Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Norrlandstingens regionförbund

Sydöstra sjukvårdsregionen

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Neuroteam

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Antal % % % % % % Min-max Riket

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Prehospitalt omhändertagande

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Habilitering och rehabilitering

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

-Stöd för styrning och ledning

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Din rätt till rehabilitering

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Vårdprogram Stroke Psykolog

Vägledning för en god palliativ vård

Innehållsförteckning

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

MS och kognitiv påverkan

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Kommunal hälso- och sjukvård

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

Patientlag

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Interprofessionell samverkan astma och kol

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Triangelrevisioner Strokevård

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping


Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Att leva med ett dolt funktionshinder

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

När huvudet känns som en torktumlare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Vårdresultat för patienter 2017

Superkontaktombudsträff. 10 oktober 2017

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Transkript:

Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad F18 Nedsatt minne efter stroke Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion F22 Nedsatt Träning i Stor problemlösning kompensatoriska sförmåga och exekutiv förmåga efter tekniker för att öka problemlösningsförmågan stroke Måttlig till stor Effekt av åtgärd (evidens) Vid minnesstörning efter stroke leder träning med kompensatoriska tekniker till minskade symtom, ökad självständighet eller bättre livskvalitet (konsensus). Vid störning i problemlösning och exekutiv förmåga efter stroke kan träning av problemlösningsförmåga n med hjälp av kompensatoriska tekniker leda till: ökad problemlösningsförmåga ökad förmåga att klara aktiviteter i dagliga livet ökat oberoende ökad delaktighet och livskvalitet (beprövad erfarenhet genom ett systematiskt konsensusförfarande). Kostnad per effekt (evidens) Prioritet Motivering till rekommendationen Ej bedömd 3 Åtgärden leder till minskade symtom samt ökad självständighet och livskvalitet. Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande. Ej bedömd 3 Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden leder till ökad problemlösningsförmåga, ADLförmåga och delaktighet. Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande. Rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda träning i att använda kompensatoriska tekniker till personer med nedsatt minne efter stroke. Hälso- och sjukvården bör erbjuda träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan till personer med nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke. 2

Minnesfunktioner Arbetsminne / Långtidsminne Procedurminne Episodiskt minne Semantiskt minne Problemlösningsförmåga Exekutiva funktioner Initiativförmåga Förstå orsak samband Planera och organisera Skapa struktur i vardagen Uppfatta, koda in, lagra Plocka fram information Nedsättningar ger konsekvenser för Fungerande i vardagen Social delaktighet Fritid Arbete / studier Självuppfattning 3

Socialstyrelsen nationell nivå 14 500 personer som är aktuella för rehabiliteringsinsatser Minne 10% av strokepatienter Hälften får insatser idag Behandling om 32 tim hos arbetsterapeut alt. neuropsykolog Behov av 7 arbetsterapeuter och 7 psykologer inom hälsooch sjukvården Cirka 7 miljoner kronor per år Problemlösning 10% av strokepatienter Hälften får insatser idag Behandling om 32 tim hos arbetsterapeut alt. neuropsykolog Behov av 7 arbetsterapeuter och 7 psykologer inom hälsooch sjukvården Cirka 7 miljoner kronor per år 4

F17 Samtalsstöd Rad Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd (evidens) Kostnad per effekt (evidens) Prioritet Motivering till rekommendationen Rekommendation F17 Emotionella och psykiska reaktioner efter stroke Samtalsstöd Måttlig till stor Vid emotionella och psykiska reaktioner efter stroke leder samtalsstöd till minskade symtom relaterade till emotionella och psykiska reaktioner samt bättre livskvalitet (konsensus). Ej bedömd 3 Åtgärden leder till minskade emotionella och psykiska symtom samt ökad livskvalitet. Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande. Hälso- och sjukvården bör erbjuda samtalsstöd till personer med emotionella och psykiska reaktioner efter en stroke. Depression Oro / Ångest Posttraumatiskt stressyndrom Ökad känslosamhet Nedsatt självkänsla/självförtroende 5

