSFRö 15 kämdes samtidigt fröskaet ätt från oika hå med en pincett, då eventuea sprickor upptäcktes. Två fröpartier (nr no8 och II33), som förorat a grobarhet vid viss avvingning, undersöktes närmare. Det visade sig, att spruckna fröska förekommo men icke i stor omfattning. Ur nyss nämnda fröpartier garades ut ett tiräckigt anta frön med fukomigt fefria ska för groningsanayser. Resutatet bev, att a groning utebev även i detta fa. Samma uridersökning utfördes med fröpartiet nr I694, som genom avvingning fått sin grobarhet nedsatt från 87 procent ti II procent. Groningsanaysen ämnade som resutat 7 procent grodda frön. Då det kunde tänkas att endospermet får syniga skador, t. ex. sprickor, eer att särskit små embryoner med stort tomt utrymme runt omkring sig kunde brytas eer ossna vid stötar, snittades dödade och evande frön från samma fröpartier och studerades under mikroskop. Några inre skador kunde icke iakttagas varken på endaspermer eer embryoner. Dessa föreföo ha precis samma utseende och storek hos såvä dödade som evande frön. Det har ovan taats om yttre skador på frön, både syniga och osyniga för botta ögat. Det kunde ha en viss betydese att veta hur öppna sår inverkade på grobarheten, och särskit då färska, reativt oinfekterade sår. På 8oo frön från ett obehandat fröparti bortskuras små och iband reativt stora bitar både ur skaet och frövitan. Därefter ades fröna ti groning. Hava antaet frön infekterades dock först med mögesvampar. Graningarna ämnade som resutat, att 4I procent av de enbart sårade fröna grodde, men endast 20 procent av de dessutom mögeinfekterade. Groddpantorna voro visserigen i amänhet krokiga och vridna åt aa hå och abnorma groddar förekommo, men en he de frön grodde ikvä. Yttre åverkan av detta sag kan såedes icke förkara den i vissa fa katastrofaa nedgången i grobarhet vid avvingning. Vitafärgningsprov~t, som omtaats tidigare, utfördes på två fröpartier, som het dödats vid maskinavvingning. De bottade embryonerna visade ingen eer föga mottagighet för färgningsvätskan trots förängda färgbad. Provet upprepades senare med ett frö nr ZI6g, som hade I5 procents grobarhet. I7 procent av embryonerna färgades tydigt röda. Såedes ganska precis samma anta, som anaysen angiver soin grodda frön. Vid en återbick på de utförda försöken kunna resutaten i korthet sammanfattas på föjande 'sätt: I. Med den använda vingnötaren sjönk grobarheten hastigt och kunde i vissa fa het försvinna efter kort körtid. 2. Den större hastigheten av sagverktygen sänkte grobarheten snabbare än den ägre.

16 EINAR HUSS 3. En ansenig mängd vingrester gav fröna ett visst skydd i vingnötaren. 4 Skida frösorter förefaa att reagera oika för samma behanding; möjigen råder också skinad mean ta- och granfrö. 5 Grobarheten synes sjunka snabbare i avvingningens början än vid dess sutförande. 6. Grobarheten sjönk även hos rödköverfrö vid en behanding! som var jämförig med skogsfröets. 7 I en centrifugaapparat sänktes icke grobarheten bevisbart. 8. Grobarheten sjönk avsevärt hos tafrö, när det utsattes för svaga men många stötar. g. Grobarheten hos icke kängt tafrö synes sjunka, när kottarna utsättas för kraftiga stötar. IO. Enbart yttre krosskador på fröna kunna icke orsaka grobarhetsförus. terna. II. Inga skador ha kunnat upptäckas på embryoner och endospermer. I2. Embryoner, som mistat sin utveckingsförmåga vid viss behanding, reagerade icke vid vitafärgning.. I3; Det förefaer som om en de frön vore mera motståndskrajtiga mot stötar än andra. Härför taar försöket med faskorna (nr 20). Aa frön torde ha utsatts för samma behanding, men ikvä dödades endast en de. En de av resutaten tyder på att det hos frön, som utsättas för stötar, inträder vissa förändringar inuti fröet, t. ex. kemisk omagring av näringsämnen eer enzymer, som inverka på embryots utvecking. P atztutveckingen Under groningsanaysernas gång visade det sig snart att utveckingen av pantor från maskinavvingade fröer eer från fröer, som på annat sätt utsatts för mer eer mindre hård behanding, icke var ika god som hos de handavvingade kontroanayserna. Dessa observationer föranedde ett närmare studium av pantutveckingen. De fröpartier, som härför kommo i fråga, fingo gro i Jacobsens apparat under tio dygn, efter viken tid a groning av värde som rege är avsutad. Omedebart härefter mättes pantornas ängd. I denna inräknades från början även roten. Det visade sig dock iband svårt att få med hea dennas ängd, särskit på kraftiga pantor, enär roten växer in i fitrerpapper och groningsmatta. Senare mättes endast stamdeen >>ovan mark», räknat från rothuvans fäste (fig. 3). Vägning av pantorna utfördes också i en de fa. Fig. 8 visar hur pantornas medeängd sjunker hos ett tafröparti, som maskinavvingats under oika körtider. Pantängden hos provet, som avving-

OM A VVINGNINGSSKADOR P Å SKOGSFRö 17 Pantängd cm 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1 o 20 Fig. 8. 60 180 300 sek. KöPtid Tagroddpantornas ängd i förhåande ti avvingningstiden. The ength of the pine seedings in reation to the time of de-winging. ats under 300 sekunder, utgör endast 64 procent av det handavvingade provets; medeängd. Fig. 9 åskådiggör samma förhåande eer hur pantängden förminskas hos tre tafröer efter oika starkt utförda maskinavvingningar. Pantäng- PI anti ä ng d cm s. o 2 Fig. g. o 10 20 30 40 50 60 70 BO 90 100 "/o Grobarhet Pantängdens avtagande med den genom ökad avvingningsstyrka åstadkomna minskade grobarheten. De med siffrorna r, 2 och 3 markerade punkterna utvisa pantängden vid handavvingning. The decrease in the engih of the seedings with the decreased germi11ation capacity due to inincreased strength of de-winging. The J:oints marked 1, 2 1 and 3 show the ength of the pants with hand de-winging.

18 EINAR HUSS derna ha inagts över motsvarande groningsprocenter. Ett par ungefäriga medeta hos de tre fröerna kan tagas som exempe. Om groningsprocenten hos det handavvingade provet är 90, så är pantängden i medeta 4,4 cm. Hos de prover, som efter viss behanding fått grobarheten sänkt ti 48 procent, stannar pantängden vid 3,4 cm, eer 77 procent av den förstnämnda. Pantängden sjunker tydigen avsevärt med den avtagande grobarheten. Detta förhåande framträder även och kanske ännu tydigare, när antaen av de ängsta pantorna i varje försöksanays jämföras med varandra. Av Pantor, 5cm och över i procent av antaet p_rodda frön "/o 50 40 30 2 3 20 Fig. 10. QQL---~1Q----2~Q----3LQ--~4Q~--5~Q----6LQ----7QL---8~Q----9~Q--~1QQ~o Grobarhet Medetaen av de ängsta pantornas (5 cm och däröver) anta i procent av antaet grodda frön. o = handavvingade fröprover. The average number of the ongest pants (5 centimeters or more) in percent of the number of germinated seeds. o = hand de-winged seed sampes. fig. IO kan man se hur antaen pantor om 5 cm och däröver, i procent av antaen grodda frön sjunka när groningsprocenterna gå ned ti föjd av oika avvingningsstyrkor. Tages samma exempe som ovan, erhåes av det 90- procentiga medefröprovet 43 procent pantor med en ängd av 5 cm eer mer, men av det 48-procentiga endast 20 procent. Iakttageserna beträffande pantängden, för vika redogjorts i det föregående, hänföra sig ti försök med den i fig~ 2I avbidade vingnötaren. Det är emeertid även intressant att studera pantängdens förhåande vid de försök med oika fröbehandingar, vikas groningsresutat redovisats tidigare i tab. 2. Resutaten av dessa speciaförsök återgivas i nedanstående tab. 3 Försöken nr I8 och I9 i tabeen äro utförda med samma frösort. Den handavvingade anaysen visar betydigt mer utveckade pantor än de övriga. Den är också den enda, som innehåer några pantor över 8 cm. Resutatet av försök nr 20, då fröna fingo faa 22 cm i en burk, bev också en tydig nedgång av medepantängden från 3,5 cm ti 2,6 cm och av de ara ängsta

