Svenska utskottet Beläggning Rapport huvudämne 2013/2014 Kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling.
Kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling NVF s utskott Beläggningars huvudämne 2013/2014 är kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling. Rapporten presenteras på förbundsutskottsmötet i Silkeborg i juni 2014. Arbetet med huvudämnet visar på de svenska erfarenheterna av olika kontraktstyper där syftet har varit att skapa utrymme för entreprenörer att utveckla sina produkter och, inte minst, sin organisation. En upphandlingsform med krav på funktion hos asfaltbeläggningen istället för krav på ingående material skapar möjligheter att få fler att tänka till och hitta bättre lösningar. I Sverige har man arbetat med många olika typer av funktionsupphandlingar för det statliga och kommunala vägnäten sedan 1980-talet. Det har medfört att det idag finns ett antal varianter att använda. Upphandling med funktionella krav är standardiserade på många investeringsobjekt hos Trafikverket idag. Samtidigt upphandlas stora volymer underhållsbeläggningar med långa funktionstider på det högtrafikerade vägnätet med funktionella krav på vägytan. Även i kommunerna finns några olika varianter av upphandlingar i syfte att driva innovation och utveckling. Användningen är dock främst begränsad till Göteborgsområdet, där det finns lång erfarenhet av upphandling av funktionella krav på beläggning. Upphandlingar med krav på vägytan finns också, men i begränsad omfattning. Med hjälp av huvudämnet vill beläggningsutskottet ge en statusrapport för vad som skett inom upphandlingsområdet. Arbetet med att jämföra kontraktsformerna mellan de olika nordiska länderna väntas fortsätta under kommande år. Denna rapport innehåller en matris med kommentarer kring olika upphandlingsformer och deras inverkan på innovation och utveckling. Matrisen kompletteras med en sammanfattning samt två rapporter som tidigare beskrivit kommunal respektive statlig upphandling med funktionella krav. Rapporterna har utarbetats med hjälp av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och Förnyelse i anläggningsbranschen (FIA). Arbetsgruppen hos Svenska utskottet Mansour Ahadi, Svevia Nicklas Göransson, ÅF Torbjörn Jacobson, Trafikverket Björn Kalman, VTI Henrik Sjöholm, Skanska Sven Fahlström, Nynas Håkan Hakeröd, NCC Lars Jansson, Peab Åke Sandin, Göteborg Stad Mats Wendel, Trafikverket
NVF 33 Utskott Beläggning Huvudämne 2013-2014 TABELL 1. KONTRAKTTYPER I TRAFIKVERKET (Underhållsbeläggningar) Kontrakttyper Typisk användning Karakteristika Krav som ställs på beläggningen Övriga kommentarer Traditionell upphandling av ett eller flera objekt i grupper. Standardlösning, beställaren väljer produkt och kvalitet. Vägar där underlaget oftast inte lämpar sig för totalentreprenad. Krav på ingående material, färdig asfaltsmassa samt beläggning, exempelvis hålrum. Traditionell utförandeentreprenad står för 85 % av total budget, och ca 95 % av antal objekt. Ramavtal kopplat till drift. (Skåne) Upphandlas tillsammans med driftområde. Geografiskt område, alla typer av vägar. Krav på ingående material, färdig asfaltsmassa samt beläggning, exempelvis hålrum. Framförallt södra delen av Sverige. Minskad omfattning, på väg att fasas ut. Ett eller flerårigt ramavtal (Väst) Avtal skrivs med ett antal entreprenörer. Ej med specifika objekt. À-pris lista. Används för att balansera ojämnheter i budget/tilldelning. Krav på ingående material, färdig asfaltsmassa samt beläggning, exempelvis hålrum. Används för att att underlätta vid tilläggsarbeten och ökad tilldelning i budget. Utförandeentreprenad med funktionskrav (avser en åtgärd) Totalentreprenad med funktionskrav på beläggningslager Enstaka objekt. Beställaren styr ibland typ av metod, tjocklek etc. Exempelvis spårkrav efter 5/7 år eller krav på prall <28. Enstaka objekt. Krav skall uppfyllas vid överlämnande, därefter traditionell garanti. Provning av funktionella egenskaper. Provning av funktionella egenskaper. Slitage, stabilitet, vägyta. Slitage, stabilitet. Utvecklingspotential inom prop. och materialval. Utvecklingspotential inom prop. och materialval. Totalentreprenad med krav på vägytans egenskaper/tillstånd. Objekt med kända förhållanden, avseende bärighet och utformning. Byggda vägar. Större projekt och större vägar. Har ej förekommit. Provning koncentrerad till vägyta under långa entreprenadtider, med flera åtgärder. Exempelvis jämnhet, friktion, sprickor, stensläpp. Varierande objekt, från 50 km till 200 km. Ökad ansvar för entreprenören. Partnering Har ej förekommit. OPS/PPP Innovationsupphandling (ny teknik/nya produkter) Upphandlingsform som möjliggör avsteg från lagen om offenlig upphandling (LOU). Upphandling av idag icke känd lösning. Ny teknik/nya produkter. Beställaren tar större ansvar för produkten/tekniken. Varierande, de krav som är lämpliga för lösningen. Inte priset som avgör. 1
NVF 33 Utskott Beläggning Huvudämne 2013-2014 TABELL 2. KONTRAKTTYPER I TRAFIKVERKET (Investeringsobjekt) Kontrakttyper Typisk användning Karakteristika Krav som ställs på beläggningen Övriga kommentarer Utförandeentreprenad (70 % av total budget) Alla typer av vägar. Standardlösning, beställaren väljer produkt och kvalitet. Krav på ingående material, färdig asfaltsmassa samt beläggning, exempelvis hålrum. Totalentreprenad (30 % av total budget) Alla typer av vägar. Minimistorlek på objekt. 5-10 års garantitid alternativt entreprenadtid på 20 år inkl drift. Krav på tillstånd på vägyta (eventuell bärighet). Har ej förekommit. OPS/PPP 2
