Miniprojekt, pedagogisk grundkurs III, ht Martina Tedenborg, Avd för samhällsfarmaci Teori och praktik. Vilket bör komma först? En diskussion kring den pedagogiska betydelsen av praktiken och dess placering i ett utbildningsprogram utifrån en enkätundersökning bland receptariestudenter.
Martina Tedenborg 1 Inledning Receptarieprogrammet på Uppsala Universitet är under utveckling och from höstterminen 1 ska utbildningen bli treårig, i stället för som nu tvåårig. Detta innebär en helt ny utbildningsplan, och i arbetet med att utforma denna är det viktigt att undersöka vilka pedagogiska förbättringar som kan göras. En av de saker som vi i arbetsgruppen diskuterar är utformningen av praktiken, hur lång den bör vara och dess placering i utbildningen. Idag börjar receptariestudenterna sin utbildning med att göra veckors praktik på apotek. Under denna termin lär de sig bl a hur apoteksverksamheten fungerar, de går igenom sortimentet av läkemedel och lär sig lagar och förordningar inom läkemedelsområdet. De börjar sin utbildning direkt ute på apoteken och introduceras där av sin handledare. Under praktikterminen ingår även en baskurs i farmaci. Denna anordnas i Uppsala vid två tredagarsträffar, en i början och en i slutet av terminen. Efter ca fyra veckors praktik kommer således studenterna till universitetet för första gången under utbildningen. Under tre dagar får de då grundläggande föreläsningar i farmaci och de arbetar även i basgrupper med olika patientfall, genom sk problembaserat lärande (PBL). Även vid den andra Uppsalaträffen ges föreläsningar och studenterna slutför sina arbeten i basgrupperna. Vid dessa Uppsalaträffar får studenterna även en kort introduktion och information om utbildningen, Uppsala Universitet och farmaceutiska fakulteten. En längre introduktion ges sedan i början av termin två då studenterna ska börja sin teoretiska utbildning vid universitetet. Syfte och metod Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och synpunkter dagens receptarieelever har på nuvarande praktik. Utifrån dessa har jag sedan diskuterat den pedagogiska nyttan av praktiken och vilken betydelse placeringen av praktiken har. Synpunkterna samlades in genom att en enkät (Bil 1) delades ut till samtliga i kursen R4 höstterminen, d v s receptarieelever på sin fjärde och sista termin på programmet.
Martina Tedenborg 2 Resultat Enkäten delades ut i samband med en kursintroduktion, då 6 av 64 studenter var närvarande, och samlades sedan in omgående. Samtliga studenter som var med vid introduktionen besvarade enkäten. Dessa var mellan 21 och 43 år, 92 % var kvinnor och 8% var män. Praktikens bidragande till fortsatt lärande Första frågan i enkäten Anser du att praktiken bidragit till ditt lärande vid den fortsatta utbildningen i Uppsala syftade till att få en bild av den pedagogiska nyttan av att ha praktiken först i utbildningen. I diagram 1 ser vi att 47 % svarat i viss mån och % att den bidragit i hög eller i mycket hög grad. Diagram 1 Anser du att praktiken bidragit till ditt lärande vid den fortsatta utbildningen i Uppsala 45 35 3 25 15 5 Inte alls eller mycket lite I viss mån I hög grad I mycket hög grad Flera studenter kommenterade med att praktiken motiverade och inspirerade till fortsatta studier och att man fick inblick i yrkesrollen och därmed insikt om vad man behöver kunna och lära sig. Några kommenterade att det som bidrog mest var kunskapen om läkemedelsnamnen man fått under praktiken och att det var en fördel att kunna knyta an den teoretiska utbildningen till apoteksverksamheten, som man genom praktiken kände till. Andra kommenterade att praktikens betydelse var olika beroende på vilken kurs under utbildningen man läste, och att varuplock inte bidragit till fortsatt lärande i någon större utsträckning. Något som också framkom i studenternas kommentarer var att förståelsen för mycket som gjordes under praktiken först kom under utbildningen i Uppsala. Praktikens längd och placering Studenterna fick även svara på frågan Vilken är din uppfattning om nuvarande praktikens längd (Diagram 2), och de allra flesta (75 %) tyckte att veckor var en lagom praktikperiod. Många kommenterade dock detta med att praktiken borde ha varit uppdelad i
