fe 3 Malung-Säiens kommun

fe 3 Malung-Säiens kommun Kallelse/underrättelse 2015-09-17 Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas härmed till sammanträde 2015-09-22 Plats: Tid: Kommunkontoret, Malung 08:30 Gruppmöte kl 08.00 Ersättarna underrättas om sammanträdet enligt 6 kap 11 kommunallagen. Ordförande Kurt Podgorski (S) /Nämndskansliet 0280-18102 Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Val av justerare 2. Kl. 08.30 - Personalärenden 3. Inrättande av en central KS/2015:206 bemanningsenhet 4. Kl. 09.30 - Besök av näringslivsenheten 5. Översyn av näringslivsenheten KS/2014:357 6. Kl. 10.30 - Avstämning med service- och teknikförvaltningen 7. Granskning av processerna kring KS/2015:224 ombyggnationen av f.d. Rosengrensfastigheten för riksidrottsgymnasiet 8. Yttrande Vansbro LIS KS/2015:181 9. Remissvar över Dalarnas regionala KS/2015:331 kultur- och bildningsplan 2016-2018 10. Delårsbokslut 2015 KS/2015:360 11. Förfrågan om särskild KS/2015:361 medlemsinsats - kommuninvest 12. Medborgarundersökning 2015, KS/2014:490 återrapportering 13. Skattesats 2016 KS/2015:364 Malung-Säiens kommun Box 14, 782 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 Bankgiro 458-4312 j vww.malung-salen.se

fs? Malung-Sälens kommun O Tjänsteutlåtande 2015-09-16 Sida Personalkontoret Sten-Inge Eriksson sten-inge.eriksson@malung-salen.se 0280-18121 Kommunfullmäktige Dnr KS/2015:206 Inrättande av en central bemanningsenhet Förslag till beslut 1. En central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun. 2. Personalkontoret uppdras vidta nödvändiga insatser och åtgärder som möjliggör för den centrala bemanningsenheten att administrera vikarieanskaffning för kommunens samtliga förvaltningar. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen harden 9juni 2015, 101, beslutat att överföra bemanningsenheten inom socialförvaltningen till personalkontoret. Arbetsutskottet beslutade den 24 juni, 182, att föreslå att en central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun. Syftet är att den centrala bemanningsenheten ska sköta all vikarieanskaffning inom kommunen. Kommunstyrelsen beslutade den 8 september 2015, 111, att återremittera ärendet för vidare beredning. Arbetsutskottet har den 24 juni 2015, 182, vidare beslutat att uppdra till personalkontoret att utreda organisation, riktlinjer och total bemanning för en central bemanningsenhet. Personalkontoret har återrapporterat ärendet i samband med arbetsutskottets sammanträde den 1 september 2015, 212. Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL 11 gällande att överföra bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades med Kommunal och Vision den 4 maj 2015. Fackliga förhandlingar med övriga fackförbund avseende förslaget att inrätta en central bemanningsenhet för vikarieanskaffning för samtliga förvaltningar är planerade att genomföras och avslutas innan kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt den 19 oktober 2015. Timlönekostnader Kostnaden för timlöner var för hela 2014, 29 833 603 kr. Det motsvarar 233 475 timmar och 117,92 helårsarbetare. Utvecklingen under de sex första månaderna 2015 visar att det skett en ökning jämfört med förra året med 9567 timmar vilket motsvarar en kostnadsökning motsvarande 1 627 000 kr. Omarbetat till årsarbetare motsvarar siffran för per sista juni 115 helårarbetare. Kostnaden är totalt för de sex första månaderna 14 853 009 kr. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 j Bankgiro: 468-4312 www.nialung-salen.se

fs? Malung-Sälens kommun o. Tjänsteutlåtande 2015-09-16 Sida 2 Ökningen beror främst på ett ökat timuttag från socialförvaltningen och skolförvaltningen. En orsak till att timbehovet ökar är att sjukskrivningarna forsätter att öka. Den totala sjukfrånvaron var vid halvårsskiftet 6,12 %, jämfört med 2014 var siffran 5,20 %. Det är främst den korta sjukfrånvaron som ökat. Ökningen är störst i gruppen i gruppen 30-49 år. Procentuellt största ökningen är dock i gruppen upp till 29 år. Ett faktum är att antalet tillsvidare anställda minskar medan antalet visstidsanställda och timanställda ökar. Det innebär att den totala kostnadsmassan för utbetald lön är utan hänsyn tagen till löneökningar konstant. Det innebär att varje års löneökningar, ökar kommunens driftkostnader med cirka 12 miljoner kronor. Vidtagna åtgärder som verksamheten arbetar med.. Bemanningsenheten övergår till Personalkontoret under hösten 2015. Syftet är att få en samlad bild av vikarieanskaffningen inom socialförvaltningen i första skedet och därefter övriga verksamheter i kommunen. Berörd personal är: S:S (1,0) Y:L (1,0) K:E( 0,5) (S:L) 0,5) + (Norra 0,5) Bemanningsenhetens arbete kommer att genomlysas och metoder och rutiner ska utvecklas. Ett nära samarbete bemanningsenhet och löneavdelning kommer att ge positiva synergieffekter. Bemanningsenheten samlokaliseras med personal- och lönekontoret. Aktivitetsplan Nedanstående punkter beskriver den aktivitetsplan som pågår gällande flytten av Bemanningsenheten. 1. Informationsplan En informationsplan gällande nedanstående ska tas fram för information till EC, administrativ personal (administrativa assistenter, lön) och verksamheternas personal. Planen tas fram av BE, personalkontoret och berörda fackliga organisationer. 2. Grundbemanningen Vad: Rätt grundbemanning på alla arbetsplatser. Åtgärd: EC tillsammans med administrativ assistent och personalutvecklaren bestämmer vilka tjänster som bör tillsättas. Samverkan med Kommunal om tjänstetillsättningen. EC skriver tjut till SNAU. SNAU och KSAU tar beslut om tjänstetillsättningen. Vid JA tillsätts tjänsterna enligt gällande rutiner. Tidsplan: Hösten 2015. 3. Grundbemanning på enheterna vid införandet av Bemanningsenhet/önskad ssg 2012 Maiung-Sälens kommun Box 14. 782 21 Malung j Tfn; 0280-181 00 j Fax: 0230-183 09 i Bankgiro: 468-4312 j vvww.malung-salen se

O Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande Sida 2015-09-16 3 Vad: För att socialförvaltningen ska ha en rätt personalstat vid överförandet av Bemanningsenheten till Personalkontoret, ska tjänstgöringsgrader för personalen vid införandet av önskad sysselsättningsgrad 2012 sammanställas. Exempelvis om en medarbetare önskat 100 procent tjänst, men bara har75 procent på sin schemarad ska övriga 25 procenten (tillgänglig tid) tillhöra/ budgeteras socialförvaltningens bemanningspool inom BE. Åtgärd: Personalutvecklaren tar fram uppgifterna för budgeterade sysselsättningsgrader för tjänsterna innan införandet av önskade sysselsättningsgrader (mätpunkt december 2011). Tidsplan: Hösten 2015. 4. LAS-pool lista Vad: För att ha koll på vilka medarbetare som har sin anställning i LASpoolen ska en aktuell LAS-pool lista tas fram. Åtgärd: Personalutvecklaren tar fram en aktuell LAS-pool lista. Tidsplan. Hösten 2015 5. Grundschema på enheterna vid införandet av Bemanningsenhet/önskad ssg 2012 Vad: Varje medarbetare ska ha ett grundschema utifrån sin anställning inför införandet av Bemanningsenhet/önskad sysselsättningsgrad 2012. Åtgärd: Enhetschef ansvarar för att ta fram grundschema. Tidsplan: Hösten 2015 6. Bemanningsenheten norr Vad: Tjänst 50 procent BE-assisten norr. Se över hur rutinerna ska fördelas mellan BE norr och söder. Åtgärd: Arbetsgrupp för framtagande av förslag (Karin Birgersdotter, Sandra Sjöström, Ann-Sofie Lindgren, Johan Björson). Förslaget godkänns av Sten-Inge och Jenny. Samverkan med Kommunal och Vision om förslaget. Tjut SN om att permanent tillsätta tjänsten. Vid JA tjänsten tillsätts enligt gällande rutiner inkl. Vision och Kommunal. Tidsplan. Hösten 2015 7. Bemanningsenhetens öppettider Vad: Bemanningsenheten öppet vardagar Åtgärd: EC och BE fastställer rutin för att planera bemanningen inför helgerna. EC fastställer rutiner och bl.a. att utse ansvarig för beordring under helgerna. MBL förhandling med samtliga fackliga parter. Tidsplan: Hösten 2015 8. Sjukskrivningar Vad: Sjukskrivning till arbetsplatsen Åtgärd: MBL förhandling Kommunal och Vision. Vid vakanstillsättning tas följande steg (1) arbetsplatsen (2) enheten (3) beställning BE. Tidsplan: Hösten 2015 9. Utförsäkrade Malung-Sälens kommun i Box 14. 782 21 Malung ] Tfn: 0280-181 00 i Fax. 0280-183 09 Bankgiro: 468-4312 www.malung-salen.se

Malung-Salens kommun Tjänsteutlåtande Sida 2015-09-16 4 Vad: Sammanställning av samtliga medarbetare inom socialförvaltningen som varit sjukskrivna i ett år och där inte längre sjukskrivning betalas ut av Försäkringskassan. Vilka de är och hur många. Åtgärd: Personalkontoret tar fram uppgifterna. Tidsplan: Hösten 2015 10. Beordringsrätten Vad: Beordringsrätten återförs från BE till EC Åtgärd: EC fastställer rutiner och bl.a. att utse ansvarig för beordring under helgerna. MBL förhandling med samtliga fackliga parter. Tidsplan: Hösten 2015 11. Beställningsrutiner för enheten/arbetsplatsen Vad: Fastställa beställningsrutiner för enheten/arbetsplatsen. Åtgärd: EC fastställer rutiner för hur enheten hanterar vakanser och bl.a. för vem som gör beställningar till BE (EC, samordnare, assistent, omsorgspersonal). Vid vakanstillsättning tas följande steg (1) arbetsplatsen (2) enheten (3) beställning BE. Samverkan med Kommunal och Vision. Tidsplan: Hösten 2015 12. Scheman Vad: Fasta eller påverkbara scheman. Åtgärd: EC fastställer schemavariant. Time Care ansvariga hanterar det praktiska (Helen Bäcke och Susanne Lövsta). Samverkan med Kommunal. Tidsplan: Våren 2016 13. Timbanken Vad: Möjlighet använda timbanken enligt Tillämpningsanvisningarna. Åtgärd: EC fastställer rutiner. Time Care ansvariga hanterar det praktiska (Helen Bäcke och Susanne Lövsta). Samverkan med Kommunal. Information till omvårdnadspersonalen. Tidsplan: 2016 14. Timvikarier och LAS-polare Vad: Timvikarier och LAS-polare anställs inom Bemanningsenheten. Åtgärd: Minska antalet LAS-polare genom att tillsätta vakanta tjänster med LAS-polare (se grundbemanning ovan). BE skriver anställningsbevis. Tjänsterna ska tillsättas enligt gällande rutiner inkl. Kommunal. BE tar fram rutiner för introduktion och APT för timvikarier. Tidsplan: 2016 15. BE-polare Vad: Fler BE-polare och mindre timvikarier. Åtgärd: BE tar fram förslag för antalet BE-polare utifrån statistik om vikariebehovet. Tjut till KSAU om att tillsätta tjänsterna. Vid JA tillsätts tjänsterna enligt gällande rutiner inkl. Kommunal. Tidsplan: 2016 16. Övriga förvaltningar Övriga förvaltningar involveras i bemanningsarbetet under 2016. Malung-Salens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn; 0280-131 00 Fax 0280-183 09 i Bankgiro- 468-4312 www.malung-salen.se

