PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Västra Götalands län 1
prognosen Fortsatt svag arbetsmarknad men med jobböppningar Under 2013 kommer mer än 150 000 rekryteringar att ske på arbetsmarknaden i Västra Götalands län. Många yrkeskategorier kommer att vara efterfrågade och i en del fall kommer arbetsgivare inte att finna personer med den kompetens som de söker. Samtidigt väntas arbetslösheten öka i länet, eftersom konjunkturen kommer att vara svag under 2013. Detta kommer att försämra arbetsmarknaden något. Denna något motsägelsefulla bild kommer att prägla arbetsmarknaden i Västra Götalands län under 2013. Det kommer att finnas en viss obalans på arbetsmarknaden mellan vad arbetsgivare efterfrågar och kompetensen hos länets arbetssökande. Vissa branscher, t ex industri- och byggverksamhet, är känsligare för konjunkturnedgångar än andra branscher och kommer därför att påverkas mer av nedgången i konjunkturen. Den offentliga sektorn och delar av de privata tjänstenäringarna kommer däremot att vara mer stabila. Konjunkturnedgången kommer också att påverka kvinnor och män olika eftersom arbetsmarknaden är könsuppdelad. Män arbetar i större omfattning än kvinnor i de sektorer som kommer att beröras av konjunkturavmattningen, som industri och byggverksamhet, och kvinnor arbetar inom de mer stabila sektorerna som inte påverkas lika mycket av konjunktursvängningar. Arbetslösheten ökar under 2013 Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att minska och att arbetslösheten kommer att öka under året. Det är främst den ekonomiska situationen i södra Europa som påverkar den svenska ekonomin. Även om den svenska ekonomin på många sätt är god de offentliga finanserna är starka, hushållen har höga disponibla inkomster och det finns en 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Västra Götalands län har 1 833 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett antal statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.
god inhemsk efterfrågan så påverkas vi av den internationella omgivningen. Sverige är ett exportberoende land och när världshandeln minskar krymper exporten och arbetstillfällen försvinner. Särskilt drabbad kommer den exportinriktade industrin att vara. Delar av Västra Götalands län har mycket industri och denna sektor kommer därför att uppleva ett tufft 2013. Eftersom männen är i stor majoritet inom industrisektorn är det också arbetslösheten bland män som ökar mest. Arbetsförmedlingen räknar med att arbetslösheten kommer att öka med ungefär 5 000 personer under året. I slutet av 2013 beräknas därmed 71 000 personer vara arbetslösa i länet. Utbildning ökar ungdomars jobbchanser Arbetslösheten bland ungdomar under 25 år kommer att vara hög under 2013 både i Sverige och i Västra Götalands län. När arbetslösheten stiger är det ofta personer med kortare anställningar som blir av med jobben och då drabbas i regel ungdomar hårdare än äldre. Ungdomar är dock ingen enhetlig grupp; ungdomar med kortare utbildningar kommer att ha svårare på arbetsmarknaden än ungdomar med gymnasieutbildning. Ytterligare utbildning i form av yrkeshögskoleutbildning eller universitets- och högskoleutbildning förbättrar möjligheterna rejält på arbetsmarknaden. 3
Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att öka möjligheterna på arbetsmarknaden. I takt med att kraven på arbetsmarknaden har ökat har de enklare jobben blivit färre och högre utbildning blivit allt viktigare. Personer som inte har avslutat gymnasiet löper stor risk att bli arbetslösa. Möjligheten finns att läsa in gymnasiekompetens inom vuxenutbildning eller folkhögskola. Det är en god investering för att öka möjligheterna på arbetsmarknaden och så ger det möjlighet till fortsatta studier. Yrkeshögskoleutbildningarna bedrivs i nära samarbete med arbetslivet. Denna koppling gör att jobbchanserna ökar efter utbildningen. Många högskole- och universitetsutbildningar ger också goda möjligheter på arbetsmarknaden efter examen. Utbildning är en bra grund för arbetslivet men det är också viktigt att samla på sig arbetslivserfarenhet och annat som kan vara meriterande för att öka jobbchanserna, som exempelvis körkort. Med den generationsväxling som pågår på arbetsmarknaden kommer dagens ungdomar att ha goda möjligheter till arbete de närmaste åren. Många personer kommer att gå i pension och de kommer att behöva ersättas. Men, även här kommer det att vara en viss obalans kring var i länet rekryteringsbehov finns och vilka yrkeskompetenser som efterfrågas. Sysselsättningsutveckling i Västra Götalands län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2012 Utveckling till kvartal 4, 2013 Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Summa Västra Götalands län + 2000-4000 4
