Samrådsunderlag Ny kraftledning Tandådalen-Närsjön Malungs Elnät Rejlers är en av Nordens stora teknikkonsulter. Vi är experter som arbetar med projekt inom bygg och fastighet, energi, industri och infrastruktur. Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat. Vi kallar det Energized Engineering det finns hos Rejlers.
Uppdragsnamn/Titel Samrådsunderlag Dokumentdatum Innehåll 1. Inledning 3 1.1. Bakgrund och syfte 3 1.2. Samråd 3 1.3. Metodik 3 2. Alternativa sträckningar 4 2.1. Ursprungliga sträckningen Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Föreslagna justeringar Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3. Nollalternativ 6 3. Tekniskt utförande 6 4. Planer 8 5. Beskrivning och berörda intressen 9 5.1. Landskapsbild 9 5.2. Bebyggelse och boendemiljö 9 5.3. Naturmiljö 9 5.4. Friluftsliv 10 5.5. Kulturmiljö 10 5.6. Infrastruktur 10 6. Förutsedd miljöpåverkan 10 6.1. Landskapsbild 11 6.2. Bebyggelse och boendemiljö 11 6.3. Naturmiljö 15 6.4. Friluftsliv 15 6.5. Kulturmiljö 15 6.6. Infrastruktur 15 7. Jämförelse av alternativen 15 8. Fortsatt arbete 16 9. Preliminär utformning av MKB 16 REJLERS SVERIGE AB Besöksadress: Götalandsvägen 230, Hus 23 125 45 Älvsjö Tel: 0771-78 00 00, Fax: 08-41 00 49 49 Org. nr.: 556051-0272 Säte: Stockholm Registrerad för F-skatt www.rejlers.se 2 (18)
1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Malungs Elnät planerar att bygga en ny kraftledning mellan ställverket Tandådalen och ett planerat ställverk väster om Närsjön för att öka överföringskapaciteten i området. Den planerade förstärkningen görs för att möjliggöra framtida expansioner i området, framförallt uppförandet av den planerade flygplatsen Scandinavian Mountains airport i sälen. Parallellt med detta projekt planerar Malungs Elnät att uppföra en ny 72,5 kv kraftledning (med driftspänning 55 kv) mellan Sälsäter och Tandådalen som syftar till att förstärka energikapaciteten i Sälen-området. Utan denna förstärkning kommer inte Sälenområdet att kunna fortsätta att vidareutvecklas. Samråd för denna kraftledning genomförs parallellt med samråd för kraftledning i föreliggande underlag. 1.2. Tillståndsansökan För att bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession innebär att ledningsägaren får rätt att bygga och driva en anläggning. I en ansökan om nätkoncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Ett koncessionsbeslut innebär att Malungs Elnät får medgivande att bygga och driftsätta ledningen på angiven sträckning. 1.3. Samråd Inför upprättandet av den MKB som kommer att bifogas tillståndsansökan, genomförs samråd i enlighet med bestämmelser i miljöbalken. Riksdagen har den 2 november 2017 beslutat om en ny miljöbedömningsförordning som ska börja gälla den 1 januari 2018. Detta innebär bl.a. att ett nytt 6 kapitel i miljöbalken ersätter det befintliga. Detta underlag är framtaget i enlighet med de ändringar i lagstiftningen som träder i kraft 1 januari 2018. Samrådet syftar till att ge berörda parter information om projektet samt möjlighet att inkomma med eventuella synpunkter. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att ligga till grund för den kommande MKBn. 1.4. Metodik När man planerar nya kraftledningar är det fördelaktigt att följa befintlig infrastruktur, t.ex. vägar, järnvägar och andra kraftledningar. Genom att förlägga markkablar längs befintliga Samrådsunderlag 3 (18)
