Sibbo kommun /b523/$1 FÖR DEN SVENSKA FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I SIBBO
,11(+c//6)g57(&.1,1* 1. INLEDNING... 2 2. VERKSAMHETSIDÉ... 3 3. ALLMÄNNA MÅL... 3 4. DEN PEDAGOGISKA MILJÖN... 4 5. ARBETSMETODER... 5 6. SAMARBETE... 5 6.1 Samarbete med hemmet... 5 6.2 Samarbete med den övriga grundläggande utbildningen... 5 6.3 Samarbete med småbarnspedagogiken... 6 6.4 Samarbete mellan de personer som deltar i genomförandet av förskoleundervisningen... 6 6.5 Övrigt samarbete... 6 7. PLAN FÖR BARNETS LÄRANDE I FÖRSKOLAN... 7 8. FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 7 9. FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA MILJÖER... 9 10. UTVÄRDERING... 9 10.1 Modell för kvalitetsutveckling... 10 11. CENTRALA ÄMNESOMRÅDEN... 11 11.1 Språk och interaktion... 12 11.2 Matematik... 13 11.3 Etik och livsåskådning... 14 11.4 Natur och miljö... 16 11.5 Hälsa... 17 11.6 Fysisk och motorisk utveckling... 18 11.7 Konst och kultur... 19
,1/('1,1* Från och med augusti 2001 är kommunen enligt lag skyldig att ordna förskoleundervisning. Ett barn har rätt att få förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Barnets vårdnadshavare beslutar om deltagande i förskoleundervisningen, utom i fråga om det undantag som anges i 26 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. I Sibbo inleddes förskoleverksamheten hösten år 2000 och den avgiftsfria verksamheten ett år senare. Den gemensamma delen av läroplanen för förskoleundervisningen i Sibbo kommun godkändes 15.3.2000 och är i bruk fram till 31.7.2002. Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för förskoleundervisningens läroplan att iakttas från och med 19.12.2000 tillsvidare. En läroplan som följer dessa grunder skall tas i bruk senast 1.8.2002. De allmänna målen och innehållet i denna läroplan för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo kommun baserar sig på dessa grunder. Läroplanen revideras vid behov. Varje daghem, skola eller någon annan enhet i Sibbo som ger förskoleundervisning på svenska skall för sin verksamhet göra upp en egen arbetsplan som ett komplement till denna gemensamma del. Förskoleundervisning ges i genomsnitt 4 timmar/dag med undantag av skolloven. Sibbo 7.5.2002 Läroplansarbetsgruppens medlemmar Klasslärare Monika Blom, barnträdgårdslärarna Anna Karlsson, Eva Serenius, Sara Wärnström, Marina Ylöstalo och Anna-Karin Söderholm, sekreterare. - 2 -
9(5.6$0+(76,'e Förskoleundervisningen är en medveten fostran och undervisning som hör ihop med både småbarnsfostran och den övriga grundläggande utbildningen. Ett kontinuerligt samarbete mellan dem är viktigt för att verksamheten skall bli en del av det livslånga lärandet. Förskoleundervisningens uppgift är att främja barns utveckling mot humanitet och ett etiskt samhällsmedlemskap genom att lära dem handla ansvarsfullt och följa allmänt omfattade normer och regler samt värdesätta andra människor. Förskoleundervisningens centrala uppgift är att främja gynnsamma förutsättningar för barn att växa, utvecklas och lära. Strävan är att ge alla barn lika möjlighet att lära sig och inleda sin skolgång. Förskoleundervisningen är helhetsbaserad undervisning där ingen läroämnesindelning förekommer. Det centrala och viktiga inom förskoleundervisningen är inlärning med lekens och fantasins hjälp i en inspirerande miljö som baserar sig på ömsesidig respekt och på öppenhet och förtroende mellan barnet och den vuxna. Barnet ges möjlighet att pröva, utforska, experimentera, agera och få upplevelser inom livets olika områden. Strävan är att stöda barnets individualitet och låta det utvecklas i egen takt. Barnet ges möjlighet att med stöd av andra barn och vuxna öva sig att klara av vardagliga situationer. Det är ändå mycket viktigt att komma ihåg att förskoleundervisningen inte endast är en förberedelse för det kommande utan även har ett värde i