Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Relevanta dokument
Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Socialt hållbart värdeskapande att fånga, mäta och presentera sociala effekter och insatser

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Idéer och exempel över sociala investeringar

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga


Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Regionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019

FÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet

Bilaga till rapport 1 (10)

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Agneta Pettersson

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Lindrig utvecklingsstörning

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Barn med psykisk ohälsa

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Barns och ungas hälsa

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn

Ätstörningar vid fetma

KS SEPTEMBER 2014

Kunskap VAD ÄR EVIDENS? Dagens presentation. Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla?

Värdet och vikten av tidiga insatser

Exempelsamling Logikmodeller

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Social hållbarhet Christina Wahlström, Skandia Idéer för livet 5 oktober Västerås

Minds effektrapport 2018

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Höjda kunskapsresultat genom likvärdig elevhälsa

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Suicidpreventiva åtgärder

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Vi blir också äldre 14 november Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala

Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.

Uppmärksamma den andra föräldern

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef stiftelsen Idéer för livet

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Transkript:

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet

Kommunstyrelsen i mellanstor kommun

Det finns många förslag

Men hur vet kommuner? Går det att ge kommuner ett beslutsunderlag?

Vad vet vi? Alla former av utanförskap är dyra både för individen och samhället Vi känner till riskerna till senare kostsamma utfall Insatser att förebygga är billigare än att åtgärda Bra förebyggande insatser bygger kompetenser

Psykisk ohälsa börjar tidigt 50% av all psykisk ohälsa visar sig som en första episod innan 14-års ålder 75% innan 24-års ålder Börjar inte som diagnoser utan som problem inåtvända och utagerande Källa: Kessler RC, Berglund P, Demler O, Jin R, Merikangas KR, Walters EE. Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62(6):593-602.

Vad vet vi? - Direkta risker förknippade med tidiga psykiska problem Utagerande beteendeproblem Inåtvända beteendeproblem Obehörig till gymnasiet 3,5 1,2 Psykiatriska diagnoser 7 10 Alkoholmissbruk 5,2 2,4 Narkotikamissbruk 2,4 3,8 Långtidsarbetslöshet 1,14 1,05

Forskningsstudie Är det möjligt att hjälpa kommuner med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för att: Värdera effekter av investeringar med syfte att förebygga oönskade och kostsamma utfall på sikt? Evidensbaserat verktyg för sociala investeringar

Fokusområde: psykisk hälsa Prevalens 17% Psykisk ohälsa Prevalens 12% Utagerande beteende Inåtvända problem Källa: Liv och Hälsa Ung, 2015

Interaktivt beslutsstöd: Steg 1 förekomst av ohälsa Relativ risk RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa

Epidemiologi kring psykisk ohälsa Svensk data insamlad av WHO Sannolikhet/ risk Frisk ADHD, UP, Ångest, Depression Sannolikhet/ risk

Interaktivt beslutsstöd: Steg 2 insatser Insats med mål att minska RR RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa

Epidemiologi kring psykisk ohälsa Frisk Frisk Effekt ADHD, UP, Ångest, Depression ADHD, UP, Ångest, Depression

Ångest och depression SEL Föräldrastöd Självmord/självskadebeteende Kategorier, systematiska litteratursökningar och meta analyser DISA Dans i skolan Vänner för livet Good Behavior Game (PAX) Positive Action Second Step 4R s COPE Komet Connect De otroliga åren Good Behaviour Game (PAX) YAM - 5-18 års ålder - Som har en inverkan på: inåtvända-, utagerande- samt suicidproblem - Studier som har en kontrollgrupp (marginaleffekt)

Studiernas kvalité GRADE (SBU, Socialstyrelsen). Cochrane tool for assessing risk of bias Quality adjusted model Kontrollerar för: - Typ av studie - Kriterier för kontrollgruppen - Bortfall - Publikationsbias - Precision av data - Forskares involvering i studien - Heterogenitet

