Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter
Matlaget Historisk bakgrund Hjälper familjer där barnen har ätsvårigheter Utredning och behandling parallellt Tvärprofessionellt team Lång erfarenhet
Teamarbete Specialpedagog Logoped Psykolog Dietist Sjukgymnast Läkare Sjuksköterska Arbetsterapeut
Läkarens roll i Matlaget
Logopedens roll i Matlaget
Logopeden i måltiden Samtal inför perioden Observationsmåltid: Bedömer barnets förutsättningar att äta Måltid och reflekterande samtal 1-3 gånger om dagen Hjälper föräldrarna att anpassa matsituationen till exempel vad gäller ätmiljö, konsistens och förhållningssätt
Att anpassa matsituationen Miljö Lugn ätmiljö Plocka fram allt i förväg Struktur Tydlig start och slut Rytm och timing
Att anpassa matsituationen Mat Konsistensanpassning Mängd Vatten
Att anpassa matsituationen Ett erbjudande förhållningssätt För att ge barnet chansen att utveckla sitt intresse måste vi ge det utrymme att själv närma sig det ät- och drickbara Man kan aldrig öka sina mängder när man är i försvarsposition
Att anpassa matsituationen Ett vägledande tilltal Hjälper barnet (våga) hålla fokus på det ät- och drickbara Korta konkreta meningar om det som händer precis här och nu: - Vad upplever vi? - Vad gör vi?
Modell av behandling av barn med ätovilja Matpreferenser/ säkra kort vad gäller smak och konsistens Ger måltiden kvalitet Små mängder ät- och drickbart Vägledande tilltal ger trygghet, minskar krav Barnets intresse växer för annat ätbart, breddat maturval På sikt större mängder, kvantiteter Logoped Ingalill Ek
Dietistens roll i Matlaget
Barnet äter inte Remiss till dietist för kostråd
Anamnes och historik Från födseln till dagsläge Amning, flaska, smakportioner, bitar Konsistens: puré, torr, röror, bitar Livsmedelsval: mat, dryck Nässond och gastrostomi: sondmat Måltidsordning: fördelning över dygnet Måltidernas längd
Anamnes och historik forts. Portionsmängder: mat och/eller sondmat Måltidssituationen: hur? Föräldrarnas och barnets arbetsinsats Förskola, skola Syskon, släkt, vänner
Tillväxtkurvor Visar inte hur mycket arbete som ligger bakom en okej vikt- och längdtillväxt
Moder Vikt kg Fader Vikt kg 1 veckor Vikt kg 3,180 Längd cm Längd cm Födelseuppgifter Graviditetstid, veckor + dagar 39 veckor, 1 dag Ålderskorrektion, veckor Längd cm 49,0 Huvudomf cm Huvudomf cm Huvudomf cm 33,0 Prematurkurvor För barn f ödda före gravidit etsvecka 37 använd nedanstående kurvor tills barnet är motsvarande 40 veckor. Använd därefter de ordinarie kurvorna med ålderskorrektion för prematuritet. För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser (±1 SD, ±2 SD, ±3 SD) angivna för varje ålder. För en normalpopulation ligger tvärsnittsmässigt 67% inom ± 1 SD och 95% inom ± 2 SD. Med värden från upprepade tillfällen införda kan man se om barnets tillväxt följt de kanaler som bildas mellan SD-linjerna. HUVUDOMFÅNG cm 45 45 40 40 SD 3 Huvudomfång, cm 2 35 1 35 M 30-1 -2-3 Tillväxtkurvor LÄNGD +3SD +2SD +1SD -1SD -2SD -3SD +3SD +2SD cm 55 100 90 90 +1SD -1SD 80 80 M M -2SD -3SD 50 cm 30 25 20 50 45 40 35 Längd cm Lång för tiden Kort för tiden SD 3 2 1cm M 60-1 58-2 56-3 54 52 50 48 46 70 VIKT 10 10 9 9 8 8 +3SD +2SD +1SD M -1SD -2SD -3SD kg 20 18 16 14 12 7 7 30 4 SD 3 2 1 6 6 kg 5 5 3 Vikt kg Tung för tiden M -1-2 4 4 2-3 3 3 1 Lätt för tiden 0 24 26 28 30 32 34 36 38 40 Niklasson A, Karlberg P. 1999 2 F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 15 18 21 24 mån Albertsson Wikland et al. Acta Pædiatr 91: 739-754, 2002 PC PAL OCX Ver 2.0.2.7
Normalisera ätandet Energi- och näringsintag Måltidsordning Måltidernas längd Livsmedelsval, val av sondmat Portionsmängder Familjens situation
Normalisera ätandet forts. Stöd och råd gällande anpassning av mat och dryck på förskola och skola Planering i flera steg vid behov En förändring i taget Fortsättning på hemort
Sjuksköterskans roll i Matlaget
Förstoppning som påverkar välbefinnandet och/eller ätintresset?
