Förslag till nya etappmål

SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2

Innehåll INLEDNING 4 UPPDRAGET 5 Etappmålen 5 Om åtgärder ch styrmedel 5 Övriga delar av uppdraget 5 Etappmålen i miljömålssystemet 6 GENOMFÖRANDE 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGEN 8 Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall 8 Förslag till åtgärder 9 Förslag till styrmedel 9 Förslag till uppföljning 10 Etappmål för minskad mängd matavfall 10 Förslag till etappmål 10 Förslag till åtgärder 11 Förslag till styrmedel 11 Förslag till uppföljning 12 Etappmål för textil ch textilavfall 12 Förslag till åtgärder 12 Förslag till styrmedel 13 Förslag till uppföljning Fel! Bkmärket är inte definierat. Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden 14 Förslag till etappmål 14 Förslag till åtgärder 15 Förslag till styrmedel 16 Uppföljning 16 Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 16 Uppföljning av etappmålet 18 3

Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 m en ny målstruktur för miljöarbetet med generatinsmål, miljökvalitetsmål ch etappmål. Generatinsmålet anger inriktningen av den samhällsmställning sm behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska nås, ch syftar till att vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverket redvisar regeringsuppdraget Nya etappmål med denna sammanfattande skrivelse ch bifgade delredvisningar. För varje föreslag till etappmål finns en redvisning av åtgärder, styrmedel ch uppföljning samt en samhällseknmisk analys. För vissa etappmål finns även underlagsrapprter (utredningar gjrda av andra rganisatiner) bifgade. De delar sm ingår i redvisningen är: Sammanfattande skrivelse Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål för textil ch textilavfall Samhällseknmisk analys av etappmål för textil ch textilavfall Förslag till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Samhällseknmisk analys av etappmål för efterbehandling av förrenade mråden. Förslag till etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Samhällseknmisk analys av etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 4

Uppdraget Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen ska åtföljas av förslag till åtgärder ch styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingår att redvisa knsekvensanalyser ch analyser av förslagens kstnadseffektivitet. I uppdraget beskrivs vilka myndigheter ch andra rganisatiner sm Naturvårdsverket förväntas samråda med. Uppdraget ska rapprteras till regeringen senast den 6 januari 2014. Etappmålen Uppdraget avser att ta fram etappmål inm fyra lika mråden samt att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett etappmål inm ytterligare ett mråde. Naturvårdsverket har gjrt bedömningen att det är lämpligt att föreslå ytterligare ett etappmål, m textilier ch textilavfall, inm ramen för uppdraget. I denna redvisning ingår förslag till etappmål för: ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall, Å&M minskat matavfall textil ch textilavfall, efterbehandling av förrenade mråden, EBH expnering för kadmium via livsmedel Den del av uppdraget sm består i att utreda m det finns förutsättningar att ta fram ett etappmål inm mrådet krtlivade klimatpåverkande gaser har redvisats till regeringen den 10 december 2013. Om åtgärder ch styrmedel De åtgärder ch styrmedel sm föreslås i redvisningarna åtföljs så långt möjligt av en bedömning av kstnadseffektiviteten. I många fall har det varit möjligt att få fram underlag sm möjliggör sådana bedömningar. Vi har ändå valt att lägga fram förslag till sådana åtgärder ch styrmedel. Att föreslå hur finansieringen av föreslagna åtgärder ch styrmedel ska ske ingick inte i uppdraget. Övriga delar av uppdraget I uppdraget ingår att redvisa relevanta delar av de strecksatser sm framgår i direktivet (Dir 2010:74, s. 6) till Miljömålsberedningen. Naturvårdsverket har bland annat bedömt att inget behv av reginal anpassning föreligger i någt av etappmålen. Redvisningen skulle även ange m det finns skäl för riksdagen att besluta m etappmålen. Vi har inte funnit några skäl för att riksdagen skulle besluta m någt av de föreslagna etappmålen. Vidare ingick i uppdraget att ange m etappmålet är relevant för internatinella överenskmmelser eller ingår i gemenskapsinitiativ inm EU samt att ange vilken myndighet sm bör ansvara för 5