Malung-Sälens kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2015-09-08 4 111 Bemanningsenheten till personalkontoret (KS/2015:206) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras för fortsatt beredning. Beskrivning av ärendet Fört att på ett effektivare sätt kunna hantera bemanningsfrågorna är det personalkontorets och socialförvaltningens uppfattning att bemanningsenheten ska överföras från socialförvaltningen till personalkontoret. Kompetensförsörjningsfrågorna blir samlade på personalkontoret och bemanningsenheten kan fungera som en naturlig rekryteringsbas för kommunens verksamheter. När flera verksamheter än socialförvaltningens omfattas av rätten till heltid är det vår bedömning att en gemensam hantering av bemanningsfrågorna är effektivast. Samordningsvinster kan uppnås genom att bemanningsenheten är den som har överblicken och som vid behov kan flytta personalresurser till den verksamhet där behovet finns. Genom en bättre överblick av bemanningsbehovet bör flera kunna erbjudas tillsvidareanställningar i istället för som månads- eller timanställda vikarier. Hanteras all vikarieanskaffning av bemanningsenheten ger det en bättre överblick och kontroll av det samlade vikariebehovet. Enligt förslaget är målsättningen att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen till personalkontoret från och med den 1 oktober 2015. Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL 11 gällande att överföra bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades med Kommunal och Vision den 4 maj 2015. Förslaget innebär att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen till personalkontoret från den 1 oktober med oförändrad organisation. Det innebär enhetschef 50 procent, bemanningsassistenter 300 procent södra kommundelen och 50 procent norra kommundelen, bemanningspoolare 800 procent. Arbetsutskottet har den 24 juni 2015, 182, beslutat att föreslå att en central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun. Arbetsutskottet har den 1 september 2015, 212, beslutat att 1. Personalkontoret uppdras att utreda organisation, riktlinjer och total bemanning för den centrala bemanningsenheten. 2. Återrapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september 2015. Justerare Utdragsbestyrkande

Malung-Sälens kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-09-08 Sida 5 Dagens sammanträde Carina Albertsson (S) yrkar med biträde av Sofia Söderström (S) att ärendet återremitteras för ytterligare beredning. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet för ytterligare beredning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från personalsekreterare daterat 2015-05-13 Kommunstyrelsens beslut 2015-06-09 101 Beslutet skickas till Personalchef Sten-Inge Eriksson Justerare Utdragsbestyrkande

junci-bäens Kornrnun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoil Sammanträdesdatum 2015-06-24 Sida 9 182 Bemanningsenheten till personalkontoret (KS/2015:206} Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1.En central bemanningsenhet inrättas för Malung-Sälens kommun. Arbetsutskottets beslut 1. Personalkontoret uppdras att utreda organisation, riktlinjer och total bemanning för den centrala bemanningsenheten. 2. Återrapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september 2015. Beskrivning av ärendet Fört att på ett effektivare sätt kunna hantera bemanningsfrågorna är det personalkontorets och socialförvaltningens uppfattning att bemanningsenheten ska överföras från socialförvaltningen till personalkontoret. Kompetensförsörjningsfrågorna blir samlade på personalkontoret och bemanningsenheten kan fungera som en naturlig rekryteringsbas för kommunens verksamheter. När flera verksamheter än socialförvaltningens omfattas av rätten till heltid är det vår bedömning att en gemensam hantering av bemanningsfrågorna är effektivast. Samordningsvinster kan uppnås genom att bemanningsenheten är den som har överblicken och som vid behov kan flytta personalresurser till den verksamhet där behovet finns. Genom en bättre överblick av bemanningsbehovet bör flera kunna erbjudas tillsvidareanställningar i istället för som månads- eller timanställda vikarier. Hanteras all vikarieanskaffning av bemanningsenheten ger det en bättre överblick och kontroll av det samlade vikariebehovet. Enligt förslaget är målsättningen att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen till personalkontoret från och med den 1 oktober 2015. Förhandlingsöverenskommelse enligt MBL 11 gällande att överföra bemanningsenheten från socialförvaltningen till personalkontoret träffades med Kommunal och Vision den 4 maj 2015. Förslaget innebär att bemanningsenheten överförs från socialförvaltningen till personalkontoret från den 1 oktober med oförändrad organisation. Det innebär enhetschef 50 procent, bemanningsassistenter 300 procent södra kommundelen och 50 procent norra kommundelen, bemanningspoolare 800 procent. Arbetsutskottet föreslår den 19 juni 2015, 141, bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Justerare Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoli Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2015-06-24 10 Dagens sammanträde Carina Albertsson (S) och Brita Sohlin (M) redogör för ärendet. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att en central bemanningsenhet inrättas för Malung-Salens kommun, att personalkontoret uppdras utreda organisation, riktlinjer och total bemanning för den centrala bemanningsenheten samt att en återrapportering sker till kommunstyrelsens arbetsutskott den 1 september 2015. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från personalsekreterare daterat 2015-05-13 Kommunstyrelsens beslut 2015-06-09 101 Beslutet skickas till Styrgruppen via personalstrateg Johan Björson Personalchef Sten-Inge Eriksson Justerare fa i Utdragsbestyrkande

Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande 2015-09-07 Sida 1 Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:357 Översyn av näringslivsenheten - återrapportering Förslag till beslut Uppdrag för näringslivsenheten fastställs enligt upprättat förslag. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sammanträde den 7 oktober 2014, 199, att genomföra en översyn av Näringslivsenheten (NLE). Översynen skulle enligt beslutet innefatta ledningsfunktion, bemanning, uppdrag, mål och resultat samt organisation. Uppdraget att genomföra översynen lämnades till kontoret för verksamhetsstöd för återrapportering senast den 31 mars 2015. Kontoret för verksamhetsstöd har genomfört översynen och sammanställt den i en rapport, som bland annat belyst mål och riktlinjer, arbetsuppgifter, samverkan och resultat för NLE. Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att kommunstyrelsens styrning, kontroll, uppföljning och rapportering gällande NLE fortsatt kan utvecklas. I samband med att kommunstyrelsen tog emot rapporten den 12 maj 2015, 78, beslutades följande. 1. Rapporten är mottagen. 2. Kommunchefen ges i uppdrag att utarbeta förslag till uppdrag och mål för Näringslivsenheten i enlighet med rapportens innehåll. 3. Kommunchefen ges i uppdrag att, inom ramen för pågående organisationsöversyn, beakta behovet av ett tydligt mandat för Näringslivsenheten för att säkerställa ett gemensamt förhållningssätt i all kommunal verksamhet. 4. Kommunchefen återrapporterar lämnade uppdrag senast den 31 augusti 2015. Kommunchefen har i enlighet med uppdraget upprättat förslag till uppdrag och organisation för näringslivsenheten. Arbetsutskottet beslutade den 1 september 2015, 2014, att hänskjuta ärendet till sammanträde den 15 september, samt att uppdra till kommunkansliet att upprätta ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut inför den vidare behandlingen av ärendet. Bedömning Utarbetat förslag till uppdrag och organisation för näringslivsenheten, inkluderande bilagd beskrivning för enhetens uppdrag kring Malung-Salens kommun Box 14. 782 21 Malung i Tfn; 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 i Bankgiro: 468-4312 www malung-salen se