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRö 19 Frösort Type of see d a b Tab. 3 Pantutveckingen hos några speciabehandade fröer. The Seeding Deveopment of Severa Speciay Treated Seeds. Anta pan- to r Gro- bar- För- Pant- s cm o. het sök Anays Behanding ängd därnr Gernr över mina- Treatment cm Experi- Anaysis tio n Seeding Number ment capacity ength of seed- % ings 5cm or more, % 19 Handavvingat... II96 93 4.9 56 Hand de-winged 18 u6o 79 15 sag mot bordsskiva... 4.4 39 r5 bows against tabe-top 19 II62 67 2 kast mot vägg... 4 I 33 2 throws against wa 19 II95 67 6 kast i träåda... 3.7 27 6 throws into a wooden box 18 II61 45 25 25 sag mot bordsskiva... 3.7 30 bows against tabe-top 20 1566 75 Handavvingat... 3,5 Hand de-winged 28 )) 1567 22 24 tim. i roterande burk... 2,6 13 24 hours in a rotating container Anta panfor st cm Number of seedings!25 ;:;;; 7 14;;;: 7 o;;;; 7 4;;;:7 4;;;:7 16 ;:;;; 6 3;;;:6 c d 21 1778 89 Kott, sungad mot vägg 5 ggr.. Cone east against wa 5 times 4 8 51 21 1779 77 Lösa frön, 3 kast mot vägg... Loose seed, 3 throws against wa 4.4 41 21 1799 98 Handavvingat... 4,2 30 Hand de-winged )) 1789 ss Kott, sungad i govet 25 ggr... 3.7 15 Cone, east on the foor 25 times 8;;;:7 o;;;;7 12 ;:;;; 6 12 ;:;;; 6 pantorna hade endast tre st. uppnått 6 cm ängd, då den handavvingade anaysen innehö r6 st. > 6 cm. I försök nr 21 härstamma anayserna nr 1778 och 1779 från samma frösort. Tyvärr gjordes inga pantmätningar av det handavvingade provet, men som synes föjer pantängden groningsprocenterna även här. Det sist upptagna försöket, då ett parti takottar sungades 25 gånger i govet, har ämnat som' resutat en rätt anmärkningsvärd nedgång av pantängderna, nämigen i medeta från 4,2 ti 3,7 cm. Endast häften så många pantor som hos det handavvingade provet hade kommit upp ti en ängd av 5 cm och över. Ti sist jämfördes pantvikten hos anayserna nr 2432-2439 (tab. r). Vikterna sjönko med titagande styrka av fröbehandingen. Det högsta re sutatet var n,s mg i medeta per panta och det ägsta 4,8 mg.

"20 EINAR HUSS Fig. II. Granfrö efter 10 dygns groning. Ti vänster (a) groddpantor från det handavvingade provet, ti höger (b) från ett maskinavvingat. Foto E. Russ 1949. Spruce seed after IO days' germination. To the eft (a) seedings from the hand de-winged sampe, to the right (b) from a mechanicay de-winged seed sampe. Sammanfattningsvis kan föjande anföras rörande undersökningarna över pantäng den. I. Försöksresutaten v1sa, att hårdhänt avvingade fröer eer fröer, som utsatts för annan jämförig behanding, ämna försvagade pantor. 2. Pantförsämringen bir större ju hårdare fröbehandingen varit. 3 Det har förut sagts, att skida frösorter och även skida frön i samma parti i fråga om grobarheten synas reagera oika för samma behanding. Så är även faet med avseende på pantängden. Otviveaktigt är emeertid, Fig. 12. Tafrö efter Io dygns groning. Pantor från handavvingade ti vänster och maskinavvingade fröprover ti höger. Skinaden i pantutvecking framträder skarpt. Foto E. Russ 1949. Pine seed after ten days' germination. Seedings from hand de-winging to the eft and from mechanicay de-winged seed sampes to the right. The difference in seeding deveopment is sharpy apparent.

OM AVVINGNINGSSKADOR PA SKOGSFRÖ 21 att inga frösorter het ha kunnat undgå en ängd- eer viktsnedsättning av pantorna efter en hårdhänt behanding. Även de största pantorna i en sådan anays ha påverkats, och deras ängd och vikt förminskats. Sagda förhåanden äro anmärkningsvärda icke enbart ur vetenskapig synpunkt utan även ur praktisk. Pantutveckingen efter sådd på friand med hårdhänt behandade fröer får nämigen ett föropp, som kan betydigt avvika från det skogsodaren räknat med. I nästa avsnitt skoa vi redogöra för några såddförsök på friand, vika avse att visa detta. SåddfrJrsö k på friand 1.948 Vid skogssådder i praktiken vet skogsmannen att anpassa frömängden per fäck eer per hektar proportionet efter fröets groningsprocent eventuet med en mindre justering för fröådern. Beträffande gran utökas frömängden understundom ytterigare för fröer med åg grobarhet. När det gäer ta har detta icke ansetts erforderigt, enär det enigt tidigare undersökningar visat sig uppkomma ungefär samma anta pantor av 100 grobara tafrön, oavsett viken grobarhet fröet visat i Jacobsens groningsapparat. (TIREN, 1945 på grundva av WIBECKS materia.) På grund av undersökningsresutaten,- framför at med hänsyn ti pantutveckingen, fanns det anedning att utvidga försöken med sådder på friand. Första året, atså 1948, såddes tyvärr endast ett enda fröparti jämte motsvarande kontroprov. Såddpatsen, som var beägen i Jämtand, hade god bonitet. Kontroprovet hade 86 procents grobarhet och försöksprovet av samma frösort 58 procent. Denna grobarhet erhös genom 20 sag mot en bordsskiva på sätt som tidigare beskrivits. Lika stort anta frön såddes av båda kvaiteterna med femton upprepningar av varje. Tab. 4 Pantresutaten av friandssådden. The Seeding Resut of the Ceared Land Sowing. Pantanta i procent av Number of seedings in percent of Fröets Frösort grobarhet anta frön, anta grobara Type of seed Germinatio n grobara före totaa an taet frön capacity of behandingen sådda frön Seed number germinating number of seed, tota number see d germina ting seed sown % before treatment >>Fefritt>> frö... 'Undamaged' seed 86 52 52 44 >>Saget» frö... 'Mistreated' seed ss I9 I3 II 3* M edde. från Sta.tens skogsforsk:.ingsinstitut. Band 39: 3

22 EINAR HUSS Som synes äro skinaderna i pantanta avsevärda och det mest frapperande är, att då kontroprovet gav 52 pantor av 100 gro bara frön, försöksprovet endast gav 19 pantor. På grund av vissa senare berörda försök har man skä att tro, att skinaden hade kunnat biva ännu större, om sådden utförts på sämre bonitet och groningsförhåandena för övrigt varit ogynnsamma. Om man såedes har bestämt sig för att på ett hygge utså 30 grobara frön per fäck, så åtgå härför 35 frön av den 86-procentiga kvaiteten och 52 frön av den 58-procentiga. I vaniga fa skue då pantantaet bi ungefär ika för båda sorterna. Om emeertid den 58-procentiga frösorten bivit misshandad vid avvingningen och ti föjd härav fått sin grobarhet nedsatt från ursprungiga 86 procent ti 58 procent, så bi pantantaen däremot ångt ifrån ika. A v det 86-procent.ga fröet erhåas avrundat 15 pantor per fäck men av det 58-procentiga endast 6 pantor. Det skue atså vara nödvändigt att öka fröantaet av det 58-procentiga partiet nära 3 gånger eer ti icke mindre än 145 frön per fäck för att få samma resutat som av det bättre fröpartiet. Förekomst a v a vvingningsskador skue såedes kunna förkara, varför ti synes vä utförda skogsodingar dock iband missyckas mer eer mindre fuständigt. Försök vid känganstater Laboratorieförsöken gåvo vid handen, att det fanns stora skä att göra försök med de i praktiskt bruk använda vingnötarna. Under kängningssäsongen 1949 besöktes därför tov känganstater, varvid avvingningsförsök utfördes vid de festa. Tagna fröprover anayserades på skogsa v deningen. Då känganstaterna vanigen icke ha fera oavvingade fröpartier på ager utan utföra avvingning efter hand som kängningen fortöper, fanns ofta endast ett fröparti ti förfogande. So:n tidigare framhåits är fördensku undersökningen icke fuständig beträffande varje enskid apparat. Avsikten var också endast att konstatera hur oika maskintyper behandade frö vid a vvingningen. Vid försöken togs atid först ett representativt prov för handavvingning. Med den övriga frömängden, som avpassats ti norma och ämpig storek, utfördes sedan fera försök. Dessa skide sig från varandra med hänsyn ti körtidens ängd eer genomkörningarnas anta, at efter vingnötarens konstruktion. Efter varje försök uttogos representativa fröprover för anaysering. Då samma typ av vingnötare förekommer hos fera känganstater och försöksresutaten från dessa äro tämigen överensstämmande, har det ansetts

