1 (14) 2018-07-25 KURSBESKRIVNING FRITIDSHEMSPEDAGOGIK III: Multimodala lärprocesser och identitetsskapande 7,5 hp grundläggande nivå, helfart Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem UB214Z HT18 Kursadministratör Emma Lindstedt Emma.lindstedt@buv.su.se Kursansvarig och examinator Anna Franzén anna.franzen@buv.su.se Kurslärare Patrik Hansen Lindholm patrik.hansen.lindholm@buv.su.se Kurslärare Henning Årman Henning.arman@buv.su.se Kurslärare Annika Flick Annika.flick@buv.su.se Kurslärare Peter Sundebrant Peter.sundebrant@hsd.su.se Kurslärare Sofia Cedervall Sofia.cedervall@hsd.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se
2 (14) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB207Z Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: visa kunskap om multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt ur ett didaktiskt perspektiv samt deras betydelse för barns identitetsarbete, visa kunskap om praktiska och lärprocesser, visa förmåga att använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg, visa förmåga att identifiera, analysera och diskutera ämnesövergripande lärprocesser samt organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. Kursens upplägg Undervisningen består av workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och redovisningar. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber. (100 s.)
3 (14) Jensen, M. (2011). Den fria tidens lärande. Lund: Studentlitteratur. (5 s.) (Finns som elektronisk resurs på kursens Mondo-sida). Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Stockholm: Gleerups. (99 s.) Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you assess it? Can it be taught? International Journal of Art & Design Education, 25(1), 53 66. (Finns som elektronisk resurs) (30 s.) Rasmusson, V., & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: Från dramaövningar till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur. (281 s.) Rohlin, M. (Red.). (2013). Meningsskapande fritidshem Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, ca 100 sidor) Skolverket. (2014). Allmänna råd och kommentarer för fritidshem. Stockholm: Fritzes. (Finns som elektronisk resurs) (65 s.) Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (108 s.) Referenslitteratur Mjaaland Heggestad, K. (2014). 7 vägar till drama: Grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur. Examinationer och uppgifter - Individuell skriftlig examination, som bedöms enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala - Loggbok och skriftlig reflektion, som bedöms enligt en tvågradig betygsskala; G = Godkänd, U = Underkänd - Gestaltande redovisning, som bedöms enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala - Obligatorisk uppgift: fältstudie Innehåll Vecka 40 Seminarium: Kursintroduktion Lärare: Patrik Hansen Lindholm, Henning Årman och Annika Flick Innehåll: Genomgång av kursen samt praktiskt arbete. Förberedelser inför kommande litteraturseminarium För att delta i litteraturseminariet under vecka 41 måste du ha med dig läsloggar på nedanstående böcker:
4 (14) Ahlberg, K., & Danielsson, H. (2013). Elevrespons på bloggen. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (s. 81-114). Fihn, G. (2012). Estetiska läroprocesser. Myter och meningar i lärarutbildningen. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 129-148). Stockholm: Gleerups. Jensen, M. (2011). Den fria tidens lärande. Lund: Studentlitteratur. (5 s.) (Finns som elektronisk resurs på kursens Mondo-sida). Karlsson Häikiö, K. (2012). Att vara vid sina sinnen. Kultur, estetik och lärande. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 101-127). Stockholm: Gleerups. Klerfelt, A. (2012). Ut på nätet-in i webben. Metaforer som verktyg för barns kommunikation. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 149-160). Stockholm: Gleerups. Levin, A. (2012). "Knack, knack! Finns det några skapande barn här? I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 77-100). Stockholm: Gleerups. Rohlin, M. (2013). Fritidshemmet som verksamhetsområde. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (s. 13-32). von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (s. 33-56). Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande (s. 57-80). Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (Kapitel: 1,2,7 och 8). Qvarsell, B. (2012). Kultur och estetik i pedagogiken: Skapande kunskapsbildning och gemenskap bland barn. I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 61-76). Stockholm: Gleerups. Omfattningen på läsloggarna ska vara 1-2 sidor per bok och loggarna ska struktureras enligt följande: Rubrik: Bokens titel och författare. Innehåll: Kort sammanfattning av bokens innehåll. Bärande begrepp: Beskriv de mest bärande begreppen i texterna. Diskussion: Diskutera litteraturen och beskriv vad ni ser som mest värdefullt för er utveckling och för er kommande yrkesroll. Vecka 41 Seminarium 1: Drama Lärare: Sofia Cedervall, Peter Sundebrant Innehåll: Introduktion till drama, improvisation, berättande och scenisk gestaltning. Litteratur: Rasmusson & Erberth (2008 eller 2016).