vägar möjliggör i vissa fall att vägarna vägar kan användas som transportvägar och att nya vägar inte behöver anläggas. Vid framtagning av presenterade alternativ följer markkabelsträckorna vägar och luftledningssträckan befintliga luftledningar. Huvudalternativet följer dessutom den sträcka som två 20 kv kablar planeras att förläggas längs med. Ledningssträckningarna har inventerats genom studier av Länsstyrelsens länsvisa och nationella geodata, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), kommunala planer och Lantmäteriets kartmaterial. Närliggande intressen inom 50 meter från de studerade alternativen har lokaliserats och behandlas i detta samrådsunderlag. Bostadsbebyggelse utmed sträckningen har inventerats genom studier av fastighetskartan samt vid fältbesök. Planerad bebyggelse har lokaliserats via kommunens översiktsplan och detaljplaner. 2. Alternativa sträckningar Miljöbalken ställer krav på alternativ (6 kap MB) och sökande skall därför utreda möjliga alternativa lokaliseringar eller utformningar. Vid val av alternativ skall hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. Två alternativa sträckningar har utretts. Ett alternativ utgörs av markkabel längs med hela sträckan, och det andra alternativet utgörs ett kombinerat markkabel- och luftledningsutförande. Samrådsunderlag 4 (18)
Figur 1. Alternativa sträckningar mellan Tandådalen och Närsjön. 2.1. Alternativ A Alternativ A utgörs av markkabel. Den planerade ledningen, enligt alternativ A, sträcker sig norrut från stationen i Tandådalen och följer en grusväg strax norr om riksväg 66 fram till Fjällgåsvägen. Sedan följer ledningen riksväg 66 västerut på dess norra sida. Ledningen passerar Stora Tandån och fortsätter på den norra sidan fram till vägkorsningen där riksväg 66 fortsätter norrut mot Stöten. Där fortsätter ledningen på vägens östra sidan och i höjd med sjön Närsjön vinklar ledningen österut till den planerade transformatorstationen Närsjön. 2.2. Alternativ B Alternativ B är ett kombinerat markabel- och luftledningsalternativ. Den planerade ledningen, enligt alternativ B, sträcker sig som markkabel söderut från station Tandådalen och följer Stjärnvägen västerut.. Vid Hundfjällscentret följer markkabeln Hundfjällsvägen norrut fram till riksväg 66. Ledningen passerar Stora Tandån som markkabel för att strax före Ottarstugorna övergå till luftledning parallellt med befintliga kraftledningar. Från Ottarstugorna går ledningen rakt västerut över våtmarken Närsjömyran, korsar riksväg 66 Samrådsunderlag 5 (18)
och fortsätter sedan västerut över våtmarken Närsjömyran fram till den planerade transformatorstationen Närsjön. 2.3. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny ledning byggs. Detta i sin tur innebär att de planerade exploateringarna i området inte kommer att kunna genomföras då tillräcklig eldistribution saknas. 3. Tekniskt utförande 3.1. Luftledning Planeringsförutsättningarna är att uppföra en eventuell luftledning på portalstolpar, se figur 1. Figur 2. Skiss på portalstolpar med nedåthängande isolatorer. Luftledning kommer att uppföras parallellt med befintlig 50 kv ledning. Vid parallelluppförande kan befintlig skogsgata delvis användas. Skogsgatan kommer dock att behöva breddas från 36 m till ca 70 m. Utöver detta kommer även två 20 kv ledningar att Samrådsunderlag 6 (18)
behöva uppföras parallellt. Dessa ledningar tillhör lokalnätet och kräver ingen nätkoncession för linje och prövas inte i aktuellt ärende. För att säkerställa leverenssäkerheten kommer planerad luftledning omges av en trädsäker ledningsgata. Detta innebär att inga träd får bli så höga under kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i ledningen. Dessutom ska inga träd kunna falla på ledningen från sidan. 3.2. Markkabel I aktuellt projekt består markkabeln av tre enledarkablar som buntas i triangelform. Varje enledarkabel placeras i rör som skyddar kabeln. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och en skärm av koppar. I samma schakt som 55 kv markkabeln förläggs även 2 stycken 20 kv ledningar. Dessa ledningar tillhör lokalnätet och behandlas inte i detta samråd, då lokalnätsledningar innefattas av områdeskoncession. I botten av schaktet läggs geotextilduk och på denna finkornigt material, exempelvis sand. Närmast kring kablarna används också sand för att minimera risk för skador på kablarna. Ovanpå sanden kan till viss del de schaktade massorna återanvändas. Varningsband förläggs både över 72,5 kv ledningen och 20 kv ledningarna. Se figur 2 för enklare skiss. Figur 3. Skiss på genomskärning av tänkt typschakt. De gula och röda strecken är varningsband. Samrådsunderlag 7 (18)