Malung-Salens kommun Tjänsteutlåtande Sida 2015-09-07 2 processägarskap, redovisar uppdrag och mål för näringslivsenheten och ger näringslivsenheten ett tydligt mandat att via processägarskap hålla ihop de flöden som startar med näringslivets, företagens och entreprenörers generella och specifika behov av väl fungerande kommunala tjänster. Processägarskapets innehåll och innebörd - att inneha initiativrätt i frågor som rör samordning av kommunens interna insatser och åtgärder för att främja tillväxt och utveckling - torde vara ändamålsenligt utifrån den strategi för näringslivsutveckling som kommunfullmäktige fastställt i sin verksamhetsplan, vilken föreskriver följande. "Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen." Det utarbetade förslaget till uppdrag och organisation lägger grund för att den kommunala organisationen genom näringslivsenheten inrymmer förståelse för och ett professionellt förhållningssätt i förhållande till näringslivets villkor och företagandets behov liksom rutiner, arbetssätt och synsätt som främjar effektivitet och samverkan såväl externt som internt. Förslaget till uppdrag och organisation för näringslivsenheten måste anses fullständigt satt i relation till vad som belysts och konstaterats inom ramen för genomförd översyn av näringslivsenheten. Uppdrag för näringslivsenheten bör därför fastställas enligt upprättat förslag. Beslutsunderlag Näringslivsenhetens uppdrag och organisation, förslag daterat 25 augusti 2015 Beslutet skickas till Kommunchefen Näringslivsenheten Malung-Salens kommun! Box 14. 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 j Bankgiro: 468-4312 ; mvw.malung-salen.se

.O Malung-Sälens kommun UPPDRAG it$l OJDHUSI Tjänsteställe: Kommunkansliet Handläggare: Kommunchefen E-postadress: rolf.davidssonalung-salen.se Telefonnr: 0280-181 32 Datum 2015-08-25 Mottagare Kommunstyrelsen Näringslivsenhetens uppdrag och organisation Bakgrund Näringslivsenheten i Malung-Sälens kommun är kommunens enhet för strategiska näringslivsfrågor och har kommunstyrelsen som ansvarig nämnd. Näringslivsenheten leds och samordnas av näringslivschefen. Enhetens övergripande arbetsområden är, Näringslivsutveckling och företagsutveckling Främjande av entreprenörskap Etablering av kommersiellt drivna verksamheter i förenings eller bolagsform Evenemangssamordning och evenemangsutveckling Platsmarknadsföring ("Bilden av Malung-Sälens kommun") Inflyttarservice Samhälls- och landsbygdsutveckling, inklusive infrastrukturplanering Projektstöd och projektsamordning Näringslivsenheten ansvarar även för kommunens konsument-, budget- och skuldrådgivning. Näringslivschefen har kommunchefen som närmaste chef. Näringslivschefen rapporterar till kommunstyrelsens ordförande. Näringslivschefen är ansvarig tjänsteman för kommunens näringslivsråd. Näringslivschefen samordnar enhetens kommunövergripande och kommuninterna arbete. Kommunfullmäktige fastställer näringslivsenhetens övergripande styrdokument, genom antagande av kommunens näringspolitiska program. Enhetens verksamhet styrs även av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och av kommunstyrelsens nämndsplan. Uppdrag Näringslivsenhetens har till uppdrag att vara kommunens resurs i frågor kopplade till näringslivsutveckling, tillväxt och utveckling. Näringslivsenheten har även till uppdrag att initiera och samordna insatser och åtgärder som stärker kommunens roll och funktion i samhällsbyggandet samt att fungera som stöd i kommunens myndighetsutövning och service gentemot kommersiellt drivna verksamheter. Intern arena Med näringslivsenhetens uppdrag följer att enheten har initiativrätt (processägarskap) i frågor som rör samordning av kommunens interna insatser och åtgärder för att främja tillväxt Malung-Sälens kommun j 8o* 14, 732 2i fv-^unn ; i;n 02o0-1S1 00 j Fax 0280-183 468-4312 i www.m. ; -n;hn.$:?

och utveckling. Enhetens uppdrag (processägarskap) inom den interna arenan preciseras i bilaga till denna uppdragsbeskrivning. Externa arenan Näringslivsenhetens uppdrag på den externa arenan tydliggörs och uttrycks genom det näringspolitiska programmet. Med det externa uppdraget följer att enheten representerar kommunen i förhållande till andra aktörer som verkar inom enhetens uppdragsområden, i enlighet med fastställda mål. Övergripande mål Näringslivsenheten ska bidra till tillväxt och utveckling i Malung-Sälens kommun genom att aktivt arbeta med näringslivs- och företagsutveckling, inflyttarservice, evenemangsutveckling och evenemangssamordning samt med landsbygdutveckling - internt och externt. Det externa arbetet kan ske i samarbete och samverkan med andra aktörer. Indikatorer Andel nya företag per 1 000 invånare. Andel nöjda företagare (enligt extern mätning) Antal inflyttade per år Antal evenemangsbesökare per år Förankring och rapportering Näringslivschefen rapporterar minst en (1) gång per år till kommunfullmäktige, minst två (2) gånger per år till kommunstyrelsen och minst fyra (4) gånger per år till kommunstyrelsens arbetsutskott. Syftet ska vara att lämna aktuell information i strategiska tillväxtfrågor till de centrala politiska beslutsnivåerna i kommunen. Näringslivschefen informerar och initierar gruppen förvaltningschefer genom förvaltningschefsmötet som arena. Syftet ska vara att förankra och genom ständiga förbättringar utveckla den interna delen av enhetens uppdrag. Inom ramen för det interna uppdraget planeras kommunens övergripande marknadsföring samt insatser och åtgärder för ökad inflyttning till kommunen. Näringslivschefen rapporterar löpande till kommunstyrelsens ordförande i egenskap av ordförande i ansvarig nämnd för enheten. Kommunstyrelsens ordförande kan ge direktiv och anvisningar inom ramen för enhetens fastställda uppdrag, internt och externt. Kommunstyrelsens ordförande kan bereda näringslivschefen tillträde till samverkansorgan där kommunen är ensam part eller part i samverkan med andra aktörer. Näringslivschefen har löpande uppföljning med kommunchefen enligt fastställd ordning. Näringslivschefen initierar förankring och acceptans för enhetens uppdrag och mål genom träffar med kommunens näringslivsråd. Malung-Salens kommun i Box 14, 782 21 Malung j Tfn. 0280-131 CO j Fax' 0280-183 09, Bankgiro: 468-4312 I www mamna-safen se