5 (14) Seminarium 2: Litteraturseminarium Lärare: Patrik Hansen Lindholm, Henning Årman och Annika Flick. Innehåll: Studenterna diskuterar litteraturen med utgångspunkt i sina läsloggar i grupper. Seminariet avslutas med en gemensam reflektion över litteraturen. Litteratur: Se ovan under förberedelser inför litteraturseminarium. Vecka 42 Föreläsning: Teorier om identitet Lärare: Anna Franzén Innehåll: Denna föreläsning behandlar olika teoretiska perspektiv på identitet, med tonvikt på kritiska perspektiv på identitet och barns identitetsarbete. Litteratur: Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber. Seminarium 3: Identitet Lärare: Anna Franzén Innehåll: Detta seminarium bygger vidare på föreläsningen om identitet och här får studenterna träna sig på att använda teorier om identitet för analys. Litteratur: Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber. Seminarium 4: Drama Lärare: Sofia Cedervall, Peter Sundebrant Innehåll: Mer information kommer vid kursstart. Litteratur: mer information kommer vid kursstart. Seminarium 5: Drama Lärare: Sofia Cedervall, Peter Sundebrant Innehåll: Mer information kommer vid kursstart. Litteratur: mer information kommer vid kursstart. Vecka 43 och 44 Fältstudie Syftet med fältstudien och litteraturläsning är att fördjupa och vidga synen inom det kulturella området. Under kursens gång ska du pröva en konstform/ett evenemang som du sällan eller aldrig prövat. Gör fältstudien tillsammans i studentarbetslaget enskilt eller i mindre grupper. Stockholm är rikt på utställningar, museer, konserter, opera, balett, prova-på-verkstäder och annat. Det evenemang ni väljer att gå på måste inte vara gratis (det bestämmer ni själva) och kan vara riktat till en vuxen publik. Men om ni vill får ni förstås också gå på evenemang riktat mot barn. Vill du göra ett individuellt besök går det också bra. Författa en individuellt kort text (ca 500 ord) där beskriver din upplevelse. Uppgiften är obligatorisk och läggs in under Uppgifter på Mondo senast den 2 nov.
6 (14) Inlämning av examinationsuppgift: individuell skriftlig uppgift Den individuella skriftliga examinationen lämnas in på Mondo under uppgifter senast den 23 okt. Se instruktioner om innehåll längre ned i kursbeskrivningen under rubriken Examinationer. Seminarium 6: Multimodalitet Lärare: Peter Sundebrant Innehåll: Att skapa rörlighet och översättningar mellan olika uttryck. Vad händer i mötet mellan olika språk? Litteratur: mer information kommer vid kursstart. Seminarium 7: Drama Lärare: Sofia Cedervall, Peter Sundebrant Innehåll: Mer information kommer vid kursstart. Litteratur: mer information kommer vid kursstart. Seminarium 8: Introduktion till studiovecka Lärare: Patrik Hansen Lindholm, Henning Årman och Annika Flick Innehåll: Genomgång och planering av studioveckan Riktlinjer för det gestaltande seminariet Som stöd för ert arbete kan ni använda er av följande punkter: Arbetet kan börja med en inledning för att fånga deltagarnas intresse. Händelseförloppet ska innehålla spänningsmoment och vändpunkter. Olika hjälpmedel tex. Kläder, prylar, ljud etc. kan förstärka arbetets innehåll. Var tydlig med kroppsspråk, språkbruk och instruktioner. Gör ett tydligt avslut Ni kan använda er av sinnesupplevelser, olika attribut och olika uttryckssätt. Överraska, förtrolla, bjuda på spänning, bus, mystik och stämning. Planera för användning av musik Planera hur ni vill att gruppen ska utvärdera ert arbete Tänk igenom ljud ljussättning Planera för hur ni tar emot era kamrater, var ska de sitta i rummet osv. Fundera över vilka uttryckssätt ni använder och hur deltagarna fått ta del av dessa. Allt kan hända i fantasins värld! Arbetet ska ta ca 30 min. per grupp - därefter reflektion från deltagarna. Total tid per redovisning ca 45 min.