Martina Tedenborg 3 två perioder, en i början och en i slutet av utbildningen, vilket också framkom i fråga nr fem När anser du att praktiken bör ligga i utbildningen (Diagram 3). Diagram 2 Vilken är din uppfattning om nuvarande praktikens längd ( veckor)? 8 7 6 3 För kort Lagom För lång Några tyckte att praktiken kunde kortas ned om den komprimerades och gjordes mer effektiv. Några tyckte också att praktiken var för lång i förhållande till hela utbildningens längd. Någon tyckte att vissa seminarier kunde tas bort, medan någon annan tyckte att praktiken borde varvas med mer teori. Ett par av de som tyckte att veckor var lagom, kommenterade detta med att en hel termin behövdes för att få en bra insikt i apoteksverksamheten, hinna lära sig att arbeta självständigt, hinna pröva på olika arbetsuppgifter och mogna inför kundmöten. Diagram 3 När anser du att praktiken bör ligga i utbildningen? 8 7 6 3 Först Sist Både först och sist
Martina Tedenborg 4 De flesta tyckte att det mest optimala vore om en praktikperiod låg i början av utbildningen och en andra i slutet. Den första perioden för att få en inblick i yrket och för att bli motiverad inför fortsatt utbildning, och en andra period för att praktisera de teoretiska kunskaperna. Att ha praktik i slutet motiverades även med att man då skulle ha mer förståelse för det man praktiserar, att man då får använda det man lärt sig och eventuellt få möjlighet att läsa på det man tycker saknas, och att det blir en naturlig övergång till arbetet efter examen. Några påpekade också att praktikperioden i början gör det lättare att sommarjobba på apotek under utbildningen. Motsvarar utbildningen förväntningarna? Studenterna fick i enkäten ange hur stora förväntningar de under praktiken fick på kommande utbildning i Uppsala (diagram 4). De fick även ange om de tyckte att utbildningen motsvarat dessa förväntningar (diagram 5). De allra flesta (87 %) angav att de fått stora förväntningar under praktiken. Många (54 %) tyckte dock att utbildningen varit sämre än förväntat. Diagram 4 Hur stora förväntningar fick du på utbildningen i Uppsala under din praktik? 9 8 7 6 3 Inga förväntningar Små förväntningar Stora förväntningar Mycket stora förväntningar Diagram 5 Motsvarade utbildningen i Uppsala dessa förväntningar? 6 3 Som förväntat Sämre än förväntat Bättre än förväntat
Martina Tedenborg 5 Bland de som tyckte att utbildningen blivit bättre än förväntat fanns kommentarerna att utbildningen blivit roligare än förväntat och att man under utbildningen insett att man måste kunna väldigt mycket som receptarie. Många av de som angett att utbildningen blivit sämre än förväntat tyckte att många kurser var alltför komprimerade och att det blev för mycket korvstoppning för att hinna med allt. Många tyckte också att utbildningen var svårare än förväntat. Första terminen i Uppsala då den grundläggande kemin lärdes ut blev en chock enligt en student, och fler påpekade att första terminen i Uppsala kändes alltför långt ifrån verkligheten. Den byggde inte vidare på praktiken, vilket många förväntat sig. Flera önskade att utbildningen skulle innehålla mer matnyttigt som t ex farmakologi och farmakoterapi, och att kurserna skulle vara mer inriktade mot apoteksverksamhet. Någon tyckte också att samordningen mellan kurserna kunde vara bättre. Efter examen Då studenterna angett sina synpunkter på praktiken och på fortsatt utbildning fick de till sist svara på frågan Vad önskar du framförallt att göra det kommande året efter din receptarieexamen (diagram 6). Syftet med frågan var att undersöka var de flesta tänkt sig att göra efter examen och koppla detta till de synpunkter på utbildningen som framkommit i de andra frågorna. Diagram 6 Vad önskar du framförallt att göra det kommande året efter din receptarieexamen? 7 6 3 Läsa vidare till farm kand Arbeta på apotek Arbeta inom industrin Annat I diagrammet ovan ser vi att de flesta (62 %) har tänkt sig att arbeta på apotek efter sin receptarieexamen. I en fördelning i åldersgrupper ser vi att bland de yngsta studenterna har den största andelen (57 %) tänkt läsa vidare, medan den största andelen i den äldre åldersgruppen (77 %) vill arbeta på apotek (diagram 7).