sig själv. Barnen skall få glädjas av tillvaron just nu. $//0b11$0c/ Målet för förskoleundervisningen är att stöda det enskilda barnet så att det får en positiv självuppfattning och utvecklar intresset och förmågan att inhämta kunskap utgående från sina egna förutsättningar. Barnet uppmuntras även att tänka efter och ta ansvar i vardagliga situationer. Småningom lär det sig att ta vara på sig självt, sköta sina uppgifter och hålla reda på sina tillbehör. I verksamheten strävar man efter att barnet lär sig att ta hänsyn till andra människor, att acceptera olikheter och förstå alla människors lika värde. Det lär sig reflektera över vad som är rätt och fel samt bli medvetet om konsekvenserna av sitt handlande. Det är också viktigt att barnet lär sig goda seder och bruk och inser deras betydelse i vardagen. - 3 -
I förskoleundervisningen är grundtanken att lärande sker genom lek. Genom arbete i grupp stärks barnets sociala kompetens och förmåga att fungera i grupp. Barnet lär sig också förstå gruppens betydelse i lärandeprocessen. Genom den mångsidiga verksamheten i förskolan stärks den språkliga och kulturella identiteten. Samtidigt förstärks och utvecklas barnets förmåga att kommunicera och uttrycka sig mångsidigt. Förskoleundervisningen strävar också efter att fördjupa barnets intresse för miljön så att det får en uppfattning om sitt eget beroende av och ansvar för både naturen och den byggda miljön. Miljö- och naturfostran sker med fördel utomhus och ger samtidigt möjlighet till utomhusvistelse och friluftsverksamhet. Utomhusvistelse har stor betydelse för barnets välbefinnande och kan utgöra grunden för samtal om hälsa och livsstil. Strävan är att barnet lär sig förstå betydelsen av god hälsa. '(13('$*2*,6.$0,/-g1 Med förskoleundervisningens pedagogiska miljö avses den fysiska, psykiska, sociala, kognitiva och emotionella miljö där förskoleverksamheten utövas. Det viktigaste i den pedagogiska miljön är interaktionen mellan förskolans personal och barnen och barnen sinsemellan samt de olika arbetsmetoder man använder sig av i förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen bör erbjuda barnet en trygg, inspirerande, uppmuntrande och lagom utmanande inlärningsmiljö. Målet är att nyfikenheten,lusten och förmågan att lära sig skall väckas och bevaras hos barnet. En god inlärningsmiljö är tolerant, flexibel och har tydliga regler. Atmosfären är glad, öppen, positiv och utan stress. Språkmiljön bör vara levande och rik på impulser. Förskolans lokaliteter erbjuder barnen möjlighet till lek och aktivitet, men också till att få vara i lugn och ro. Eftersom lek och rörelseträning är en grundförutsättning för barns hälsa och utveckling är det viktigt att förskolemiljön erbjuder barnen möjligheter att tillfredsställa sitt rörelsebehov. Det är bra om barnen har möjlighet att utöva rörelseaktivitet i för ändamålet lämpliga utrymmen, men också utomhusmiljön erbjuder barnen otaliga möjligheter att utveckla sina motoriska färdigheter. Vidare är det önskvärt att förskolan har tillgång till utrustning som kan ge barnen inblick i det moderna informationssamhällets möjligheter. - 4 -
$5%(760(72'(5 I förskolan sker inlärning genom verksamhet där leken är central och barnets utvecklingsnivå beaktas. I leken gestaltar barnet sin omgivning, får utlopp för sina känslor och lär sig växelverkan med andra barn. Barnet ges tid och möjlighet till både ledd och fri lek. Det är den vuxnas uppgift att vid behov ge leken verktyg så att den får näring och utvecklas. Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn där barnets lärande ses som en målinriktad process. Barnet måste självt bygga upp ny kunskap utifrån sina tidigare erfarenheter. I samverkan med vuxna och andra barn söker barnet kunskap och löser problem så att själva inlärningsprocessen blir det viktiga. Undervisningens mål och syfte bör styra valet av arbetssätt. Läraren skall sträva efter att ge barnen varierande erfarenheter och färdigheter från olika kunskapsområden genom att använda sig av många olika arbetsmetoder, t.ex. samtal, forskning, dramatisering, dokumentation, grupparbete, skapande verksamhet, intervjuer och exkursioner. 