VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Relevanta dokument
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Klassifikationer och hkodverk

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

April Bedömnings kriterier

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT HANTERING AV JOURNALUPPGIFTER

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Introduktion till nationell informationsstruktur

NI 2015:1 Kort introduktion

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Introduktion till nationell informationsstruktur

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Tillämpningsanvisningar

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Dokumentation i patientjournalen

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Informatik. Kvalitetsarbete

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Patientjournalens innehåll

Riktlinjer för Informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården. Norra närvårdsområdet Skaraborgs kommuner

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg

Rutin fast vårdkontakt

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Rutin för journalföring

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Jens Larsson,

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Patientlag

Undersköterska Besök kort

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

Svensk författningssamling

Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Journalföring inom hälso- och sjukvården och sekretess

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Transkript:

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Vad har vi lärt oss tidigare? Jaha, vad har den här människan nu tänkt att prata om? Styrdokument, dokumentation vad ska vi förhålla oss till? Nationell informationsstruktur (NI) vad är det? Socialstyrelsens beskrivning av NI översatt till personcentrerat förhållningssätt Vad händer när fokus förflyttas från hälso-sjukvårdpersonal till patient? Sammanfattning vad innebär detta kliniskt?

Vad har vi lärt oss tidigare?

Patientdatalag, SFS 2008:355 Styrdokument, dokumentation vad ska vi förhålla oss till? uppgifter som behövs för en god och säker vård ska dokumenteras. om tillgängligt, alltid: Patientens identitet, bakgrund till vården, ställd diagnos, vidtagna och planerade åtgärder Uppgift om den information som lämnats till patienten, och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2016:40 2 Vårdgivaren ska säkerställa att uppgifterna i en patientjournal är entydiga. Allmänna råd För att försäkra sig om att uppgifterna är entydiga bör vårdgivaren använda följande publikationer, när de är tillämpliga: Socialstyrelsens termbank ICD-10-SE, KVÅ, ICF, Snomed CT.

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 2017

Kompetensbeskrivningens Innehåll Utgår från de sex kärnkompetenserna: personcentrerad vård samverkan i team Evidensbaserad vård förbättringskunskap och kvalitetsutveckling säker vård informatik Samt omvårdnadsprocessen Ledarskap pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet.

Legitimerad sjuksköterska ska kunna Omvårdnadsprocessen Dokumentera samtliga steg i omvårdnadsprocessen i patientens journal samt ta del av journalhandlingar och övrig dokumentation för att skapa kontinuitet. Personcentrerad vård Bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnad i partnerskap med patienten och där det önskas med patientens närstående.

Legitimerad sjuksköterska ska kunna Informatik Dokumentera i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp oberoende av vårdnivå och dokumentationsverktyg. Dokumentera på ett sätt som stödjer individens situation, behov och mål med upprätthållande av sekretess.

Socialstyrelsen uppdrag att vidareutveckla och kvalitetssäkra en gemensam informationsstruktur som leder till en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Gemensam informationsstruktur består av: nationellt fackspråk (NF) nationell informationsstruktur (NI) Socialstyrelsens termbank ICD-10-SE, KVÅ, ICF, Snomed CT.

Nationell informationsstruktur, NI 2016:1. NI:s processmodeller beskriver den individanpassade process som patienter eller brukare genomgår och som löper över organisatoriska gränser inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. NI:s tre processmodeller beskriver Den övergripande processen för vård och omsorg samt specialiseringarna hälso- och sjukvård socialtjänst. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-2-7

Men vad vill sos att vi ska dokumentera i de olika stegen, och hur stämmer det med PCV?

Processmodell för hälso- och sjukvård NI, steg 1-3 1. Ta emot vårdbegäran 2. Bedöma behov av utredning 3, Utreda Omvårdnadsprocessen datainsamling Omv diagnos eskrivning nligt NI patienten kontaktar hälso- och sjukvården personal bedömer behov av och väljer metod för utredning. personal genomför en utredning och identifierar hälsoproblem (diagnos) och mål eskrivning nligt PCV patienten kontaktar hälso- och sjukvården. personal lyssnar till patientens berättelse, Metoder för utredning väljs i partnerskap utifrån patientens berättelse och personalens utredning fastställs hälsoproblem (diagnos) och mål gemensamt

Processmodell för hälso- och sjukvård NI, steg 4-6 4. Bedöma behov av åtgärder 5. Åtgärda 6. Följa upp Omv processen planering genomförande Utvärdering eskrivning nligt NI: Personal bedömer vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra för att uppnå mål Personal genomför åtgärder för att uppnå mål Personal följer upp processens resultat gentemot uppsatta mål eskrivning nligt PCV Patient och personal planerar åtgärder baserat på patientens egna resurser för att uppnå mål Patienten genomför åtgärderna vid behov med stöd av personal eller andra för att nå målen. Patient och personal följer upp processens åtgärder och resultat mot uppsatta mål

Studie Flippat fokus från personal till patient vad händer? Personcentrerad hälsoplan för patienter med akut hjärtinfarkt Syfte att beskriva innehållet i personcentrerade hälsoplaner dokumenterade på tre vårdnivåer: sjukhus, mottagning och primärvård för patienter som haft en hjärtinfarkt. Metod 267 hälsoplaner från 89 patienter granskades genom innehållsanalys

Resultat Patientens mål: 1. Livsstilsförändringar 2. att kunna genomföra aktiviteter i hemmet och socialt 3. att kunna återgå till jobb Åtgärder: 1. Använda egna resurser 2. Stöd av familj och vänner 3. Stöd av hälso- och sjukvård

Konklusion kan vi flippa fokus från personal till patientens egna resurser.så sätter patienten sina egna realistiska mål..så identifierar patienterna sina egna förmågor och sitt sociala stöd, faktorer som sällan dokumenteras i vanlig vård...så betonas patienternas egna resurser vilket kan stärka deras tilltro till egen förmåga och därmed kan vårdens resurser användas mer effektivt. Inger Jansson, Andreas Fors, Inger Ekman, Kerstin Ulin, Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt centrum för personcentrerad vård (GPCC)

Sammanfattning Vad har vi nu kommit fram till? Utifrån nationell informationsstruktur (NI) funkar fortfarande omvårdnadsprocessen och VIPS Om beskrivning av innehåll i NI ändras till ett personcentrerat innehåll funkar processen även för PCV det behövs alltså inte specifika mallar för att dokumentera personcentrerat Personcentrerad vård leder till att patientens egna resurser blir utgångspunkt för vilket stöd patienten sen behöver

Visst blev det glasklart!!! Eller återstår möjligen någon liten fråga? Ni kan också nå mig via mail: Inger: Inger.Jansson@gu.se