NVF 33 Utskott Beläggning Huvudämne 2013-2014 TABEL 3. KONTRAKTTYPER I KOMMUNER Kontrakttyper Typisk användning Karakteristika Krav som ställs på beläggningen Övriga kommentarer Ett eller flerårigt ramavtal. Standardlösning för kommunerna. Både stora och små kommuner. A -pris lista. Krav på ingående material, färdig asfaltsmassa samt beläggning, exempelvis hålrum. Traditionell upphandling av ett eller flera objekt i geografiska zoner. Endast de större kommunerna. Krav på ingående material, färdig asfaltsmassa samt beläggning, exempelvis hålrum. Utförandeentreprenad med funktionskrav Ett antal utvalda objekt samt eventuell á-prislista. Provning av funktionella egenskaper. Slitage, stabilitet samt vägyta. Göteborgsområdet. Utförandeentreprenad med funktionsansvar. Totalentreprenad med funktionskrav under längre tid. (Modell Danmark) Á-prislista med typytor som har funktionskrav på vägyta. Kommunen väljer ut objekt ihop med entreprenören. För stabila långsiktiga underhållsåtgärder med fastlagd budget. Provning av funktionella egenskaper. Stora insatser i början av kontraktstiden. Vägyta, jämnhet. Sammanvägd bedömning av olika vägytekrav för att få en status på vägytans skick. Ramböll-modellen. Exempel på kommuner Solna, Gävle, Helsingborg mfl. Ett projekt i Sverige, Mariestads kommun. Har ej förekommit. Partnering Har ej förekommit. OPS/PPP Innovationsupphandling (ny teknik/nya produkter) Har ej förekommit. 3
NVF 33 Utskott Beläggning Huvudämne 2013-2014 TABELL 4. FÖRDELAR OCH NACKDELAR Kontrakttyper Fördelar Beställare Fördelar Entreprenör Nackdelar Beställare Nackdelar Entreprenör Traditionell upphandling av ett eller flera objekt i grupper. Ramavtal kopplat till drift. Flerårigt ramavtal Utförandeentreprenad med funktionskrav (avser en åtgärd) Totalentreprenad med funktionskrav på beläggningslager Totalentreprenad med krav på vägytans egenskaper/tillstånd. Partnering OPS/PPP Trygghet, lägre kompetenskrav, fler kan beställa basvaror (enligt recept). Klara spelregler. Färre upphandlingar. Väldigt flexibelt Skapar smidigare upphandlingar. Förlängd säsong. Får tillgång till företagskoncept. Speglar trafikantkrav. Får tillgång till företagskoncept. Speglar trafikantkrav. Ekonomsikt fördelaktigt för beställaren. Oförstörande provning. Kan lösa tidspress. Bygger upp förtroendet. Kan ta del av entreprenörens lösningar. Klar mängd, lättare att kalkylera. Standardlösning. Klara spelregler. Styra valet av åtgärd. Styra och planera långsiktigt. Förlängd säsong. Trygghet i volymer samt etablering på marknaden. Styra och planera långsiktigt. Kan använda företagskoncept. Kunskapskonkurrens. Ej styrd av traditionellt regelverk. Större engagemang. Räkna hem det ekonomiskt på flera år. Oförstörande provning. Bygger upp förtroendet. Kommer in tidigt i processen. Egna lösningar. Delat ansvar. Inte så flexibelt Svårt att veta konkurranskraft i priserna. Hämmar konkurrens. Färre som lämnar pris? Riskerar monopol. Möjlig beroendesituation mot E. Upplevd otrygghet att frångå traditionellt regelverk. Upplevd otrygghet att frångå traditionellt regelverk. Upplevd otrygghet att frångå traditionellt regelverk. Kräver mer gediget upphandlingsunderlag och passar endast för byggda vägar med förutsägsbar trafikutveckling. Osäkert slutpris. Ingen erfarenhet i Sverige. Politiskt ovilja. Enkelspårigt, endast standardlösningar. Svårkalkylerat. Stora risker. Är du inte med från början missar du flera år. Större risker genom ökat ansvar. Högre krav på att hela kedjan fungerar. Större risker genom ökat ansvar. Högre krav på att hela kedjan fungerar. Större risker genom ökat ansvar. Ansvar för underliggande konstruktion. Högre krav på att hela kedjan fungerar. Osäkerheter i projekt och ansvarsfördelningar ger svårigheter i slutpris. Främjar/hämnar utveckling/kvalitet i inom asfaltsbranschen. Hämnar. Utveckling i samband med ändring av regelverk. Eventuell utveckling i objekten. Hämnar. Utveckling i samband med ändring av regelverk. Eventuell utveckling i objekten. Hämnar. Utveckling i samband med ändring av regelverk. Eventuell utveckling i objekten. Eventuell utveckling i objekten. Nya produkter ch utveckling inom provning. Ökad kunskap hos personal. Främjar. Nya produkter ch utveckling inom provning. Ökad kunskap hos personal. Ger underlag till utveckling av regelverk. Främjar. Nya produkter ch utveckling inom provning. Ökad kunskap hos personal. Ger underlag till utveckling av regelverk. Främjar. Främjar. 4
NVF 33 Utskott Beläggning Huvudämne 2013-2014 Innovationsupphandling (ny teknik/nya produkter) Möjlighet till nya lösningar som driver utveckling. Löser upphandlingsproblem vid specialsituationer. Fördelning av risk. Ovan upphandlingsform, osäker slutkostnad. Större anbudskostnad om inte ersättning för anbudskostnad. Driver utvecklingen framåt. TABELL 5. EGENSKAPER OCH TESTMETODER Egenskap/Funktion Använd testmetod Behov av utveckling av testmetod (gärna med kommentar) Nötningsresistens/Prall SS-EN 12697-16 Stabilitet/Dynamisk kryp SS-EN 12697-25 Beständighet/ITSR (Vattenkänslighet) TRVMB 704 Under översyn, revidering på gång. Svårighet med repeterbarhet. Fungerar på slitstarka beläggningstyper. Användning har minskat på senare år. Standardtest för bindlager. Finns mycket erfarenhet. Standardiserad utrustning i Sverige. Kommer troligtvis kompletteras med wheeltrack framöver. Standardtest, finns mycket erfarenhet. Ej utslagsgivande vid tillsättning av vidhäftningsmedel. Styvhetsmodul FAS Metod 454-98 Flera metoder används idag. Utveckling mot användning av masterkurvor. Cykelkomfort Jämnhet (längsled) Jämnhet (tvärled) Lasermätning VVMB 122 (mätbil, IRI), VVMB 107 (rätskiva) VVMB 122 Spår Ny metod, beskrivning finns på SKLs hemsida. www.skl.se Används vid inventering av cykelvägnät, enklare variant av laserbilsmätning med fokus på längsprofilen. Ny version på gång. Fokus på att kunna använda mätdatan på rätt sätt. Enklare mätmetoder i olika skeden i projekten för att kunna optimera objektet. Ny version på gång. Fokus på att kunna använda mätdatan på rätt sätt. Enklare mätmetoder i olika skeden i projekten för att kunna optimera objektet. Friktion VVMB 104 Ny svensk metod på gång för att öppna upp för fler mätutrustningar. Saknas standardisering. Tjällyftning TRVMB 301 Används vid totalentreprenader på investeringsobjekt. 5
NVF 33 Utskott Beläggning Huvudämne 2013-2014 Bärighet VVMB 114 Används vid totalentreprenader på investeringsobjekt. Idag inte möjligt att mäta i trafikfart och få ytor istället för att bara få enskilda punkter. Tvärfall Sprickor Tjälsprickor VVMB 122 (mätbil), VVMB 107 (rätskiva) VTI Meddelande 916:2001 och Bära och Brista Bära och Brista Används vid totalentreprenader på investeringsobjekt. Används normalt inte vid underhållsbeläggningar pga ekonomiska konsekvenser. Används vid totalentreprenader på investeringsobjekt. Kvantifieringsmetod saknas, endast okulär bedömning i nuläget. Används vid totalentreprenader på investeringsobjekt. Kvantifieringsmetod saknas, endast okulär bedömning i nuläget. Potthål Bära eller Brista Kvantifieringsmetod saknas, endast okulär bedömning i nuläget. 6