6$0$5%(7( 6DPDUEHWHPHGKHPPHW Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna. För att barnen skall trivas och utvecklas är det viktigt att skapa ett förtroligt förhållande mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna. Samarbetsformer kan t.ex. vara utvecklingssamtal och föräldrakvällar samt en spontan daglig kontakt. 6DPDUEHWHPHGGHQ YULJDJUXQGOlJJDQGHXWELOGQLQJHQ Syftet med samarbetet mellan den övriga grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen är att ge barnet de bästa förutsättningar för en god skolstart. Det ömsesidiga samarbetet sker både spontant och organiserat. Förutsättningen för ett fungerande samarbete är diskussion som bygger på öppenhet, gemensamma målsättningar och värderingar. - 5 -
Exempel på praktiskt genomförande: - evenemang, högtider - utfärder, besök - vänelevsverksamhet - gemensamma lektioner - projekt och temadagar. 6DPDUEHWHPHGVPnEDUQVSHGDJRJLNHQ Ett öppet och bra samarbete mellan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen säkrar kontinuiteten i verksamheten och undervisningen. Exempel på praktiskt genomförande: - gemensamma samlingar, evenemang och fester - utfärder, besök - besöksdag för blivande förskolebarn - diskussioner mellan personalen. 6DPDUEHWHPHOODQGHSHUVRQHUVRPGHOWDULJHQRPI UDQGHWDYI U VNROHXQGHUYLVQLQJHQ Kommunens förskolelärare samlas till gemensamma möten för att diskutera förskoleverksamheten och olika samarbetsformer, t.ex. gemensam fortbildning och gemensamma projekt. För att de enskilda förskolorna skall kunna sträva och arbeta mot samma mål och stöda barnens individuella utveckling är det viktigt att personalen har möjlighet att diskutera, planera och utvärdera tillsammans. gyuljwvdpduehwh Förskolans övriga samarbetspartner kan vara barnrådgivningen, specialläraren, specialbarnträdgårdsläraren och hälsovårdscentralens psykolog. Skolpsykologen deltar i skolmognadsbedömningen. Därutöver samarbetar den enskilda förskolan med instanser som gör bedömningar och ger terapi åt barn från förskolegruppen. - 6 -
När det är fråga om barn som behöver särskilt stöd kan ett multiprofessionellt samarbete idkas. Specialister och övriga sakkunniga kan vid behov konsulteras i frågor som gäller barnet. 3/$1)g5%$51(76/b5$1'(,)g56.2/$1 I början av förskoleundervisningen kan läraren tillsammans med vårdnadshavarna, och eventuellt med barnet, göra upp en plan för barnets lärande i förskolan. Planen görs upp i syfte att ge barnet de bästa möjligheter att lära sig och utvecklas. I förskolan kan planen för barnets lärande göras upp enskilt för varje barn och/eller gemensamt för hela gruppen. I planen skall uppmärksamhet fästas vid de faktorer som är viktiga för barnets utveckling, såsom en beskrivning av barnets kunskaper och färdigheter samt behov av utveckling. Som grund för uppgörandet av planen för barnets lärande kan Sibbo kommuns blankett %HG PQLQJDYVNROPRJQDG (se bilaga) användas. Det är viktigt att de mål som ställs upp i barnets plan för lärande är tillräckligt konkreta och små. Under förskoleåret bedöms framstegen och vid behov kan målen justeras. Tillsammans med vårdnadshavarna, och eventuellt barnet, gör förskoleläraren på våren en utvärdering av hur målen har nåtts. Ett intyg över deltagande i förskoleundervisningen kan utdelas. )g56.2/(81'(59,61,1*)g5%$51,%(+29$96b56.,/7 67g' I förskoleundervisningen skall de barn vars utveckling, inlärningsförutsättningar eller hälsa har försvagats på grund av sjukdom, handikapp eller funktionsstörningar ges särskilt stöd. Andra orsaker kan vara att barnets psykiska eller sociala tillstånd kräver stöd. Också barn som i sin utveckling har konstaterats ha riskfaktorer som anknyter till inlärningsfärdigheterna har rätt till speciellt stöd. Berättigade till motsvarande stöd är också barn med förlängd läroplikt samt barn vars skolstart har skjutits upp med ett år. För barn med särskilda svårigheter är det viktigt att i ett tidigt skede känna igen, förebygga och avhjälpa inlärningssvårigheter. I första hand skall de barn som är i behov av särskilt stöd delta i den övriga gruppens verksamhet. - 7 -