7 (14) Inlämningsuppgift: synopsis Studentarbetslagen ska skriva en synopsis över sitt planerade gestaltande arbete. Texten struktureras enligt följande: Titel: Arbetstitel Syfte: Vad ska ert arbete visa? Budskap: Vad vill ni att era kurskamrater ska få vara med om? Form: Musical, teater, dramatiseringar, film, bilder, sång, musik, dans, berättelser osv. Målgrupp: Studentgruppen eller en tänkt elevgrupp? Längd: Max 30 minuter Handling: Skriv i stolpar ned vad ert arbete ska handla om. Material: Hur ska ni hantera material som behöver förberedas med tanke på tid och tillgångar? Arbetsfördelning: Vem gör vad under arbetes gång. Hur ska alla i gruppen kunna ha meningsfulla uppgifter att arbeta med? Schema: När och var träffas ni? Uppgiften mailas till gruppläraren. Deadline är 25/10 (mailas till respektive seminarielärare). Reptid och genrep Innehåll: Under studioveckan har studentarbetslagen reptid enligt schema som specificeras vid kursstart, samt genrep. Seminarium 9: Genrep Lärare: Henning Årman, Annika Flick, Patrik Hansen Lindholm Innehåll: Genrep inför gestaltande seminarium Seminarium 10: Redovisning gestaltande seminarium Lärare: Alla lärare i kursen Innehåll: Studentarbetslagen redovisar sina gestaltande arbeten. Detta är ett examinerande seminarium. Inlämning av examinationsuppgift Loggbok och skriftlig reflektion Den skriftliga reflektionen lämnas in senast den 2 nov under fliken Uppgifter i Mondo. Se instruktioner om innehåll längre ned i kursbeskrivningen under rubriken Examinationer. Inlämning av uppgift Fältstudie Uppgiften lämnas in under fliken Uppgifter på Mondo senast den 2 nov. Inlämning sker i mappen Fältstudie.
8 (14) Närvaro Alla seminarium i kursen är obligatoriska. Vid frånvaro kontaktar studenten den undervisande läraren vid det aktuella undervisningstillfället för att få en kompensationsuppgift. Examination Examinationsuppgift: Individuell skriftlig uppgift Visa kunskap om lärprocesser och identitetsarbete, samt ge exempel på hur dessa kan överföras till arbete i fritidshemmet. Använd följande rubriker: Kort inledning där du beskriver uppgiften Teoriavsnitt - Del 1: Redogör för och multimodala lärprocesser med utgångspunkt i kurslitteraturen. - Del 2: Välj en (eller flera) teorier om identitet från kurslitteraturen. Redogör för teorin samt relevanta begrepp. Reflektion och diskussionsavsnitt - Del 1: Diskutera vilken betydelse och multimodala lärprocesser kan ha för elever i fritidshemspedagogiska sammanhang. - Del 2: Diskutera fritidshemspedagogen som involverad i barns identitetsarbete. Hur kan till exempel fritidshemmets verksamhet utformas för att skapa utrymme för barns identitetsarbete. Ser du någon koppling till och multimodala lärprocesser? Referenser Omfattning: 2000-2500 ord, exklusive försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs enligt APAs referenssystem (se lathund för APA på Mondo). Bedöms enligt sjugradig betygsskala. Som underlag för den skriftliga examinationsuppgiften ska följande litteratur användas (övrig kurslitteratur är valfri för detta moment): Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber. Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Stockholm: Gleerups. Rohlin, M. (Red.). (2013). Meningsskapande fritidshem Lund: Studentlitteratur. Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Deadline den 23 okt kl. 23.59. Examinationen lämnas in under uppgifter på Mondo.