Efter ca 30 års erfarenheter så prioriterar Trafikverket så här; Vägytekrav för vägområden 15 års kontraktstid på välbyggda vägar. Medelspårdjup ca 8 mm. Under entreprenadtiden. Totalt Ca 750 km Europaväg är upphandlat 2014 och volymen ökar. Vägytekrav på objekt (två varianter) 5-7 års funktionstid ca 10 objekt per år. Årskostnadsupphandling efter entreprenörens förslag. Tre objekt upphandlas 2014. Utförandeentreprenader med funktionskrav på asfalt beläggning/asfaltmassa Stabilitetskrav för bindlager Prallkrav för slitlager med återvinning. Totalentreprenader för nybyggnadsobjekt Stor andel av nybyggnadsprojekten. 10 års funktionskrav på vägyta, normalt max 13 mm spår. Förbundsutskottsmöte i Silkeborg 2014
Kommunala modeller, Göteborgsmodellen Massa / Vägyta Tjocklek Stabilitet (Dyn. kryp) Slitage (Prall) Vattenkänslighet Textur Tvärfall Jämnhet Friktion* Flexibilitet* Stenlossning* * ) Under garantitiden och efter fem år Vid krav på spårdjup Spårdjup (12 mm/5 år) Textur Tvärfall Jämnhet Friktion Flexibilitet Stenlossning Vid slutbesiktning, under garantitiden och efter fem år Förbundsutskottsmöte i Silkeborg 2014
Kommunala modeller, Rambölls modell Typgator 5-15 olika kommunala vägtyper presenteras för entreprenörerna för att prissättas med typlösningar. Kombineras med traditionell á-pris modell för övriga vägar. Kravspecifikation Spårdjup (9 mm/5 år) Textur Tvärfall Jämnhet Friktion Flexibilitet Stenlossning Vid slutbesiktning, under garantitiden och efter fem år Förbundsutskottsmöte i Silkeborg 2014
Förbundsutskottsmöte i Silkeborg 2014
Ramböll RST Pop-version--- Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar Slutversion 2007-03-29
Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar Slutversion c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Datum 2007-03-29 Uppdragsnummer 61780513246 Utgåva/Status Slutversion Peter Ekdahl, Ramböll - Robert Lundström, NCC
Innehåll 1. Ställ krav på funktion och inte teknik 2 2. Vad är funktion och vilka krav kan man ställa? 3 3. Förändringar i organisation och ansvarsfördelning 4 4. Anbudshandling 6 5. Positiva erfarenheter från de som provat 7 6. Tre sätt att upphandla med funktionskrav 8 6.1 Funktionskrav på beläggningslager och vägyta 8 6.2 Funktionskrav på vägyta och objekt 9 6.3 Funktionskrav på hela områden 10 7. Tio gyllene regler 12 8. Vanliga frågor och svar 13 c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Funktionellt asfaltunderhåll POP-version Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 1 av 14
1. Ställ krav på funktion och inte teknik I många sammanhang känns det tryggt och enkelt att använda metoder som vi känner till och har använt förut. Detta gäller även vid val av upphandlingsoch kravställningsform för kommunal väghållning. Ändå kan det finnas klara fördelar med att prova nya arbetsmetoder t ex funktionskrav. Vi vet normalt vilket slutresultat som önskas. Man kan då ställa sig frågan varför vi ibland (med tekniska specifikationer) ställer krav på hur det ska byggas och vad det skall innehålla när vi istället kan ställa kraven på hur slutprodukten motsvarar behov och förväntan som finns hos från brukare, omgivning och beställare. Parallellen kan dras till hur en vanlig konsument köper en TV. Då har man ofta funktionen som främsta utgångspunkt (t ex bildkvalitet, design, garantier och hållbarhet) i förhållande till priset. Vad tillverkaren har stoppat in för komponenter och hur han gjort detta spelar mindre roll för de flesta. Om man överför detta på hur vi traditionellt handlat underhållsbeläggningar ser man en klar skiljelinje. Här har man istället fokuserat på de ingående komponenterna och tekniken. Krav på stenkvalitet, kornkurva, bitumenhalt och sort, hålrum med mera har då varit vanligt. Hur produkten fungerat sedan har utföraren haft ett relativt litet ansvar för. Tanken med funktionskrav är att den som har närmst beröring med funktion respektive teknik också skall ha ansvar för just detta. Utföraren fokuserar på tekniken och beställaren på funktionen. Undersökningar har visat att de kommuner som ännu inte provat funktionskrav ofta tror att det är svårt, konkurrenshämmande för mindre entreprenörer, teknikovänligt m m. De som provat arbetsformen har däremot oftast motsatta erfarenheter; man har kunnat göra en bättre beskrivning av slutprodukten (säkra, användbara, beständiga och komfortabla gator) och har ofta fått ett lågt pris. En bra dialog har uppnåtts med entreprenören och nya produkter har börjat användas i större omfattning. Man har bland annat också bedömt att konkurrenssituationen varit opåverkad. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc En ofta nämnd besparing genom funktionskrav är 10-20%. 10% av det kommunala beläggningsunderhållet i Sverige skulle innebära minskade kostnader på ca 85 mkr/år. Alternativt kan man använda dessa resurser för att minska en eftersläpning i beläggningsunderhåll. Med denna potential kan man undra om kommunerna har råd att inte jobba med funktionella krav? Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 2 av 14