att etappmålet följs upp. Dessa delar redvisas i de etappmålvisa delredvisningarna. Etappmålen i miljömålssystemet Nedan redvisas en översiktlig bild av vilka miljökvalitetsmål, delar av generatinsmålet ch strategier sm de föreslagna etappmålen bidrar till att uppnå. Miljö- ch generatinsmål samt beslutade strategier Miljökvalitetsmål Förslag till etappmål Matavfall Textil Å & M EBH Kadmium Begränsad klimatpåverkan X X X X Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö X X X X X Skyddande znskikt Ingen övergödning X X Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust ch skärgård Ett rikt dlingslandskap Gd bebyggd miljö X X X X Ett rikt växt- ch djurliv Generatinsmålet Människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas. Kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen. En gd hushållning sker med naturresurserna. Knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. Strategi X X X X X X X X X X X Kemikaliestrategi för giftfri miljö X X X X X X X X 6

Genmförande Arbetet har genmförts i sex separata prjekt. De myndigheter sm i uppdraget utpekats sm samrådsmyndigheter har mycket förtjänstfullt medverkat i arbetsgrupperna ch bidragit med både värdefull sakkunskap ch engagemang. De myndigheter sm är utpekade sm myndigheter i samråd har fått möjlighet att på myndighetsnivå lämna synpunkter på respektive förslag till etappmål ch på delredvisningarna. Samrådsyttranden finns bilagda till respektive etappmålsredvisning. Ett liknande förfarande har använts för myndigheter sm är utpekade sm myndigheter efter samråd, men någt frmellt samrådsyttrande har i dessa fall inte ingått i prcessen. Alla deluppdrag har haft kntakter med andra myndigheter, aktörer ch intressenter under uppdragets genmförande. Dels för att säkerställa att lika aspekter på det aktuella mrådet tas med i uppdraget, dels för att få synpunkter på de förslag på etappmål, åtgärder ch styrmedel sm tagits fram. Arbetet i uppdragets lika prjekt har följt en gemensam mdell för arbetsgång sm har utarbetats för att integrera knsekvensanalyserna i prcessen, se figur 1 nedan. 7

Sammanfattning av förslagen På de efterföljande sidrna ges krta sammanfattningar av förslagen till etappmål, åtgärder, styrmedel ch uppföljning. Syftet är att ge en krt rientering m förslagen. I de fem separata delredvisningarna Förslag till etappmål finns en mer mfattande text m etappmålen samt en sammanfattande text av de samhällseknmiska analyserna. Till varje etappmål finns även en mer kmplett samhälleknmisk analys sm separat bilaga. Till några av förslagen till etappmål finns ytterligare underlagsrapprter bifgade. En lista på de dkument sm ingår i redvisningen finns på sidan 4. Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall Den största nyttan med att öka återanvändningen ch materialåtervinningen utgörs av att användningen av nyråvara minskar ch vid återanvändning minskar även prduktinen av nya prdukter. Minskad användning av nyråvara innebär förutm ett minskat uttag av naturresurser även att primärenergianvändning minskar samt att utsläppen av kldixid, försurande ämnen ch flyktiga klväten minskar. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall: År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll ch verksamheter till vara så långt sm möjligt samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. - Minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. - Det är enkelt för hushåll ch verksamheter att lämna prdukter till återanvändning ch avfall till förberedelse för återanvändning. - Landsting ch branscher med en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Syftet är att få till stånd en samhällsförändring sm innebär att vi blir bättre på att ta hand m resurserna i avfallet, samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. En str del av avfallet sm mfattas av målet går idag till förbränning. Flera studier har visat att materialåtervinning i ett livscykelperspektiv är bättre för miljön jämfört med förbränning. Målet styr mt att vi når högre upp i EU:s avfallshierarki. 8