9 (14) Examinationsuppgift: Loggbok och skriftlig reflektion Loggbok - Ge exempel på hur arbetet ni gjort i studion kan överföras till arbete i fritidshemmets verksamhet - Omfattning 1-2 A-4 sidor. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Skriftlig reflektion - Under studioveckan ska du skriva loggbok/dagbok över din egen lärprocess. Den ska du lämna in efter studioveckan - Omfattning 1-2 A-4 sidor - läses av kursläraren utan kommentar till studenten Uppgiften bedöms enligt tvågradig betygsskala. Deadline den 2 nov. Examinationen lämnas in under uppgifter på Mondo. Examinationsuppgift: Gestaltande seminarium Under studioveckan kommer ni att arbeta med olika uttryckssätt som utmynnar i ett gestaltande arbete som sker i grupp. Bedöms enligt sjugradig betygsskala. Gestaltande seminarium sker den 1 nov för grupp A, och den 2 nov för grupp B & grupp C. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära fratt en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination är den 21 dec 2018. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratören senast 7 dec 2018.
10 (14) Betyg och betygskriterier Examinationsuppgift: Individuell skriftlig uppgift Följande mål bedöms: visa kunskap om multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt ur ett didaktiskt perspektiv samt deras betydelse för barns identitetsarbete, visa kunskap om praktiska och lärprocesser, Formalia: För att bedömning skall genomföras krävs en tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett godtagbart språk. A Studenten visar: mycket god kunskap som uppvisar både bredd och djup genom att på ett tydligt och självständigt sätt redogöra för och kritiskt diskutera lärprocesser och arbetssätt samt elevers identitetsarbete. B Studenten visar: mycket god kunskap genom att på ett tydligt och självständigt sätt redogöra för och diskutera lärprocesser och arbetssätt samt elevers identitetsarbete. C Studenten visar: god kunskap genom att på ett självständigt sätt redogöra för och diskutera multimodala och lärprocesser och arbetssätt samt elevers identitetsarbete. D Studenten visar: god kunskap genom att på ett delvis självständigt sätt redogöra och diskutera lärprocesser och arbetssätt samt om elevers identitetsarbete. E Studenten visar: grundläggande kunskap genom att redogöra för och diskutera lärprocesser och arbetssätt samt om elevers identitetsarbete. Fx Studenten visar: otillräcklig grad av kunskap om multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt om elevers identitetsarbete. F otillräckligt Studenten visar: helt otillräckligt kunskap om multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt om elevers identitetsarbete. Examinationsuppgift: Loggbok och skriftlig reflektion Följande mål bedöms: identifiera, diskutera och analysera lärprocesser. organisera, leda och analysera lärprocesser Bedöms enligt två-gradig betygsskala. G: Godkänt U: Underkänt Skriftlig reflektion: Studenten beskriver Skriftlig reflektion: Studenten har inte i tillräckligt lärprocesser, ger exempel på samt diskuterar och hög grad beskrivit analyserar hur arbetet i och inför det gestaltande lärprocesser och/eller gett exempel på samt seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i diskuterat och analyserat hur arbetet i och inför det fritidshem. gestaltande seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i fritidshem. Loggbok: Studenten har beskrivit samt reflekterat över organiseringen och genomförandet av lärprocesser under studioveckan. Loggbok: Studenten har inte i tillräckligt hög beskrivit och/eller reflekterat över organiseringen och genomförandet av lärprocesser under studioveckan.
