LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish in Teacher Education for Primary School, Intermediate Level, 30.O high er education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är granskad av Lärarutbildningsnämnden att gälla från och med 2014-06-16. Utbildningsområde: Humanistiskt 75 %, Verksamhetsförlagd utbildning 25% Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen av två inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar. Den kan även ges som fristående kurs samt inom fortbildningssatsningar såsom V AL-projektet och Lärarlyftet. Inriktningen Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1-30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs: 31-60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i färskoleklass och grundskolans tidigare år (1-6). Kursen kan även ingå i en generell examen. Huvudområde Li Heraturvetenskap Utbildningsvetenskap Fördjupning G 1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G 1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 21 högskolepoäng inom grundkursen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare (LSK 11 O) 30 bp, eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i svenska. Den består av följande två delkurser: Läs- och skrivinlärning och läs- och skrivutveckling ( 15 högskolepoäng), Sagor oclz skönlitteratur. myter och medier ( 15 högskolepoäng). VFU ingår som integrerat kursinnehåll i respektive delkurs (motsvarande 3,8 h p per del kurs). Kursen genomförs

L./ J med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner på campus och/eller på w ebbaserat forum. Delkurs l. Läs- och skrivinlärning och läs- och skrivutveckling (15hp) Ear/y Literacy Skills Development ( 15 higlzer education credits). I denna delkurs studeras barns grundläggande läs- och skrivinlärning och deras fortsatta utveckling av läsoch skrivfärdighet Detta görs ur såväl ett språkvetenskapligt som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. I delkursen fokuseras de strategier som barn använder när de lär sig att läsa och skriva. Olika elever tillägnar sig skriftspråket på delvis olika sätt. Delkursen uppmärksammar därför skillnader som kan bero på bl.a. kön/genus, uppväxtmiljö och flerspråkighet. Mot denna bakgrund analyseras olika modeller för arbete med läs- och skrivinlärning. Dessutom belyses dessa modellers teoretiska förankring. För att ge en bättre förståelse för vad det innebär att tillägna sig skriftspråket, fördjupas den kunskap om förhållandet mellan svenskans språkljud och skrivtecken som inleddes i grundkursens delkurs Språket som resurs. Delkursen ger också en orientering om läs- och skrivsvårigheter. Den fortsatta läs- och skrivutvecklingen studeras genom analys av barns produktion av skrivna texter i olika genrer. Utgångspunkten för analysen är att skriftspråket fungerar som ett redskap för reflektion, lärande, kommunikation och kreativitet. Också elevers förståelse och användning av illustrationer och grafiska uttrycksmedel uppmärksammas. Särskilt diskuteras de utmaningar som elever möter i skolans skriftspråkliga världar, t.ex. i läsningen av läromedelstexter och i skrivandet av olika genrer. En fördjupad analys görs av olika modeller för bedömning och dokumentation av elevers förmåga att skri va och läsa. VFU i delkursen inbegriper inhämtande av data från undervisningspraktiken för omsättning i relation till kurslitteraturen. Det kan exempelvis röra sig om att iscensätta ett läs- och skrivprojekt kring sakprosagenrer i media. I anslutning till detta arbete studeras skriftspråksutvecklingen hos ett antal elever ur ett flerspråkighets och/eller genusperspektiv. studenten ska också göra en analys av hur läs- och skrivundervisning bedrivs på skolan. Delkurs 2. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15hp). Folk tales and Fiction, Mytlis and Media ( 15 higher education credits). Delkursens kärna utgörs av studier av berättelsens och berättandets olika konstnärliga uttrycksformer och funktioner. Här studeras hur man som lärare från ett elevcentrerat jämställt och mångkulturellt perspektiv kan använda sig av och arbeta med berättelser och berättande. Med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp analyseras likt och olikt i berättelser från skilda tider, kulturer och medier. Arbetet med litteratursamtal i delkursen Barnlitteratur och barnkultur i inriktningens grundkurs breddas och fördjupas här, bland annat genom att det poetiska symbolspråkets betydelse för att klä känslor och existentiella frågor i ord fokuseras. I delkursen diskuteras hur man i undervisningen på olika sätt kan arbeta med estetiska läroprocesser och därigenom också tillämpa ett vidgat textbegrepp innefattande mer än ord. Stoffet spänner över allt från olika kulturers skapelsemyter, guda-, hjälte- och kärleksberättelser till den moderna populärkulturens mytiskt laddade berättelser, som är en del av elevernas liv, och som läraren därför