Malung-Salens kommun 116 jmi^3s? Näringslivsenhetens uppdrag och organisation Bilaga 1 PROCESSÄGARSKAP BAKGRUND Kommunfullmäktige har i sin verksamhetsplan angett ett flertal strategier för att nå de övergripande inriktningsmålen i planen. Den strategi som har tydligast bäring på näringslivsenhetens uppdrag är följande. "Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen." MÖJLIGGÖRANDE ARBETSSÄTT OCH SYNSÄTT Ett "möjliggörande arbetssätt och synsätt" kräver hög förståelse för näringslivets villkor och företagandets behov inom den kommunala organisationen i sin helhet - utifrån bl.a. kommunens utbud av tjänster och service, myndighetsutövning, planarbete och huvudmannaskap inom utbildning samt infrastrukturplanering. Likaså utifrån kommunens övergripande mål om hållbar tillväxt och ökad inflyttning. PROCESSÄGARSKAP Näringslivsenhetens uppdrag förutsätter PROCESSÄGARSKAP för att säkerställa att de flöden som startar med näringslivets, företagens och entreprenörers generella och specifika behov av väl fungerande kommunala tjänster i vid bemärkelse - i fråga om bl.a. bemötande och service samt effektivitet och sammanhållen ärendehantering - kanaliseras via beredning och handläggning fram till avgörande. Fungerande flöden utifrån näringslivets, företagens och entreprenörers behov kräver rutiner, arbetssätt och synsätt, inom dem kommunala verksamheterna, som främjar effektivitet, saklighet och enkelhet. Det ställer också krav på hög grad av samsyn, samverkan och samarbete, eftersom processerna oftast berör flera verksamheter och enheter. Fungerande flöden uppstår när överlämnande och samordning mellan processens delar fungerar varje gång - kvalitetsmässigt och tidsmässigt. PROCESSÄGARROLLEN Näringslivsenhetens processägarskap innefattar ett huvudansvar för dem kommuninterna flödena med avseende på näringslivets, företagens och entreprenörers behov. I förhållande till den kommunala linjeorganisationen har näringslivsenheten till uppgift att främja flödet och lämna förslag till korrigeringar och ändringar så att korrekta resultat produceras (ändamålsenlighet) inom rätt tid (effektivitet). Syftet är att skapa ett mervärde för så väl intressenter som för kommunen, genom att dem kommunala verksamheterna uppträder samordnat och insiktsfullt (möjliggörande), för att så långt som möjligt tillgodose önskemål och behov. PROCESSÄGARSKAPETS INNEHÅLL Processägarskapet innebär att, ansvara för att processen är definierad, dokumenterad, säkrad och känd. värdera processens lämplighet och tillämpning initiera och leda förbättringsarbetet utifrån tydliga mål utbilda och stödja utförarna Mahing-Söiens kommun, Box i-5. VRJ 21 Making : 'i In. 0280- - i Sn 00 j Oan 0280-o;3 00 i Bankgiro 008-4312 i t wi ma iung-soten ss

kommunicera och samverka med brukare, koncern med flera Ur ett medarbetarperspektiv är det nödvändigt att linjeorganisationen skapar förutsättningar i form av befogenheter, tillgång till information och stöd för att optimera processerna. Det är således av största vikt att verksamheterna och näringslivsenheten (i egenskap av processägare) har samma målbild för att balansera linjen och processen. kiöking-saleo?. Kommun j Box 14. 732 21 Making! Tfn 02S0--1-00 j Fax 0280-183 00 j Bankgiro 1 \ www -salen sa

Malung-Sälens kommun Tjänsteutiåtande 2015-09-16 Sida 1 Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:224 Granskning av processerna kring ombyggnationen av f.d. Rosengrensfastigheten - yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. Beskrivning av ärendet De förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun har genom KPMG låtit granska investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av f.d. Rosengrensfastigheten till träningslokal för riksidrottsgymnasiet inom Malung-Sälens Gymnasieskola. Revisorerna konstaterar utifrån granskningen bland annat att de beslut som är fattade i processen inte är tillräckligt dokumenterade och förankrade. Revisorerna har begärt kommunstyrelsens yttrande över rapporten. Kommunkansliet har upprättat förslag till yttrande. Beslutsunderlag Förslag till yttrande daterat 8 september 2015 Beslutet skickas till Kommunrevisionen Malung-Sälens kommun i Box 14, 782 21 Malung j Tfn 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 Bankgiro. 468-4312 { www.malung-salen.se

Malung-Sälens kommun Yttrande 2015-09-08 S'\da A Kommunstyrelsen Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Kommunrevisionen/ Dnr KS/2015:224 Yttrande över Granskning av "Ombyggnation av fastighet titt idrottsutbildningarna vid Malung-Sälens Gymnasieskola" Beskrivning av ärendet De förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun har genom KPMG låtit granska investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av f.d. Rosengrensfastigheten titt tränings\oka\ för riksidrottsgymnasiet inom Malung-Sälens Gymnasieskola. Revisorerna konstaterar utifrån granskningen bland annat att de beslut som är fattade i processen inte är tillräckligt dokumenterade och förankrade. Yttrande Granskningen utmynnar i två huvudsakliga slutsatser. Kommunstyrelsens yttrande tar sin utgångspunkt i dessa två slutsatser. Den första s\utsatsen lyder som följer. Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälens kommun skulle få utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut fattats huruvida man skulle investera eller inte. Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen till sammans med service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda nämnder borde sedan KS ha behandlat ärendet och föreslagit KF att godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta. Redan under första kvartalet 2013 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) den 19 mars 2013 48 att tillsätta en arbetsgrupp lör att klargöra beslutsprocessen samt utifrån detta utarbeta strategi för ett bibehållet riksidrottsgymnasium (RiG) i kommunen. När kommunen mottagit besked om att få behålla utbildningen fortsatte arbetsgruppen sitt arbete med förberedelser och utvecklingsfrågor i anslutning t\\l RiG. Då fastighets- och lokalförsörjningsfrågor utgjorde några av de frågor arbetsgruppen hade att hantera beslutade KSAU den 17 september 2015 179 att utöka arbetsgruppen med representation från service- och teknikförvaltningen, för att möjliggöra för gruppen att lösa \oka\f rågan. Vidare beslutade KSAU den 22 oktober 2013 206 att uppdra titt serviceoch teknikförvaltningen att kostnadsberäkna om- och tittbvggnad i Rosengrensfastigheten med anledning av riksidrottsgymnasiets behov av lokaler. Kostnadsberäkningen utgjorde en del av beredningen i arbetet med investeringsplan 2014. Beredningen kom att innebära att det, inom ramen för ärendet rörande investeringsplan 2014, iades som försiag att ans\å 6 mkr för ombyggnad av Rosengrensfastigheten för RiG. Kommunfu\\mäkt\ge Malung-Sälens kommun i Box 14, 782 21 Malung i Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 I Bankgiro 468-4312 mm.ma\un -$aten se