Kostnad för insatsen - Utbildning av personal (inkl. logi, mat, ersättning etc.) - Lön för personal (för utförande + förberedelse av insats) - Materialkostnader - Lokalkostnader

Kommun Kortsiktigt: Vad kostar problembeteende?* 1 skoldistrikt (6 256 elever) Behov av extrastöd (143 elever): Extra lärare = 6 Elevassistent = 64 Specialklasser = 63 Elever som behöver extrastöd Utagerande beteende: 150 000 SEK/elev/år Ångest/depression: 50 000 SEK/elev/år *Wellander L, Wells MB, Feldman I. Does prevention pay? Costs and Potential Cost-savings of Preventive School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems (2016). J Ment Health Policy Econ

Interaktivt beslutsstöd: Steg 3 samhällskostnader Insats med mål att minska RR RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa Kortsiktiga kostnader

Samband Insats Risk Utfall SEK Följer barn mellan 5-18 i kortsiktig modell Följer barn mellan åldrar 15 18 i medelfristig modell Följer barn mellan åldrar 18 30 i långsiktig modell

Steg 4. Medel -och långsiktiga utfall i modellen Frisk ADHD, UP, Ångest, Depression Obehörighet gym. Narkotikamissbruk Effekt Alkoholmissbruk Frisk ADHD, UP, Ångest, Depression Arbetslöshet

Obehöriga året 2011/2012 12,5 % 13 354 elever Introduktionsprogrammet 77 % som går 1 år 58 % som går 2 år 44 % som går 3 år Medelfristiga kostnader Genomsnittskostnad för elev på IP: 81 391 kr Källa: Skolverket statistik, 2011-2015

Långsiktiga kostnader Just nu - Rapporter - Statistiksammanställningar Alkoholberoende/år Narkotikaberoende/år Arbetslöshet/år Kommun 237 000 kr 285 000 kr Landsting 127 000 kr 73 000 kr 78 000 Stat 182 000 kr 795 000 kr Framtiden - Svenska register

Interaktivt beslutsstöd: detta händer i datorn Insats Risk Medel och Långsiktiga utfall Alla barn Effekt Psykisk ohälsa, t ex ADHD Kortsiktiga kostnader Medelfristiga + Långsiktiga kostnader Ingen psykisk ohälsa

http://socialainvesteringar.pubcare.uu.se/ Hur fungerar det?

Gratis för alla som går utbildning (som också är kostnadsfri) Inloggningsuppgifter efter utbildning Följande utbildningsdagar i höst: 8 oktober (Stockholm) 18 oktober (Göteborg) 20 november (Stockholm) Intresserad? Maila: support.socialainvesteringar@pubcare.uu.se Utbildningar i höst!

Skandia Idéer för livet en katalysator till samhällsförändring Stiftelsen Skandia Idéer för livet arbetar för att förebygga ohälsa och utanförskap hos barn och unga. Genom att dela ut stipendier och agera som think tank inom social hållbarhet verkar stiftelsen som en katalysator för innovation, utveckling och kunskapsspridning. Vi vill på detta sätt bidra till att skapa ett tryggare och mer socialt hållbart samhälle i vilket fler ges möjlighet till ett rikare liv. Idéer för livets verksamhet består av tre ben; forskning, metoder och vår beräkningsmodell av utanförskapets pris samt stöd till lokala ideella projekt för barn och unga. Tack vare alla eldsjälar i lokala ideella projekt blir vi i ett tidigt skede uppmärksammade på förändrade samhällsbehov. Det i sin tur ger oss möjlighet att stödja relevant forskning samt utveckla metoder och vår beräkningsmodell så att de möter morgondagens samhällsbehov. Denna kunskap sprider vi sedan till beslutsfattare och samhällsaktörer med hjälp av rapporter, seminarier och rundabordssamtal. Sociala investeringar lönar sig en satsad krona ger minst fem tillbaka på 15 års sikt! Ett beslutsstöd och beräkningsverktyg för sociala investeringar Inna Feldman Camilla Nystrand Anna Sarkadi 2 3