Martina Tedenborg 6 Diagram 7 Vad önskar du framförallt att göra det kommande året efter din receptarieexamen? Fördelning i respektive åldersgrupp i procent 9 8 7 6 3 31-43 år 23-29 år 21-22 år Läsa vidare till farm kand Arbeta på apotek Arbeta inom industrin Annat
Martina Tedenborg 7 Diskussion Studiepopulation och svarsfrekvens Antalet studenter som besvarat frågorna i denna enkätundersökning var 6 och samtliga av dessa gick i en och samma kurs. Synpunkterna som kommit fram i denna studie härrör alltså från en enda kurs och bör därför inte generaliseras till att gälla samtliga receptarieelever. Kursen som sådan kan dock inte benämnas som unik vad gäller ålders eller könsfördelning, vilket gör att den kan jämföras med andra kurser. Från det stora till det lilla I nuvarande receptarieprogram börjar man utbildningen med att se på receptarieyrket ifrån det stora perspektivet. Studenterna kastas direkt ut i verkligheten utan att kanske knappt veta vad en receptarie på ett apotek gör. Under den första terminen får studenterna inblick i apoteksverksamheten och på det sättet komma till insikt om vad de måste lära sig för att själva kunna arbeta som receptarier så småningom. Det finns en pedagogisk finess att på detta sätt börja från det stora perspektivet till att sedan smalna av och läsa specifika kurser i kemi, farmakologi, galenik osv., vilket också framkommit i studenternas kommentarer. Det var enligt dessa en fördel att under kurserna kunna relatera det som lärdes ut till verksamheten på apoteket. Detta sätt att påbörja en utbildning kräver dock uppföljning i kommande kurser. Det går inte att efter det stora perspektivet direkt dyka in i ett smalare utan att relatera och förklara var detta smalare perspektiv hör hemma i det stora hela. Detta var också något som framkom i studenternas kommentarer kring förväntningarna de hade på den teoretiska utbildningen. De flesta studenter fick höga förväntningar på utbildningen i Uppsala under sin praktik, men tyckte inte sedan att utbildningen motsvarat dessa. Många hade önskat att utbildningen relaterat till praktiken på ett tydligare sätt. I detta resonemang är det också av intresse att se var studenterna efter examen tänkt sig att arbeta. De flesta i denna kurs vill arbeta på apotek, vilket kan förklara varför många i kursen önskat att utbildningen skulle vara mer apoteksinriktad. Receptariens yrkesroll De flesta receptarier arbetar inom apoteksbolaget, men det finns även andra möjligheter som att arbeta inom läkemedelsindustrin eller hos myndigheter. Fler och fler väljer också att läsa vidare (57 % i den yngsta åldersgruppen i denna kurs) och snart är utbildningen treårig vilket säkert öppnar nya möjligheter för receptarierna. Utbildningen ska alltså ge receptarierna en bred grund att stå på för att de ska få kompetens att arbeta inom olika områden i läkemedelsbranschen. Frågan man då kan fundera över är om apotekspraktiken i början av utbildningen gör att studenterna smalnar av i sin yrkesroll och därmed också får svårt att relatera vissa kurser till denna? Vikten av en bra introduktion Introduktionen till en ny utbildning är mycket viktig. Att börja första terminen med att visa på yrkesrollen och olika arbetsmöjligheter är en bra start. Det är också viktigt att studenterna får klart för sig vad som förväntas av dem och vilka krav som ställs för att de ska bli godkända på kurserna. I dag börjar receptariestudenterna direkt ute på apoteken, får en kortare introduktion under två Uppsalaträffar och sedan en längre i början av termin två. När den riktiga introduktionen infaller har studenterna således redan gått en termin och har oftast redan skapat sig förväntningar på utbildningen, som kanske inte helt stämmer överens med hur utbildningen är utformad. Av denna anledning tror jag att utbildningen skulle gynnas av att