Markkablar förläggs normalt via schaktning. Det innebär att en kabelgrav grävs i vilken kablarna placeras. Schaktet kommer vara ca 1,4 meter djupt och ca 0,5 meter brett i botten. Dagöppningen beräknas då bli ca 1,5 meter beroende på markförhållandena. Vid berg i dagen eller tunt marktäcke kommer sprängning att bli nödvändigt. Markkablar förläggs med fördel intill mindre vägar. På så sätt kan vägen nyttjas som arbetsväg för transporter av material och schaktmaskiner. Mindre vägar där detta bedöms möjligt är t.ex. Stjärnvägen i Tandådalen. Riksväg 66 är en statlig väg med ett vägområde intill vägen där inga åtgärder är tillåtna. Ledningen kan därför troligen inte förläggas så nära riksvägen att denna kan användas som arbetsväg. Byggnationen kräver därför att en enklare väg som klarar lastbilstransporter anläggs bredvid schaktet. Utöver en arbetsväg för transporter kräver också byggnationen ett område intill schaktet för tillfälligt upplag av massor. Schaktmassorna kan sedan nyttjas till att lägga igen schaktet. På vissa sträckor, exempelvis vid korsning av vägar och vattendrag, kommer kabelförläggningen att bli mer komplicerad och kräva schaktfria metoder, t.ex. styrd borrning eller hammarborrning. Troligen är hammarborrning den mest aktuella metoden för schaktfria lösningar för gällande ledning, då marken är blockrik med mycket sten. För hammarborrning krävs en startgrop på ca 10x5 meter och 1 meter djup. För att nå ut med utrustning till etableringsplatser krävs en transportväg framkomlig för lastbil. Styrd borrning är en schaktfri metod som kan användas i mjuk mark som sand eller lera. För åtgärden behövs en mindre startgrop och mottagningsgrop. Metoden kan eventuellt vara aktuell vid vissa våtmarker. För att vid drift skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas för kabeln. Längs kabelsträckningen kommer en ca 6 meter bred ledningsgata hållas fri från större vegetation. 4. Planer Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan (ÖP). Gällande plan för Malung- Sälens kommun gäller från 2009-11-26. Enligt ÖP:n ska turistverksamheten i Sälenfjällen utvecklas så den på ett miljömässigt och uthålligt sätt svarar mot marknadens krav och efterfrågan. Nya liftsystem, snösystem och omfattande utbyggnad av boendemöjligheter planeras. En fördjupad översiktsplan finns antagen för Tandådalen-Hundfjället (2002). Föreslagna sträckningar berör ett trettiotal detaljplaner. Sträckningsförslagen är förenliga med både gällande översiktsplan samt detaljplaner. Samrådsunderlag 8 (18)
5. Beskrivning och berörda intressen Berörda intressen längs utredda sträckningar har identifierats genom kartstudier. Digitala data har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Intresseområdenas utbredning framgår av karta i bilaga 1. Nedan följer en kort presentation av vilka intressen som kan antas bli berörda. 5.1. Landskapsbild Området där ledningen planeras utgörs av exploaterad fjällmiljö med vägar, liftanläggningar, stugbyar, affärer, skidspår och skoterleder. Området tillhör Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv, bestående av mjukt välvda fjällplatåer kring 800-900 m.ö.h. Till följd av områdets höga nederbörd avvattnas fjällmassiven av många bäckar och åar, samt så bildas våtmarksområden i dalgångarna. Omgivningen närmast planerad ledning utgörs av relativt flacka myrmarker samt skogsområden med gles tall, gran- och björkskog. 5.2. Bebyggelse och boendemiljö Bebyggelsen i området utgörs främst av sportstugor som framförallt nyttjas vintertid. Sträckningsförslagen går till viss del genom relativt tätbebyggda områden, särskilt där alternativ B passerar genom Hundfjället. Längs båda sidor om riksväg 66 finns bebyggelse nära vägen med trånga passager. Alternativ A (mark) Vid Irisstigen passerar alternativet närmaste bostadshus på ett avstånd av ca 25 meter Alternativ B (mark+ luft) Alternativet passerar som närmast ca 15 meter från Hundfjällscentret, som utgörs av uthyrningslägenheter. Strax söder om Närsjön passerar alternativet, i luftledningsutförande och parallellt med befintliga ledningar, ca 20 meter från närmaste bostadshus. 