11 (14) Examinationsuppgift: Gestaltande seminarium Följande mål bedöms: förmåga att använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg. visa kunskap om praktiska och lärprocesser. organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. A Studenten visar B Studenten visar C Studenten visar D Studenten visar E Studenten visar Fx Studenten visar F Studenten visar att i samarbete med andra visa synnerligen god kunskap om och förståelse för lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, samt använder kommunikativa verktyg på ett mycket förtjänstfullt sätt. att i samarbete med andra visa mycket god kunskap om och förståelse för lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, samt använder kommunikativa verktyg på ett förtjänstfullt sätt. att i samarbete med andra visa mycket god kunskap om och förståelse för lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, samt använder kommunikativa verktyg. att i samarbete med andra visa god kunskap om och förståelse för lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsform er, samt använder till viss grad kommunikativa verktyg. att i samarbete med andra visa kunskap om och förståelse för lärprocesser, använder gestaltningsform er, samt använder kommunikativa verktyg. otillräckligt kunskap om och förståelse för lärprocesser, användandet av gestaltningsform er, och kommunikativa verktyg. Helt otillräckligt kunskap om och förståelse för lärprocesser, användandet av gestaltningsform er, och kommunikativa verktyg. Betyg på hel kurs För att få godkänt slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer samt fullgjorda obligatoriska uppgifter och fullgjord obligatorisk närvaro. Betygen på individuell skriftlig uppgift och gestaltande redovisning vägs samman för betyg på hel kurs. Lika stor vikt läggs vid båda examinationerna, vilket innebär att slutbetyget blir en genomsnittlig sammanvägning av dessa. Avrundning sker uppåt.
12 (14) GRUPPARBETE INOM KURSER VID BUV I flera kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ingår grupparbeten som en undervisningsform. Grupparbetet är beskrivet i Kursbeskrivningen, både vad som ska göras och när, samt hur grupparbetet ska redovisas och ibland även examineras. Kontrakt: För att skapa klarhet i hur gruppen ska arbeta, gå igenom nedanstående punkter och kom överens om hur ni ska arbeta. Vi rekommenderar att gruppen gör ett skriftligt kontrakt. Telefon och mejl: Gå igenom så att alla gruppens medlemmar har korrekta uppgifter på telefon och mejl till varandra. Kom överens om ifall ni ska använda Mondo för er kommunikation och ert arbete, ibland ställs det krav på detta i Kursbeskrivningen. Tid och plats: Oftast anges dag eller vecka för olika uppgifter för gruppen, medan det lämnas åt studenterna i respektive grupp att tillsammans bestämma tid och plats för gruppens möten. Boka därför in tider för gruppens alla möten inledningsvis när alla medlemmar är med och kan påverka detta. Arbetsuppgift: Gå vid första träffen igenom uppgiften för gruppen och diskutera hur ni ska lösa den, vad som ska göras inför varje träff. Ibland handlar arbetet om att gruppens olika medlemmar ska förbereda olika saker. Diskutera och bestäm vem som ansvarar för vilka frågor och/eller att ta fram underlag. Närvaro: All undervisning i denna kurs är obligatorisk och det är viktigt att gruppens alla medlemmar deltar aktivt i mötena och i arbetet. Frånvaro: Prata igenom hur ni ska göra om någon blir sjuk/får sjukt barn. Vem (vilka i gruppen ska meddelas? Hur ska arbetet tas igen? Hur ska ni göra om någon/några vill ändra tid eller plats för ett möte? OBS! Vid upprepad och hög frånvaro ska kursens lärare informeras. Man kan inte bli godkänd på ett grupparbete om man inte har deltagit i gruppens arbete. Redovisning/Examination: Läs igenom Kursbeskrivningen där det står om formella krav på redovisning och/eller examination. Diskutera och bestäm tillsammans hur er redovisning ska läggas upp och vem som gör vad. Använd gärna varierade och kreativa redovisningsformer som bygger på vars och ens kompetens där varje gruppdelatagares insatser kommer fram. Om grupparbetet avslutas med en examination ska en skriftlig redovisning lämnas in som beskriver hur arbetet lagts upp, vem som gjort vad och hur eventuell frånvaro har kompenserats.
13 (14) Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
14 (14) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.