2. Vad är funktion och vilka krav kan man ställa? Funktionella egenskaper är egenskaper som påverkar trafikanternas eller samhällets kostnader, körkomfort och drifttid, säkerhet och miljö. Som belägg för detta kan man notera att det finns en dokumenterad koppling mellan en gatas kondition och trafikanternas och samhällets brukarkostnader. Detta betyder att vägytan är en bra indikator på dess funktion för brukaren och därmed att vägytans tillstånd kan användas som bas för funktionell kravställning. Hastighet Säkerhet Komfort Skador på fordon Däckslitage Bränsleförbrukning Godsskador Buller Nedsmutsning Livslängd Vinterväghållning Spårdjup 2 1 2 1 1 1 1 1 2 3 2 Spårform 2 2 1 1 1 1 1 0 0 2 Ojämnhet 3 2 3 3 2 3 3 2 1 3 2 Megatextur 2 2 3 3 2 3 3 3 1 2 2 Makrotextur 0 0 2 1 3 3 0 3 1 0 2 Mikrotextur 0 0 0 0 3 1 0 1 0 0 0 Friktion 3 3 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Retroreflektion 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Tvärfall 1 1 1 1 1 1 0 0 1 2 0 Vattengenomtränglighet 2 2 2 0 0 1 0 1 3 1 2 Bärighet 0 0 0 0 0 1 0 0 0 3 0 Styvhet 0 0 0 0 0 2 0 1 0 0 0 Figur 1 Effektsamband, VTI notat 71-2000 c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Det är viktigt att de krav som ställs kan mätas eller följas upp på ett bra sätt, antingen visuellt med en avsyning eller med någon objektiv mätmetod. Det är också viktigt att ställa lagom hårda krav så att priset blir rimligt och nivån möjlig att nå för utföraren. Grundläggande är att man inte blandar tekniska specifikationer med motsägelsefulla funktionskrav. Med rimligt för funktionskrav menar man rimligt ur juridisk, ekonomisk och teknisk perspektiv. Även om trafikantkraven är de som i princip är de mest väsentliga är det t.ex. ur juridiskt perspektiv inte möjligt att fullständigt delegera myndighetsuppgifter som trafiksäkerhet till entreprenörer. Det anses även svårt att tekniskt uttrycka trafikantkrav så att levererad kvalitet motsvarar uppställda förväntningar. Med ställda funktionskrav är det inte nödvändigt att ställa krav på ingående material ansvaret för materialens lämplighet ligger hos entreprenören. Krav kan ställas på beläggningslager (s.k. prestandakrav, t.ex. nötningsslitage, spårbildning, stripping och sprickbildning) och /eller på vägytan (s.k. trafikantkrav, t.ex. nötningsslitage, spårbildning, ojämnheter och friktion). Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 3 av 14
Andra och nya funktionskrav som diskuteras och som kan bli vanliga är trafikbuller och partikelförorening. Dessutom kan krav ställas på miljöparametrar och återvinning. För varje typ av funktionskrav skall man ange kravnivå, mätmetod, tidpunkt för kontroll och vem som ansvarar för att det utförs. Det skall tydligt framgå vem som mäter och vem som bekostar eventuella korrigerande åtgärder om kraven inte uppnåtts. En mer uttömmande uppräkning och beskrivning av lämpliga provningsmetoder återges i de refererade skrifterna från FIA och Sveriges kommuner och landsting. Som komplement till detta bör man i varje upphandling ha en diskussion om lämpliga kravnivåer för olika situationer och typer av gator. 3. Förändringar i organisation och ansvarsfördelning Många kommuner har under senare år förändrat sin organisation, från att omfatta utförande i olika utsträckning, till att idag vara en mer eller mindre en ren beställareorganisation. Med en förändrad och mer resurssnål organisation kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad på ny teknik. Därmed minskar också möjligheten att utforma detaljerade tekniska specifikationer som följer utvecklingen. I samband med den pågående generationsväxlingen i branschen kommer nyutbildade ingenjörer med ökad kunskap om hur man definierar funktionskrav. Att jobba med funktion tilltalar de nya och yngre ingenjörerna, vilket kan underlätta rekryteringsprocessen. Det kan kräva lite extra arbete den första gången man provar på att arbeta med funktion, men underlagen kan återanvändas som mall. Erfarenheter finns att hämta från de kommuner som provat. Det finns också erfarna konsulter som kan hjälpa till att komma igång och eliminera vanliga misstag. Ett flertal skrifter också finns som beskriver hur man ställer krav, vilka nivåer som är lämpliga samt hur förfrågningsunderlagen kan se ut. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 4 av 14
En positiv organisatorisk konsekvens av att produktkrav ställs i funktionella termer är att rollfördelningen mellan utförare och beställare i högre grad överensstämmer med vad respektive part anses ha kunskap om, kontroll över och kan påverka. Exempelvis tillåts entreprenören välja det, enligt honom, lämpligaste sättet att möta funktionskraven utifrån sin kunskap, utrustning och materialtillgång. Beställaren kan koncentrera sig på att analysera och formulera funktionskraven enligt samhällets och trafikanternas önskemål. Beställare Kunskap om situationen före Risker Utförare c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Figur 2 Överföring av kunskap, risk och ansvar I praktiken formulerar beställaren och dennes rådgivare funktionella kravnivåer utifrån olika perspektiv och politiska hänsyn (t.ex. tilldelning av medel), teknisk underhållsplanering och säkerhetsaspekter. Utifrån dessa ramar utarbetas hur kontraktsregleringen ska se ut, d.v.s. hur kontrollaktiviteter, garantier, risktagande och betalningssystem praktiskt ska genomföras. Ju längre garantitiden är desto större intresse har entreprenören av att systematiskt utveckla produkter och kunskap för att minska drift- och underhållskostnaderna. En konsekvens av den klarare rollfördelningen är att entreprenadföretag får ett incitament att utveckla egna, företagsspecifika och kostnadseffektiva beläggningsprodukter. Entreprenörernas kreativitet ökar och funktionstänkandet ger även en chans att omsätta goda idéer i praktiken. Genom den produkt- och metodutveckling som stimuleras höjs också asfaltbranschens status. Detta gynnar i sin tur rekryteringen av nya medarbetare. Ofta uppkommer frågan om tilläggsarbeten eftersom anbudsgivaren är ovan vid att arbeta i entreprenader med funktionskrav. Normalt ska en entreprenad med funktionskrav omfatta samtliga arbeten. Detta bör klargöras tydligt redan i förfrågningsunderlaget och kan påpekas vid startmötet. Det finns i många fall objekt, eller delar av objekt, med svårdefinierade risker som är kända redan i planeringsstadiet. Denna typ av risk ska man helst inte överföra på utföraren eftersom den inte är kalkylerbar. Istället kan svårhanterade delar undantas från funktionsupphandlingen och behandlas som ordinära á-pris-arbeten. Arbetet kan fortfarande ingå i upphandlingen (man kan ange hur man värderar prissättningen för á-pris-arbeten gentemot funktionsdelen t.ex. 60 % funktion och 40 % á-pris). En sådan sammanvägning bör spegla förväntad andel av arbetet och ger då en bra prisbild och en bättre säkerhet för utföraren. Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 5 av 14