OM A VVINGNINGSSKADOR PA SKOGSFRÖ 23 Fig. 13. Vingnötare, typ I. Exteriör. Foto E. Huss 1949. De-winger, type I. obehövigt att redovisa aa anayser, som ingå i undersökningen. Deras totaa anta är rätt omfattande eer ca 200 st. Innan redogörese för dessa undersökningar ämnas ska några undersökta typer av vingnötare i korthet beskrivas. Vingnöare Typ I (fig. 13 och 14). Den avbidade trätrumman innehåer en ängsgående, roterande, grov träaxe försedd med ett större anta tämigen korta trädubbar (sagarmar). Sådana finnas också på trummans innersida. Trumman och träaxen kunna ha samma dimension i båda ändar eer avsmana mot fröintaget. Genom ett hå i väggen vid den andra ändan pressas det avvingade fröet ut ur trumman, då axen roterar. A B Fig. 14. Vingnötare, typ I. Tvärsektion. De-winger, typ e I, crossection. Fig. 15. Vingnötare, typ II. A ängdsektion. B tvärsektion. Skiss av änsskogv. T JöNssoN. De-winger, type II. A Longitudina section. B Transverse section.

24 EINAR HUSS Fig. 16. Vingnötare, typ III. Foto E. Huss 1949. De-winger, type III. De tre undersökta apparaterna av denna typ hade hastigheterna ca 360, 5IO och 540 varv per minut respektive. Typ II (fig. I5) är het konstruerad av järn. Fröet matas in i trumman av en skruv. Sagarmarna äro snedstäda, så att de pressa fram fröet genom vingnötaren. Järnpinnarna i trummans väggar äro stäbara i sided, så att avståndet mean dem och sagarmarna kan ändras. Fröuttaget är regerbart med en ucka. Sagarmarnas hastighet var ca 840 varv per minut. Typ III (fig. I6). Den roterande axen, sagarmarna och trummans pinnar Fig. 17. Vingnötare, typ IV. Foto E. Russ 1949. De-winger. type IV.

OM A VVINGNINGSSKADOR P Å SKOGSFRö 25 Fig. 18. Vingnötare, typ V. Träramen ti vänster på biden hänger på vingnötaren. Foto E. Huss 1949. De-winger, type V. The wooden frame to the eft of the picture hangs on the de-v.- inger. Fig. I9 Vingnötare, typ VI. Foto E. Huss 1949. De-winger, type VI. ä:ro. av järn. För övrigt är apparaten tiverkad av trä utom trumman, soin ofta är av påt. sagarmarna äro ånga, varför deras spetsar kunna få stor hastighet - upp ti ca 14 meter per sekund. Sagarmarnas varvanta per minut voro respektive ca 140, z8o och 390 vid tre känganstater. Typ IV (fig. 17) är het av järn. Den roterande axen har reativt korta sagarmar. Järnpinnar i trummans väggar finnas icke.

26 EINAR HUSS Fig. 20. Vingnötare, typ VII. Foto E. Russ 1949. De-winger, type VII. Fig. 21. Vingnötare, typ VIII. Foto V. ÅKEBRAND 1949. De-winger, type VIII. Det oavvingade fröet rinner in i apparaten vid den ena änden och kommer avvingat ut i den andra för att fortsätta ned i rensningsverket. Sagarma:t;nas hastighet var ca 440 varv per minut. Typ V (fig: 18). - Ti vänster på biden synes en ångsträckt träram. Denna hänger på vingnötaren. Från denna går fröet atså in i rensningsverket. Sagarmarna, som äro av järn, rotera med en hastighet av ca I 100 varv per minut.

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 27 Typ VI (fig. 19). Såsom apparaten här är konstruerad kan den avvinga endast ett par iter frö åt gången. Den går att bygga om för kontinuerig drift. Axens varvanta var ca 530 per minut. Typ VII (fig. 20). Ett handdrivet stift-tröskverk har apterats ti ving-. nötare. En påttrumma med utåtriktade järnpiggar sättes i rotation, varvid piggarna gå mean piggar i tröskverkets tak. Hastigheten måste drivas upp reativt högt, ca I ooo varv per minut, och ändock bir avvingningen ofta ofuständig med endast en genomkörning. Typ VIII (fig. 21). skogsavdeningens vingnötare, som använts vid en de av de i det föregående beskrivna avvingningsförsöken. Grobarheten Aa försök, som redovisas i det föjande, avse tafrö. Liksom vid föregående försök i aboratoriet ha aa frön med för botta ögat syniga skador pockats bort vid groningsanayserna. Av tab. 5 samt fig. 22 och 23 framgå grobarhetens förändringar vid avvingningsförsöken hos känganstaterna. Körtiden avser den tid under viken maskinen är i gång och fröet såedes piskas i apparaten. För de oika känganstaterna anges den ägsta i tabeen upptagna körtiden den avvingningstid, som personaen har order att ungefärigen använda. I praktiken torde den som rege utgöra minimitid, enär det oftast visade sig, att fröpartierna därunder icke hunno avvingas fuständigt. I apparater, som äro konstruerade förmer kontinuerig drift, varmed här menas sådana, där fröet rinner in på ett stäe och ut på ett annat i en jämn Tab. s. Försöken vid känganstaterna. Experiments at Seed Extracting Stations. Känganstaterna betecknas med A, B... o. s. v. (ko. z). The Seed Extracting Stations are denoted A, B,... etc. (co. 2). Typ a v vingnötare betecknas med I, II... o. s. v. (ko. 3, se texten). Typ e of De winger is denoted I, II,... etc. (co. 3, see the text). Grobarheten angives i procent av antaet matade frön, agda ti groning (ko. 5). The germinatian ca p a city is given in the percent of fu eared seed, aid out for germinating, (co. 5) Pantängden angiver groddpantans ängd utan rot (ko. 6). The seeding ength gives the ength of the seeding without root (co. 6). Pantvikten angiver hea pantans vikt atså med roten (ko. 7). The seeding weight gives the weight of the compete seeding, incuding the root (co. 7). Anta pantor 3, o cm och över angivas i procent av totaa antaet grodda frön i samma anays (ko. 8). The number of seedings 3.0 cm and over is given the percent of the tota number of sprouted seed in the same anaysis (c o!. 8). Pantprocent, beräknad på antaet grobara frön, angiver anta pantor i procent av utsådda, grobara frön i samma anays (ko. ro och rz). The seeding percent cacuated on the number of germinating seed gives the number of seedings in percent of the sown, germinating seedin the same anaysis (co. Io and 12). Grobara frön äro sådana, som grott i Jacobsens apparat under gynnsammaste förhåanden. Germinating se eds are those which sprout in a Jacobsen apparatus under favourabe conditions.

