Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Transkript

1 Teknisk handbok Trafik och Gata Dimensionering av överbyggnader

2 Innehåll 1 Funktionella egenskaper för asfalterade ytor 3 2 Ytor med speciella krav på dimensionering 3 3 Beräkning av antal standardaxlar 4 4 Dimensionering av lagertjocklekar 4 5 Dimensioneringstabeller Huvudgata och stadsgata Industrigata och uppsamlingsgata Lokalgata och kvartersgata Gång- och cykelväg och parkeringsplatser Avsmalning Cirkulationsplatser Bussterminaler och busshållplatser Ytor med marksten och plattor av betong 8 6 Krav på asfalterad överbyggnad vid slutbesiktning och vid garantibesiktning 9 1

3 Dimensionering av överbyggnader Denna tekniska beskrivning för dimensionering av överbyggnad ansluter till Trafikverkets gällande TRVK väg, TDOK Bitumenbundna lager samt AMA Anläggning 13. För överbyggnad av prefabricerad marksten eller plattor av t ex betong gäller tillämpbara tekniska anvisningar i handboken Beläggning av plattor och marksten av betong (andra upplagan) utgiven av Svensk Markbetong och Svenska Kommunförbundet. 1 Funktionella egenskaper för asfalterade ytor Dimensioneringens syfte är att nå hållbarhetsmål och i förlängningen trafiksäkra vägar. De funktionella egenskaperna som eftersträvas för vägen över sin livslängd anges nedan. Nötningsresistens: Egenskap som beskriver förmågan att motstå slitage som fordon med dubbade däck orsakar. Deformationsresistens: Egenskap som beskriver förmågan att motstå plastiska deformationer, d.v.s. temperatur- och belastningsberoende omlagring i beläggningslagren som leder till spårbildning. Jämnhet: Egenskap som är en effekt av undergrundsförhållandena och den underliggande vägkonstruktionen. Flexibilitet: Egenskap som uttrycker förmågan att stå emot stora rörelser och temperaturbetingade rörelser. Vattenbeständighet: Förmåga att motstå skadlig inverkan av vatten. Åldringsresistens: Egenskap som beskriver förmåga att stå emot åldring genom UV-strålning och uttorkning. 2 Ytor med speciella krav på dimensionering Vid dimensioneringen ska speciellt uppmärksammas utsatta ytor vid t ex avsmalningar, upphöjningar, cirkulationsplatser, busshållplatser och korsningar. Vid dimensionering av överbyggnader i cirkulationsplatser ska hänsyn tas till att trafikmängden är större i cirkulationsplatsen än i anslutande gator. Det är viktigt att beakta situationer där slitaget och belastningen blir extra stor på en liten yta, t ex då två körfält reduceras till ett vid en gångpassage eller övergångsställe. Belastningen i det kvarvarande körfältet blir större och kan behöva kompensation för trafikökningen samt för risken att få spårbunden trafik, d v s trafik som går i exakt samma hjulspår hela tiden. I det fall de körbara ytorna utformas med olika beläggningsmaterial är det viktigt att spänna in sten- och plattytor eftersom det är vid materialövergångarna som risker för skador på konstruktionen är extra stor. 2

4 3 Beräkning av antal standardaxlar Vid beräkning av ekvivalent antal standardaxlar för dimensionering utförs denna enligt nedanstående ekvation från Trafikverkets tekniska krav och råd. Notera att trafikmängder vanligen anges i ÅMVDT, vilket måste räknas om till ÅDT. ÅDT motsvarar ca 90 procent av ÅMVDT. Beräkning av ekvivalent antal standardaxlar (Nekv) Nekv = ÅDTk 3,65 A B ( /k) ((1 + k/100)n 1) om k 0 Nekv = ÅDTk 3,65 A B n om k = 0 ÅDTk = årsdygnstrafiken per körfält eller riktning A = andel tunga fordon i procent B = ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon n = avsedd dimensioneringsperiod i år k = antagen trafikförändring per år i procent Vid val av faktor B måste hänsyn till tyngre transporter och dess antal axlar samt eventuellt användande av supersingeldäck tas. De förhållanden som gäller för varje enskild gata styr valet av faktor B. Vägtyp B Andel tung trafik Gata lätt 1,0 1,2 Liten andel tung trafik ca < 5 procent Gata normal 1,3 1,5 Normal andel tung trafik ca 5-10 procent Gata tung 1,6 2,9 Hög andel tung trafik ca procent Gata mycket tung 3,0 5,0 Mycket hög andel tung trafik ca > 15 procent n sätts generellt till 20 år för bundna lager. 4 Dimensionering av lagertjocklekar S Slitlager ABS, ABT BB Bundet bärlager AG, ABb OB Obundet bärlager 0-32 bergkross ner till 0-8 i övre lagret F bergkross beroende på kvalité SK Skyddslager bergkross hela lagret inkl. förstärkningslagret För väg som används som transportväg under byggtiden dimensioneras BB med två lager 5+5 cm AG 22 med förhöjd bindemedelshalt (AGF) i övre lagret. Obundet bärlager dimensioneras med ca mm. dimensioneras från minimum 420 mm till 0 mm eller mer beroende på typ av väg och trafikbelastning. Se vidare tabeller nedan. Vid risk för tjäle i undergrunden dimensioneras förstärkningslagret med ett ytterligare skyddslager om min 200 mm. Kan vara aktuellt vid vattensjuk undergrund, sjöbotten, lera m.m. I botten läggs markduk för avskiljning. 3