4. Anbudshandling För att minska riskerna bör man i förfrågningsunderlaget redovisa minst följande: - Aktuell typisk status/tillstånd. - Nuvarande och förväntad trafik. - Omfång och ingående typer av ytor. - Funktionskrav. - Mätmetod och kontrolltillfällen. - Utvärderingsmodell. - Ekonomisk regleringsmodell Beställaren kan i princip reglera ersättningen för kravuppfyllelsen på två olika sätt, antingen i form av absoluta krav eller som relativa krav. Med absoluta krav menas att produkten åtminstone ska uppfylla ställda krav. Relativa krav innebär att en uppsatt målnivå beskrivs i förfrågningsunderlaget och att avvikelser antingen belönas med bonus eller bestraffas med avdrag. Exempelvis kan bonus utfalla om spårdjup understiger föreskriven kravnivå. 10% 0% -10% Bonus Krav Avdrag c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc -20% Figur 3. Principskiss för bonus- och avdrag vid upphandling med funktionskrav. Procent av à-pris. Källa: Funktionsbeskrivning, mät- och ersättningsregler, kontraktshandling. Ett projekt inom FIA- Etapp 2 FIA, 2006 Rimliga kravnivåer skall alltid eftersträvas. Alltför högt ställda funktionskrav, alltför långa funktionstider och orimligt höga avdrag för bristande kvalitet kan leda till att anbudslämnare kompenserar den högre risken med en riskpremie ( högre anbudspriser). På samma sätt kan alltför korta ansvarstider resultera i att antalet potentiella åtgärdsalternativ begränsas. Bonus och avdrag kan användas som incitament för entreprenören att göra resultaten ännu bättre än kravspecifikationerna. Ett exempel på dokument med regler för avdrag och bonus vid beläggningsarbeten med funktionella krav har upprättats i Göteborg (www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu). Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 6 av 14
5. Positiva erfarenheter från de som provat Både kommuner som redan provat att upphandla med funktionskrav och kommuner som inte provat har i en enkät svarat på ett antal frågor om upphandling med funktionskrav. Det visade sig att uppfattningar om upphandling med funktionskrav var vitt skilda (ibland även kallat totalentreprenad med funktionsansvar). Frågorna handlade om organisation, kravställning, ansvar, teknikutveckling, kostnader och andra erfarenheter. Svaren kommer från ett drygt tjugotal kommuner av olika storlek. Undersökningen visade att de beställare som inte fått erfarenhet eller kunskap om kravställning på funktion hade farhågor om sämre teknikutveckling, högre kostnader, sämre samarbete och färre anbudslämnare. Dessa farhågor besannades dock inte om man tittar på de beställare som har både erfarenhet och kunskap om just funktionella kravställningar. Dessa kunde istället vittna om en större grad av teknikutveckling och ett bra samarbete. Man har dessutom inte fått någon påvisbar effekt med färre anbudslämnare och man anser sig få mer för pengarna med krav på funktion istället för teknik. De som inte provat att arbeta med funktionsinriktning befarar ofta ett flertal problem. Undersökningar har dock visat på dominerande positiva erfarenheter runt misstänkta problemområden. Man kan alltså konstatera att oron varit mestadels obefogad och den bygger troligen på kunskapsbrist och liten erfarenhet. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Exempel på positiva erfarenheter är t ex: 25% lägre kostnad och nya tekniska lösningar. betydligt mer beläggning för pengarna. Lägre kostnader och utveckling i dialog. Större engagemang samt bättre och nya produkter. Erfarenheterna efter en längre tid, tyder på att beläggningsentreprenader som utförts med funktionskrav ger en högre kvalitet, jämfört med motsvarande utförandeentreprenad, som håller i sig även efter garantitidens slut. I flera kommunala funktionsupphandlingar av beläggningsunderhåll har två eller flera kommuner slagit sig samman och gjort en gemensam upphandling. På detta sätt har man kunnat erbjuda större volymer, som då också lockat till lägre prisnivåer. Man har vidare kunnat dela kostnaderna för framtagning av handlingar och fått en dialog runt kravens och kontraktens utformning. Oftast har man använt sig av en extern oberoende konsult för framtagning av förfrågningsunderlaget och för besiktningar under kontraktstiden. I kommunerna finns både exempel från krav på enbart vägyta och från kombinationer av krav på vägyta och beläggningslager. Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 7 av 14
Om man ser till entreprenörens erfarenheter kan man till exempel hitta följande kommentarer: Stor omställning med funktion mot vanlig upphandling Stor vikt vid undersökning och dokumentation Utvecklande som entreprenör, möjlighet att påverka beläggningen i allra högsta grad Ger ett klart större engagemang hos personalen med fokus på slutkvaliteten Funktionskrav kräver alltså en viss omställning men ger generellt vinnare på alla sidor. 6. Tre sätt att upphandla med funktionskrav Tre olika modeller har under de senaste 20 åren utvecklats för upphandling med funktionella krav; funktionskrav på beläggningslager och vägyta funktionskrav på vägyta och objekt funktionskrav på hela områden. Dessa tre modellerna är i grunden mycket lika varandra. De har sina respektive fördelar och väljs utifrån kommunens storlek, organisation, kunskap, tradition, behov och tillgänglig budget. Alla metoderna har normalt med krav på vägytan exempelvis krav på: - Friktion - Stensläpp - Sprickor - Ojämnheter c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc 6.1 Funktionskrav på beläggningslager och vägyta Modellen kan användas både vid nybyggnad och underhåll. Att ställa krav på enbart beläggningslager ses ibland som en medelväg mellan traditionell teknisk beskrivning och funktionell kravställning på enbart vägytan. Detta kan t ex vara lämplig i en kommun med många relativt små objekt. Modellen berörs inte av att vägytans tillstånd kan påverkas av exempelvis sättningar i obundna lager eller defekter i underliggande bundna lager. Kraven på beläggningslager verifieras vid utförandet genom bl.a. borrprover. Kontrollerna ska utföras vid ackrediterat laboratorium enligt en provplan och resultatet tillhandahållas beställaren. Exempel på krav för beläggningslager: - Nötningsresistens - Deformationsresistens (stabilitet) - Vattenkänslighet (beständighet) I de flesta fall kombineras kraven på beläggningslager med kompletterande krav på vägytan. Vägytekraven ska vara uppfyllda vid slutbesiktning, men skall också gälla under hela garantitiden. Vid behov görs riktad provning avseende textur, friktion och jämnhet i längsled. Okulärbesiktning görs t ex Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 8 av 14