Pa.ntprocent på Käng- Ving- Seedings percents of Anays anstat nötare Behanding pannr Seed typ gro- to r to t. to t. an t. an t. Anaysi Extract- Treatment Type barhet pant-~ pant- 3,o cm frö an t. fröant. i ng of de- gro b. gro b. station Ger- ängd vikt o. över exk. exk. winger mina- frön frön Seeding Seeding Seedtian ength weight number number tomfrö tomfrö capacity ings tota gernumber mina t- tota germina t- 3.0 cm number or more se eds in g seeds in g I. 28 EINAR HUSS Friandssådder I och II angiva såddresutaten från oika pantskoor, med undantag för försöksproven från känganstaterna I och J, som såtts i samma pantskoa, I utan granristäckning och II med granristäckning. Ceared and sowings I and II give the sowing resuts from different nurseries, with the exception of experiment sampes from seed extrading stations I and J, which were sown in the same nursery, I without spruce-branch covering and II with spruce-branch coveting. Groningsanays efter Friandssådder IO dygn Ceared and sowings Germinatian anavsis after ro days- I II excusive seeds exusive see d bare seeds bare seeds % mm mg % % % % % 2 3 4 5 6 7 8 9 IO II I2 1265 rz66 1267 rz68 1687 1689 1690 r69r 1694 2072 2073 2074 2075 2076 2077 2079 zo8r zo8z 2083 2084 2085 zo86 2087 zo88 2089 A IV Handavvingat... 96 Hand de-winged >} >} Körning r gång... 95 Running time >} >} >} 2 gånger.... 92 time s >} >} >} 3 >}... ss B VIII Handavvingat... 87 Hand de-winged 39 31 52 6o >} >} Körtid r min... 85 37 21 38 45 Running time min. >} >} >} 3 >}... 34 31 14 7 22 >} >} >} >} 5 o 20 29 15 3 r8 >} >} >} 6 >}... II 2I (17) I 5 c III Handavvingat... 98 25 53 54 >}» Körtid IO min... 94 20 41 43 >} >} >} 20 >} o 91 2! 32 33 >} >} >} 30 >} o o. 84 20 29 37 D I Handavvingat... 96 49 51 >} >} Körning r gång... 93 38 46 >} >} >> 2 gånger.... 76 23 27 E II Handavvingat.... 98 29 51 46 46 79 8o >} >} Körtid ca o, I min... 98 25 42 43 43 >} >} >} >} o, 5 >}... 95 29 48 37 39 63 66 >) >} >} >} 3 >}... 70 24 26 15 21 37 64 >} >} >} >} 6 >}... 42 21 23 IO 24 14 35 >) >} >} >} >) 7... 36 22 19 6 r6 F I Handavvingat... 99 3I 6r 49 55 66 67 >) >} Körning r gång... 87 27 43 24 36 54 62 >} >} >> z gånger... 82 24 31 20 30

OM A VVINGNINGSSKADOR P A SKOGSFRÖ 29 Groningsanays efter Friandssådder ro dygn Ceared and sowings Germinatian anaysis after ro days I II Pantprocent på Käng- Ving- Seeding percent of Anays anstat nötare Behanding pan nr Seed typ gro- to r to t. to t. Treatment an t. an t. Anaysis Extract- Typ e barhet pant- pant- 3,o cm frö an t. frö an t. in g of de- gro b. gro b. station Ger- ängd vikt o. över exk. exk. wi"?ger mina- frön frön Seeding Seeding Seed- tomfrö tomfrö tio n ength weight number number capacity ings tota ger- tota gerg.o cm number mina t- number mina t- or more se eds in g seeds in g excusive seeds excusive see d bareseeds bareseeds % mm mg % % % % % I 2 3 4 5 6 7 8 9 ro II 12 2090 G III Handavvingat... g6 36 ss 46 47 7S Sr 2091 )) )) Körtid 5 min... )33 30 64 2! 25 4s ss 2092 >) )) )) ro )) o 6S 29 55 II I7 23 34 2093 )) >) >) r s ))... 45 25 34 6 13 13 30 VII Handavvingat... 99 31 40 27 2!02 H 27 2!03 )) )) Körning r gång... go 32 41 25 2S 2104 >) >) )) 2 gånger... 75 29 22 20 26 2!05 r )) )) )) 3... 6g 27 r6 r s 22 2106 >) )) )) 4 >)... So 27 26 s ro 2!07 )) >) )) )) 5... 7I 26 20 2III H VII Handavvingat... gs 31 25 67 2II2 )) >) Körning r gång... S7 31 24 67 2II3 >) )) )) 2 gånger... S2 26 22 44 2II4 )) )) )) )) 3... " 73 27 23 3S 2II5 >) )) )) )) o 4 70 2! 22 rs 2rr6 )) )) )) )) 5 6g 22 22 r s 2166 I III Handavvingat... S6 25 I7 31 67 So 64 74 2!67 )) )) Körning r min... 63 23 I5 13 30 47 36 57 2r6S )) )) >) 2 )). o. 26 20 II 5 II 41 IO 40 2169 >) )) )) 3 )) o. o r s 19 II 2 3 I7 5 35 2!70 J v Handavvingat.... 59 20 13 25 32 54 39 65 2171 )) )) Körning r gång... 41 19 13 rs 24 59 35 ss 2172 )) )) >) 2 gånger.... r6 I7!2 ro II 7I 13 So 2173 >) )) )) 3 >)... ro r s ro s 5 so s Sr 2174 )) )) >) )) 4... 4 9 7 o I 33 3 75 2175 >) )) )) 4 >) o. o. 2 9 7 o I so 2 (SS) 2176 2!77 >) )) Körning r gång... 4s I2 2179 )) )) 2 gånger.... 47 2rSo >) >) )) 3 >)... 49!2 2rSr )). >) )) )) 4... 44!2 K I Handavvingat... 42!2 13 )) 2237 L VI Handavvingat... 63 22 r s 24 223S )) )) Körtid 3 min... 6o 20 4!2 2239 )) >) >) 6 )) o o. 59 r g!2 7 2240 )) )) )) 9 ))... 62 19 II 13

30 EINAR HUSS ström, avvingas fröet efter eri eer fera omkörningar, at efter sagarmarnas hastighet och konstruktion. Känganstaterna betecknas med A, B... o. s. v. (ko. 2). Den använda typen av vingnötare betecknas som i texten med I, II, o. s. v. (ko. 3). Grobarhet % 100 90 80 70 60 50 ~~ 30 E 20 10 Fig. 22. o I II o 5 III o 10 2 10 20 3 15 30 4 5 6 7} m1n.. körtid Grobarheten och körtiden. Ju ängre tid fröet behandas i oika vingnötare, desto mer sjunker grobarheten. o= haneavvingade fröprover. Bokstäverna= kängansta ter. Skaorna på x-axen gäa: I för B, E och I, II för G och III för C. The germinahon capacity and the running time. The onger the seed is handed in various dewingers, the more the germinatian capacity decreases. o = hand de-winged seed sampes. The etters represent the seed extracting stations. The scaes on the x axis are as foows: I for B, E and I, II for G, and III for C. A. Typ IV. Vingnötaren har icke sänkt grobarheten påvisbart vid en första körning och knappast ej heer efter en omkörning. Vid den tredje genomkörningen börjar dock groningsprocenten sjunka betänkigt - från g6 ti 85 procent. Denna i och för sig ej så märkiga grobarhetsförust är dock tyvärr atför stor, viket kommer att framgå, när pantresutaten på friand redovisas. Det reativt goda resutatet får icke fattas som ett fugott betyg åt vingnötaren, ty des kan på försöken anmärkas att sagarmarna vid omkörning endast nådde en de av frömängden, enär det mean armarnas spetsar

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 31 och trummans vägg fanns ett visst tomrum, och des bev en viss frömängd dåigt avvingad. Detta fröparti brukade vid vanig drift avvingas ytterigare. B. Typ VIII. Sagarmarna, som roterade med ca 580 varv per minut, ha gjort stor skadegörese på grobarheten vid ängre tids körning. Efter fem minu- Grobarhet --- H --- 30 20 10 Fig. 23. o o 2 3 4 Anta körningar Grobarheten och anta körningar. Grobarheten sjunker i amänhet redan vid första körningen. o = handavvingade fröprover. Bokstäverna = känganstater. The genninatian capacity and the number of runs. The germinatian capacity decreases in genera as ear y as the first running. o = hand de-winged seed sampes. The etters represent the seed extracting stations. ter har groningsprocenten sjunkit från 87 ti 20. Efter en minuts körning var avvingningen ej fuständig. C. Typ III. Då sagarmarna rotera med åg hastighet (ca r8o varv per minut), måste ång körtid användas - 10-20 minuter och kanske iband mer - om avvingningen skue bi nöjaktig. Armarna äro ånga, viket gör att deras spetsar röra sig rätt snabbt eer ca 5,4 meter per sekund. Denna hastighet räckte ti att sänka groningsprocenten vid normat utförd avvingning. D. Typ L Sagarmarnas hastighet var ca 510 varv per minut. Anays nr

