Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet
|
|
- Amanda Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kväve i ett internationellt perspektiv Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet Gårdsjökonferensen 7 april 2016
2 Totaldeposition av kväve Markvattnets nitratkvävehalt
3 Internationella luftvårdsfrågor som rör kväve Försurningen N viktigare än S i många områden: NH 3, NOx -> Nitrat Biodiversitet: NH 3, NOx N som näringsämne M arknära ozon: Nox, VOC och metan -> Ozon Hälsa: kvävedioxid NO 2 och ammoniumnitrat-partiklar : NH 3, NOx - > psrtiklar
4 Alla föroreningar minskar European ECE-region Kväveoxider och ammoniak minskar långsammare än svavel
5 Försurning Sulfur in air and precipitation Nitrogen in air and precipitation EM EP Heleen de Wit 1st joint session EM EP-WGE sept
6 Försurningen fortfarande problem i kontinentala Europa: Schweiz: Årligt läckage av kväve R I MO AL BO MUU OL P R BR BB R U AW ZO G B AI BU F R AU OS S W LC WA R AF DI HA WI BR A WG HI MU BA ZB ZV ZBB LUB LU Basensättigu <15% >15-40% >40% Critical loads for conifers and deciduous trees : conifers: 2-4 kg N ha -1 a -1 ; deciduous : 4-5 kg N ha -1 a -1 S A Annual nitrogen deposition in forests: 23.5 kg / ha Annual acidifying inputs: 2 kmol / ha (85% N, 15% S) Braun et al. 2013
7 Kväve hotar fortsatt biodiversiteten
8 Eutrophication 2010: 63% (1,060,000 km 2 ) Acidification 2010: 7% (124,000 km 2 ) 2030 Baseline: 52% (870,000 km 2 ) 2030 Baseline: 3.3% (58,000 km 2 ) Source: IIASA (2015) Exceedance of Critical loads 2010 and 2030 according to EU s 8 baseline scenario
9 Source: CCE Critical load exceedance in Europe
10 Ozon ett problem som uppträder på olika skalor Lokalt i stora urbana områden Regionalt ozoneepisoder över Europa, östra Nordamerika etc. Norra hemisfären Bildas genom solljusinducerade reaktioner mellan kväveoxider, flyktiga organiska ämnen (VOC) och metan
11 Ozonhalterna har ökat under 1900-talet
12 Changing ozone profile: importance of flux-based approach Lettuce Barley Sugar beet Potato Tomato Alfalfa Oilseed Rape M aize Peas and beans Rice Wheat Soybean 40 ppb Threshold ozone conc (ppb) M7 ozone conc. required for a significant effect on yield* * From M ills and Harmens, 2011, ICP vegetation Food Security Report, / icpvegetation.ceh.ac.uk/ q The ozone profile has changed - peaks are falling and background is rising to just above/ below 40 ppb q Vegetation (e.g. crops) respond to ozone concentrations well below 40 ppb (i.e. the threshold in AOT40) Daily mean O 3 from ICP Vegetation sites (Jun Aug) Contribution to category (%) ppb 20-40ppb 40-60ppb >=60ppb P = 0.02 P = 0.38 P = 0.32 P = Year Example contribution to WGE trends report (2015)
13 Risk of ozone damage to ecosystems Forest Grassland POD = Phytotoxic Ozone Dose q Risk highest in central Europe and parts of southern Europe, where ozone concentrations are higher and/ or climate conditions conducive to high ozone uptake by vegetation
14 A warmer Arctic may lead to an earlier onset in the photosynthesis. This may lead to effects on forests and seminatural vegetation Annual variation in ozone concentrations at two sites in the North of Sweden Data from P-E Karlsson, IVL
15 Partiklar Smog episode over Paris, 18 M arch Large fraction due to transboundary pollution En betydande del av partiklarna utgörs av ammoniumnitrat
16 Råcker tekniska åtgärder till? Ammoniak M ycket kan åstadkommas genom tekniska åtgärder men vi behöver gå längre Ökad N effektivitet inom jordbrukssektorn Ändrade kostvanor mindre kött Kväveoxider Se till att trafikens utsläpp lever upp till avgaskraven Sjöfartens utsläpp
17 Ammonia remains a challenge for ecosystems and health
18 80% of NH 3 emissions emerge from 5% of the farms in the EU 100% NH 3 emissions # of farms 90% Share of all farms/ total NH 3 emitted 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Farm sizes: >500 LSU LSU 0 10% 0% NH3 emissions in EU-28 Farms in EU-28 The NEC proposal suggests measures for 3% of the farms, i.e., for large industrial animal holdings Source: IIASA-GAINS
19 Kväve är ett globalt problem Annual atmospheric deposition of reactive nitrogen compounds (kg N per hectare)
20 The WA GES of too much nitrogen Water quality Air quality Greenhouse balance Ecosystems Soil quality
21 Coastal areas and nutrient pollution