5 Slitlager Bundet slitlager Obundet slitlager Skyddslager 5 Dimensioneringstabeller I dimensioneringstabellerna nedan anges generella lagertjocklekar i mm för hårdgjord yta, asfalt, för olika gatuklasser, trafikintensitet med andel tung trafik. Lagertjocklekar enligt tabeller ska ses som minimikrav för respektive gatutyp. Tabellerna är enbart ett komplement och ska användas som ett sådant. De fråntar inte projektören ansvaret att dimensionera. För speciella fall som avviker från de generella förutsättningarna nedan ska en specifik dimensioneringstabell tas fram. I dessa fall används enklast Trafikverkets dataprogram PMS Objekt, senaste versionen. Programmet finns att ladda ner på Trafikverkets hemsida. Normalsektioner ska upprättas i varje projekt för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder. Dimensioneringsförutsättningar som ligger till grund ska redovisas på normalsektionsritningen. 5.1 Huvudgata och stadsgata Bindemedel ÅDT / % tunga transporter 70/100 < 6000 <12 % < 6000 >12% > 6000 <12% >6000 >12% S ABS Slitlager 40 mm Bundet bärlager mm Obundet bärlager minst 80 mm BB ABb22 ABb minst 0 mm AG22 Skyddslager, se separat utredning OB (obundet bärlager) min 80 mm F (förstärkningslager) min 0 mm SK (skyddslager, separat utredning) 4

6 5.2 Industrigata och uppsamlingsgata Bindemedel Industrigata Matargata 70/100 S ABT BB ABb22 ABb16 AG Slitlager 40 mm Bundet bärlager mm Obundet bärlager minst 80 mm minst 420 mm OB (obundet bärlager) min 80 mm F (förstärkningslager) min 420 mm SK (skyddslager, separat utredning) Skyddslager, se separat utredning 5.3 Lokalgata och kvartersgata Bindemedel ÅDT / % tunga transporter 160/220 < 2000 < 5 % > 2000 > 5% S ABT BB AG22 80 Slitlager mm Bundet bärlager - 80 mm Obundet bärlager 80 mm minst 420 mm OB (obundet bärlager) min 80 mm F (förstärkningslager) min 420 mm SK (skyddslager, separat utredning) Skyddslager, se separat utredning 5.4 Gång- och cykelväg och parkeringsplatser Separata parkeringsytor samt gång- och cykelvägar dimensioneras efter tabellen nedan. Bindemedel 160/220 Standard Dim för tyngre S ABT BB AG16 Slitlager mm Bundet bärlager mm Obundet bärlager minst 80 mm minst 420 mm OB (obundet bärlager) min 80 mm F (förstärkningslager) min 420 mm SK (skyddslager, separat utredning) Skyddslager, se separat utredning 5

7 5.5 Avsmalning Då gator smalnas av för att skapa ett trafiksäkert övergångställe bör konstruktionen dimensioneras för 2,5 gånger den tunga trafikens andel. Detta gäller t ex då gatan smalnas av från två körfält till ett eller från fyra körfält till två. Denna åtgärd bör omfatta ca -75 m på var sida om den avsmalnade ytan. 5.6 Cirkulationsplatser Dimensionering av överbyggnaden för cirkulationsplatser görs specifikt för varje enskilt projekt. Avsmalning Generellt kan trafiken beräknas enligt följande: En cirkulationsplats med fyra tillfarter med ungefär samma tillfartstrafik från alla fyra, beräknas en dimensionerande trafikmängden till 75 procent av den totala tillfartstrafiken eftersom ingen i regel kör mer än 3/4 varv. Cirkulationsplats med fyra avfarter, samma tillfartstrafikfrån alla håll En cirkulationsplats med tre tillfarter med ungefär samma tillfartstrafik från alla tre, beräknas den dimensionerande trafikmängden i cirkulationsplatsen till ca 65 procent av den totala tillfartstrafiken. 6