32 EINAR HUSS 2077 var mycket ofuständigt avvingad. En he de vingar voro obrutna och fastsittande på fröet. Ett prov, som också körts en gång men passerat >>första fröharpam, var något bättre men ej nöjaktigt. Efter två körningar var fröet fortfarande icke fuständigt avvingat. En kraftig rensning frånskide dock at oavvingat frö, som sedan avvingades ytterigare. Ett fröprov, som avvingats två gånger, passerat»första fröharpam och sedan >>renharpats>>, hade 77 procents grobarhet. Kontroprovet hö g6 procent. E. Typ I I. Vingnötaren är konstruerad för kontinuerig drift och därför monterad samman med rensningsverket. Fröet måste atså passera detta innan prover kunde tagas. Dessa bevo såedes samtiga rensade här, utom det handavvingade provet. Detta innehåer föjaktigen en de småfrö, viket också kom ti synes i r ooo-kornsvikten. De omtaade småfröna ha emeertid icke nedsatt groningsprocenten i Jacobsens apparat, men torde säkerigen ha inverkat på pantprocenten vid friandssådd. Genom en stäbar ucka i vingnötarens botten kunde frötappningen regeras. När uckan var het öppen, rann fröprovet hastigt rakt igenom apparaten och största deen bev ej avvingad (anays nr 2082). Genom att minska öppningen kunde fröet kvarhåas viss tid i trumman, ti dess avvingningen bev fuständigare. Skinader i effekten härvidag böra också framkomma, om uckan stänges het och avvingningsförsöken göras under oika ånga tider. Efter en hav minuts körning var en stor de av fröprovet oavvingat, och efter tre minuter var det fortfarande ofuständigt. Efter sex minuters körning funnos endast enstaka frön med kvarsittande vingrester. Under denna tid hade tyvärr grobarheten sjunkit från g8 procent ti 42. F. Typ I. Axen med sagverktygen hade en hastighet av ca 500 varv per minut. Grobarheten sjönk vid försöken i ungefär samma proportioner som hos känganstat D, där vingnätartyp och hastighet voro nära överensstämmande. G. Typ II I. Sagarmarna, som voro av 32 cm ånga rund järn, hade en hastighet av 280 varv per minut. Deras spetsar roterade atså ca 8,5 m per sekund. Groningsprocenten sjönk betydigt redan efter 5 minuters körning, och efter rs minuter hade den nedgått från g6 procent ti 45 H. Typ VII. Som vingnötare användes ett handdraget stift-tröskverk. Efter varje körning samas fröet upp framför maskinen. Hur många omkörningar, som behövas för att fröet ska bi fuständigt avvingat, är författaren obekant. Här redovisade prover ha tagits av känganstatens persona efter direktiv av skogsavdeningen. Ett granfröparti, som avvingades i författarens närvaro, var dåigt avvingat efter en körning. Av tabeen framgår, att grobarhetssänkningen är betydande och betänkigt stor redan efter en körning.

OM A VVINGNINGSSKADOR P A SKOGSFRö 33 I. Typ II I. Sagarmarna äro icke mindre än 34 cm ånga och rotera ca 390 varv per minut. Som av tabeen framgår, har frödöden varit katastrofa för försökspartiet, men så var hastigheten av sagarmarnas spetsar också betydigt högre - ca 14 meter per sekund - än hos tidigare omtaade vingnötare av samma typ. Redan efter e.n körning uppträdde söndersagna frön. Oavvingade frön förekomma emeertid också. De hade troigen egat tämigen orörda i trummans botten. Enigt uppgift avvingades fröerna vanigen en gång, men om det behövdes fera gånger. J. Typ V. Vingnötaren är monterad samman med rensningsverket och konstruktionen möjiggör kontinuerig drift. Fröets inmatning och uttag kunna regeras, varvid frösagningen eer behandingen får något oika styrka. sagarmarna äro reativt korta, men deras hastighet är icke mindre än ca r roo varv per minut. Enigt personaens uppgift köras fröerna oftast två gånger men säan mer. Vid försöket ökades behandingens styrka något under andra omkörningen. Nedgången i grobarhet är avsevärd. Efter en körning sjönk grobarheten med r8 procentenheter och efter t. ex. fyra med icke mindre än 55 enheter. Hea fröpartiet var då praktiskt taget dödat. Egendomigt nog kunde icke märkas någon nämnvärd. skadegörese på fröskaen i denna vingnötare ens efter fera omkörningar. Orsaken härti torde kunna förkaras med sagarmarnas konstruktion och deras reativt korta ängd. K. Typ I. Vingnötarens sagarmar (trädubbar) ha betydigt ägre hastighet (360 varv per minut) än hos tidigare omtaade nötare av samma typ. Detta förhåande förkarar sannoikt, att grobarheten hö sig tämigen ika efter aa omkörningar. Vid den fjärde kanske man kan observera en iten nedgång (5 %) av grobarheten, men denna nedgång torde ej vara säkerstäd. Försöken borde upprepas med andra fröpartier. Föreståndaren för känganstaten meddeade, att fröpartierna måste gå genom vingnötaren minst två gånger och ofta upp ti fyra. L. Typ VI. Skinaderna i grobarhet mean de oika försöken äro icke signifikativa. Då sagarmarna äro mycket korta, kunna de givas reativt stor hastighet utan att påtagigt rubba groningsprocenten. Hur pantängden och pantprocenten vid sådd på friand förhåit sig återkomma vi ti senare. T ab. 6 visar ett par exempe på hur grobarheten förandras efter två körningar vid avvingning i två skida typer av vingnötare (I och III), när sagarmarna ha oika hastigheter. Det är atså a, b och c som skoa jämföras med varandra. Grobarhetsförusterna äro ej fut jämförbara, då icke samma fröparti använts

34 EINAR HUSS Tab. 6. Exempe på grobarhetsföruster vid oika hastigheter av sagarmarna. Exampes of Losses in Germirration Capacity after Various Speeds of the Rotating Bars. Nedgång av grobarheten efter: Decrease of gerroination capacity after: Varvanta, Vingnötaretyp per minut Typ e of de-winger körning r gång körning 2 ggr Number of revoutions %-enheter %-enheter 1 per minute running I time %-_units running 2 times %-unit I: a -13-20 sr o b -12-17 so o c - - 2 360 III: a -23-6o 390 b -13-28 280 c - 4-7 r8o vid de oika försöken. Som synes försämras i rege grobarheten betydigt efter omkörning. Som faet var vid aboratorieförsöken visa resutaten även här större grobarhetsföruster vid höga hastigheter än vid ägre. Sammanfattningsvis kan föjande anföras: I. Groningsresutaten från försöken vid känganstaterna visa, att en större eer mindre de av grobarheten föroras i de festa av de beskrivna vingnötarna. Det är icke enbart någon viss typ av dem, som våar grobarhetsföruster. 2. Dessa föruster börja ofta inträda redan vid ett minimum av fröbehanding och stiga med avvingningens styrka, dvs. med snabbheten hos sagarmarna eer med den tid, som åtgår för bearbetningen av fröet. Det är såedes av mycket stor betydese, hur många gånger fröet passerar vingnötaren eer hur ång tid det roterar i densamma. Som tidigare sagts, vet man icke säkert, om de två vingnötare, i vika inga eer ringa förändringar av grobarheten förekomma vid försö~en, kunna anses som fefria. I det föjande ska redogöras för pantutveckingen, och då kommer att påvisas, huruvida dessa vingnötare äro oskadiga även för denna. P antutveckingen Vid aboratorieförsöken hade det anmärkningsvärda förhåandet visat sig, att pantor från en de maskinavvingade eer ejest skadade fröprover fingo en svagare utvecking än pantor från handavvingade. Under försöken med fröerna från känganstaterna ha även sådana observationer registrerats, do"ck icke på aa prover. I den uppmätta pantängden har roten icke inräknats. Hos en de prover har dessutom pantornas vikt bestämts. Pantängder och vikter ha avästs efter IO dygns groning i Jacobsens apparat.