* 5? Malung-Sälens kommun Yttrande 2015-09-08 Sida 2 beslutade den 16 december 2013 117 att anta investeringsplanen med detta anslag. KSAU beslutade den 10 december 2013 246 att uppdra till stadsbyggnadskontoret att påbörja detaljplanearbete för Rosengrensfastigheten (Svetsaren 1) i syfte att inrymma riksidrottsgymnasiets lokaler där. Beslutet föranleddes av ett tjänsteutlåtande upprättat av service- och teknikförvaltningens chef samt fastighetschefen. I beredningsfasen, och som framgår av protokollet, hade man konstaterat att kostnaden för detaljplaneändringen inryms i kostnadsberäkningen för ombyggnaden av Rosengrensfastigheten. Mot ovanstående bakgrund anser kommunstyrelsen att processen under år 2013 i stora drag motsvarar den beskrivning som granskningsrapporten redovisar beträffande hur processen borde ha sett ut. Granskningsrapportens andra slutsats är formulerad som följer. Därefter borde en projektgrupp ha tillsatts med representanter från de olika berörda enheterna. De skulle fått ett tydligt uppdrag och direktiv och de skulle regelbundet ha rapporterat vidare om projektets status på formell väg. Även om Malung-Sälen åren relativt liten kommun kan inte beslut och diskussioner om viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken. Framför allt kan man inte utelämna KF från beslutsfattandet. Såväl KSAU som kommunstyrelsens budgetutskott (KSBU) behandlade det aktuella ärendet den 10 mars 2014, 55 respektive 15. KSAU:s beslutade att tillsätta en ledningsgrupp, med uppdraget att samordna arbetet utifrån tekniska, ekonomiska och pedagogiska krav och effekter. Principerna i beslutet har vad kommunstyrelsen erfarit i praktiken gjorts gällande genom att service- och teknikförvaltningen via entreprenadingenjör kontinuerligt bevakat och tillsett att projektet framskridit i enlighet med syfte och ändamål samt inom ramen för i investeringsplanen anvisade ekonomiska medel. KSBU beslutade för sin del följande den 10 mars 2014 15. 1. Service- och teknikförvaltningen uppdras att i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen analysera föreliggande underlag för iordningsställande av lokaler för riksidrottsgymnasiet, i förhållande till riksidrottsförbundets krav avseende riksidrottsgymnasium. 2. Service- och teknikförvaltningen uppdras att se över kostnaderna för kommande investeringar och lämna förslag på finansiering av investeringarna. 3. Barn- och utbildningsförvaltningen uppdras att redovisa förväntade intäkter av utökningen av riksidrottsgymnasiet. I anslutning till budgetutskottets sammanträde besökte service- och teknikförvaltningens chef samt fastighetschefen budgetutskottet i syfte att redogöra för pågående arbete och då föreliggande underlag. Uppdraget till Malung-Salens kommun : Box 14.?82 21 Malung i Tfn G280-1S1 00 fax: 0280-183 09 j Bankgiro 468-43!2 i www rnaiung-saisn.se

Sida 2015-09-08 3 service- och teknikförvaltningen att se över kostnaderna för kommande investeringar samt lämna förslag på finansiering av investeringarna bereddes vidare inom arbetet med investeringsplan 2015 (fastställd av KF den 15 december 2014 135) i vilken 12 mkr är anslagna för det fortsatta arbetet med ombyggnad av Rosengrensfastigheten. Uppdraget till barnoch utbildningsförvaltningen att redovisa förväntade intäkter av utökningen av riksidrottsgymnasiet har, precis som granskningsrapporten pekar på, dock inte återrapporterats. Kommunstyrelsens slutsatser Kommunstyrelsen anser att den projektgrupp som granskningsrapporten efterfrågar i princip tillgodosetts via beslut i KSAU. Även om granskningsrapporten pekat på att projektgruppen inte arbetat i enlighet med vad KSAU avsett bedömer kommunstyrelsen att samordningen av arbetet utifrån tekniska, ekonomiska och pedagogiska krav och effekter i praktiken har fungerat på ändamålsenligt vis. Samtidigt vill kommunstyrelsen, precis som granskningsrapporten, framhålla att upphandlingsprocessen genomförts regelmässigt korrekt. Kommunstyrelsens arbetsutskott är ett beredande organ för kommunstyrelsen med viss beslutanderätt. Utskott som endast bereder fråga för avgörande kan sägas vara mindre styrt av formalia och lagmässiga krav på protokoll och dokumentation, med undantag för de fall utskottet fattar beslut på delegation. Den bristande dokumentation granskningsrapporten pekar på är enligt kommunstyrelsen inte uppkommen på grund av underlåtenhet att dokumentera beslut utan snarare ett resultat av hur ärenden i stor utsträckning behandlas generellt, det vill säga på förvaltningsnivå och politisk beredningsnivå. Kommunstyrelsen kan dock till delar instämma i att processen kunde dokumenterats tydligare vid de tillfällen den politiska nivån följde upp och tog del av diverse återrapporteringar över arbetets fortskridande. Kommunfullmäktige har att enligt 9 3 kap kommunallagen besluta i ärenden av principiell beskaffenhet, bl.a. mål och riktlinjer för verksamheten samt budget. Kommunstyrelsen vill avslutningsvis följaktligen framhålla att bedömningen att kommunfullmäktige utelämnats från beslutsfattandet saknar grund, med tanke på att kommunfullmäktige i beslut den 16 december 2013 117 respektive den 15 december 2014 135 godkänt investeringsplaner som inrymt beräknade kostnader för ombyggnationen av Rosengrensfastigheten och därigenom givit sitt i godkännande till projektets genomförande, inom ramen för anvisade medel. Samtidigt kan kommunstyrelsen instämma i att avsikten att investera i och genomföra ombyggnationen, som ett led i att säkerställa transparens och insyn för allmänheten samt som utgångspunkt för ett tydligare direktiv till berörda förvaltningar, hade kunnat bli föremål för politiskt beslut på erforderlig politiskt nivå i ett tidigare skede. tviaiuny-säiens kommun! Box 14, /82 21 Malung j Tfn: 0280-181 00 Fax. 0280-183 09 ] Bankgiro: 463-4312 i www.m3lung-3aien.se