Verksamheten för barn med speciella svårigheter baserar sig på de individuella mål som ställts upp i samråd med hemmet och som upprätthåller barnets grundtrygghet och stöder utvecklingen. En förutsättning för att detta skall lyckas är att huvudvikten läggs vid barnets positiva självuppfattning, sunda självkänsla och jämlika medlemskap i gruppen. En egen plan för barnets lärande skall göras upp för barn som är i behov av särskilt stöd (Sibbo kommuns +DELOLWHULQJVSODQI UHWWEDUQVRPEHK YHUVSHFLHOOYnUGRFKXSSIRVW UDQ, se bilaga). Förskoleläraren, vårdnadshavarna och behövliga experter, såsom speciallärare, specialbarnträdgårdslärare och talterapeut, gör tillsammans upp planen. Planen skall innehålla de mål som ställs upp för barnets utveckling samt en bedömning av barnets starka sidor och svårigheter i anslutning till inlärningssituationer. Av planen skall också framgå eventuella behov av förändringar i inlärningsmiljön, vilka instanser som svarar för stödtjänsterna och hur uppföljning och utvärdering av målsättningen ordnas. För de barn som överförs till specialundervisning utvidgas habiliteringsplanen till en individuell plan för anordnandet av undervisningen (IP). Specialundervisningen för förskolebarn ordnas huvudsakligen som parallellundervisning i samband med den övriga undervisningen, så att barn i behov av speciellt stöd jobbar i en liten grupp eller individuellt. Beroende på situationen kan det finnas gruppassistenter eller personliga assistenter. När ett barn med speciella svårigheter skall börja skolan bör vårdnadshavarna, förskoleläraren och nybörjarundervisningsläraren samarbeta för att ordna undervisningen så ändamålsenligt som möjligt. De barn som deltar i den förlängda 11-åriga läroplikten inleder sin skolgång som sexåringar. Dessa barn har rätt till förskoleundervisning: det år de fyller 5 år, då förskoleundervisningen är frivillig det år de fyller 6 år och läroplikten börjar (eftersom det är läropliktens första år är barnet skyldigt att delta) det år de fyller 7 år, om den grundläggande utbildningen har senarelagts med stöd av psykologiska eller eventuella medicinska utredningar (då är barnet skyldigt att delta). - 8 -
Barn som inleder sin grundutbildning ett år senare än vad som avses i 27 i lagen om grundläggande utbildning har rätt till förskoleundervisning: som 6-åringar, det vill säga året innan läroplikten börjar som 7-åringar, det vill säga det år läroplikten börjar, ifall det under den tid förskoleundervisningen pågår fattas beslut om att den grundläggande utbildningen senareläggs med ett år. )g56.2/(81'(59,61,1*)g5%$51)5c12/,.$635c./,* 2&+.8/785(//$0,/-g(5 Barnet bör ges möjlighet att tillägna sig förskoleundervisningens språk, så att det har färdigheter att verka på detta språk när skolgången inleds. Identiteten hos dem som hör till andra språk- och kulturgrupper respekteras. I mån av möjlighet stöds barnets eget modersmål, men målet är att barnet kan påbörja den grundläggande utbildningen i en svensk skola. 879b5'(5,1* För att förskolan skall kunna utvecklas behövs en fungerande uppföljning och utvärdering. Syftet med utvärderingen är att ta fram underlag för analys och beslut för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Med utvärdering avses en granskning av särskilt utvalda områden. Ibland kan utvärderingen bygga på de uppföljningar som görs, men den genomförs i regel vid särskilda tillfällen. Utvärderingen ger information om hur målen i läroplanen har nåtts och är också ett stöd för utvecklandet av den egna arbetsplanen. Utvärderingen omfattar - kontinuerlig utvärdering av arbetsplanen - utvärdering av hur målen i den gemensamma läroplanen har uppnåtts - barnens egen utvärdering - lärarens utvärdering av barnets utveckling och mognad - utvecklingssamtal med föräldrarna i vilka barnen kan delta - lärarens utvärdering av eget arbete - utvärderingssamtal förskola skola. - 9 -