Förslaget till etappmål mfattar allt avfall från både hushåll ch verksamheter. Första strecksatsen i målet gäller däremt bara avfall från hushåll ch liknande avfall från andra källr. Det utgår från återvinningsmålet i avfallsdirektivet sm anger att minst 50 prcent av detta avfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Andra strecksatsen anger att även återanvändning av prdukter ingår i etappmålet. Skälet att inkludera både återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall är att det är svårt att skilja dessa begrepp åt. Genm att ta med båda begreppen blir det tydligt att återanvändningen ska öka avsett m det rör sig m avfall eller prdukter. Sista strecksatsen riktar sig till landsting ch andra aktörer där det finns en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet. Flera aktörer har uttryckt att de önskar mål sm riktar sig till specifika branscher/ aktörer. Inm detta uppdrag har det dck inte varit möjligt att bedöma ptentialen för ökad återanvändning ch materialervinning för lika branscher. Istället anger förslaget till etappmål att aktörerna själva ska ta fram förslag till branschspecifika mål. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket bedömer att det med följande åtgärder är möjligt att nå målet att minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns: Möjlighet att lämna prdukter ch avfall till återanvändning Lättillgängliga insamlingssystem för förpackningar Möjlighet att lämna grvavfall av plast till materialåtervinning Insamling i materialströmmar (metall ch plast) Ökad insamling av förpackningar ch tidningar från verksamheter Vi ser ckså behv av att följande åtgärder genmförs: Design för ökad återvinning ch återanvändning Utökad insamling ch materialåtervinning av elavfall Inm ramen för detta prjekt har det inte varit möjligt att beräkna ptential, effekt ch kstnader för dessa åtgärder. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår följande mix av förändringar av befintliga styrmedel ch nya styrmedel för att få åtgärderna genmförda: Förtydligande m att kmmunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning Utveckling av kmmunal avfallsplanering ch fysisk planering Höja återvinningsmålen i förrdningarna m prducentansvar för förpackningar ch returpapper 9

Vägledning m att kmmunen ska tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av grvavfall i plast Krav på gdkänt insamlingssystem för insamling av tidningar ch förpackningar Överenskmmelse för insamling i materialströmmar Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner Initiera utvecklingen av mål för landsting ch branscher För flera av styrmedlen van gäller att de behöver kmbineras med infrmatinsch kmmunikatinsinsatser för att uppnå beteendeförändringar hs avfallslämnarna. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att etappmålet i huvudsak följs upp baserat på data sm samlas in ch rapprteras till Eurstat vartannat år enligt avfallsstatistikförrdningen. För uppföljning av återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall behöver nya indikatrer ch data tas fram. Etappmål för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Inm primärprduktinen ska det finnas en handlingsplan för minskat prduktinssvinn senast 2016. Naturvårdsverket föreslår ett etappmål m att minska matavfallet. Matavfall mfattar både matsvinnet det sm hade kunnat ätas m det hanterats annrlunda ch ätliga delar, sm kärnr, ben ch skal. Ett vägande skäl att frmulera målet sm matavfall, ch inte matsvinn, är att kstnaden ch de praktiska knsekvenserna av uppföljningen då bedöms vara rimliga. Förslaget innebär att matavfallet ska minska med 20 %, vilket mtsvarar en minskning av matsvinnet med ungefär 50 %. Denna minskning föreslås gälla sammantaget för livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Ttalt genereras cirka en miljn tn matavfall årligen i Sverige, från hushåll, strkök ch restauranger, butiker ch grssister, samt livsmedelsindustrin. Inm primärprduktinen talar vi m prduktinssvinn, ch data är mer säkra. Jrdbruksverket bedömer att det genereras ca 360 000 430 000 tn prduktinssvinn årligen. Det finns några lika initiativ inm EU att förhålla sig till, sm rör resurseffektivitet ch minskat matavfall. Eurpeiska kmmissinens färdplan för ett resurseffektivt Eurpa (KOM 2011/571) frmulerar en milstlpe m matavfall: 10