5.3. Naturmiljö Båda alternativen korsar Närsjömyran som finns upptagen i våtmarksinventeringen. Våtmarken är delvis påverkad av dikning och är bedömd att inneha vissa naturvärden (klass 3). Inom våtmarken finns en sumpskog som kan komma att beröras av båda alternativen. Vidare korsar båda alternativen ett vattenskyddsområde. Båda alternativen korsar också ett riksintresse för skyddade vattendrag 4 kap 6 MB. Samrådsunderlag 9 (18)
Båda alternativen korsar, som markkabel, vattendragen Stora Tandån samt södra Saldalsbäcken. Alternativ B-korsar, som luftledning också Närsjökällan. Tabell 1. Naturvärden längs båda alternativa sträckningarna. Intresse Benämning på karta Namn Övrigt Sumpskog Sump 1 Närsjökällan Kärrskog som utgörs av blandskog Våtmarksinventering VMI 1 Närsjömyran Klass 3. Dalbotten är myrrik och utgörs främst av mosse- och mjukmattevegetation. Våtmarken är delvis påverkad av diken. Vattenskyddsområde Vatten 1 Tandådalen Vattentäkt Riksintresse Skyddade vattendrag 4kap6 MB RI 1 Västerdalälven, Österdalälven 5.4. Friluftsliv Hela området från Sälsätern och västerut samt norrut längs fjällkedjan är ett riksintresse för friluftsliv enligt 4 kap. 2 miljöbalken kallat Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. Inom detta riksintresse finns området Transtrandsfjällen som är ett riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. 5.5. Kulturmiljö Inget av de studerade alternativen berör några kända kulturmiljölämningar. Generellt finns få kulturmiljölämningar inom området. 5.6. Infrastruktur Ett utökat byggnadsförbud finns längs riksväg 66 från Tandådalen tills innan vägen svänger norrut mot Stöten. I sträckningen finns också en 55 kv ledning samt teleledningar att ta hänsyn till vid projektering. 6. Förutsedd miljöpåverkan I den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram som en del av underlag för ansökan om koncession för kraftledningen kommer ledningens miljöpåverkan att beskrivas mer detaljerat. I detta skede görs endast en översiktlig bedömning. Samrådsunderlag 10 (18)
6.1. Landskapsbild En markkabel medför ingen bestående påverkan på landskapsbilden. Landskapsbilden påverkas tillfälligt under arbetstiden. Mark kommer att schaktas upp och i samband med detta sker upplag av massor samt material. Efter arbetets genomförande återställs marken. En luftledning kommer att innebära en breddning av den befintliga ledningsgatan. Alternativ A- Alternativet innebär ingen bestående påverkan på landskapsbilden. Alternativ B- Luftledningsdelen är synlig delvis från riksväg 66, men också från bebyggelse vid Ottarstugorna samt från enstaka bostäder vid Närfjällsbyn samt bebyggelse vid Närsjön. Alternativet innebär en bestående påverkan på landskapsbilden. 6.2. Bebyggelse och boendemiljö Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller, samt begränsningar i framkomlighet uppstå. Boende kan också påverkas av begränsningar i trafiken under begränsade tider under byggnationen. Inga vägar kommer dock att helt stängas av om det inte finns alternativa tillfartsvägar. Således kommer alla fritidsboenden kunna nås med bil även under tiden för byggnation. Materialtransporter med lastbil kan tidvis vara störande. Störningarna är dock övergående och tidsbegränsade. Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el transporteras och produceras. Överallt i vår miljö finns elektriska och magnetiska fält som härstammar från t.ex. kraftledningar och elapparater. Styrkan på magnetfält beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten och mäts i µt. Magnetfälten avtar snabbt med avståndet från ledningen. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund av detta har inte svenska myndigheter kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. Magnetfält från aktuell ledning har beräknats utifrån både årsmedelströmlast samt maximal strömlast för ledningen, se diagram i figur 4 och 5. Årsmedelströmlasten ger det genomsnittliga magnetfältet per år medan den maximala strömlasten för ledningarna ger högsta möjliga magnetfält som kan uppstå enstaka dagar under året. Magnetfälten beräknas 1,5 meter över markytan. Magnetfältsberäkningar har utförts för dels ett markkabelutförande, samt ett utförande som luftledning. Redovisade värden för markkabeln är det kumulativa magnetfältet för 72,5 kv ledningen samt två 20 kv ledningar. Beräkningen för luftledningsdelen utgörs av det kumulativa magnetfältet för två 72,5 kv Samrådsunderlag 11 (18)
ledningar, men inga 20 kv ledningar, då 20 kv ledningarna kommer förläggas en annan sträckning. Markkabel Vid beräkningen med årsmedellast erhålls ett magnetfält på ca 0,25 µt rakt ovanför kabeln. Vid motsvarande beräkning med beräknad maxlast erhålls ett magnetfältet på 0,4 µt på knappt 7 meters avstånd från kabeln. Figur 4. Beräknat kumulativt magnetfält för markkabel vid årsmedellast för planerad 72,5 kv (med driftspänning 55kV) och två 20 kv markkablar. Samrådsunderlag 12 (18)
Figur 5. Beräknat kumulativt magnetfält markkabel vid maximal last för planerad 72,5 kv (med driftspänning 55 kv) och två 20 kv markkablar. Luftledning Vid beräkningen med årsmedellast erhålls ett magnetfält på ca 0,7 µt rakt under ledningarna och på 20 meters avstånd har magnetfältet redan avtagit till ca 0,1 µt. Vid motsvarande beräkning med beräknad maximal last erhålls ett magnetfältet på 0,4 µt på knappt 7 meters avstånd från kabeln. Samrådsunderlag 13 (18)
Figur 6. Beräknat kumulativt magnetfält för luftledning vid årsmedellast för planerad 72,5 kv (med driftspänning 55kV) samt befintlig ledning. Figur 7. Beräknat magnetfält för luftledning vid maximal last för planerad 72,5 kv (med driftspänning 55kV) samt befintlig ledning. Samrådsunderlag 14 (18)
6.3. Naturmiljö Generellt gäller att naturvärdena redan idag är belastade med intrång från vägar, bebyggelse och kraftledningar. Den största påverkan på naturvärden som bedöms uppstå från den markförlagda kabeln uppkommer i byggskedet. Påverkan från planerad markkabel bedöms bli störst i våtmarker samt i korsningar med vattendrag. Det finns risk för påverkan i form av markskador och grumling i vattendrag. Då aktuellt område är beläget i fjällmiljö är också återhämtningstiden för naturen längre än efter samma typ av åtgärder på lägre altituder i landskapet. Luftledningar innebär generellt att fler träd behöver avverkas för att ge plats för en ledningsgata. I våtmarker är det däremot möjligt att bygga en luftledning så att påverkan uppstår endast lokalt kring stolpplatserna. En markkabel i våtmark kräver både schakt och en transportväg längs hela sträckningen.. Alternativ A- Påverkan på våtmark, sumpskog och vattenskyddsområde uppstår i samband med byggnation enligt ovan. Alternativ B- Påverkan på naturmiljön, särskilt i våtmark blir mindre med luftledning än markkabel enligt beskrivningen ovan. 6.4. Friluftsliv Under anläggningstiden av ledningen kan friluftslivet påverkas tillfälligt, särskilt där schaktning görs intill skoterleder och skidspår vintertid, samt vid vandringsleder när schaktningen utförs under barmarksäsong. När markkabeln är nerlagd återställs marken och ingen bestående påverkan bedöms kvarstå för friluftslivet. Alternativ A- Alternativet innebär inte någon ytterligare påverkan än det som beskrivs ovan. Alternativ B- Påverkan från luftledningen under anläggningsskedet bedöms likvärdig med den som beskrivs för markkabelalternativet. Efter luftledningens uppförande bedöms den inte heller påverka friluftslivet då det redan idag är en luftledning i samma sträckning. 6.5. Kulturmiljö De studerade alternativ påverkar inga kända kulturmiljölämningar eller kulturmiljöer 6.6. Infrastruktur Markkabeln planeras att anläggas så nära vägområdet för riksväg 66 som möjligt i samråd med Trafikverket. Riksvägen bedöms inte kunna användas som arbetsväg på grund av vägområdets omfattning. Istället måste en arbetsväg anläggas parallellt med riksväg 66. Samrådsunderlag 15 (18)