Förverkligandet av den egna arbetsplanen utvärderas årligen. Utvärderingen av arbetsplanen utgör grunden för följande läsårs arbetsplan. När det gäller barnets egen utvärdering motiveras barnet att realistiskt och positivt utvärdera sitt eget arbete och sina egna prestationer så att den uppfattning barnet har om sitt eget lärande klarnar och förstärks. Utvärderingen sker kontinuerligt i samverkan mellan läraren och barnet under arbetets och inlärningsprocessens gång. I utvärderingen skall tyngdpunkten läggas på barnets växande- och inlärningsprocess snarare än på uppnående av målen. Utvecklingssamtal kan basera sig på en på förhand ifylld blankett. Dataprogram kan användas som stöd och hjälp vid utvärderingen av verksamheten. 0RGHOOI UNYDOLWHWVXWYHFNOLQJ De svenska förskolorna använder sig av samma utvärderingsmodell som skolorna (Gustavsson 1991, bearbetad av Holmkvist).,QVWLWXWLRQHOODNUDY )UDPWLG Elev $QYlQGDUNUDY 3URIHVVLRQHOODNUDY Modellen bygger på att det finns olika intressenter som ställer krav på kvalitet. Kvalitet är resultatet av kommunikationen mellan de olika intressenterna. Målet med kommunikationen är att uppnå en utveckling som tillfredsställer de olika intressenternas krav. För en fungerande kommunikation behövs det tillfällen där de olika intressenterna träffas och diskuterar skolfrågor. Kommunikationen bör fokusera på barnets framtid. - 10 -
&(175$/$b01(6205c'(1 Indelningen i olika ämnesområden är närmast ett hjälpmedel för läraren vid planeringen av förskolans verksamhet. Den finns till för att underlätta lärarens strävan att göra förskoleundervisningen så varierande och mångsidig som möjligt. I praktiken är undervisningen helhetsbaserad och barnen varken ser eller känner av någon läroämnesindelning. Inom förskoleundervisningen ligger tyngdpunkten på att utveckla det talade och skrivna språket, öva de fin- och grovmotoriska färdigheterna och koordinationen öga hand, utveckla det logiska tänkandet och slutledningsförmågan och främja den sociala kompetensen och förmågan att fungera i grupp. Lärande genom lek är centralt. - 11 -
6SUnNRFKLQWHUDNWLRQ Förskoleundervisningen skall med språkets hjälp utveckla barnets tänkande, sociala förmåga, känslor och interaktiva färdigheter samt själva inlärningsprocessen. Det är viktigt att språkutvecklingen stöds så att barnethar mod, lust och förmåga att uttrycka sig och berätta om sina känslor och tankar både i vardaglig kommunikation och i inlärningssituationer. I förskolan stärks grunden förläs- och skrivinlärning. Förutsättningen för att barn skall utveckla läs- och skrivfärdigheter är att barnen har hört talat språk och lyssnat, att någon har lyssnat på dem, att de har talat och att man har talat till dem, att man har diskuterat med dem, att de har ställt frågor och fått dem besvarade. Genom att ta del av högläsning, sagor och berättelser, faktatexter, dikter, rim och ramsor m.m. får barnen möjlighet att njuta av och leva sig in i det de hör. Barnens språkliga och kulturella identitet stärks, fantasin stimuleras, de lär sig känna barnlitteratur och att diskutera utgående från det lästa. 0nO Barnet ges möjlighet att utvecklas till en aktiv berättare och lyssnare samtala kring egna tankar och känslor stärka sin språkliga medvetenhet genom språklekar och genom att bekanta sig med skriftspråket på många olika sätt utveckla färdigheter i läsning och skrivning i enlighet med sitt intresse och sin utvecklingsnivå förstå att det skrivna språket är ett kommunikationsmedel uttrycka sig genom drama utveckla sin fantasi och kreativitet t.ex. med hjälp av sagor och teater. - 12 -
