De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen.

Relevanta dokument
Kostpolicy för Äldreomsorgen

Verksamhetsuppföljning av vård- och omsorgsboendet Hemmet för Gamla

Uppföljning av social omsorg enligt socialtjänstlagen vid Rio vård- och omsorgsboende 2014

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Kundundersökning lunch- och middagsmaten Sunderby sjukhus 2017

Matpatrullen Sandviken

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Förvaltningens förslag till beslut

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Äldreboenden, skolor och mat - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp)

Uppföljning inom äldreomsorgen- Stureby vårdoch omsorgsboende inklusive Tussmötegården

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Socialförvaltningen Hörby Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Resultat från brukarenkäten 2014 Maten och måltider inom VOF Äldreboenden

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Yttrande över Socialstyrelsens tillsyn av Sjöstadsgårdens vård- och omsorgsboende

Kvalitetsmätning av de äldres mat

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se

Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60%

Kostpolicy. Hemtjänst

Brukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Kostpolicy för Bergs kommun

Kostpolicy. Dagverksamhet

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Uppföljning av äldreomsorgens Kostenhet (Intraprenad)

Kostpolicy. Särskilt boende

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

(Livsmedelsverket, 2015)

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Matpatrullen Gävle. Nedan redovisas undersökningarna som har utförts på fyra boenden i Gävle, varav två kommunala och två privata

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Uppföljning av - Högdalens vård- och omsorgsboende

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2016

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Övergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

Kostpolicy för Säffle kommun

Observationsrapport. Kattrumpstullens vård-och omsorgsboende. Plan 3. Uppföljning. Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion

Till vårdnadshavare 1

Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning

Kartläggning av brukarnas möjlighet att påverka maten och måltiden på vård- och omsorgsboenden

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Kostpolicy - för förskola och skola

Resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning - så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018.

Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens

Kostpolitiska riktlinjer

Här får du veta mer om portionsmaten

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Lägesrapport utevistelse, kost, rehabiliterande insatser och anhörigstöd inom äldreomsorgen

KOSTPOLICY RIKTLINJER

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige , 61

Upprättad Upprättad

Samtliga träffpunkter i Södermöre kommundel erbjuder kost. Svaret är översänt till enhetschef för socialt innehåll på omsorgsförvaltningen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Kostpolicy med riktlinjer

Långsiktiga förbättringar kräver organisatoriska förändringar

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Uppföljning av Polhemsgården vård- och omsorgsboende 2016

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015

Kvalitets- och avtalsuppföljning på Rio vårdoch omsorgsboende 2012

Konsistensanpassad kost

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråds sammanträde

Uppföljning av social omsorg enligt socialtjänstlagen vid Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende 2017

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

S Måltidspolicy Policy

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

ABCDE. Tillsyn av Blackebergs sjukhem i Bromma Yttrande till Länsstyrelsen. Bromma stadsdelsnämnd

Transkript:

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG DNR 2007-996-538 SID 1 (7) De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen. Dianagårdens -, Kattrumpstullens - och Rio vård- och omsorgsboende inom Östermalms stadsdelsnämnd Brukarundersökning december 2007 Box 24 156, 104 51 Stockholm. Telefon 08 508 10 000. Fax 08 662 61 57. Org. nr 212 000 0142 registrator@ostermalm.stockholm.se Besöksadress Karlavägen 104 www.stockholm.se

SID 2 (7) Innehållsförteckning 1. Styrkor och utvecklingsområden 1.1 Styrkor och utvecklingsområden en 3 sammanfattning 1.2 Nuläge 3 2. Bakgrund 2.1 Vård- och omsorgsboendena 3 2.2 Matleverantör 3 2.3 Maten i fokus 4 3. Metod 4 4. Resultat 4.1 Vilka är de boende? 4 4.2 Måltidssituationen 5 4.3 Intryck och upplägg 5 4.4 Smak och konsistens 6 4.5 Varmhållning och kryddning 6 4.6 Matsedelns variation 7 4.7 Skriftliga kommentarer 7