OM A VVINGNINGSSKADOR P A SKOGSFRö 35 Pantans stamäne_d i medeta Fig. 24. Grobarhet Pantängdens avtagande vid maskinavvingning. När grobarheten.går nedåt, avtager också pantornas medeängd. Markeringarna inti bokstäverna angiva de handavvingade fröprovernas värden. Bokstäverna = känganstater. The decrease in the ength of the seeding with mechanica de-winging. When the getminatian capacity sinks, the average ength of the pants aso decreases. The maritings beside the etters ind.icate the vaues for the hand de-winged seed sampes. The etters represent the seed extracting stations. För att ytterigare beysa skinader i pantutveckingen ha även här de ängsta pantorna- vanigen 3,o cm och däröver- räknats i varje anays och antaet satts i procent av hea antaet pantor i samma anays. A v ta b. 5 framgå ängd- och viktsförändringarna hos några undersökta anayser. Pantängder och vikter utgöra medeta. Jämför även med fig. 24-26. Undersökningarna visa, att pantängden genomgående sjunker ju hårdare fröet behandas och att den härvidag står i samband med den sjunkande groningsprocenten. skinaderna kunna som synes bi avsevärda, ända upp ti ca roo procent. Ett särskit intresse erbjuda resutaten från försöken vid känganstat L. skinaderna i grobarhet äro ju enigt tab. 5 mycket små och skue skenbart kunna tiskrivas ofrånkomiga provtagningsfe; men studeras siffrorna. för pantängd och pantvikt, framträder kart att en förändring hos fröet inträtt. Pantängden sjunker från 22 mm ti rg och pantvikten från 15 ti II mg per panta. Fröpartier kunna tydigen passera vissa typer av vingnötare

36 EINAR HUSS Panto'nas vikt i medeta mg 24 B 22 20 18 I Fig. 25. O 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 "'o G!'oba'het Pantviktens avtagande vid maskinavvingning. När grobarheten går nedåt, avtager pantornas medevikt. Markeringarna vid bokstäverna angiva de handavvingade fröprovernas pantvikter och groningsprocenter. Bokstäverna = känganstater. The decrease in weight of the seeding with mechanica de-winging. 'Vhen the germinatian capacity decreases the median weight of the seeding is aso reduced. The markings by the etters _ indicate the pant weights of the hand de-winged seed sampes and the germinatian percent. The etters represent the seed extrading stations. utan p;!visbar rubbning av groningsprocenten men få tyvärr samtidigt med största sannoikhet sin utveckingsförmåga mer eer mindre nedsatt. Utveckingsförmågans försvagning framträder ännu tydigare, om antaet pantor, som uppnått 3,o cm ängd eer däröver efter ro dagars groning i maskinavvingade fröanayser, jämföras sinsemean och med antaet pantor av samma ängd i motsvarande handavvingade fröanayser (fig. 26). Den reativt stora skinaden i detta pantanta är anmärkningsvärd, särskit med hänsyn ti att i vissa fii ingen eer ringa skinad finnes i groningsprocenten anayserna emean. Föjande exempe ur tabe 5 är uppysande: uppdragas av frö nr 2237 roo groddpantor i Jacobsens apparat, erhåas 24 pantor med en ängd av 3,o

OM AVVINGNINGSSKADOR PA SKOGSFRÖ 37 cm eer mer; uppdragas samtidigt 100 groddpantor av vardera nr 2238 och nr 2239 erhåas 12 respektive 7 pantor med nämnda ängder. De tre anayserna härstamma från samma frösort, som handavvingad (rir 2237) hö 63 procent i grobarhet. De maskinavvingade provernas groningsprocenter voro respektive 6o och 59 (nr 2238 och 2239). För övrigt visa resutaten i tabeen, att vid norma avvingning, dvs. vid minsta anta genomkörningar eer vid ett minimum av körtid för att få fröet nöjaktigt avvingat i här beskrivna vingnötare, utveckingsförmågan atid nedsättes mer eer mindre, detta ä ven om groningsproce ten icke har förändrats. Undersökningsresutaten giva vid handen, att ingen av de undersökta vingnötarna är absout ofarig för fröets grobarhet eer pantornas utveckingsförmåga. I praktisk användning finns i sjäva verket vingnötare, som äro Anta pantor> 3.0 cm och över> BO 70 60 50 E 40 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Gr>obar>het Fig. z6. Avtagandet av procenttaet pantor med en stamängd av 3, o cm och däröver vid maskinavvingning. Antaet pantor :;::=; 3, o cm beräknat i procent av grodda frön. Markeringarna bredvid bokstäverna angiva de handavvingade provernas värden. Bokstäverna = känganstater. The decrease of the percentage number of seedings with a trunk ength of 3.0 centimeters or more with mechanica de-winging. The number of seedings equa to or greater than 3.0 cm is cacuated in percent of the sprouted seeds. The markings beside the etters indicate the vanes for the hand de-winged sampes. The. etters represent the seed extracting station.

38 EINAR HUSS rena mordvapen för skogsfrö, om de anförtros en mindre nogräknad kängpersona. Ingen apparat arbetar heer i övrigt het ideaiskt åtminstone ej om man fordrar, att den skaämpa sig för praktisk, kontinuerig drift. Även om vi bortse från fröskadorna, finnas oägenheter, som beröra sjäva konstruktionen. Fröpartiet eer dear därav måste t. ex. avvingas två eer fera gånger. Ofta fordra apparaterna en vä avpassad instäning av t. ex. hastigheten eer fröets matning ti och från trumman och vidare en noggrann tisyn, som stäer stora krav på personaen. Det behövs iband endast en skenbart ringa försumighet från personaens sida för att stora frömängder skoa hinna försvagas eer fördärvas. Friandssådder I.94.9 Det såddförsök på friand, som beskrivits på sid. 21 utfördes i större skaa våren 1949. För att få någon variation i groningsförhåandena anades försöken i tre oika pantskoor. Det är kart, att förhåandena överhuvudtaget bi gynnsammare i pantskoa än på skogsmark. Nedan anförda försöksresutat kunna därför ej direkt överfyttas att gäa för vanig skogssådd. Sådderna äro anagda som bockförsök med tre upprepningar, i vika utsåtts samma anta frön. Resutaten av sådderna redovisas i tab. 5. I och II i tabeen, angiva antingen två oika såddmetoder i samma pantskoa, eer också har samma metod använts i två skida pantskoor. I upptager då försök i pantskoa med mindre gynnsamma markgroningsförhåanden och II med gynnsammare. Pantantaet Figurerna 27 och 28 ha uppagts endast som ett par exempe på hur mede-. taen pantor per bock sjunka med de sådda frökvaiteternas avvingningstider. Som synes minska pantantaen avsevärt redan vid kortaste, praktiskt brukbara tider vid avvingningen. Pantprocenten Fig. 29 åskådiggör sambandet mean körtiderna och pantprocenterna och fig. 30 sambandet mean antaet körningar och pantprocenterna. Procenterna uttrycka anta pantor i förhåande ti totaa antaet sådda frön exkusive tomfrö av samma frökvaitet. De streckade kurvorna angiva resutaten från den gynnsammare såddpatsen i de fa då försök med samma frö anagts på två okaer.

OM A VVINGNINGSSKADOR P A SKOGSFRÖ 39 Å fig. 3I och 32 ha pantantaen i procent av anta sådda gro b ara frön uppagts över respektive körtider och anta avvingningar. Sambanden mean pantprocenterna och respektive frökvaiteters groningsprocenter framgå av fig. 33 och 34 Visserigen är materiaet mycket itet men försöksresutaten gå dock ganska enstämmigt i samma riktning. De synas härigenom ådagaägga, att pantutveckingen avsevärt försvagas hos skadade fröpartier. I detta sammanhang kan nämnas, att det vid revisionerna av såddförsöken ofta framträdde en Anca panto' per bock st 500 Fig. 27. o o 5 10 15min kö'tid Pantanta per bock av ett tafröparti vid sådd i två pantskoor. I = mindre gynnsamma, II= gynnsamma groningsförhåanden. o= det handavvingade fröprovet. = maskinavvingade prover. Redan efter den ägsta brukbara körtiden sjunker pantantaet avsevärt. The number of seedings per bock of a pine seed group at sowing in two nurseries. I = ess favorabe, II = favorabe germinatian conditions. o = the hand de-winged seed sampe. e-= the mechanicay de-winged sampes. Even after the owest practica running time the number of seedings decreased consideraby.