0DWHPDWLN Barnets matematiska tänkande utvecklas på ett naturligt sätt genom lekar, berättelser, sånger, rörelser, små arbetsuppgifter, samtal, spel samt genom riklig användning av konkret material. Tillsammans med vuxna uppmuntras barnet att verbalisera sitt tänkande och sin problemlösning. Härigenom ges barnet möjlighet att lära sig matematiska begrepp och nya tankestrategier. Genom att klassificera, sortera, jämföra och ordna utforskar och strukturerar barnet olika föremål utgående från deras form, färg, antal och andra egenskaper. 0nO Barnet ges möjlighet att bli uppmärksamt på matematik i vardagen uppleva matematik som en intressant och utmanande aktivitet utveckla sitt matematiska tänkande och sin problemlösningsförmåga lära sig matematiska begrepp och siffror. - 13 -
(WLNRFKOLYVnVNnGQLQJ I förskoleundervisningen ingår etisk fostran och kulturell åskådningsfostran. Den etiska fostran sätter sin prägel på verksamheten och är gemensam för hela gruppen. De etiska frågorna behandlas genom diskussioner och funderingar tillsammans med barnen om olika situationer som uppstår i barnets liv, t.ex. under förskolevistelsen eller hemma. Strävan är att på detta sätt stärka barnens förmåga att skilja mellan rätt och fel, mellan gott och ont och att känna och visa empati. Också den kulturella delen av åskådningsfostran är gemensam för alla barn. Målet är att utveckla det åskådningsmässiga tänkandet, vilket betyder att alla barn har rätt att få uttala sin uppfattning om livsfrågor. Barnen skall också ges möjlighet att öka sin kulturella allmänbildning genom att lära sig om seder som hör ihop med egna och andras värderingar. 0nO Barnet ges möjlighet att utveckla sin självkänsla utveckla sitt etiska och åskådningsmässiga tankesätt förstärka sin förmåga att handla som en ansvarsfull medlem i en gemenskap lära sig förstå spelreglerna i socialt umgänge och att respektera dem lära sig goda seder och bruk och inse deras betydelse i vardagen klara sig i olika vardagliga situationer förstå alla människors lika värde samt att acceptera att människor är olika. 5HOLJLRQVIRVWUDQRFKOLYVnVNnGQLQJVIRVWUDQ Enligt grundlagen ingår religionsfostran alternativt livsåskådningsfostran i förskoleundervisningen. I religions- eller livsåskådningsfostran respekteras föräldrarnas övertygelse. Religionsfostran stöder barnets livsåskådning och värdesystem. I religionsfostran samarbetar förskolan med församlingen. Livsåskådningsfostran behandlar åskådningsmässiga frågor som hör ihop med människorelationer, såsom kulturidentitet och gemenskap. Tillsammans diskuterar man kring frågor om t.ex. den egna identiteten, tolerans, rättvisa och hederlighet. - 14 -
0nO Barnet ges möjlighet att lära sig acceptera och respektera andra människor samtala om frågor som hör samman med religion och livsåskådning bekanta sig med de största religiösa högtiderna ställa frågor om och fundera kring traditioner som hör ihop med andra åskådningar. - 15 -
1DWXURFKPLOM Utgångspunkten för natur- och miljökunskapen är mångfalden i barnets livsmiljö. Kunskaper och olika upplevelser med anknytning till naturen och den övriga omgivningen stöder uppbyggandet av världsbilden och hjälper barnet att bättre förstå människan, livsmiljön och växelverkan mellan dem. Genom positiva naturupplevelser lär sig barnet att tycka om och trivas i naturen. Barnet lär sig att i sin egen verksamhet beakta variationen i naturen, trivsel och estetiska aspekter i närmiljön och att agera på ett sätt som skonar och vårdar miljön. En förutsättning för att skapa ett positivt förhållande till miljön är att barnet upplever sin livsmiljö som en trygg och intressant plats för lek och utforskningar. Närheten till naturen ger i Sibbo mångsidiga möjligheter till detta. 