8 Cirkulationsplats med tre avfarter, samma tillfartstrafikfrån alla håll En cirkulationsplats med 3 eller 4 tillfarter där två är klart dominerande trafikmängdsmässigt och den eller de övriga tillför mindre än 20 procent, beräknas den dimensionerande trafikmängden till ca procent av den totala tillfartstrafiken. Cirkulationsplats med fyra avfarter där två dominerar trafikmässigt 5.7 Bussterminaler och busshållplatser Dimensionering av markbeläggning på bussterminaler och busshållplatser görs specifikt för varje enskilt projekt. Busshållplatser som är högtrafikerade kan behöva en förstärkt beläggning av cementstabiliserande dränasfalt. Beslut om detta tas från fall till fall. 5.8 Ytor med marksten och plattor av betong Marksten och plattor av betong ska uppfylla krav enligt SS-EN 1338 och SS-EN 1339 med minsta krav- och toleransklass 3. I ytor avsedda för gångtrafik ska marksten och plattor uppfylla kravet för brottlastklass 140 med en brottlast på 14,0 kn. I ytor avsedda för sporadisk fordonstrafik ska marksten och plattor uppfylla kravet för brottlastklass 2 med en brottlast på 25,0 kn. 7

9 Marksten och plattor av betong som sätts i upphöjda övergångsställen och körbara torg samt i körytor med frekvent fordonstrafik ska uppfylla kravet på en brottlast på 40,0 kn. Dimensionering av överbyggnad görs enligt tabellen nedan. Tjocklekar är angivna i mm. Lager S Material Plattor av betong Sättsand/ stenmjöl Fordonstrafik Nej Sporadisk Frekvent Lägsta brottlast (kn) Minsta lagertjocklek (mm) BB AG /220 OB FS Plattor av betong Sättsand/stenmjöl minst 30 mm Bundet bärlager minst mm Obundet bärlager minst 80 mm minst 420 mm 6 Krav på asfalterad överbyggnad vid slutbesiktning och vid garantibesiktning När väg är färdigställd sker slutbesiktning där angivna krav nedan kontrolleras för överlämnande till Täby kommuns driftenhet. Friktion på vägyta Friktionen får inte understiga 0,5 som medelvärde för 20-meterssträcka enligt metodbeskrivning VV MB 104 på isfri yta. Textur på vägyta Samtliga slitlagerbeläggningar ska före trafikpåsläpp uppvisa ett medeltexturmått enligt sandpatchmetoden på minst 0,5 mm. Krav på jämnhet i längsled Slitlagerbeläggning får inte uppvisa större ojämnheter än 6 mm relativt en 5 m lång rätskiva utlagd i vägens längdriktning. Tvärfall Enligt anvisningar Geometriska krav för gatuklasser. Inget vatten får bli stående på ytan. Gäller inte vatten i hjulspår (se spårdjupskrav). Avrinning till befintliga brunnar ska säkerställas. Kontrolleras genom okulärbesiktning. Flexibilitet 8

10 Sprickor får inte förekomma i «nylagda» lager. Undantag gäller för dokumenterade sprickor i underliggande lager inventerade enligt Bära eller brista: Handbok i tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. Kontrolleras genom okulärbesiktning. Stenlossning Besvärande stenlossning får inte förekomma. Kontrolleras genom okulärbesiktning. Spårdjup Vid mätning i tvärled i respektive körfält får spårdjupet inte överstiga 12 mm, mätt med 3 m rätskiva. Utvärdering, krav och tillvägagångssätt se Administrativa föreskrifter. Om detektorslingorna för trafiksignaler sätts ur funktion under garantitiden pga deformationer i asfalten ska reparationen bekostas av entreprenören. Detsamma gäller vid omläggning efter underkännande under garantitiden eller vid garantibesiktning. Om entreprenören, vid underkännande, kan visa att ojämnheten vid spårprofilmätningen finns i slitlagret, t ex genom uppsågning av balk, behöver endast slitlagret fräsas bort före omläggning. 9

11 Täby kommun Täby Tel taby.se