Malung-Sälens kommun Kommunrevisionen 2015-05-07 "Kjjmrmmstvrelseit» Barn- och utbildningsnämnden Granskning av "Ombyggnation av fastighet till idrottsutbildningarna vid Malung-Sälens Gymnasieskola" KPMG har av de förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun fatt i uppdrag att granska investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av Rosengrensfastigheten till tränings-lokal för Malung-Sälens Gymnasieskola. Vi konstaterar i denna granskning att de beslut som är fattade i denna process inte är tillräckligt dokumenterade och förankrade. Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälen skulle få utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut fattats huruvida man skulle investera eller inte. Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda nämnder borde sedan KS ha behandlat ärendet och föreslagit KF att godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta. Även om Malung-Sälen är en relativt liten kommun kan inte beslut och diskussioner om viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken. Revisionen begär yttrande över bifogad rapport, senast 2015-08-31. De förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun., 9 i 1(- ^ * v V" i? u Carin Skålander Ordförande

ww Malung-Sätens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till idrottsutbildningarna vid Malung-Sälens Gymnasieskola KPMG AB 20 april 2015 Antal sidor: 9 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative {"KPMG International*), a Swiss entity. All rights reserved.

ISfflP Malung-Stilens kommun Granskning av ombyggnalionen av fastighet till Malung-Sälens Gymnasieskola 2015-04-20 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 1 5. Revisionskriterier 1 6. Ansvarig nämnd/styrelse 1 7. Metod 1 8. Projektorganisation 1 9. Resultat av granskningen 1 9.1 Styrdokument och tillämpningsanvisningar 1 9.2 9.3 Förkortningar Beslutsprocessen 1 1 9.3.1 Beslutsprocessen år 2013 1 9.3.2 Kommentarer 1 9.3.3 Beslutsprocessen år 2014 1 9.3.4 Kommentarer 1 9.4 Upphandlingsprocessen 1 9.5 Slutsats 1 406690 Rapport granskning ombyggnation Rosengrensfastigheten.docx 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International'), a Swiss entity. Al rights reserved.

Malung-Siilens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Salens Gymnasieskola 2015-04-20 1. Sammanfattning KPMG har av de förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun fatt i uppdrag att granska investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av Rosengrensfastigheten till träningslokal för Malung-Sälens Gymnasieskola. I juni 2013 fick Malung-Sälens gymnasieskola besked om att de hade blivit beviljade ett fortsatt riksintag på skidgymnasiet. I ansökan hade man beskrivit sina utvecklingsplaner för gymnasiet och med det positiva beskedet från Svenska Skidförbundet gällde det nu att omsätta utvecklingsplanerna till verklighet. Vi konstaterar i denna granskning att de beslut som är fattade i denna process inte är tillräckligt dokumenterade och förankrade. Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälen skulle fa utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut fattats huruvida man skulle investera eller inte. Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda nämnder borde sedan KS ha behandlat ärendet och föreslagit KF att godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta. Därefter borde en projektgrupp ha tillsatts med representanter från de olika berörda enheterna. De skulle fatt ett tydligt uppdrag och direktiv och de skulle regelbundet ha rapporterat vidare om projektets status på formell väg. Även om Malung-Sälen är en relativt liten kommun kan inte beslut och diskussioner om viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken. Framför allt kan man inte utelämna KF från beslutsfattandet. 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. Al rights reserved. i

Malung-Stilens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Sälens Gymnasieskola 2015-04-20 2. Bakgrund 3. Syfte KPMG har av de förtroendevalda revisorerna i Malung-Sälens kommun fått i uppdrag att granska investeringsprocess och beslutsprocess kring ombyggnaden av Rosengrensfastigheten till träningslokal för Malung-Sälens Gymnasieskola. Syftet med granskningen har varit att bedöma om projektet med en ombyggnation av byggnaden till träningshall för gymnasieskolan är förankrat i kommunens organisation på ett korrekt sätt. Vi har därför granskat Hur har beslutsvägarna sett ut? Hur har upphandlingen skett? 4. Avgränsning Granskningen omfattar ombyggnationen av träningslokal för idrottsutbildningarna på Malung- Sälens Gymnasieskola (ombyggnad av Rosengrensfastigheten). Granskningen avser barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om rutinerna/verksamheten uppfyller Kommunallagen kap 6 Lagen om offentlig upphandling «Budget och direktiv från fullmäktige o Styrdokument om projektarbete och uppföljning av projekt. Övriga tillämpbara interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod Granskningen avser barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen (tekniska kontoret) Granskningen har genomföras genom: Studier av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International'), a Swiss entity. Al rights reserved. 2

Malung-Stilens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Sälens Gymnasieskola 2015-04-20 8. Projektorganisation Granskningen har utförts av Marita Castenhag, konsult under ledning av Lena Forsell, certifierad kommunal revisor. 9. Resultat av granskningen 9.1 Styrdokument och tillämpningsanvisningar "Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013-10-28. Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten. "Riktlinjer gällande upphandling och inköp för Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013 10-08. Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten. "Delegationsordning för Kommunstyrelsen". Antagen av KS 2014-03-11. "Reglemente för kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2010-12-13. "Arbetsordning för kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun". "Allmänt reglemente för nämnderna i Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013-03-25. "Allmän arbetsordning för nämnderna i Malung-Sälens kommun". Antagen av KF 2013-11-25. "Arbetsordning för kommunfullmäktige". Antagen av KF 2013-06-17. 9.2 Förkortningar KF Kommunfullmäktige KS Kommunstyrelse KsAu Kommunstyrelsens Arbetsutskott KsBu Kommunstyrelsens Budgetutskott BUN Barn- och utbildningsnämnd SoT Service- och Teknik RIG Riksidrottsgymnasium 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative {'KPMG Internationa!"), a Swiss entity. Al rights reserved. 3

