Översynen av EU:s luftpolicy

Relevanta dokument
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Förslag till RÅDETS BESLUT

VOC EG-direktiv - svenska regler

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM49. Ny luftvårdspolitik inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE NV

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

På väg mot friskare luft i Skåne

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

SKRIVELSE NV

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

What does the green economy look like?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

Varför modellering av luftkvalitet?

U 69/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till rådets beslut (godtagande av ändringen av Göteborgsprotokollet)

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

På väg mot hållbarhet?

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Åtgärdsprogram som redskap för att genomföra miljökvalitetsnormer

Scenarier för Pathways

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Beräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr


INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

SUHF. 23 november Per-Erik Yngwe, forsknings- och rymdråd Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen

THE EUROPEAN ENVIRONMENT STATE AND OUTLOOK 2015

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Förslag till ny förordning om luftvårdsprogram och utsläpp till luft

VOC EG-direktiv - svenska regler

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Environmental benefits CO 2

Om IR Nordic Markets 2014

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Trender och aktuella frågor inom EU

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Robust och energieffektiv styrning av tågtrafik

Transkript:

Översynen av EU:s luftpolicy - Lärdomar och framtidutsikter - Ulf Björnholm Ottosson DG Miljö, enhet C3 (Industriutsläpp, luftkvalitet och buller) SCARP slutkonferens, Stockholm, 14-15 mars 2013

En omfattande översyn av EU:s luftvårdspolitik pågår nytt "luftvårdspaket" är att vänta nästa höst Stora framsteg har gjorts de senaste 20 åren Luftkvaliteten är avsevärt bättre än under "The Great London smog 1952

Och vi har en mycket bättre luftkvalitet i EU:s storstäder än i Peking, Bangkok och Mexico City

Vi har lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp ( absolute decoupling ) Ändå återstår mycket att göra! Ekonomisk tillväxt

Luftvårdsfrågan är oerhört komplex Multi-sectoral Multi-pollutant Multi-effect Agriculture PM HEALTH EU 2020 Energy Transport Industry Waste Other SO 2 NH 3 CO NO x NMVOC CH 4 Acidification Eutrophication Ozone Global Warming Eco-systems ENVIRONMENT Economic EU Treaty / Environmental Action Plan Other Other Cost-effectiveness Science-based

Men kunskapsbasen, institutionerna och modern luftvårdspolitik står stark Internationellt: Luftvårdskonventionen (LRTAP) under UNECE och dess Protokoll (Göteborgsprotokollet med utsläppstak, tungmetallprotokollet, POPs-protokollet ) EMEP, working groups, task forces, databaser Omfattande vägledningsdokument (guidance docs) Brett forskningssamarbete EU:s ramverk för luftvård: EU:s miljöhandlingsprogram - achieve levels of air quality that do not give rise to significant negative impacts on and risks to human health and the environment Den tematiska strategin för luftföroreningar från 2005 (nu föremål för översyn) Takdirektivet (NECD) Luftkvalitetsdirektivet (AAQD) Sektorslagstiftning (IED, Euro-normer, NRMM, sjöfart ) Nationella och lokala program och åtgärder

Talande siffror Dålig luft beräknas leda till över 400.000 förtida dödsfall per år i hela EU (dålig luft syns direkt i sjukhusstatistiken) I genomsnitt förlorar vi i genomsnitt ca ett halvår av våra liv p.g.a. dålig luft; i svårt förorenade städer upp till 2 år! ("Yellow PM alert" (100 ug/m3) i Bryssel i år ökade antalet dödsfall från 400 till 425 under en vecka) Endast luftutsläpp från kolkraftverk beräknas kosta 15-43 miljarder per år (18,000 förtida dödsfall; 4 miljoner förlorade arbetsdagar) Dålig luftkvalitet kostar idag ca 250 1000 miljarder per år i EU Total kostnad för luftkvalitetsåtgärder i EU idag beräknas till ca 60 miljarder (0,5% av EU:s BNP) 75% ambitionsnivå ( gap-closure ) kan uppnås för 20% av max-kostnaden, till en totalkostnad på ca 4-6 miljarder/år - med kostnadseffektivitet på minst 5 till 1 Luftpolitiken del av grön ekonomi - stimulerar innovation och tillväxt

EUROBAROMETERN OM LUFTKVALITET: En majoritet (56%) av europeerna anser att luftkvaliteten har försämrats de senaste 10 åren (39% i Sverige)

EUROBAROMETERN OM LUFTKVALITET: 60% av europeerna anser sig vara dåligt informerade om luftkvalitetsproblemen

EUROBAROMETERN OM LUFTKVALITET: De flesta anser att vi (alla!) inte gör tillräckligt mycket åt problemen

EUROBAROMETERN OM LUFTKVALITET: 8 av 10 anser att EU bör föreslå nya åtgärder för att förbättra luftkvaliteten (84% i Sverige)

EUROBAROMETERN OM LUFTKVALITET: 51% av dem som känner till tak-direktivet (25%) anser att taken bör skärpas

EUROBAROMTERN OM LUFTKVALITET: 58% av dem som känner till luftkvalitetsdirektivet (25%) anser att kvalitetsnormerna bör skärpas