med avseende på tvärfall, sprickbildning och stenlossning. Såväl mätmetod som kontrolltillfällen ska framgå av underlaget, likaså vem som ska utföra, bekosta och bedöma mätningen. Varje objekt skall tillståndsbedömas (främst med avseende på sprickbildning) av entreprenören genom okulärbesiktning innan arbetet påbörjas. Entreprenören ansvarar normalt sett inte för dokumenterade skador som eventuellt kommer att påverka nya asfaltlager. Protokoll från sådana bedömningar överlämnas till beställaren, eller dennes ombud, för acceptans. Vid slutbesiktningen kontrolleras att de funktionella kraven är uppfyllda. Om de inte är det kan vite kan åläggas entreprenören eller så skall beläggningen göras om (liknande vid traditionell upphandling). Modellen har använts med goda erfarenheter bl.a. i Göteborg sedan 1999. Exempel på dylika kravställningar hittas på www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu. 6.2 Funktionskrav på vägyta och objekt I den här modellen krävs inga prov på vare sig ingående material eller på färdiga beläggningslager genom förstörande provning (borrprov). Krav på material och utförande ställs indirekt i form av brukarnas kravtermer, där det främst handlar om att säkerställa önskvärd beständighet, säkerhet, åkkomfort och tillgänglighet i ett långsiktigt perspektiv. Kraven skall vara tydligt mätbara på vägytan. Exempel på vägytekrav är: - Längs och tvärgående ojämnhet - Stensläpp - Sprickor - Vattenavrinning - Friktion c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Modellen kan bygga på att man specifikt för varje enstaka objekt anger nivåer och mätmetoder för dessa krav. Om man däremot inte i förväg vet exakt vilka objekt som kommer behandlas så kan man använda en annan modell. Denna bygger då på att beställaren definierar olika typer av typgator. För varje typgata ska anbudslämnaren föreslå en typlösning och ange ett kvadratmeterpris för denna. Typgatan beskrivs vanligen med status, trafik, ålder och gatutyp. Det är sedan upp till anbudsgivaren att välja en teknisk lösning. Exempel på beskrivning av typgata: Bostadsgata / Lokalgata ÅDT < 500 Andel tung trafik < 12 % Åldrad yta > 20 år Gatan har en åldrad yta, stensläpp kan förekomma, sprickor och eller gamla lagningar, förekommer i större omfattning, till viss del kan dålig avvattning förekomma. Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 9 av 14
Det är viktigt att utföraren har en egenkontroll för att säkerställa arbetenas kvalitet. Egenkontrollen skall dokumenteras och vara tillgänglig för beställaren vid behov. Egenkontrollen kompletteras med olika besiktningar; t.ex. syn före arbetets start, slutbesiktning, årlig syn och garantibesiktning. Om spår, deformationer eller sprickor beror på svagheter i undergrunden eller i den obundna delen av överbyggnaden är det ett problem som förmodligen kräver materialutskiftning, vilket normalt inte ingår i en beläggningsentreprenad med funktionskrav. Exempel på funktionskrav i kommuner - Slitlagerbeläggning får ej uppvisa större ojämnheter än 6 mm relativt en 5 m lång rätskiva utlagd i vägens längdriktning. - Vid mätning i tvärled i respektive körfält får spårdjupet inte överstiga 12 mm, mätt med 3 m rätskiva. - Besvärande stensläpp får ej förekomma. Kontrolleras genom okulärbesiktning. - Friktionen får ej understiga 0,5 som medelvärde för 20- meterssträcka enligt metodbeskrivning VV MB 104 på isfri yta - Avrinning till befintliga brunnar ska säkerställas. Kontrolleras genom okulärbesiktning. - Sprickor får ej förekomma i "nylagda" lager. Undantag gäller för dokumenterade sprickor i underliggande lager inventerade enligt Bära eller Brista. Kontrolleras genom okulärbesiktning. Funktionskrav på vägytan har använts vid ett flertal upphandlingar i svenska kommuner, bl.a. Svedala, Staffanstorp, Helsingborg, Höganäs, Gävle, Sandviken, Ockelbo, Solna och Malmö. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc 6.3 Funktionskrav på hela områden Garantitiden i de två första modellerna är ofta 5-7 år. När man väljer att ställa funktionskrav på ett helt område är ofta garantitiden längre, 10-15 år. Modellen utvecklades i Danmark och har ett övergripande regelverk Paradigma som i hög grad underlättar upphandlingsprocessen eftersom innehållet i förfrågningsunderlaget finns standardiserat. Regelverket utvecklades med avsikten att beställare på ett relativt enkelt sätt ska kunna kommunicera förutsättningar, behov och önskemål rörande kommunens vägnät till anbudslämnare. Upphandlingsmodellen är i första hand lämplig för mindre kommuner med en årlig underhållsbudget om ca 2-3 miljoner kr och där endast en eller ett par teknikansvariga arbetar. År 2005 hade 20 (av totalt 275) danska kommuner valt modellen för beläggningsunderhåll. I Sverige används modellen i Mariestad. Vid överlämnandet, i samband med kontraktsskrivandet, beskrivs aktuell standard av tredje part. Därför måste entreprenörer noga låta undersöka vägnätets skick före anbudslämningen. Varje år under kontraktstiden ska det, på entreprenörens initiativ, göras en visuell översyn av vägnätet. Denna översyn innebär att en kvalificerad person okulärt besiktigar vägarnas Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 10 av 14
tillstånd och registrerar varje del av vägsträckningen. Beläggningsskador som repor, avskalningar och gropar registreras enligt skadans allvarlighet och omfång. Utifrån skaderegistreringen beräknas för varje individuellt avsnitt en skadenivå. Förutom entreprenörens egenkontroll av funktionskraven ska entreprenören upprätta en kvalitetsplan för drift- och underhållsverksamheten. Beställaren kan för båda kategorierna genomföra löpande stickprovskontroller. Även om upphandlingen främst omfattar funktionsbaserat underhåll av asfalterade ytor tillkommer dock en mängd arbeten som normalt specificeras normalt med utförandekrav, bl.a. klippning av gräs på vägrenar, ogräsbekämpning på vägarealer, profilering av vägrenar, brunnsrensning och dokumentation av tillståndskrav. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 11 av 14