Martina Tedenborg 8 studenterna får börja sin utbildning direkt på universitetet. En introduktion där yrkesrollen belyses ur fler synvinklar än ur apotekets är också viktigt, så att studenterna får se vilka möjligheter som finns för dem. Då blir det också lättare för dem att relatera kommande kurser till dessa olika yrkesroller. Slutsats Syftet med denna undersökning var att utifrån studenternas synpunkter diskutera den pedagogiska nyttan av praktiken och vilken betydelse placeringen av praktiken har. Det finns för och nackdelar både med praktik först och med praktik sist i utbildningen. Därför är det inte så förvånande att de flesta tycker att den borde ligga både först och sist. Då får man ut fördelarna med båda sätten. Att praktiken i början kan underlätta inläsningen av efterföljande teori är uppenbart. Frågan är på vilket sätt praktiken blir mest givande? Antagligen genom att ligga i slutet av utbildningen. Det är ju först då man har något att praktisera! Jag tror även att praktiken då kunde göras kortare och mer effektiv eftersom studenterna är mer säkra i sin roll, vet vad de kan och vad som förväntas av dem. Att ha lite praktik i början, för att ge en inblick i kommande yrkesroll, och den resterande praktikperioden i slutet, då studenterna får praktisera sina teoretiska kunskaper kunde vara en lösning. Men att utforma en bra introduktionskurs tycks ändå vara det viktigaste. En introduktion då studenterna får inblick i olika yrkesroller som receptarie, och där de rätta förväntningarna inför utbildningen skapas. Sedan är det naturligtvis lika viktigt att utbildningen utformas så att den motsvarar dessa förväntningar. Och här verkar det som att relatera kursernas innehåll till verkligheten tycks vara en nyckelfras.
Martina Tedenborg 9
Bilaga 1 Enkät till R4 studenter ht- Receptariepraktiken Receptarieutbildningen i Uppsala är nu under utveckling och from Ht 1 skall utbildningen bli treårig. En av de saker som diskuteras är hur praktiken skall utformas. Här får Du möjligheten att ge dina synpunkter på praktiken! Det är viktigt för oss som arbetar med det nya programmet att få så många synpunkter och reflektioner som möjligt kring detta, särskilt ifrån er studenter! Denna enkätundersökning ingår även som ett projekt i pedagogisk utbildning för universitetslärare. 1. Bakgrundsuppgifter Kvinna Man Född år 19. 2. Anser du att praktiken bidragit till ditt lärande vid den fortsatta utbildningen i Uppsala? Inte alls Mycket lite I viss mån I hög grad I mycket hög grad Vet ej Kommentarer: 3. Vilken är Din uppfattning om nuvarande praktikens längd ( veckor)? För kort Lagom För lång Vet ej Kommentarer:
Bilaga 1 4. Hur stora förväntningar fick du på utbildningen i Uppsala under din praktik? Inga förväntningar Små förväntningar Stora förväntningar Mycket stora förväntningar Motsvarade utbildningen i Uppsala dessa förväntningar? Som förväntat Sämre än förväntat Bättre än förväntat Kommentarer: 5. När anser du att praktiken bör ligga i utbildningen? Först Sist Både först och sist Annat alternativ. Kommentarer: 6. Vad önskar du framförallt att göra det kommande året efter din receptarieexamen? ( Ange ett alternativ ) Läsa vidare till Farm kand Arbeta på apotek Arbeta inom industrin Annat, nämligen Vet inte
Bilaga 1 Plats för övriga synpunkter och kommentarer kring praktikens utformning, placering osv Tack för hjälpen! Martina Tedenborg, universitetsadjunkt Tel. 18-471 49 48