3/5 måste ha goda kunskaper om. Vid sidan av muntligt och skriftligt berättande behandlas även film och dataspel Skolans olika sätt, förr och nu, att förhålla sig till populärkultur och barns mediekonsumtion studeras, varvid olika mediepedagogiska modeller, med tyngdpunkt vid erfarenhetspedagogik och genusperspektiv, introduceras. Under delkursens integrerade VFU planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar studenten ett arbete fokuserat kring berättande och estetiska läroprocesser. studenten väljer med utgångspunkt i delkursens stoff ut och berättar för eleverna muntligt en skapelsemyt eller saga samt genomför tillsammans med dem någon form av skapande bearbetning av denna berättelse. S.Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna visa god förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska med inriktning mot att vidga elevernas språkliga uttrycksmöjligheter och kulturella erfarenheter göra bedömningar av elevers språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande visa god förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet också i nätburna sammanhang på ett sätt som är väl anpassat efter situation, syfte och medium genomföra berättartekniska och tematiska analyser av berättelser från skilda tider, kulturer och medier, görajämförelser mellan likt och olikt samt formulera egna didaktiska slutsatser av dessajämförelser analysera och med adekvat terminologi beskriva barns texter utifrån kunskap om barns olika sätt att successivt tillägna sig ett funktionellt skriftspråk samt bedöma språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande visa mycket god kunskap om, kritiskt förhålla sig till och tillämpa olika modeller för den tidiga läs och skrivinlärningen och den fortsatta läs- och skrivutvecklingen också när det gäller skrivstödsprogram visa god kunskap om och förmåga att själv reflektera över betydelsen av genus och jämställdhetsperspektiv och en demokratisk värdegrund i språk- och litteraturundervisning samt kunna redogöra för och kritiskt reflektera över digitala verktygs roll i läs- och skrivundervisningssammanhang visa förmåga att söka, värdera, presentera och kritiskt reflektera över kunskap på vetenskaplig nivå visa förmåga att resonera om och omsätta kursens olika perspektiv på läsning, skrivning och texter, såväl skönlitterära som fackspråkliga, i relation till elevers olika behov av stöd och elevers olika reaktioner på det valda innehållet för undervisningen identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för det pedagogiska arbetet med barns språkliga färdigheter och litterära och kulturella medvetenhet. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Fonner för bedömning Olika examinationsformer, skriftliga och/eller muntliga, tillämpas beroende på delkursernas mål, innehåll och uppläggning. VFU genomförs och examineras i anslutning till och integrerad i de båda delkurserna. I företrädesvis delkurs 2 görs VFU-besök (där sådana ingår i examinationen av kursen och inriktningen).

'+/J Delkurs l examineras genom individuellt skriftligt prov samt genom enskilt och i grupp producerade arbeten, vilka redovisas skriftligt och muntligt. (Ä ven digitala redovisningsformer kan användas.) Delkurs 2 examineras genom en individuellt genomförd skriftlig uppgift av problematiserande och syntetiserande karaktär samt genom ett enskilt eller i grupp producerat arbete med mångkulturperspektiv, vilket redovisas skriftligt och muntligt. Ä ven digitala redovisningsformer används. Obligatoriska litteratursamtal i lektionssal eller via lärplattform utgör också en del av examinationen. VFU examineras dels genom redovisning av genomförd skapande verksamhet i anslutning till berättandet av en skapelsemyt eller saga, dels genom besök av lärare från universitetet (för de studenter där besök är aktuellt). VFU kräver obligatorisk närvaro (i de fall den inte görs inom ramen för aktiv tjänstgöring, t.ex. i VALutbildning). Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhets förlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verk samhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinations tillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 200711 28, dnr G217 4913/07). För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination vid särskilt angivna tillfällen. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. 8. Betyg Antalet betygsgrader i kursen är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). På de verksamhetsförlagda deluppgifterna ges dock endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på 15 av kursens 30 högskolepoäng. För betyget Godkänd krävs att studenten uppfyller kursens mål. I samtliga delkursers olika skriftliga och muntliga, enskilda och gruppvisa examinationer ska studenten visa kunskap om och god förståelse av innehållet i den obligatoriska kurslitteraturen. Det krävs att studenten i individuellt genomförda analyser och praktiskt inriktade uppgifter självständigt kan tillämpa för kursen adekvata termer och begrepp samt förhålla sig till, problematisera, värdera och generalisera kursinnehållet till att även gälla i nya situationer och andra sammanhang. studenten ska också skriftligt och muntligt uppvisa en god egen språkbehandling och god förmåga att språkligt analysera och bedöma egna och andras texter. För betyget Väl Godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänd. Därutöver krävs en mycket god förmåga att integrera teori och praktik, att genomföra självständigt problematiserande analyser, där under kursen förvärvade kunskaper och färdigheter inte bara generaliseras till att gälla i nya situationer och

sammanhang utan också utsätts för jämförande kritisk granskning. Studenten ska skriftligt och muntligt uppvisa en mycket god egen språkbehandling. 5/5 9. Kursvärdering Vid slutet av vmje delkurs genomförs en delkursvärdering. Denna sammanställs av kursansvarig lärare och delges studierektor. Vid slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens studier. Sammanställningar av kursvärderingar finns tillgängliga för studenter som önskar ta del av dessa. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen ersätter Fortsättningskurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar, LSK220, från och med ht 2007. Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna Svenska för tidigare åldrar SVS 113/SV 1160, eller med någon av kurserna Läs och skrivinlärning för lärare SVS 111/SV 1161.