utvecklingen för branscher Industri Industrin har en stark tradition i Västra Götaland och många olika typer av industrier finns representerade i länet. Här finns till exempel en stor del av den svenska transportmedelsindustrin, som i sin tur har många underleverantörer i flera led. Industrin står för 15 procent av de sysselsatta i länet. Rationaliseringar och teknikutveckling leder till ökade kompetenskrav. När produktionen moderniseras ställs högre krav på yrkeskompetens. Därför kan industrin även i konjunktursvackor uppleva brist på efterfrågad kompetens vid rekryteringar. Inom branschen finns en oro för att förlora kompetens när nyckelpersoner går i pension och för den långsiktiga kompetensförsörjningen, om inte tillräckligt många ungdomar väljer teknikutbildningar. Trots konjunkturnedgång så efterfrågas många yrkeskategorier inom industrin. Stark efterfrågan finns på industrielektriker, verkstadsmekaniker, fordonsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, CNC-operatörer samt drift- och underhållstekniker. På tjänstemannasidan är det fortfarande generell brist på ingenjörer, projektledare, tekniker, konstruktörer och säljare med teknisk kompetens. En efterfrågad kompetensprofil är multikompetens där egenskaper från mer än ett traditionellt yrke omfattas. Byggnadsverksamhet Byggbranschen i länet omfattar företag av skiftande 5
storlek och inriktning. En del stora företag finns men i huvudsak består branschen av många småföretag. 7 procent av de sysselsatta i länet arbetar inom byggbranschen. De mindre företagen har haft mycket att göra under en längre tid, inte minst på grund av ROT-avdraget. Dessa företag känner dock av en minskad efterfrågan och dras med i den negativa utveckling som ett minskat husbyggande innebär. Sämre tider gör att vi blir mer restriktiva med att bygga hus och att renovera. De större företagen kommer under en längre tid framöver att kunna delta i många stora byggprojekt i länet, inte minst på grund av de stora infrastruktursatsningarna i länet. Stora ombyggnationer av bostäderna i miljonprogramsområdena kommer att behövas, dels på grund av renoveringsbehov, dels på grund av ökade krav på energieffektivt boende. Exempel på yrken som det är stark efterfrågan på är anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, byggnadsplåtslagare, kranförare, murare, takmontörer, ventilationsplåtslagare och VVS-tekniker. På tjänstemannasidan är det stor brist på i princip samtliga kategorier tekniker och ingenjörer. Även strategiska nyckelpersoner som byggnadskalkylatorer och personer i arbetsledande funktion har företagen svårt att finna, vilket gör att flera företag får tacka nej till projekt. Problemet med lärlingsplatser och möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden kvarstår särskilt för installationselektriker och snickare. Att det är brist på lärlingsplantser samtidigt som det råder stor brist på vissa yrkesgrupper visar på ett systemfel med bristande samordning mellan utbildning och arbetsmarknad. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är en bred samling av näringsgrenar som rymmer en rad delbranscher, till exempel handel, transport, hotell- och restaurang och företagstjänster. Tjänstesektorn påverkas av att industrisektorn och exporten försvagas av konjunkturnedgången. Den inhemska efterfrågan och hushållens konsumtion kommer därför att vara viktig för tjänsteföretagens omsättning framöver. Sysselsättningen inom denna sektor har ökat de senaste åren som ett resultat av strukturomvandlingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle. 45 procent av länets sysselsatta finns inom de privata tjänstenäringarna. Handeln har en god efterfrågan, i princip oberoende av konjunkturläge, och här finns inga rekryteringsproblem. Det finns gott om personer som vill arbeta inom handeln. Detta gäller inte minst ungdomar där arbete i butik är ett vanligt ingångsyrke på arbetsmarknaden. Transportsektorn är konjunkturkänslig och en nedgång inom industrin drabbar de delar av branschen som kör gods. Behovet av lastbilsförare kommer därför att minska på kort sikt. Kollektivtrafikresandet ökar relativt kraftigt. Därmed ökar behovet av nya förare till buss, spårvagn och tåg. Inom hotell- och restaurangbranschen finns en viss optimism. Nya hotell har byggts, eller är under uppbyggnad, vilket kommer att öka behovet av hotellpersonal. Branschen är till stor del säsongsbetonad och deltidsanställningar är vanliga. Det är normalt inga problem för arbetsgivarna att hitta den personal de söker men det råder tidvis brist på kvalificerade och erfarna kockar. IT-konsultbranschen och tekniska konsulter har inte märkt någon nedgång. En stark optimism i branschen 6
återspeglas i en stor efterfrågan på vissa yrkesgrupper. Det råder stor brist på programmerare och mjukvaruutvecklare och det är en allmänt stor efterfrågan på kvalificerad IT-kompetens och personer med projektledarerfarenhet. Offentliga tjänster Ur ett internationellt perspektiv har Sverige sedan flera år tillbaka mycket goda offentliga finanser. Det ger en stabil ekonomisk grund för den offentliga tjänstesektorn, som omfattar en tredjedel av de sysselsatta i länet. De största verksamhetsområdena är skola, vård och omsorg. Sektorn innehåller flera av länets största yrkesgrupper. Här finns många bristyrken men också många yrken med hög naturlig personalomsättning. Ett exempel på att offentliga arbetsgivare i princip alltid har rekryteringsbehov är Västra Götalandsregionen som räknar med att 3 000 personer behöver rekryteras årligen som ett resultat av naturlig personalomsättning. Kommunerna har behov av förskollärare, fritidspedagoger, skolsköterskor och kuratorer. Inom gymnasieskolan råder det brist på yrkeslärare och matematiklärare. Det råder fortsatt brist på läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Behovet av undersköterskor med olika typer av specialkompetens är också stort. Det är alltid stor efterfrågan på undersköterskor. Behovet förväntas dessutom att öka på grund av pensionsavgångar och ett ökat vårdbehov hos befolkningen. Kommunala tekniker och ingenjörer är det stor brist på, vilket försvårar ersättningsrekryteringar. Bland de glesbefolkade kommunerna uppges också att det är svårt att rekrytera till vissa akademikeryrken som exempelvis erfarna socialsekreterare och psykologer. Jordbruk och skogsbruk Jordbruk och skogsbruk är traditionella basnäringar som är viktiga för den svenska samhällsekonomin. I länet finns stora jordbruksområden och skogsarealer. Ur ett sysselsättningsperspektiv är denna sektor däremot liten; 1,5 procent av länets sysselsatta har sin huvudsyssla inom denna sektor. Det finns en viss efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som skogsmaskinförare, skördarförare, jordbruksmaskinförare och djurskötare. Arbetsgivarna efterfrågar självgående personer med bred kompetens; det är viktigt att både kunna köra och reparera maskiner. På grund av utvecklad teknologi så måste den tekniska kunskapen vara hög. 7
yrkeskompassen Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. brist Överskott Arbetsförmedlingen 2012-12. Bilder: Camilla Veide, Johnér Bildbyrå, YRA,Jan Lindmark Civilingenjör, bygg och anläggning Byggnadsplåtslagare Anläggningsarbetare Civilingenjör, maskin Lastbilsmekaniker Mjukvaru- och systemutvecklare Gymnasielärare i matematik Förskollärare Läkare Specialistsjuksköterska Lärling: installationselektriker Fordonsmontör Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Barista / cafébiträde Köks- och restaurangbiträde Hudterapeut Administratör och sekreterare Barnskötare Vårdbiträde Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013. Kontakta oss på 0771-416-416 arbetsformedlingen.se 8