0nO Barnet ges möjlighet att lära sig förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön lära sig värna om sin närmiljö och förstå hur de egna handlingarna påverkar den skaffa sig kunskap om den omgivande världen genom att använda alla sinnen bygga upp sin förståelse genom att aktivt skaffa kunskap på olika sätt, genom att ställa frågor och söka svar på dem, genom att undersöka och experimentera både som individ och som medlem i en grupp öva upp sin förmåga till problemlösning genom att göra iakttagelser, beskriva, jämföra, klassificera, bilda begrepp och dra slutsatser. - 16 -
+lovd I förskoleundervisningen främjas barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa samt växande och utveckling. 'HFHQWUDODW\QJGSXQNWHUQDLQRPKlOVRIRVWUDQ att ge positiva upplevelser och möjligheter till samverkan att skapa positiva människoförhållanden och ett sunt känsloliv öva ett bra bordsskick och lära sig hälsosamma matvanor att ta hand om sin hälsa och sin personliga hygien att undvika våld att röra sig tryggt i näromgivningen att skapa balans mellan arbete, vila och rekreation. - 17 -
)\VLVNRFKPRWRULVNXWYHFNOLQJ Daglig, mångsidig motion är nödvändig för barnens harmoniska växande, utveckling och hälsa. Med stöd av både ledda och självständiga fysiska aktiviteter och rörelselekar främjas barnets motoriska utveckling. Barnens finmotorik och koordinationen mellan öga och hand utvecklas i de dagliga rutinerna. Den vuxna lär barnen förstå motionens betydelse för människans välmående och hälsa. 0nO Barnet ges möjlighet att med stöd av fysiska aktiviteter utveckla tänkandet och förståelsen och träna samarbetsfärdigheter genom fysiska aktiviteter främja gemenskapen och glädjen i gruppen pröva på mångsidiga rörelseformer i trygga och omväxlande miljöer lära sig grundbegreppen inom gymnastik och idrott öva t.ex. jämvikten, rytmsinnet, reaktionsförmågan, orienteringsförmågan och urskiljningsförmågan på ett mångsidigt sätt. - 18 -
.RQVWRFKNXOWXU Musik och konst spelar en viktig roll i förskoleundervisningen för utvecklingen av barnets känsloliv, kunskaper och färdigheter. Barnet vägleds i att värdesätta och värna om de estetiska och kulturella värdena i naturen och i den av människan skapade miljön. Barnets kulturella identitet stärks och barnets förståelse av sitt eget kulturarv och av kulturell mångfald stöds. Barnet uppmuntras att uttrycka sig mångsidigt i samband med olika tematiska helheter. Barnet vägleds i långsiktigt konstnärligt arbete och i att värdesätta det egna och andras arbete. Genom lek, frågeställningar och experiment söker barnet kunskap. Barnet skall ha möjligheter att bekanta sig med medierna och lära sig att använda dem. 0XVLN 0nO Barnet ges möjlighet att uppleva glädje i att sjunga och vara tillsammans utforska ljudvärlden och musikens funktion i kommunikationen uttrycka sig mångsidigt genom att sjunga, spela, lyssna och röra sig bekanta sig med kroppen som uttrycksmedel bekanta sig med olika instrument uppfatta olika ljud och rytmer ta del av egna och andras traditioner och kulturarv. %LOGNRQVW 0nO Barnet ges möjlighet att utvecklas i sin visuella framställning och att lita på sin egen förmåga uttrycka sig genom att rita, måla, modellera och bygga bekanta sig med olika tekniker, material och arbetssätt undersöka bilder tillsammans med läraren och diskutera deras innehåll och visuella uttryck våga undersöka, upptäcka och experimentera känna arbetsglädje och känslan av att lyckas. - 19 -
6O MG 0nO Barnet ges möjlighet att uppleva skaparglädje genom småslöjd lära sig klippa, limma, planera och kombinera olika material bekanta sig med olika material och utveckla basfärdigheterna i planering och komposition utveckla koordinationen mellan öga och hand samt finmotoriken bekanta sig med olika kulturmiljöer och hantverk. - 20 -