Läs- och skrivinlärning och läs- och skrivutveckling (15 hp ). Obligatorisk litteratur Bjar, Louise (red.) 2006. Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur. Kap. 2-5, 8-10, 12-16. 365 s. Björk, Maj & Caroline Liberg (1999). Vägar in i skriftspråket, tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur. 166 s. Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholrn: Natur och Kultur. 112 s. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra upplagan. Stockholrn: Natur och Kultur. 80s. Längsjö, Eva & Ingegärd Nilsson (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur. 143 s. Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-5. Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/646/a/8747 83 s. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, färskoleklassen och fritidshemmet. Stockholrn: Fritzes. Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. 160 s. Ytterligare aktuelllitteratur och/eller material enligt lärares anvisningar, dock högst 100 sidor. Referenslitteratur Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. 25 s. Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Uffiversitas Upsaliensis. (Uppsala Studies in Education,115) Josephson, Olle & Melin, Lars & Tornas Oliv (1990). Elevtext Analyser av skoluppsatser från åk l till åk 9. Lund: Studentlitteratur. Sandqvist, Carin &Telernan, Ulf (red.)(1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2003). Att läsa och skriva. (Tillgänglig på http://www.rnultirnedia.skolverket.se/data/object/5318/531824.pdf). Enligt anvisningar. Strörnquist, Siv (red.)(1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur.

Strömquist, Siv (2000). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15 hp). Askungen i valfri utgåva. Edelfeldt, Inger. Skönheten och odjuret. I 4 x Edelfeldt. S. 349-366. Kopia.. Euripides. Medea. (Finns t ex i: Litteraturens klassiker: Grekisk litteratur. Dramatik. Red L.Breitholtz. Stockholm: PAN/Norstedt.) Gripe, Maria. Glasblåsarns barn. Homeros. Ur Odyssen. (Ett par sånger i olika översättningar.) Kopia. Lagerlöf, Selma. En herrgårdssägen. Lundström, Janne. Morbror Kwesis vålnad. Lysander, Per & Suzanne Osten. Medeas barn. I Ingvar Holm & Ulla-Britt. Janzon (red). Pjäser för skola och scen. Teaterantologi Del2. Malmö: Liber Läromedel eller Bengt Lewan & Birthe Sjöberg (red). Världsdramatik Del 4. Lund: Studentlitteratur. Sinbad Sjöfararen. I Tusen och en natt. Sagor från utomeuropeiska kulturer. (Gruppvis eller enskilt val, enligt senare överenskommelse.) Stiessel, Lena. skapelsemyter från hela världen. Berättelser ur grekisk och nordisk mytologi samt folk- och konstsagor. Kopia. Filmer, dataspel och material från UR. (Enligt lärares anvisningar.) Armstrong, Karen (2006). Myternas historia. Stockholm: Bonnier/Månpocket. Kap l. S. 7-16. Kopia. 10 s. Beame, Eve (2000). Myth, Legend, Culture and Morality. I Where Texts and Children Meet. London & N Y: Routledge. Sid 183-197. Kopia. 15 s Bergmann, Sven Arne (1997). Getabock och grav lilja. SelmaLagerlöfsEn herrgårdssägen som konstnärlig text. Göteborg: Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet nr 30. S.27-37, 119-125. Kopia. 18 s. Boglind Ann & Nordenstam Anna (2010). Från fabler till manga. Litteraturhistoriska och didaktiska aspekter på barn och ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups Utbildning. S.29-52.

Brostr0m, Torben (1992). Folksagan och den moderna litteraturen. Göteborg: Daidalos. Sid 7-21. Kopia. 15 s. Buckingham, David (1998). Re-Constructing the Child Audience. I Marit Haldar & Ivar Fmnes (red.). Digital barndom. Oslo; Ad Notam Gyldendal. Kopia. 15 s. Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. 150 s. Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 53-65. Kopia. 12 s. Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Ur Litteraturen, språket, världen. Lund: Studentlitteratur. Kopia. 13 s. Linderoth, Jonas (red) (2007). Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos. Kap. 1-3 och 6, Sid 9-93, 160-178. 102 s. Persson, Magnus (red) (2000/2005). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Sid 15-193. 178 s. Rönnberg, Margareta (2000). Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn- man blir det. I Nordicom Information 2000 (1). Sid 59-68. Kopia. 10 s. Rönnberg, Margareta (2001). Herkules arla stod upp för de svaga. I Varför är Disney så populär? De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv. Uppsala: Filmförlaget Sid 169-174. Kopia. 6 s. Ytterligare aktuelllitteratur enligt lärares anvisningar, högst 200 sidor Aktualiseras från LSKllO Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Älvsjö: X Publishing. 280 s. Nikolajeva, Maria (2004) (ny rev.uppl.). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. 290 s. Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos. 160 s.