7. Jämförelse av alternativ De studerade alternativens påverkan på olika intressen skiljer sig från varandra på två delsträckor; Tandådalen-Hundfjället och Ottarsby-Närsjön. Tandådalen-Hundfjället Alternativ B innebär större påverkan på bebyggelse än alternativ A. Alternativ B innebär också större störningar på trafiken. Ottarsby-Närsjön Alternativ B innebär större påverkan på landskapsbilden eftersom den föreslås att uppföras som luftledning denna sträcka medan alternativ A planeras som markkabel. Alternativ B innebär större påverkan för boendemiljön då ledningen planeras som luftledning förbi Ottarstugorna samt ca 20 meter från närmaste bostadshus strax söder om Närsjön. Alternativ A innebär en större påverkan på Närsjömyran då ett schakt och en arbetsväg måste anläggas längs hela sträckningen, medan luftledningsalternativet B innebär enstaka stolpplatser i våtmarken. 8. samlad bedömning Inget av de studerade alternativen bedöms ge en bestående negativ påverkan på kulturmiljö, friluftsliv, boendemiljö eller infrastruktur. Båda studerade alternativen innebär viss påverkan på naturmiljön då schaktning blir aktuellt i våtmarker. Åtgärder som kan minimera skador är att utföra arbeten vid tidpunkter när marken har som bäst bärighet, samt tillfälligt förstärka fuktiga och blöta marker för att minska körskador. Malungs Elnät bedömer att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan oavsett alternativ. 9. Fortsatt arbete Sista datum för att lämna synpunkter i samrådet är den 11 februari 2018. Därefter ska samtliga inkomna yttranden behandlas och MKB:n färdigställas. Koncessionsansökan beräknas att inlämnas till Energimarknadsinspektionen (Ei) våren/sommaren 2018. Markupplåtelseavtal tecknas under samma period som Ei handlägger ansökan. Efter att Ei remitterat ansökan till samtliga berörda parter fattar de ett beslut huruvida ledningarna ska få koncession eller ej. Byggnation planeras att påbörjas så snart beslut erhållits, uppskattningsvis i slutet av 2019. Samrådsunderlag 16 (18)
10. Preliminär utformning av MKB Icke teknisk sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Verksamhetsutövaren 2 Förutsättningar 2.1 Planerade vindkraftparker och anslutningar 2.2 Gällande lagstiftning 2.3 Tillstånd och avtal 2.4 Miljömål 2.5 Miljökvalitetsnormer 3 Samråd 3.1 Samrådets genomförande 3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 4 Alternativutredning 4.1 Nollalternativ 4.2 Alternativa sträckningar 4.3 Förordad sträckning 4.4 Alternativa utformningar 5 Beskrivning av planerad ledning 5.1 Ledningens utformning 5.2 Arbetets utförande 5.3 Ledningsgata och markbehov 5.4 Byggnation 5.5 Drift och underhåll 5.6 Elektromagnetiska fält 5.7 Magnetfält från aktuell ledning 6 Planförhållanden Samrådsunderlag 17 (18)
7 konsekvensbedömning 7.1 Metodik och bedömningsgrunder 7.2 Landskapsbild 7.3 Naturmiljö 7.4 Kulturmiljö 7.6 Friluftsliv 7.7 Boendemiljö och hälsa 8 Samlad bedömning 8.1 Miljökonsekvenser 8.2 De allmänna hänsynsreglerna 8.3 Nationella miljömål 8.4 Miljökvalitetsnormer Samrådsunderlag 18 (18)
Bilaga 1. Översiktskarta Närsjön Tandådalen! P! P Teckenförklaring Alternativ A Alternativ B (luftledningsdel) Alternativ B (markkabeldel)! P stationer Rejlers Sverige AB Beställare: Malungs Elnät AB Skala 1:25 000 (A4) 0 0,5 1 1,5 km ±
Bilaga 2. Naturvärden Vatten 1 Närsjön RI 1 VMI 1 Tandådalen! P Sump 1 Teckenförklaring Vattenskyddsområde Alternativ A Alternativ B (luftledningsdel) Alternativ B (markkabeldel)! P stationer 0,5 Riksintresse skyddade vattendrag Våtmarksinventering Klass 1 Klass 2 Rejlers Sverige AB Beställare: Malungs Elnät AB Skala 1:25 000 (A4) 0 Sumpskog Klass 3 Klass 4 1 1,5 km ±! P