Senast 2020 kmmer incitament för hälssammare ch mer hållbar prduktin ch knsumtin av livsmedel att användas allmänt ch de har lett till en 20- prcentig minskning av livsmedelskedjans användning av insatsvarr. Mängden ätbara livsmedel sm slängs bör ha halverats i EU. Dessutm har Eurpaparlamentet i en reslutin (2011/2175) föreslagit ett mål på 50 % minskning av matavfallet (fd waste) från " jrd till brd " till 2025. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket har analyserat ett antal åtgärder för de lika leden i livsmedelskedjan, ch bedömer att målet kan nås. Alla i samhället behöver då bidra samverkan är viktig. Det krävs beteendeförändringar hs hushållen ch nya kreativa affärsmdeller ch andra åtgärder från företagen, butiker ch grssister. Kmmuner ch landsting ansvarar för många dagliga matprtiner, i sklr ch i vård- ch msrg. Här finns stra möjligheter att gå före ch visa vägen. Åtgärderna sm föreslås ger en nettvinst för respektive led i livsmedelskedjan. Även m åtgärden kan ksta att genmföra så är den uteblivna kstnaden för inköp ännu mycket större. Utöver de åtgärder sm har kstnadsberäknats, ser Naturvårdsverket ytterligare ptential att minska matavfallet genm åtgärder sm rör distributin, lagerhållning, brödhantering med mera. Analys av detta har dck inte rymts inm denna utredning. För primärprduktinen är inte åtgärder ch styrmedel analyserade. En handlingsplan bör tas fram för att föreslå etappmål, åtgärder ch styrmedel för minskat prduktinssvinn inm primärprduktinen. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett samlat paket med övergripande styrmedel sm riktas mt hela livsmedelskedjan. Detta paket, där många aktörer deltar ch bidrar, innehåller riktade kmmunikatinsinsatser till lika målgrupper, frivilliga överenskmmelser mellan handeln eller livsmedelsindustrin ch regeringen, sklundervisning m matavfall samt matsvinnsrådgivare i kmmuner ch reginer. Utöver detta föreslås ett antal styrmedel sm riktas mt specifika delar av kedjan. Naturvårdsverkets föreskrift m kmmunal avfallsplanering ger redan idag kmmunerna i uppgift att rapprtera avfall i lika fraktiner till länsstyrelsen. En tydlig uppföljning av denna rapprtering kan styra mt större medvetenhet ch aktivitet i kmmunerna. Upphandling av drift av strkök bör inkludera matsvinnsmål. Kntrllhandbken m ffentliga måltider, sm Livsmedelsverket ansvarar för, behöver bli ett välanvänt verktyg. För att driva på de åtgärder sm butiker ch grssister kan genmföra, föreslås en kmplettering i miljömärkningar av butiker med kriterier m minskat matsvinn. För att underlätta för butiker ch grssister att genmföra åtgärder föreslås ckså en utvecklad vägledning m vad sm gäller för att skänka, sälja vidare, frysa in ch sälja fryst mat billigare. Även infrmatin m hur butikerna bättre kan utnyttja rdersystemen bedöms ge effekt. 11

Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslås få ansvar för uppföljningen av etappmålet m minskat matavfall. Jrdbruksverket bör följa upp prduktinssvinnet, ch rapprtera detta till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket föreslår att etappmålet följs upp år 2020, då etappmålet ska vara uppnått. Därutöver föreslås en uppföljning 3-4 år innan dess, för att säkerställa att matavfallet har börjat minska i en takt så att målet kan nås. Behv av datainsamling för det föreslagna målet sammanfaller med behven för befintligt etappmål m insamling ch bilgisk behandling av matavfall ch befintliga rapprteringskrav till EU av avfallsstatistik. Hur prduktinssvinnet inm primärprduktinen bör följas upp har inte utretts inm detta uppdrag, ch därför finns inte heller någn kstnadsuppskattning för detta. En uppföljning i frm av en bedömning av hur arbetet mt etappmålet går ska årligen göras inm miljömålssystemet. Etappmål för textil ch textilavfall Naturvårdsverket föreslår följande etappmål för textil ch textilavfall: År 2020 är kretslppen för textilier så långt sm möjligt resurseffektiva ch fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem sm säkrar att textilier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 % av de textilier sm satts på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier sm satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Senast 2020 underlättas kretslppet för textilier av att särskilt farliga ämnen ch andra ämnen med önskade egenskaper inte förekmmer i nyprducerade textilier. Skälen till att det finns anledning att införa det föreslagna etappmålet är i krthet att knsumtinen av textilier har ökat med 40 prcent under det senaste decenniet i Sverige, vilket medför miljöprblem både i Sverige ch i de länder där textilierna tillverkas. Prduktin av textilier är resurskrävande, både vad gäller vatten ch energi. Dessutm används stra mängder farliga ämnen i textiltillverkningen sm kan skada både människr ch miljö i tillverkningslandet. Textilprduktin ger ckså upphv till utsläpp. Flera farliga ämnen kan finnas kvar i prdukterna när de satts på den svenska marknaden. Idag förbränns största delen av det textilavfall sm genereras i Sverige. Endast 20 % återanvänds ch en försvinnande liten andel går till materialåtervinning. Detta trts att textilier är en värdefull resurs ch miljövinsten vid återanvändning ch återvinning är str jämfört med förbränning. Förslag till åtgärder För att uppnå specificeringarna av målet m ökad återanvändning ch återvinning föreslås en kmbinatin av åtgärderna lättillgängliga insamlingssystem ch utbildning ch infrmatin för att ändra knsumentbeteende. För att uppnå målet för särskilt farliga ämnen föreslår vi åtgärderna ökad kunskap ch kntrll över 12