22 Kväveproblemet kommer att öka Ökande befolkning Ändrad kost mer kött i stället för vegetarisk föda Ökat intresset på den internationella agendan Flera FN-initiativ inklusive SDG
23 Ten key actions Agriculture 1. Improving nitrogen use efficiency in crop production 2. Improving nitrogen use efficiency in animal production 3. Increasing the fertilizer N equivalence value of animal manure Transport and Industry 4. Low-emission combustion and energy-efficient systems 5. NO x capture and utilization technology Waste & Recycling 6. Improving food supply efficiency & reducing food waste 7.Recycling nitrogen (and phosphorus) from waste water systems Societal consumption patterns 8. Energy and transport saving 9. Lowering the human consumption of animal protein Integration 10.Spatial optimization and integration
24 Tack för uppmärksamheten
Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt
Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt Denna vecka firar vi 40-årsminnet av FNs miljökonferens i Stockholm Sveriges bidrag till konferensen var en rapport Case study kring svavel och försurning
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merLuftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011
Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Anna Engleryd 1 UNITED NATIONS ECONOMIC COMMISSION FOR EUROPE Skrevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 parter 8 protokoll
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merSveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merEkonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,
Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv Stefan Åström, IVL, 2014-04-10 Huvudbuskap Förslaget till ett reviderat Utsläppstaksdirektiv är det första inom luftområdet
Läs merÖversynen av EU:s luftpolicy
Översynen av EU:s luftpolicy - Lärdomar och framtidutsikter - Ulf Björnholm Ottosson DG Miljö, enhet C3 (Industriutsläpp, luftkvalitet och buller) SCARP slutkonferens, Stockholm, 14-15 mars 2013 En omfattande
Läs merKan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning
NR B 2143 OKTOBER 2014 RAPPORT Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning Indikationer från ambitiösa utsläppsscenarier i utvalda Europeiska länder Stefan Åström, Maria
Läs merBiogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,
Biogasens möjligheter i Skåne Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Landskrona, 2017-04-05 Disposition» Biogas Syd» Samhällsekonomiska effekter» Biogasens potential i regionen»
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merKonsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se
Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF
Läs merVästsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa Activities in Western Sweden for Sustainable Development Finansiärerna av GAME:s projektresurs under 2013 är: Västra Götalandsregionens Miljönämnd Göteborgs
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merGlobala trender inom miljöoch klimatområdet. Peringe Grennfelt IVL Svenska Miljöinstitutet 6 mars 2008
Globala trender inom miljöoch klimatområdet Peringe Grennfelt IVL Svenska Miljöinstitutet 6 mars 2008 or på den lobala öagendan Globalisering och transporter Kväve Livgivare och problem Luftföroreningar
Läs merTroposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring
Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt
Läs merBiogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Läs merWATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten
WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten 2017-10-06 JPI WATER WATERWORKS2017 Mats Svensson 1 Hej EU Joint Programming Initiative Det övergripande syftet med den JPI:er, gemensam programplanering,
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merVilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
Läs merSätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers
Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers Avtal förr och nu Förr Nu Komplex påverkan på tredje part Sämre luft Exponering för gifter Buller
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs mersystems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar
Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy
Läs merHur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?
Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet
Läs merBidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?
Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Seminarium: Hållbara Material Vilken kunskap behöver vi? Chalmers, 10 september 2012 Göran Berndes Fysisk resursteori Institutionen
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merJonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,
2018-03-21 Master s programme INDUS TRIAL ECOLOGY Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap M Chalmers, 180320 Industrial ecology övergripande syfte Utbilda ingenjörer som kan bidra till
Läs merMiljömålen i ett nytt klimat
Miljömålen i ett nytt klimat CLEO- Climate Change and Environmental Objectives Gårdsjökonferensen i Stenungsund 2012 Filip Moldan IVL Svenska Miljöinstitutet, med bidrag från många! www.cleoresearch.se
Läs merThe Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merEU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Läs merSCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA
SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA sca Om du vill veta mer om SCA och vårt arbete sca.com Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs livscykel
Läs merEkologiska kretsloppsgårdar i praktiken Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS) To save the Baltic Sea, the climate, biological diversity and produce high quality food Artur.Granstedt@jdb.se
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merEnvironment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
Läs merGlobala problem och lokala lösningar
Globala problem och lokala lösningar Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar Climate change
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merVattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet
Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger
Läs merBehöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merEU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario
Läs merSjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
Läs merVälkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merPå väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Läs merMiljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet
Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet Christel Cederberg & Martin Persson Livsmedelsforum 11 oktober 2018 PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment)
Läs merPartiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merÖstersjön Problemen och lösningarna
Östersjön Problemen och lösningarna Magnus Enell Industriell ekologi Elma diskussion den 19 september 2016 Advokatfirman Bird & Bird Norrlandsgatan 15, Stockholm Vem förorenar Sverige? Svensk och utländsk
Läs merFörord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8
Förord Naturmiljön i siffror vänder sig till alla som vill veta mer om miljön i Sverige: politiker, institutioner, företag, skolor, studieförbund, massmedia och enskilda personer. Det är vår förhoppning
Läs merKvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merCirkulär ekonomi - vision och verklighet
Cirkulär ekonomi - vision och verklighet Initiativ inom EU för att öka resurseffektivitet, minska importberoende av råvaror samt att minska mängden avfall. Call: H2020-WASTE-2015-two-stage 3 topics are
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merAvtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen
Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Christel Cederberg KSLA seminarium 5 December 2018 Innehåll Bakgrund om den ökande handeln och importen av mat PRINCE-projektet motiv och upplägg
Läs merResultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005
Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC-06 23 september 2005 Resultat av utökad första planeringsövning - Tillägg av ytterligare administrativa deklarationer - Variant (av case 4) med
Läs merSCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies
SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies 2017 2020 John Munthe, IVL; Annica Ekman SU MISU; Joakim Langner,
Läs merluft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
FRISK LUFT ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merOur mission. Sustainable engineering and design A powerful driver for Sweco s business. to actively contribute to a sustainable development
Sustainable engineering and design A powerful driver for Sweco s business Andreas Gyllenhammar, Chief Sustainability Officer, Sweco Our mission to actively contribute to a sustainable development Environmental
Läs merEnergimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv
Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Bo Normark Power Circle Det kan vara svårt att spå.. I slutet av 1960-talet genomfördes ett antal intervjuer med 24 personer. De skulle uttala
Läs merUtmaningar och lösningar inom Water Footprint
Utmaningar och lösningar inom Water Footprint - exempel på metoder, projekt och ågärder - behov av tillämpad forskning och utveckling Workshop 2013-05-13 i Kristianstad om Vattenallians Elin Eriksson,
Läs merLustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Klemedtsson Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Nässjö 2014-03-11 N 2 O, nu den tredje viktigaste långlivade
Läs merTETRA Chemicals Europe
TETRA Chemicals Europe Company presentation 2016 2016-04-05 2013 TETRA Chemicals Europe 1 TETRA Chemicals Europe The CC Specialists Leader in the production and distribution of CC (Calcium Chloride) Unique
Läs merÄr passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Läs merThe ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg
The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa
ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merÖstersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt
Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,
Läs merKemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer
Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aschebergsgatan 44 Box 53021 400 14 Göteborg Kemiska reaktioner i inomhusluft? = sant Atmosfärkemi
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merEffekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?
Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merLustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Uppsala 2015-01-21 Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa
Läs merLäkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting
Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merKundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merSLB 1:2012. Luften i Stockholm
SLB 1:212 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 211 Luften i Stockholm Årsrapport 211 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Abstract... 8 Så kontrolleras luften i Stockholm... 11 Mätstationer och mätkomponenter...
Läs merMiljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,
Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en
Läs merNationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015. Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1
Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1 Jag ska prata om EU Joint Programming Initiatives Forskningsutlysningen Waterworks2014 Hur man söker Var mer information finns 2015-04-30 Presentationsnamn Namn
Läs merEnergiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merSoil Security - Ett seminarium om markens värde
Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?
Läs mer