SID 3 (7) 1. Styrkor och utvecklingsområden 1.1 Styrkor och utvecklingsområden en sammanfattning Av resultatet framkommer att flertalet boende är nöjda med måltidssituationen såsom dukning, hjälp och stämning runt måltiden. När det gäller intryck och upplägg av maten är ca tre av fyra svarande i stort sett nöjda. Flera är nöjda med potatisens kvalitet. När det gäller smak och konsistens så upplever många att köttet och grönsakerna är svårtuggade. Det är ca hälften som upplever att maten ser god ut liksom önskar att matsedeln är mer varierad. Cirka var tredje svarande är inte nöjd med varm-hållning och kryddning. 1.2. Nuläge Den kritik som finns avseende varmhållning, smak och konsistens kan i många fall sammankopplas med att maten vid tillfället för enkätundersökningen levererades varm. Maten kan vara god och näringsriktig vid tillagningen men risken finns att detta försämras efter varmhållning, distribution och servering. Sodexho AB har sedan början av året övergått till ett kallmatssystem. Det innebär att personalen står för uppvärmningen och ex. kokar färdigt potatis, pasta och grönsaker. I kontakt med vård- och omsorgsboendena framkommer det att det har skett en märkbar kvalitetshöjning av maten i och med att personalen på boendena står för uppvärmningen. Responsen från pensionärerna är mycket positiv, maten är varmare, godare och saftigare. I och med att maten färdigställs på avdelningen doftar det gott från köken. Potatisen smakar nykokt och grönsakerna är krispiga. Personalen på demensavdelningarna har uppmärksammat att de boende generellt äter bättre än tidigare. När det gäller andra frågor om maten, såsom matsedelns variation, så finns kostråd som träffas en gång per månad där representanter från Sodexho AB, brukare och personal ingår. 2. Bakgrund 2.1 Vård- och omsorgsboendena Dianagårdens -, Kattrumpstullens - och Rio vård- och omsorgsboenden är avsedda för personer över 65 år som är i behov av heldygnsomsorg. Boendena har inriktning mot personer med demenssjukdomar och inriktning mot personer med somatiska besvär. Flertalet av de boende har mycket nedsatt hälsotillstånd och i behov av omfattande hjälp. Flera äter konsistensanpassad kost på grund av olika sjukdomstillstånd. 2.2 Matleverantör Stadsdelsnämnden har sedan 2003-11-20 avtal med Sodexho AB om tillagning av varma måltider, lunch och middag, och leverans av dessa till Dianagårdens, Katt-

SID 4 (7) rumpstullens och Rios vård- och omsorgsboende. Mot bakgrund av att Östermalms boenden kommer att övergå till entreprenörsdrift från och med 2008-09-15 har avtalet med Sodexho AB förlängts till och med detta datum. De övertagande entreprenörerna ansvarar därefter för upprättande av kostavtal. 2.3 Maten i fokus Maten är av central betydelse för den äldres hälsa och välbefinnande. För att uppnå god kvalitet är det viktigt att se till alla delar kring måltiden. Orsakerna till att äldre kan ha svårigheter att tillgodose sig eller uppskatta maten kan vara många. Det är givetvis av stor vikt att maten är vällagad, doftar gott och har rätt konsistens samt att den serveras i en trivsam och lugn miljö. Personalen måste ha också ha kunskap om hur sjukdom och åldersbesvär kan påverka t.ex. aptit och smak och hur undernäring kan förebyggas. Mot bakgrund av detta pågick det under 2007, med medel från Kompetensstegen, ett kostprojekt Maten i fokus på vård- och omsorgsboendena. Inom ramen för projektet genomfördes bl.a. ett antal utbildningar inom kostområdet, t.ex. livsmedelshygien, kost och näringslära, bemötande och munvård. Även praktiska moment som dukning, servering och måltidsobservation genomfördes. 3. Metod I december 2007 skickades en enkät rörande maten och måltidssituationen ut till samtliga boende på Dianagårdens -, Kattrumpstullens - och Rio vård- och omsorgsboende. Totalt skickades 224 enkäter ut tillsammans med ett informationsbrev. De boende har besvarat frågorna anonymt och lämnat enkätsvaren i omärkta kuvert till verksamhetschefen på respektive boende. Det inkom totalt 108 svar på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Bearbetning av data har gjorts med hjälp av dataprogrammet Excel. Enkätundersökningen har genomförts av Hanna Runling i samarbete med kostprojektet Maten i Fokus. 4. Resultat I procentangivelserna avser 100 % samtliga personer som har svarat på enkäten (108 inkomna svar av 224 utskickade enkäter). 4.1 Vilka är de boende? Diagram 1: Brukarens ålder Flertalet, 85 %, av de boende är kvinnor. När det gäller fördelning av ålder så är 55 % mellan 80 och 90 år och närmare 40 % är över 90 år (diagram 1). >90 37% 65-79 8% Det är 64 % som har fått hjälp med att besvara enkäten. I de fall man har angivit vem som har hjälpt till så rör det sig om anhörig eller personal. 80-90 55%