farliga ämnen vid materialåtervinning ch utfasning av särskilt farliga ämnen i nyprducerade textilier. Åtgärderna sm föreslås ska ses sm möjliga åtgärder, inte tvingande. Vilka åtgärder sm slutligen genmförs berr på vilka styrmedel sm väljs. Vi har likväl valt att betna vikten av lättillgängliga insamlingssystem genm att specificera att sådana skall finnas senast 2018. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett styrmedelspaket bestående av ett prducentansvar ch infrmatin för ändrat knsumentbeteende. Ett prducentansvar tillsammans med infrmatin är de styrmedel sm bedömts ha säkrast måluppfyllelse. De är även de mest kstnadseffektiva alternativen sm analyserats inm ramen för uppdraget. Ett prducentansvar innebär att prducenter får ta ett större ansvar för att ta fram resurseffektiva textilier, utan farliga ämnen, sm går att återanvända ch återvinna på ett enkelt sätt. På så sätt kmmer ett prducentansvar att påverka textiliernas hela livscykel. Eftersm prducenterna är de sm har bäst möjlighet att ändra prduktens design ch hela 80 % av prdukternas ttala miljöpåverkan avgörs i designfasen, kan de på sikt reducera miljöpåverkan till lägre kstnad. Prducentansvaret tillhör även de styrmedel sm har bäst förutsättningar för en kstnadseffektiv allkering. Givet att beslut fattas m att införa de förslagna styrmedlen behöver utfrmningen av dem utredas närmare. För att ett prducentansvar ska få önskad effekt kmmer hushållen ch andra berörda aktörer att behöva kunskap ch infrmatin m möjliga åtgärder ch de effekter sm eftersträvas. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att uppföljning av etappmålet för textil ch textilavfall följs upp årligen, givet att ett prducentansvar införs. Utan ett prducentansvar rekmmenderas minst två uppföljningar, inklusive målåret 2020. Ansvaret för uppföljning föreslås hamna hs Naturvårdsverket. Uppföljningen av etappmålets specificering m särskilt farliga ämnen föreslås ske i samråd med Kemikalieinspektinen. För att följa den del av etappmålet sm handlar m lättillgänglighet föreslår Naturvårdsverket en indikatr uttryckt sm andelen kmmuner sm uppfyller uppsatta minimikrav för lättillgänglighet av det ttala antalet kmmuner i Sverige. För att följa upp etappmålets specificeringar m återvinning ch återanvändning föreslår Naturvårdsverket indikatrer uttryckta sm ttal vikt för återanvända respektive återvunna textilier i prcent av ttala vikten för den mängd textilier sm satts på marknaden under ett år. För uppföljning av specificeringen m särskilt farliga ch andra önskade ämnen i textilier föreslås att indikatrer utvecklas i samråd med Kemikalieinspektinen. 13

Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Förslaget till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden ska identifiera steg på vägen för att nå målet för förrenade mråden, så sm det preciseras under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Preciseringen lyder: Förrenade mråden är åtgärdade i så str utsträckning att de inte utgör någt ht mt människrs hälsa ch miljön. Etappmålet anger en ambitinsnivå för att bidra till att takten ökar i arbetet med efterbehandling av förrenade mråden. Efterbehandlingsåtgärder sm läggs tidigare i tiden minskar riskerna för människr ch miljö ch begränsar skadekstnaderna på krtare sikt ch för framtida generatiner. Avsikten är ckså att uppmuntra användandet av alternativ teknik, för att bidra till att utsläpp från schaktningar ch transprter minskar, samt till att effektivisera efterbehandlingsarbetet. Etappmålet för efterbehandling av förrenade mråden innebär att: Minst 25 % av mrådena med mycket str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025. Minst 15 % av mrådena med str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025. Användningen av annan teknik än schaktning följt av depnering, utan föregående behandling av massrna, har ökat år 2020. Övergripande mål År 2050 ska alla mråden med mycket str risk eller str risk för människrs hälsa eller miljön vara åtgärdade. Förutsättningar för att uppnå etappmålet Samlad, tydlig ch kvalitetssäkrad digital infrmatin m förrenade mråden finns allmänt tillgänglig. Förrenade mråden undersöks ch utreds i sådan mfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas. Uppföljning År 2014 är basår i uppföljningen av hur etappmålet nås. Basåret är antalet mråden med mycket str risk ca 1 220 ch med str risk ca 13 800 mråden, grundat på inventering ch länsstyrelsernas uppskattningar av antal mråden i respektive riskklass. För att bedömas sm åtgärdade ska åtgärder sm väsentligt minskar riskerna med det förrenade mrådet ha genmförts. Förslag till etappmål Det finns mkring 80 000 ptentiellt förrenade mråden i Sverige. Idag bedöms ca 1 220 av dessa mråden vara allvarligt förrenade ch medföra ptentiellt mycket stra risker, så kallade riskklass 1-mråden. Ytterligare ca 13 800 mråden 14

uppskattas finnas i risklass 2, med str risk. Gällande antalet mråden finns större säkerheter i riskklass 2 än i riskklass 1. Kvalitetssäkring av antalet mråden pågår. Takten i efterbehandlingsarbetet Med utgångspunkt i dagens efterbehandlingstakt ch förhållanden beräknas att 17 % av mrådena i riskklass 1 ch 10 % av mrådena i riskklass 2 kmmer att vara åtgärdade fram till år 2025. Med denna takt i efterbehandlingsarbetet skulle mrådena i riskklass 1 vara åtgärdade år 2079 ch riskklass 2-mrådena år 2129. Takten för efterbehandlingsarbetet i etappmålet innebär viss höjning av åtgärdstakten under en mjukare startperid fram till år 2025, för att ge tid för föreslagna åtgärder ch styrmedel att verka. Efter den tidpunkten krävs en höjning av takten för att uppnå det övergripande målet att mrådena ska vara åtgärdade till år 2050. Speciellt för riskklass 2-mrådena behöver denna höjning vara kraftig. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket föreslår åtgärder inm fyra insatsmråden för att nå etappmålet. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att öka den privatfinansierade efterbehandlingen, baserat på miljöbalkens princip m att förrenaren betalar. Åtgärder ch styrmedel sm föreslås är ett urval ch bearbetningar av förslag sm finns i underlagsrapprten med samhällseknmisk knsekvensanalys, men är inte alltid identiska med förslagen där. Insatsmråde: Tillsynsdriven ch frivillig efterbehandling Inm insatsmrådet föreslås en knsekvensutredning av rättspraxis för miljöbalkens kap. 10 ch att vid behv ta fram förslag till ändring i lagstiftningen eller dess tillämpning, tillräckliga resurser för tillsyn sm bidrar till att takten i den privatfinansierade efterbehandlingen hålls, en tydliggjrd fördelning av tillsynsansvar samt utredning av nya finansieringsfrmer. Inm ramen för Naturvårdsverkets rdinarie arbete avser verket att tillsammans med tillsynsmyndigheterna uppmärksamma behvet av kunskapsuppbyggnad kring åtgärdsprjekt med delad finansiering. Insatsmråde: Statligt anslag för efterbehandling Tillräckliga anslagsnivåer för att hålla takten i efterbehandlingsarbetet ch långsiktig stabilitet i sakanslaget föreslås. Inm ramen för sitt rdinarie arbete ser Naturvårdsverket över hur användningen av sakanslaget kan effektiviseras. Insatsmråde: Teknikutveckling ch tillämpning av befintlig alternativ teknik Statliga bidrag för teknikutvecklingsprjekt föreslås. Inm ramen för det rdinarie arbetet avser Naturvårdsverket att öka vägledningen kring alternativa åtgärdstekniker tillsammans med Statens getekniska institut (SGI) ch Sveriges gelgiska undersökning (SGU) samt öka kunskap ch vägledning m administrativa åtgärder tillsammans med länsstyrelserna. Insatsmråde: Infrmatin sm underlag för priritering ch planering 15