40 EINAR HUSS för botta ögat märkbar skinad i pantutveckingen hos handavvingade och vissa maskinavvingade frökvaiteter. Pantorna från de senarevoro späda och korta. Av fig. zg och 30 kunna vi speciet finna, att pantprocenterna hos för- Anta pantor per bock st 500 Fig. z8. o 2 3 min körtid Pantanta per bock av ett tafröparti vid sådd i en pantskoa. I utan och II med granristäckning. o= det handavvingade fröprovet. = maskinavvingade prover. Redan efter den ägsta brukbara körtiden har pantantaet sjunkit avsevärt. The number of seedings per bock of a pine seed group at sowing in a nursery. I without and II with spruce brush covering. o = the hand de-winged seed sampe. e = the mechanicay de-winged sampes. Even after the shortest practica running time the number of seedings decreased consideraby. söksmateriaet äro ägre för de maskinavvingade fröproverna än för motsvarande handavvingade, och att pantprocenterna kraftigt sjunka med behandingens styrka. Särskit anmärkningsvärt är, att detta förhåande gäer även för pant-

Pantanta '/o so 70 q ~ \ \,, OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 41 60 50 40 \ ' \ ', \ ', \ ' \ ' ' 'a........... 30... 20...... ' 10 o I ][ III Fig. zg. o 1 2 o 5 10 o 10 20 3 4 5 6 7} 15 30 B E m1n. körtid Pantprocenten från fröer, som handavvingats och maskinavvingats under oika tider vid vissa känganstater. Pantprocenten utgör antaet pantor i procent av totaa antaet sådda frön exkusive tomfrö. o = handavvingade prover. Skaorna på x-axen gäa: I för B, E och I; II för G och III för C. The seeding percentage from seeds which were hand de-winged and mechanicay de-winged during various times at certain seed extracting stations. The seeding percentage eonstitotes the number of seedings in percent of the tota number of seed sown, excuding empty seed. o = hand de-winged sampes. The scaes on the x axis äre as foows: I for B, E and I; II for G, and III for C. Pantanta x 50 40 30 20 10 Fig. 30. o o 2 3 4 Anta kö"'ningar Pantprocenter från fröer, som handavvingats och maskinavvingats en eer fera gånger. Jfr text fig. zg. Fröproverna från känganstat J ha utsåtts i två pantskoor. o = handavvingade prover. The seeding percents from seeds which have been hand de-winged and mechanica!y de-winged one or more times. Compare with text of figure 29. The seed sampes from seed extra~ting station J ha ve been sown in two nurseries. o = hand de-winged sampes.

42 EINAR HUSS procenter, som äro beräknade som förhåandet mean pantanta och anta grobara frön. Detta framgår av fig. 31 och, ehuru mindre tydigt, av fig. 32. Innebörden härav är, att avvingningsskadorna medföra reativt starkare avbräck i pantutveckingen på friand än i Jacobsens apparat. Ett exempe från fig. 34 kan beysa detta. På kurvan G kan aväsas: roo Pantanta 80 70 60 50 40 30 20 10 B E o I o II o 1 2 3 6 7 } m1n.. 5 10 15 kör>tid III o 10 20 30 Fig. 3!. Pantprocenten från sådderna i pantskoorna. Pantprocenten är beräknad som förhåandet mean antaet pantor och antaet utsådda, grobara frön. Även dessa pantprocenter sjunka avsevärt vid friandssådderna. o = handavvingade fröprover. Skaorna på x-axen gäa: I för B, E och I; II för G och III för C. The seeding percenta~es from the sowings in the nurseries. The seeding percentage is cacuated as the reation between the number of seedings and the number of sown, germinative seed. These seeding percentages aso decrease consideraby in the ceared and sowings. o = hand de-winged seed sampes. The scaes on the x axis are as foows: I for B, E and I; II for G, and III for C. s grobara frön av en 95-procentig kvaitet ger ca 45 pantor vid sådd på en viss mark; roo grobara frön av samma härkomst men med kvaiteten försämrad genom maskinavvingning ti 83 procents grobarhet ämnar endast ca 25 pantor på samma mark. Vid fu vitaitet även hos det 83-procentiga fröprovet borde pantantaen vid de bägge sådderna ha bivit tämigen ika. Så är i sjäva verket förhåandet även med de redovisade, handavvingade proverna, som såtts på samma mark. En växtpats med jämföriga frösorter

Pantanta 'Y o 70 0-_ OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 43 60 50 40 30 20 10 H Fig. 32. o o 2 3 4 Anta körningar Pantprocenter från sådderna i pantskoorna. Pantprocenten beräknad på antaet grobara frön. o = handavvingade prover. The seeding percentages from the sowings in the nurseries. The seeding percentage is cacuated on the number of germinative seeds. o = hand de-winged sampes Pantanta 'Y o 80 c p 70 60 50 40 30 H 20 10 Fig. 33 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Grobarhet Pantanta i procent av totaa antaet sådda frön exkusive tomfrö. Bokstäverna angiva oika känganstater, och värdena inti bokstäverna de handavvingade provernas pantprocenter. The number of seedings in percent of the tota number of sown seeds, excusive of empty seed The etters indicate different seed extracting stations, and the vanes beside the etters indicate the seeding percentages for the hand de-winged sampes.

44 EINAR HUSS uppvisar t. ex. 67, 7I, 75 och 77 pantor av I oo grobara frön. En andra 45, 47, 5I, 54 och 49 pantor. En tredje 74 och 8o pantor. En viss variation är oundvikig, särskit då frösorterna ha vitt skida provenienser. Fig. 33 och 34 visa båda, att pantprocenten snabbt sjunker, då grobarheten försämras genom hård avvingning. Av fig. 34 framgår, att detta är faet även när pant- 10 ol---~--~----l----l--~----l----l--~----l---~ o 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 "/o Gr>obar>het Fig. 34 Pantprocenter från sådderna i pantskoorna. Pantprocenten angiver antaet pantor i procent av antaet sådda, grobara frön. De handavvingade kontroprovernas värden återfinnas inti känganstaternas beteckningar. The seeding percentages from the sowings in the nurgeries. The seeding percentage indicates i:he number of seed~ings in percent of the number of sown germinating seed~. The vanes for hand de-winged contro sampes are given beside the etters representing the seed extracting stations. procenten beräknas enbart på det i Jacobsens apparat grobara fröet. Av figurerna synes framgå, att sambanden mean pantprocent och grobarhet äro konvexa mot x-axen på ett sådant sätt, att en iten nedsättning av grobarheten motsva~as av en reativt stor nedsättning av pantprocenten. Detta förhåande framträder tydigare i fig. 35, som visar sambanden mean den reativa nedsättningen i grobarhet och den reativa nedsättningen i pantprocent. Man finner här, att en nedsättning av grobarheten ti föjd av avvingningsskador med t. ex. ro procent (räknat på det handavvingade fröets grobarhet) i rege medför en nedsättning av pantprocenten med omkring 30 ti inemot 50 procent. Redan en nedsättning av grobarheten med

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRö 45 5 procent kan, som av fig. 35 framgår, innebära en sänkning av pantprocenten med 20-40 procent. En ganska ringa grobarhetsförsämring kan såedes i praktiken få synnerigen avariga föj der. De tidigare på sid. 36 berörda anayserna nr 2237-2240 peka i samma riktning. Nedsättnin2 av pantp!"ocenten 'Y'o 100 90 80 70 60 50 40 30 20 ID Fig. 35 o o 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 /o Nedsättning av grobarheten Den reativa nedsättningen av pantprocenten uppagd över den reativa nedsättningen av grobarheten. 'rhe reative decrease of the seeding percent paced over the reative decrease of the germinatian capacity. Tab. 7 har uträknats för att visa des hur många ma ta de frön som åtgå, då utsädet beräknas ti 30 grobara frön (ko. 5), des hur många pantor, som därvid erhåas (ko. 6), des sutigen hur stor frömängd som erfordras av oika frökvaiteter för att man ska erhåa. samma pantanta som av det handavvingade fröet (ko. 7). Vi finna såunda för fröet från t. ex. känganstaten B, att det för ett utsäde per såddfäck av 30 grobara frön åtgår 34 matade frön (0,87 x 34 = 30. Här som ejest i tabeen har avrundning skett ti hea ta). Av dessa 34 frön erhåas 17,7 pantor (0,52 X 34 = 17,7). Av nästa rad finner man, att det av det svagast avvingade fröet (anaysnr. r58g) åtgå 35 matade frön för erhåande av 30 grobara frön samt att man