SID 5 (7) 4.2 Måltidssituationen Det är närmare 85 % som har angett är de, helt och håller eller i stort sett, får den hjälp de behöver i samband med måltiden. Tre av fyra tycker att det är lugnt under måltiden och 80 % anser att dukningen ser trevlig ut (diagram 2). Diagram 2: Måltidssituationen 8 69% 5 helt och hållet 25% 14% i 18% 11% 8% till 1% 1% 1% inte alls 1 6% 6% Jag får den hjälp jag behöver i samband med måltiderna Det är lugnt under måltiden Dukningen ser trevlig ut 4.3 Intryck och upplägg Det är drygt hälften, helt eller i stort sett, som instämmer i att maten som serveras ser god ut. Tre av fyra menar att portionerna, helt och hållet eller i stort sett, är tillräckligt stora och närmare 70 % anser att det är tillräckligt med sås. Det är i genomsnitt 10 % som saknar i frågan (diagram 3). Diagram 3: Intryck och upplägg 8 Maten ser god ut Portionerna är tillräckligt stora Det är tillräckligt med sås helt och hållet i till inte alls

SID 6 (7) 4.4 Smak och konsistens Det är 65 %, helt eller i stort sett, som instämmer i att potatisen är av god kvalitet. Av de svarande är det 10 % som inte instämmer alls. När det gäller köttets konsistens anser 38 % att det, helt eller i stort sett, är lätt att tugga. Det är 27 % som tycker köttet är svårtuggat. Närmare hälften menar att grönsakerna helt eller i stort sett är lätta att tugga. Det är i genomsnitt 10 % som saknar i frågan (diagram 4). Diagram 4: Smak/konsistens 8 Potatisen är av god kvalitet Köttet är lätt att tugga Grönsakerna är lätta att tugga helt och hållet i till inte alls 4.5 Varmhållning och kryddning Av de svarande tycker ca 65 % att maten, helt eller i stort sett, är tillräckligt varm. Drygt hälften tycker detsamma avseende matens kryddning (diagram 5). Det är 8 % som inte alls tycker att maten är tillräckligt varm och 12 % som inte tycker maten är tillräckligt kryddad. Diagram 5: Varmhållning och kryddning 8 32% 32% 29% 26% 22% 23% 12% 8% 1 5% Maten är tillräckligt varm Maten är lagom kryddad helt och hållet i till inte alls

SID 7 (7) 4.6 Matsedelns variation Drygt 40 % tycker, helt eller i stort sätt, att den mat som serveras är tillräckligt varierad. Av de svarande tycker 12 % att matsedeln inte är tillräckligt varierad (diagram 6). Diagram 6: Matsedeln är varierad 1 Inte alls 12% Helt och hållet 22% Till 35% I 21% 4.7 Skriftliga kommentarer Det är 32 % (35 personer) som har använt möjligheten att lämna någon form av kommentar. Flera av kommentarerna härrör till att flera personer har svårt att ta ställning till frågorna om maten då de äter konsistensanpassad kost, exempelvis passerad mat. Några personer har lyft fram att de är nöjda med maten och tycker att den smakar bra. Flera framför önskemål på att det serveras mer färska grönsaker istället för kokta och att det serveras mer frukt som alternativ till de söta desserterna. Några personer tog upp att maten inte alltid är tillräckligt varm. En del tog upp att de önskar en mer varierad matsedel och att det serveras mer svenskt husmanskost. En kommentar handlade om att det är svårt att hålla mattiderna då leveranserna ibland är försenade. När det gäller matens kvalitet tog flera personer upp att maten ibland är smaklös och behöver kryddas mer. Någon tyckte att matens färg ibland inte ser inbjudande ut och efterfrågade allmänt bättre kvalitet på maten. En annan person påtalade att det är för mycket fett och socker i maten. Flera tyckte att köttet som serveras är för segt.