Kmmunerna bör få tillgång till den natinella databasen för förrenade mråden ch infrmatin (baserad på den natinella databasen) bör göras allmänt tillgänglig i större utsträckning. Förslag till styrmedel Miljöbalken ch det statliga sakanslaget för sanering, inklusive bemyndiganderam, är viktiga styrmedel för etappmålet. En mdifiering av ett befintligt styrmedel vre en förstärkning av det statliga bidraget till arbete med tillsyn över förrenade mråden, t.ex. genm förstärkning av länsstyrelsernas förvaltningsanslag, ev. kmpletterat med återföring av tillsynsavgifter till länsstyrelserna. En översyn av miljöbalkens kap. 10 m verksamheter sm rsakar miljöskadr skulle kunna bli följden av en föreslagen utredning m rättspraxis gällande eknmiskt ansvar för efterbehandling. En förändrad depniskatt med införande av skatt på förrenad jrd ch muddermassr har diskuterats. En sådan skatt skulle kunna bidra till ökad utveckling ch användning av alternativ teknik, men ckså kunna dämpa takten i efterbehandlingsarbetet. Naturvårdsverket tar dck inte ställning i depniskattsfrågan inm ramen för detta regeringsuppdrag. Naturvårdsverket föreslår att nya styrmedel i frm av finansieringsmekanismer utreds vidare. Finansieringsmekanismerna är bl.a. avsedda att stötta miljölagstiftningens målsättning m att förrenaren betalar ch underlätta sådana lösningar ur både statens ch verksamhetsutövarnas perspektiv. Några exempel på möjliga finansieringsmekanismer är gemensam finansieringsfrm inm bransch, samfinansiering privat ch ffentlig aktör (kmplettering av branschinitiativ), avtalsmöjlighet angående vad sm blir maxbelppet för en efterbehandlingsåtgärd ch möjlighet för företagen att betala successivt, samt fndlösningar. Ett annat nytt styrmedel är ett statligt bidrag för teknikutvecklingsprjekt, avsett att verka för minskad depnering av förrenade massr samt att effektivisera efterbehandlingsprcessen. Uppföljning Naturvårdsverket bör ansvara för att genmföra uppföljningen av etappmålet med underlag från Generalläkaren, länsstyrelser ch kmmuner. Samrdning bör ske med den uppföljning sm görs redan idag av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, där Naturvårdsverket samarbetar med ch levererar underlag till Kemikalieinspektinen för uppföljningen av preciseringen under miljömålet. Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Icke-rökares expnering för kadmium sker främst via livsmedel. Kadmium ansamlas i njurarna, ch påverkar skelettet. Kadmiummängden i njurarna ökar under en str del av livet. Vid högre kadmiumbelastning försämras njurens förmåga att rena bldet från nedbrytningsprdukter. Några prcent av icke-rökarna 16