46 EINAR HUSS Tab. 7 Jämföreser mean fröåtgången av handavvingade och maskinavvingade fröer vid friandssådd. Comparisons Between the Hand de-winged and Mechanicay de-winged SeedsSown on Ceared Land. Vid sådd av IFrömängd, 30 grobara frön somämnar In the sowing of samma 30 germinating seeds pantanta Gro- Kängsom det Anays barhet Pantanstat handavv. nr procent An m. Germinaåtgå erhåes Comments fröet i ko. 6 Extracting tio n Seeding Anaysis station The quantity capacity percent matade pantor of seeds which st st ga ve the same % No. seeds N o. seeding number of nsed obtained seedings as thehand de- winged seeds in co. 6 I 2 3 4 5 6 7 8 r687 B 87 52 34 IJ,7 34 Handavving. Hand de-winged r68g >) 85 38 35 13,3 47 r6go )) 34 7 88 6,2 253 r6gr )) 20 3 I 50 4,5 589 1694 )) II I 273 2,7 768 2072 c 98 53 JI I6,4 JI Handavving. 2073 )) 94 41 32 13, I 40 2074 >) gr 32. 33 10,6 51 2075 )) 84 29 36 10,4 57 2076 D 96 49 JI I5,z JI Handavving. 2077 )) 93 38 32 12,2 40 2079 >) 76 23 39 g, o 66 2o8r E: I 98 46 JI I4.J JI Handavving. 2082 )) g8 43 31 13,3 33 2083 )) 95 37 32 II, 8 39 2084 )) JO 15 43 6,5 95 2085 >) 42 O 71 J,I 143 2086 >) 36 6 83 5,0 238 2081 E: II 98 79 JI 24,5 JI Handavving. 2083 >) 95 63 32 20,2 39 2084 )) JO 37 43 15,9 66 2085 >) 42 14 71 9,9 175 2087 F: I 99 49 JO I4,7 JO Handavving. 2088 >) 87 24 34 8,2 61 2089 )) 8z 20 37 J,4 74 2087 F: II 99 66 30 I9,8 JO Handavving. 2088 )) 87 54 34 r8,4 37 2090 G: I 96 46 JI I4.J JI Handavving. 2091 )) 83 21 36 J,6 68 2092 >) 68 I 44 4,8 130 2093 )) 45 6 67 4,0 238 2090 G: II 96 78 JI 24,2 JI Handavving. 2091 )) 83 48 36 17,3 50 2092 )) 68 23 44 O, I 105 2093 )) 45 13 67 8,7 r86

39' 3 OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 47 Vid sådd av Frö~~ngd, 30 grobara frön somamnar In the sowing of samma go germinating seeds pantanta Gro handavv. som det Käng- Anays barhet Pantanstat A n m. nr Germina- procent fröetiko. 6 Extrading tion Seedi1:1g åtgå erhåes Comments Anaysis station The quantity capacity percent matade pantor of seeds which st st ga ve the same % No. seeds No. seeding number of n sed obtained seedings as the hand dewinged seeds inco. 6 I 2 3 4 5 6 7 8 2102 H 99 27 30 8,I JO Handavving. 2103 >) go 25 33 8,3 32 2104 )) 75 20 40 8,o 41 2105 ~ 6g 15 43 4,5 54 2106 )) 8o 8 38 3,0 ror 2107 ~ 71 15 42 6,3 54 2166 I: I 86 67 35 23,5 35 Handavving. 2167 )) 63 30 48 14,4 78 2168 )) 26 II II5 12,7 213 2169 )) 15 3 200 6,o 782 2166 I: II 86 64 35 22,4 35 Handavving. 2!67 )) 63 36 48 17,3 62 2168 )) 26 IO 115 II, 5 224 2169 )) 15 5 200 I O, o 448 2170 J: I 59 32 5I I6,3 5I Handavving. 2171 )) 41 24 73 17,5 68 2172 )) r6 II r88 20,7 148 2173 )) O 5 300 I5,o 326 2174 )) 4 I 750 7, 5 I 632 2175 >) 2 I I 500 15,0 I 632 2170 J: II 59 39 5I I9,9 5I Handavving. 2171 )) 41 35 73 25,6 57 2172 )) r6 13 r88 24,4 153 2173 )) O 8 300 24,0 249 2174 )) 4 3 750 22,5 663 2175 )) 2 2 I 500 30,0 995 av dessa 35 frön erhåer 13,3 pantor. För att få ika många pantor (17,7 st.) som av det handavvingade fröet, erfordras, som av ko. 7 framgår, 47 frön (~~ X 34 = 47). Vi kunna observera, att ökningen av utsädet från 34 ti 47 nödvändiggjorts av en mycket obetydig grobarhetssänkning, nämigen från 87 ti 85 procent (ko. 3). Liknande iakttageser kunna göras på fera stäen i tabeen. Ett närmare studium av tab. 7, ko. 7 torde föra ti den övertygesen, att andets försörjning med skogsfrö sannoikt ider ett mycket avarigt avbräck

48 EINAR HUSS 3 g; 3 genom oämpiga avvingningsmetoder, vika nedsätta grobarheten och pantprocenten samt försvaga pantornas utveckingsförmåga. Vi kunna sutigen beysa frågan om avvingningsskadorna med hjäp av ett materia, som är het fristående från det ovan framagda. skogsavdeningen har under ett par säsonger förvärvat en he de fröer av årsskörd. Dessa partier ha kängts och avvingats vid fera oika känganstater. Dessutom har avdeningen erhåit kottprover, vika kängts och handavvingats vid institutet. Vi kunna nu jämföra groningsanayserna för de inköpta fröerna med anayserna för de kottprov, som hänföra sig ti samma insamingsår och insamingsort som de inköpta fröerna. Vid denna jämförese visade det sig, att ett 40-ta inköpta fröer av ta i.genomsnitt innehöo 28 procent dött frö, medan handavvingade innehöo Fig. 36. Från sådderna i pantskoorna. Såddrader med pantor från hand- och maskinavvingade försöksprover. Foto E. Russ 1949. From the sowings in the nurseries. Sown rows with seedings from hand and mechanicay dewinged experiment sampes. 8 procent. Hos ett anta granfröpartier voro procenterna IJ och 4 respektive. Under beteckningen >>dött frö>> ingår härvid icke tomfrö. Av en senare skörd visade IJ granfröer i genomsnitt 23 procent dött frö vid en viss känganstat, då samtidigt de handavvingade fröpartierna från samma trakter endast höo 2 procent. Vid en annan känganstat uppvisade tafröet i genomsnitt I3 procent dött frö, medan handavvingade prover från samma orter visade 3 procent. Så stora skinader mean procenttaen dött frö hos jämförbara fröprover från nyskördad och vä mognad kott synas knappast kunna för.karas av tifäigheternas spe. Mera sannoikt är, att fröet från känganstaterna utsatts för avvingningsskador. Som förut visats ökas därigenom den reativa mängden icke groende, dött frö. De nämnda siffrorna utgöra endast isoerade exempe. Finge vi emeertid döma efter dem, skue vi komma ti den uppfattningen, att någonting sådant som IO ti 20 procent av den åriga fröskörden i artdet förstöres genom avvingningsskador. Förutsätta vi, att den önskvärda och som behövig be-

OM AVVINGNINGSSKADOR PÅ SKOGSFRÖ 49 räknade frömängden - 6o ooo kg -skue utsås per år, så kommer fröförusterna upp i ett sjävkostnadsvärde av närmare en hav mijon kronor per år. Hiirti kommer ytterigare den ännu större och betydesefuare förust, som bir föjden av nedsatt pantbidningsförmåga hos det överevande fröet och nedsatt utveckingsförmåga hos de därur uppväxande pantorna. Föjderna härav taga sig uttryck i kostnader för hjäpkuturer och sannoikt även i produktionsföiuster. Fig. 37 Från sådderna i pantskoorna. Såddrader med pantor från hand- och maskinavvingade försöksprover. Foto E. Huss 1949 From the sowings in the nurseries. Sown rows with seedings from hand and mechanicay dewinged experiment sampes. Sammanfattning På statens skogsforskningsinstituts skogsavdening undersöktes år 1946 en de fröprover, som insänts från en känganstal Ett större kottparti hade kängts och avvingats i fera omgångar och uttagna fröprover hade visat avsevärda skinader i grobarhet. Under vintern 1947 inköpte skogsavdeningen b. a. tre fröpartier, vikas grobarheter också syntes egendomiga. Vid jämförese med andra fröer, som insamats samtidigt på samma trakter, höo de inköpta fröerna betydigt ägre grobarhet. Efter en de undersökningar fram-