Preliminära övergripande målsättningar för EU:s nya luftstrategi 1. På kort sikt (2020): Fullt genomförande av existerande lagstiftning Inga överskridanden EU:s existerande luftkvalitetsnormer Inga överskridanden av existerande utsläppstak i EU:s takdirektiv Förverkligande av överenskomna utsläppstak för 2020 enligt Göteborgsprotokollet Existerande sektorslagstiftning genomförd fullt ut (IED, Euro-normer, Eco-design ) 2. På längre sikt (2030-50): Framsteg mot uppfyllande av EU:s övergripande luftkvalitetsmål Nya konkreta delmål för luftkvalitet till 2030 Nya konkreta utsläppstak I takdirektivet för 2025 eller 2030 Nya konkreta sektorsinitiativ (jordbruk, småskalig förbränning, sjöfart ) På sikt: översyn av luftkvalitetsdirektivet

Situationen idag: Många länder klarar inte EU:s gränsvärden för partiklar i luftkvalitetsdirektivet PM10 concentration In red: above EU limit values Percentage of the EU s urban population exposed to exceeding PM10 limits EU air quality standards 21 % 81 % WHO air quality guidelines Source: EEA Air Quality report 2012

Situationen idag: Många länder klarar inte EU:s gränsvärden för kvävedioxid i luftkvalitetsdirektivet NO2 concentration In red: above EU limit value Percentage of the EU s urban population exposed to exceeding NO2 limits EU air quality standards 7 % WHO air quality guidelines 7 % Source: EEA Air Quality report 2012

Situationen idag: Många länder klarar inte EU:s målvärde för ozon i luftkvalitetsdirektivet Ozone concentration Percentage of the EU s urban population exposed to exceeding O3 limits In red: above EU target value EU air quality standards 17 % WHO air quality guidelines 97 % Source: EEA Air Quality report 2012

Situationen idag: Vissa länder klarar inte utsläppstaken för kväveoxider i takdirektivet The emission ceilings shown are the aggregated EU-27 emission ceilings defined in Annex I and Annex II of the NECD. Annex II of the NECD does not define a ceiling for NH3. Projections are aggregates of the projections reported by individual Member States.

Metodiken: «gap-closure analysis» 1. Beräknar BASELINE = utsläppsnivåerna 2020, 2025 och 2030 under business-as-usual (endast existerande lagstiftning) Analys per sektor, per land och för EU som helhet Beräknar vad dessa utsläppsnivåer innebär för uppfyllande av luftkvalitetsdirektivet och takdirektivet år 2020 Beräknar vad detta får för effekter på hälsa och miljö Slutliga beräkningar presenteras i mars 2013 2. Beräknar MTFR = Maximum Technical Feasable Reduction; utrymmet för ytterligare utsläppsminskningar vid full tillämpning av bästa teknik Analys per sektor, per land och för EU som helhet Inga strukturella förändringar förutses (t.ex. klimatomställning) Beräknar vad detta får för effekter på hälsa och miljö Slutliga beräkningar presenteras i mars 2013

Metodiken: «gap-closure analys» (forts) 70,000 3. Identifierar lämplig ambitionsnivå (low/mid/high) 4. Analyserar och Identifierar optimal kostnadsfördelning för vald ambitionsnivå Mellan länder Mellan sektorer Utgör grunden för val av strategi och instrument Annual cost, benefit, M Annual cost, benefit, M 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0 50,000 45,000 40,000 35,000 30,000 25,000 20,000 15,000 10,000 5,000 Cost Benefit LOW MID HIGH MTFR Cost Benefit Metodiken bygger på avancerad datormodellering som kallas GAINS (Greenhouse Gas and Air Pollution Interactions and Synergies) och som också används för EU:s klimatpolitik. Beräkningarna utförs av (International Institute for Applied Systems Analysis) 0 LOW MID HIGH MTFR

Metodiken: «Gap-closure analys» Impacts 2020 Baseline Scenario 50% 75% 100% Gap Closure Scenarios Maximum Technicaly Feasible Reduction Scenario 6EAP Objective 1990 2000 2010 2020 2030 2050 2005

«Gap closure» exempel: utsläpp av partiklar 2.5 2.0 Baseline - CLE Baseline - MTFR Decarb - CLE Decarb - MCE gap closure range For 2020 and 2030 Million tons PM2.5 1.5 1.0 0.5 0.0 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Vi närmar oss slutfasen av översynen Evaluation phase Policy development phase Finalisation phase Council / EP Online consultations Stakeholder meetings x x x x x 2011 2012 2013

Sammanfattning Det finns mycket goda argument för att skärpa EU:s luftvårdspolitik och det pågår ett omfattande arbete för att så ska ske men timingen för nya miljöinitiativ är kanske inte den bästa (eurokrisen prio #1, 2 och 3...) Ambitionsnivån i höstens luftvårdspaket blir ett "lackmus-test" for EU:s moderna miljöpolitik Därefter väntar utdragna(?) förhandlingar med rådet och parlamentet Men på sikt kommer luften i Europa att bli allt bättre tack vare EU! EU som föregångsregion

TACK FÖR ORDET! Bidra aktivt till luftöversynen! Informera allmänhet och politiker om luftkvalitetsproblemen och ad man kan göra åt dem! Håll er uppdaterade! http://ec.europa.eu/environment/air/ review_air_policy.htm Läs min blogg! http://mingronavardag.blogspot.se/