i den svenska beflkningen överskrider den Eurpeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s maximalt tlerabla veckintag av kadmium. Nya rön visar ckså att risken för benskörhet ch frakturer hs äldre ökar till följd av expnering för kadmium. Svenska frskare vid Institutet för miljömedicin anser numera att risken för benskörhet till följd av för hög expnering för kadmium är ett mer känsligt mått, alltså en reell risk för benbrtt redan vid lägre värden än de då njureffekter kan uppstå. Intaget av kadmium via livsmedel har inte minskat över tid trts att flera av de viktigaste källrna till kadmiumtillförsel till den svenska åkermarken luftdepsitinen ch gödselmedlen reducerats rejält sedan 1987. Vi anser att etappmålet bör inriktas mt att långsiktigt söka minska den genmsnittliga expneringen för kadmium via livsmedel. Vårt förslag: Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade sm minskar beflkningens expnering för kadmium via livsmedel Styrmedlen bör vara inriktade mt en generell ch långsiktig minskning men kan även där så är mtiverat inriktas på särskilda grupper. Avsikten med etappmålet är att avståndet ska öka mellan den genmsnittliga expneringen för kadmium för beflkningen ch de expneringsnivåer sm kan förrsaka hälsprblem. De negativa effekterna av kadmium sm riskerar att drabba delar av beflkningen följer av lång, fta livslång, expnering. För icke-rökare kmmer denna expnering i huvudsak via livsmedel. Expneringen rsakas i sin tur av en kmplex mix av källr ch flöden sm för med sig kadmium sm förrening. Det är ftast mycket tröga förlpp ch kmplicerade rsakssamband. I vår utredning har vi inte funnit några åtgärder eller styrmedel sm är ideala genm att de samtidigt är snabba, effektiva ch har långsiktigt bestående effekt. Vi föreslår följande åtgärder: Begränsa kadmiumanvändningen i knstnärsfärger Minska tillförsel av kadmium genm att minska mängden inköpta fdermedel Förhindra användningen av mineralgödsel med höga kadmiumhalter Minska halten växttillgängligt kadmium i åkermarken Riktad dling av salix för att brtföra kadmium från åkermark Minska dlingen av grödr med naturligt höga upptag av kadmium på jrdar med höga kadmiumhalter Minskat intag av livsmedel sm innehåller mycket höga halter kadmium Rätt råvara till rätt livsmedel Verka för att kadmium ch dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen i REACH Verka för harmniserad klassificering av kadmiumföreningar Minska luftdepsitinen av kadmium från internatinella källr 17

För att åtgärderna ska genmföras behövs styrmedel sm initierar ch stödjer aktörernas arbete med åtgärder. Vi föreslår följande: Styrmedel för att minska kadmium i växtnäring ch återmark - Förbud mt kadmiumanvändning i knstnärsfärger - Infrmatin för att minska kadmiumhalten i fder - Skatt/avgift på kadmium i mineralgödsel - Rådgivning för att minska växttillgängligt kadmium i åkermarken - Stöd till riktad dling av salix för att brtföra kadmium i åkermark Styrmedel för att minska kadmium i livsmedel Infrmatin såsm kstråd till knsumenter, infrmatin till livsmedelsprducenter, samt frivilliga åtagaganden av livsmedelsprducenter. Styrmedel för kmpletterande insatser EU Genm REACH verka för att kadmium ch dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen, - verka för harmniserad klassificering av kadmiumföreningar - verka för ytterligare begränsning av kadmiumanvändning - verka för lägre gränsvärden i metallprtkllet i FN:s luftvårdsknventin Inga ytterligare styrmedel föreslås för att minska de inhemska kadmiumutsläppen Det befintliga etappmålet m utsläpp av luftförreningar från småskalig vedeldning innebär att åtgärder ch styrmedel redan är på väg ch att de även kmmer att följas upp. Åtgärderna ch styrmedlen bedöms ha en sådan effekt att även de svenska kadmiumutsläppen minskar. Därför föreslås här inga ytterligare sådana styrmedel. Uppföljning av etappmålet Vi föreslår att Kemikalieinspektinen får ett samlande ansvar för att följa upp vilka styrmedel sm årligen beslutats ch sm förväntas leda till att beflkningens expnering för kadmium via livsmedel minskar. För att följa upp m åtgärder ch styrmedel haft någn effekt på beflkningens kadmiumexpnering via livsmedel, föreslår vi även ett antal kmpletterande uppföljningsmått. Merparten av dessa är redan existerande mätserier. 18