7. Tio gyllene regler Det finns 10 gyllene regler, med ganska låg detaljeringsgrad, som man bör ha i åtanke om man ska ställa funktionskrav vid beläggningsunderhåll. Reglerna beskriver inte i detalj hur underlagen ska se ut utan ska ses som riktlinjer eller ramar. De kan också användas som en checklista för att undvika övergripande fel i de underlag som används. Tänk speciellt på: 1. Vad ska uppnås och om det är rimligt. 2. Hur beskriver man relevanta och rimliga krav. 3. Ge en klar beskrivning av ansvar, gränser, tider och kontroll. Vem gör vad och när. 4. Tillhandahåll tillräckligt med underlag. Förflyttning av risk och ansvar till utföraren innebär också att mer information måste hållas tillgänglig om t.ex. trafik och tillståndet hos befintlig gata/väg. 5. Beskriv ansvaret för befintliga förhållanden tydligt. 6. Större frihet för utföraren skapar utrymme för nya idéer och en billigare och/eller bättre produkt. Utrymme för nytänkande, konkurrens och utveckling. 7. Ställ inte krav på funktion samtidigt som det finns en teknisk specifikation på enskilda produkter eller utförandet. 8. Det går att kombinera á-pris och funktion om man tydliggör hur detta tillämpas under både upphandling och kontraktstiden. Använd olika texter i AF och TBv där det är tillämpligt. 9. Vikta gärna olika objekt, typgator, á-pris eller dylikt i utvärderingen för att spegla de mängder som man sedan tror kommer att beställas under kontraktstiden. Detta ger en bra prisbild och minskar risken för ersättningstvister. 10. För att undvika oklarheter kan man ha ett obligatoriskt frågemöte inlagt i upphandlingen där alla anbudsgivare ska delta. Här kan oklarheter redas ut så att anbud lämnas på samma sak och risken för tvister och överklaganden minimeras. Detta möte bör hållas i god tid innan sista datum för anbudsinlämning. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 12 av 14
8. Vanliga frågor och svar Vid diskussioner om funktionskrav har det under åren framkommit en mängd mer eller mindre vanliga frågeställningar. Några av de vanliga frågorna med tillhörande svar finns listade i tabellen nedan. c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Fråga Hur tar man hänsyn mindre arbeten, som t ex lagningar och arbeten med otydlig omfattning Vi vet för lite om vårt gatunät. Vi saknar egna resurser att göra handlingar och upphandling. Tappar jag inte kontrollen över mitt gatunät med entreprenader baserade på funktionskrav? Hur skall jag veta vad jag får? Skall man ha krav på vägyta eller på beläggningslager? Riskerar man inte en större spridning i pris än med traditionell upphandling. Riskerar man inte att slå ut mindre entreprenörer? Får man verkligen en effektivare/billigare produkt? Kommer inte en ny form av krav öka risken för tvister och överklaganden Malmö 2007-03-29 Svar Man kan ha en del av upphandlingen på a pris och en annan på funktion. I sådana fall anger man i F-underlaget hur stor del man förväntar sig att få av varje typ, vilket ger bästa pris för det som också används mest frekvent. Starta med att göra en inventering av gatunätets status. På så sätt tar man bort en stor del av risken och därmed också riskpåslaget. Dessutom har man stor nytta av informationen för sin underhållsplanering och budgetering Låt en fristående rådgivare med erfarenhet av detta ta fram nödvändigt material. Gör det i dialog så att era kommunspecifika förhållande beaktas. Man får faktiskt en bättre kontroll på det som kommuninvånarna egentligen vill ha, nämligen jämna och skadefria ytor. Utföraren väljer den produkt som, med senaste tekniken, bäst uppfyller behoven. De kombineras ofta. Vägytekraven används generellt, men går utmärkt att komplettera med vissa krav på beläggningslager för att säkerställa funktioner/egenskaper som ibland kan vara svåra att tolka på ytan. Det kan eventuellt hända i en inledningsfas, men numera är de flesta entreprenörer kunniga i vad entreprenadformen innebär och kan hantera det. Inledningsvis finns en liten risk att få en begränsning till större leverantörer. Det är däremot inte en vanlig erfarenhet från de upphandlingar som gjorts. Erfarenheterna tyder på detta. Teknikutveckling och engagemang stimuleras och det gynnar både beställare och trafikant. Använd er av ett obligatoriskt frågemöte där alla anbudsgivare skall delta. Där kan de flesta eventuella oklarheterna redas ut på ett konstruktivt sätt. Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 13 av 14
Några användbara referenser för kravställning med funktionell inriktning på beläggningar är: Avisningar för upphandling av underhållsbeläggningar med funktionskrav. Funktionsbeskrivning, mät- och ersättningsregler, kontraktshandling. Ett projekt inom FIA- Etapp 2 FIA 2006 ATB VÄG kapitel 5 Funktionskrav för underhållsbeläggningar Ett projekt inom FIA Etapp 1, FIA, 2005 Funktionskrav på beläggning Ett nytt sätt att upphandla gatubeläggning, Svenska kommunförbundet 2001, ISBN: 91-7289-007- X Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar. Robert Lundström, Peter Ekdahl. NCC Roads AB, 2006-13. (SBUF-projekt 11650. Distribution: FRI) www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu c:\users\public\documents\bransch uppdrag\kommun + funktion sbuf\pop slutversion 2007_03_29.doc Malmö 2007-03-29 Svenska kommun- och landstingsförbundet -utkast Funktionskrav för kommunala underhållsbeläggningar 14 av 14
ANVISNINGAR FÖR UPPHANDLING AV UNDERHÅLLSBELÄGG- NINGAR MED FUNKTIONSKRAV FUNKTIONSBESKRIVNING MÄT- OCH ERSÄTTNINGSREGLER KONTRAKTSHANDLING ETT PROJEKT INOM FIA ETAPP 2 Utarbetad av Nils Ulmgren Lennart Holmqvist Åke Sandin Henrik Sjöholm Mats Wendel