Rekommendation från socialstyrelsen Möjlighet till samtalsstöd behöver finnas genom hela vårdkedjan Fokus på reaktioner relaterade till själva strokeinsjuknandet Men också på reaktioner som kan uppstå senare då personen behöver lära sig hantera de konsekvenser som en stroke kan medföra Samtalsstöd kan ges av olika professioner som har särskild kunskap om stroke. Tillgång till psykologer med neuropsykologisk inriktning eller kuratorer är dock önskvärt 6

Socialstyrelsen nationell nivå 14 500 personer som är aktuella för rehabiliteringsinsatser Emotion 150 000 personer med tidigare insjuknande i stroke där behovet inte kan uppskattas 20% av nyinsjuknade strokepatienter Hälften får insatser idag Behandling om cirka 12 timmar hos kurator eller psykolog Behov av ca 11 kuratorer / psykologer inom hälso- och sjukvården 6 miljoner kronor per år på nationell nivå. 7

VGR 3800 stroke per år / 2400 med rehabiliteringsbehov (http://www.natverken.se/media/7896/stroke-vardbehov-i-vastra-gotaland-160229.pdf) 10% - 240 pers. med av behov kompensationsträning av minne 10% - 240 pers. med behov kompensationsträning av problemlösning 20% - 480 pers. med återkommande behov emotionellt stöd Utifrån socialstyrelsens beräkningar nås endast ca 50% av rehabiliteringsinsatser idag 8

VGR Strokeenheter / akutinsjuknande Tidig rehabiliteringsfas i regel ej aktuellt med rehabilitering av minne, problemlösning eller emotion - men screening för behov av stödinsatser och vårdplanering Viktigt med tillgång kurator/psykolog för tidiga emotionella reaktioner Låg tillgång neuropsykolog, spec. utanför Göteborg Medicinsk rehab, öppenvård Ej tillgänglig för alla, åldersbegränsning Ojämn tillgång inom regionen - väntetider, behandlingsperioder, uppföljning och långtidsstöd Avgränsade behandlingstider Rehabilitering inom primärvård Ojämn tillgång till neurovårdsteam inom VGR, saknas i flera kommuner Ojämn kompetens i neurovårdsteamen Når ej ut till alla patienter Långa avstånd i delar av regionen Efterfrågas fler professioner, neuropsykolog, kurator och läkare direkt kopplade till teamen Närhälsan - ej tillräcklig strokekompetens, ex. hos psykolog, kurator m fl. Kommunen Minnesträning sker i förflyttning Samtalsstöd kurator finns inte och det är inte lagstadgat att det skal finnas i kommunens uppdrag Knapphändig eller obefintlig överrapportering/ koordination av lindrig / måttlig stroke Överrapportering av bedömning/behandling vid nedsatt kognitiv förmåga förekommer sällan 9

Strokeenheter / akutinsjuknande Förslag Strokepatienter på strokeenheter för rätt bemötande Koppla neuropsykolog och kurator till strokeenheter för screena kognition och emotion som underlag för planering och överrapportering till nästa instans Medicinsk rehabilitering Se över tillgänglighet och antal platser för lika vård Information om riktlinjer för anpassa behandlingsinsatser och behandlingstider Rehabilitering inom primärvård Regelbunden uppföljning m checklista hos fast vårdkontakt identifierar rehabiliteringsbehov, även av dolda funktionshinder: kognition och emotion Information om riktlinjer för anpassa behandlingsinsatser och behandlingstider Utveckla neuroteamen med neuropsykolog, kurator. Även läkare. Ev. konsultverksamhet från medicinska rehabiliteringsenheterna till neuroteam och närhälsa Utöka med arbetsterapeut, neuropsykolog och kurator med minst socialstyrelsens rekommendationer Kommunal rehabilitering Information om riktlinjer för anpassa behandlingsinsatser och behandlingstider Kunna erbjuda träning i att använda kompensatoriska tekniker till personer med nedsatt minne vid förflyttningar och i ADL Kunna erbjuda träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmå ga och exekutiv förmåga Anställa kurator för samtalsstöd, praktisk guide Fast vårdkontakt Tvärprofessionella team mellan primärvård och kommunalvård 10