Antal barn med förstoppning 80 70 Förstoppning? 73 73 60 50 48 40 30 25 20 10 0 Utan besvär Förstoppning Alla barn Andel av alla
Behandling 80 70 Förstoppning? 73 73 73 60 50 40 30 25 25 20 10 0 Utan besvär Beh. Hemma Beh. FBH 13 Alla barn Andel av alla
Bristolskalan
TNe -10
TNe -10
Specialpedagogens roll i Matlaget
Olika aktiviteter Förskolebarn Mat och lek Matkul Baka, laga enkel mat Skolbarn Matskola Hemkunskap
Mat och Lek Ät och drickbara produkter som naturliga inslag i leken
Syfte Nyfikenhet, intresse Positiva känslor Erfarenheter Öva sensorik och ätmotorik med ätbara saker
Lek är roligt - annars är det inte lek Stöd från lyhörd vuxen Inspirera, vara modell, vägledande tilltal
Baka, laga mat Experimentera Pröva nytt Bjuda på det man gjort
Matkul Svensk anpassning av The Sequential Oral Sensory (SOS) Approach to Feeding Kay A. Toomey, Ph.D, Barnpsykolog i USA
Ättrappan Huvudstegen Tolerera Interagera Lukta Beröra smaka Äta Varje huvudsteg innehåller många små steg
Arbetsterapeutens roll i Matlaget
Kartläggning och anpassningar Sensorisk kartläggning med SPM- Sensory Processing Measure Strategier för att minska obehag Tyngdtäcke/kedjetäcke, bollväst Sittställning, bra stol
Behandling Träning av oralmotorik och sensorik Till exempel med blåsinstrument och vibration
Sjukgymnastens roll i Matlaget
Barn med funktionsnedsättning Fokus när barn med funktionsnedsättning kommer Sittposition under måltid Beteende, samspel Kravlös aktivitet, motorisk träning
Barn utan synbara motoriska problem Screening av den motoriska förmågan Beteende, samspel Förmåga att sitta lugnt under måltid? Behov av specialanpassad stol? Kravlös aktivitet, vägledande tilltal, grovmotorisk träning som ger mycket sensorisk stimulans Gärna motorisk träning före måltid för att ge bra känsla inför måltiden
Psykologens roll i Matlaget
Psykologens roll i Matlaget Stödsamtal med föräldrar - förväntningar på utredningen - realistiska mål - vidmakthållande av nya kunskaper - tidigare erfarenheter - reaktioner under behandlingsperioden Observerar barnet hos andra terapeuter
Samlad bild Under utredningen får föräldrarna en samlad bild av barnets förmågor: vad som hindrar barnet vilka åtgärder som stödjer barnets förmågor hur nya arbetssätt och rutiner kan anpassas till hemsituationen Föräldrarna får hopp och ser vägar till förändring
Hur går det sedan? A -11, 100 % sondmat - utöver detta så smakar och slickar hon på allt som serveras på bordet och vid måltider
Hur går det sedan? N -11 Oktober 2014: ca 2 % per os Januari 2015: ca 20 % per os September 2015: 100 % per os
Hur går det sedan? O -11, 100 % sondmat - O sväljer fortfarande ingenting. Men intresset blir större och större. Hon biter av, håller kvar i munnen, spottar ut. Låtsas att hon äter. (tuggar och tar mot mun)
Hur går det sedan? A -09, 100 % per os - P och jag är så oerhört tacksamma för vår tid hos er! Även om matutvecklingen går långsamt så känns det som att vi har ett fungerade sätt att hantera vardagen, och en helt annan förståelse för hur vi ska kunna hjälpa A på bästa sätt.
Litteratur Varsågod - Handbok för föräldrar till barn med ätproblem av Ingalill Ek och Elisabeth Uhlén-Nordin Reviderad upplaga! Tre perspektiv på ätovilja av Ingalill Ek och Anna Ås Finns att beställa på www.akademiska.se/fbh
Matlaget Logopeder: Stina Lindkvist, Eva Nordahl Sandberg, Maria Törnhage Dietist: Marie Karpmyr Specialpedagoger: Anna Ås, Anita Björklund Hammarberg, Åsa Öman Gräll Sjukgymnast: Åsa Kratz m fl Psykolog: Petra Boström m fl Arbetsterapeut: Anna Norberg Sjuksköterska: Eva Stagling Läkare: Margareta Dahl m fl Mailadresser: namn.namn@akademiska.se