TU1UT TUPPHANDLING TU2UT TUFUNKTIONSBESKRIVNING TU3UT TUFUNKTIONSBESKRIVNING TU4UT TUFUNKTIONSBESKRIVNING TU5UT TUREFERENSERUT ANVISNINGAR FÖR UPPHANDLING AV UNDERHÅLLSBELÄGGNINGAR MED FUNKTIONSKRAV Funktionsbeskrivning Mät- och ersättningsregler Kontraktshandling Innehållsförteckning MED FUNKTIONSKRAVUT... 2 TU1.1UT TUINLEDNINGUT... 2 TU1.2UT TUVÄGLEDNING FÖR VAL AV NIVÅ PÅ FUNKTIONSKRAVUT... 3 TU1.3UT TUTVÄRDERING AV ANBUDUT... 4 TU1.4UT TUBETALNINGUT... 4 TU1.5UT TUREGLERINGUT... 4 ALLMÄNTUT... 5 TU2.1UT TUFUNKTIONSKRAVUT... 5 TU2.2UT TUVAL AV KRAVPARAMETRARUT... 7 - KRAV PÅ BELÄGGNINGSLAGERUT... 8 TU3.1UT TUVÄG- OCH TRAFIKDATAUT... 8 TU3.2UT TUFUNKTIONSKRAVUT... 8 TU3.3UT TUACCEPTANSKONTROLLUT... 12 TU3.4UT TUREGLERINGUT... 12 TU3.5UT TUÅTGÄRDER UNDER FUNKTIONSTIDENUT... 12 - VÄGYTEKRAVUT... 13 TU4.1UT TUVÄG- OCH TRAFIKDATAUT... 13 TU4.2UT TUFUNKTIONSKRAVUT...14 TU4.3UT TUACCEPTANSKONTROLLUT... 18 TU4.4UT TUREGLERINGUT... 18 TU4.5UT TUÅTGÄRDER UNDER GARANTITIDEN (FUNKTIONSTIDEN)UT... 19... 19 FIA Funktionskrav för underhållsbeläggningar II Anvisningar 2006-11-08 1
UPPHANDLING AV UNDERHÅLLSBELÄGGNINGAR MED FUNKTIONSKRAV 1 UPPHANDLING MED FUNKTIONSKRAV 1.1 INLEDNING Upphandling av underhållsbeläggningar kan göras med olika grad av ställda funktionskrav (egenskapskrav) och åtföljande förändringar i ansvarsbilden mellan beställare och entreprenör, vilket bl a åskådligörs i den s k kravpyramiden (figur 1), som närmare beskrivs i kap 2 i rapporten för etapp 1 [1]. Aktuella nivåer för upphandling är Vägytekrav och Krav på beläggningslager. Figur 1: Kravpyramiden. Från detaljerade krav i pyramidens bas ökar entreprenörens ansvar med allt längre gående funktionella krav. Aktuella nivåer är Vägytekrav och Krav på beläggningslager. I tabell 1 ges en översikt av de principiella skillnaderna, i form av egenskapskrav och mätmetodik, mellan upphandling med utförandekrav och upphandling med funktionskrav (egenskapskrav) på olika nivåer. Entreprenadformen för upphandling med funktionskrav kan uttryckas som en totalentreprenad med funktionskrav. En traditionell utförandeentreprenad kan även utföras med funktionella krav (beläggningslagers prestanda), istället för de normala receptkraven. FIA Funktionskrav för underhållsbeläggningar II Anvisningar 2006-11-08 2
P ATB P 3-7 P P P P P P P P Tabell 1. Kravnivåer vid upphandling av underhållsbeläggningar. Regelverk P 2) Förutsättningar Mätmetodik Funktionskrav P Garantitid år P Krav under garantitid Krav vid slutreglering Bonus/avdrag 5) 4) Funktionskrav (egenskaper) Krav på beläggningslager Se kapitel 3 Vägytekrav Se kapitel 4 Material och utförande krav 1) P kap F5 ATB kap F6 ATB kap F1-4 och I Trafikdata Trafikdata Vägdata Givna Undersökningar Borrprov Provyta Homogenitet P 3) Vägytemätbil Stickprov: Massaoch borrprov Prall, ITSR, Dyn kryp etc Vägyte-egenskaper Inga 5-15 2-5 Generella vägytekrav Fel orsakade vid utförandet 6) Vägyte-egenskaper Dolda fel, som ej Generella vägytekrav 6) Vägyte-egenskaper upptäckts vid slutbesiktning Homogenitet, Prall 7) etc P Jämnhet (RMS)/Spårdjup (mm) Endast avdragsregler Kommentarer: 1) Den traditionella kravnivån (recept, hålrum etc.) är bara med som en referens. 2) AMA (VV AMA 05 Väg) införs efter hand även inom Vägverket. Det kan även finnas andra tekniska regelverk i t ex kommuner. 3) Det finns ett starkt intresse av att minska behovet av borrningar ute på vägen och istället ersätta detta med funktionsprovning på laboratorium kompletterat med icke förstörande provning på vägen avseende homogenitet och packning. Krav som Prall, ITSR etc kan även verifieras på provyta. 4) Angivna metoder är exempel 5) Vid traditionell upphandling gäller en utförandegaranti, medan ansvaret för egenskaper och funktion flyttas över på entreprenören vid upphandling med funktionskrav. 6) I generella vägytekrav ligger krav på att stensläpp och sprickor inte skall förekomma under garantitiden. 7) Bonus/avdrag bör vid funktionskrav enligt kap 5 huvudsakligen utges/uttas vid utförandet. 1.2 VÄGLEDNING FÖR VAL AV NIVÅ PÅ FUNKTIONSKRAV Vägytekrav bör endast användas vid slitlagerförnyelse av större objekt och passar framförallt för högtrafikerade vägar med bra bärighet och i övrigt kända förhållanden (se kapitel 4.1). Befintlig vägkropps inverkan på entreprenaden bör minimeras. Vid mindre kända förhållanden, oberoende av trafikmängd, bör krav på beläggningslager användas, liksom när bärighetsförhöjande åtgärder önskas, och härvid bör väghållaren definiera FIA Funktionskrav för underhållsbeläggningar II Anvisningar 2006-11-08 3
beläggningstjocklek. För lågtrafikerade vägar med mer okända förhållanden finns det en begränsning i för dagen tillgängliga mätmetoder. 1.3 UTVÄRDERING AV ANBUD Anbudsutvärdering bör alltid bygga på principen om lägsta årskostnad för väghållaren. Anbud utvärderas utifrån lägsta pris för uppfyllande av ställda funktionskrav och angiven funktionsgarantitid. 1.4 BETALNING Med långa funktionsgarantitider kan det finnas behov av att säkerställa att entreprenören kan stå för sina åtaganden. Ett alternativ till bankgarantier är att betalning för utfört arbete inte utbetalas omgående utan fördelas under funktiongarantitiden. 1.5 REGLERING 1.5.1 Bonus/avdrag Principiellt bör reglerna för bonus- och avdrag vara uppbyggda med en frizon och proportionella delar för dels avdrag och dels bonus (se figur 2). För negativ avvikelse i kvalitet bör avdraget motsvara standardförsämringen (brant kurva i diagrammet) och det bör dessutom finnas en lägsta godtagbar standardnivå under vilken åtgärd krävs. För positiv avvikelse i kvalitet utges bonus och motsvarar en del av den värdeökning som åstadkommits, t ex 50 % av värdeökningen, vilket ger en flackare kurva i diagrammet Det bör sättas ett tak för möjlig bonus för att inte premiera en överkvalitet som beställaren inte har nytta av. 10% 0% -10% Bonus Krav Avdrag -20% Figur 2. Principskiss för bonus- och avdrag vid upphandling med funktionskrav. Procent av à-pris. Bonus/avdrag enligt figur 1, som kan ses som det totala utrymmet för reglering, kan byggas upp av reglering för flera parametrar, vilka också kan viktas sinsemellan beroende på prioriteringsgrad. (Se vidare kap 3.4 och 4.4). 1.5.2 Restvärde Det är mycket svårt att med dagens teknik och metoder göra en adekvat restvärdesbe- FIA Funktionskrav för underhållsbeläggningar II Anvisningar 2006-11-08 4