Malung-Sälens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Sälens Gymnasieskola 2015-04-20 9.3 Beslutsprocessen 9.3.1 Beslutsprocessen år 2013 Nedan följer en tabell som redovisar vilka enheter som har agerat i ärendet i kronologisk ordning. Aktör/Tid feb-13 mar-13 ]un-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 KS/Utskott 3) 6} 7) 8), 9), 10) 12), 13) Arbetsgrupp 3} 6} Ledningsgrupp Projektgrupp 16) BUN 1) 2) Byggnadsnämnd 15) Service- och Teknik 1) 4) 5), 6) 7) 8), 11) 13) Gymnasieskola 1) 3) 4) 6) 8) KF 14) Näringslivschef 3) 6) Stadsbyggnadskontoret I -/..W-X 1 1) I början av år 2013 bestämmer sig Malung-Sälens Gymnasieskola för att skicka in en ansökan om RIG Alpin 2014 till Svenska Skidförbundet. I den ansökan nämns att - "samtal har även torts med kommunens ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, skolchefen samt kommunens fastighetschef. 2) BUN har sammanträde 2013-03-12.1 punkten 6 om verksamhetsberättelse 2013 står att läsa att förvaltningen står inför stora utmaningar framöver med oförändrad budgetram. Bland annat "Utveckling av RIG-utbildning på gymnasiet". 3) KsÅu beslutar 2013-03-19 att tillsätta en arbetsgrupp (skola/näringsliv) med uppdrag att klargöra beslutsprocessen, utarbeta strategi- och handlingsplan för ett bibehållet RIG. Sammankallande i gruppen är näringslivschefen. 4) Gymnasieskolan får beslut från Svenska Skidförbundet 2013-06-19 att skolan får RIG. Samtal pågår mellan gymnasiechef och fastighetschef. Fastighetschefen säger att han har skrivit ett tjänsteutlåtande om en ombyggnation, men något sådant står inte att finna. 5) Service- och teknik informerar KS 2013-09-10 om att Rosengren utvecklas till ett projekt som kommer att skapa sysselsättning inom SoT. 6) KsAu beslutar att service- och teknik ska ingå i "arbetsgruppen" (skola/näringsliv) 2013-09 17. 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. Al rights reserved. 4

mm Malung-Siilens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Sätens Gymnasieskola 2015-04-20 7) Förslag inkommer till KsAu 2013-10-22 från "arbetsgruppen" att lokalisera RIG till Rosengrensfastigheten. Dessutom beslutar KsAu att Service- och teknikförvaltningen uppdras att kostnadsberäkna om- och tillbyggnad av Rosengrensfastigheten i enlighet med tjänsteutlåtande från 2013-10-15. 8) 2013-11-14 har man ett arbetsmöte (informellt) som inte protokollförs då ingen sekreterare är närvarande. Deltar i mötet gör den politiska styrgruppen (majoriteten i KsBu) samt SoT. Underlag för budget och investeringsplan diskuteras och summor läggs fram. Summan om 6 mkr för 2014 tas då fram som en start/böljan för ombyggnationen. En behovsutredning pågår då mellan SoT och gymnasiet. 9) 2013-11-19 skriver Planeringschefen och ekonomstrategen ett tjänsteutlåtande till kommunfullmäktige där man kort beskriver kommande investeringar 2014-2018 samt förslag till investeringsplan bifogas. 10) 2013-11-26 har KsBu sammanträde angående investeringsplanen. KsBu föreslår till KS att man beslutar i enlighet med tjänsteutlåtandet per 2013-11-19 med vissa justeringar. 11) 2013-11-28 skriver SoT ett tjänsteutlåtande till KsAu att man bör ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja ett detaljplanearbete för fastighet Svetsaren 1 i syfte att inrymma RIG i Rosengrenslokalerna. 12) 2013-12-03 bifaller KS till KsBu's förslag. 13) 2013-12-10 ger KsAu stadsbyggnadskontoret i uppgift att påbörja detaljplanearbete för fastighet Svetsaren 1 i syfte att inrymma RIG i Rosengrenslokalerna. 14) 2013-12-16 antas investeringsplanen för 2014-2018 i paragraf 117 av Kommunfullmäktige. Debatten i ärendet redovisas som protokollsbilaga. I investeringsplanen upptas 6 mkr år 2014 för investeringen. Dock har KS ordförande, enligt uppgift, muntligen informerat KF om att 6 mkr bara är en uppstartskostnad och att kostnadsberäkning pågår och kommer att komplettera investeringsplanen för 2015-2018. 15) 2013-12-18 beslutar byggnadsnämnden att detaljplanearbete far påbörjas. 16) 2013-12-19 hålls första projektmötet avseende ombyggnationen av Rosengrensfastigheten. Här finns inget skriftligt beslut om att köra igång. Klartecknet att köra igång, enligt SoT, gavs till barn- och utbildningsförvaltningen när beskedet kom att Malung-Sälen fick RIG (2013-06-19). 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International'), a Swiss entity. Ail rights reserved. 5

MalungSiilens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Salens Gymnasieskola 2015-04-20 9.3.2 Kommentarer KsAu tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att klargöra beslutsprocessen, utarbeta strategi- och handlingsplan för ett bibehållet RIG. Enligt både näringslivschefen och gymnasieskolchefen var det inte så de hade uppfattat uppdraget. Enligt dem handlade det endast om en samverkan mellan näringsliv och skola för att få behålla RIG. Ingen har klargjort beslutsprocessen. Fastighetschefen informerade gymnasiechefen om att ett tjänsteutlåtande till KS var skrivet angående ombyggnationen av Rosengren. Redan i juni 2013 står det alltså redan klart att det är Rosengrensfastigheten som ska byggas om for att iniymma träningsanläggning till RIG. Ett tjänsteutlåtande skrivet av fastighetschefen går dock inte att finna. Genom att fastighetschefen förde diskussioner med gymnasieskolan om ombyggnation så insåg SoT att det skulle innebära arbete för dem. Därför skrev de ett tjänsteutlåtande till KS och KS beslutade att SoT skulle ingå i arbetsgruppen. Något möte med arbetsgruppen blev inte SoT kallade till. Den kostnadsberäkning som SoT blev ålagda att utföra för ombyggnationen i oktober 2013 blev inte klar förrän under våren 2014 i samband med att upphandlingsprocessen kom igång och anbud inkom från entreprenörer. Då först visste man vad projektet skulle kosta. BUN var under den här perioden inte involverade i beslutsprocessen utan ansåg att investeringen var KS ansvar. De blev dock hela tiden muntligen (informellt) informerade om projektets fortskridande. Inga protokoll om detta har förts, varken att BUN lämnar över ansvaret på KS eller att BUN har fatt information från KS. Vid beredning av investeringsplanen för 2014-2018 hölls ett arbetsmöte som inte protokollfördes och i december 2014 antog KF den föreslagna investeringsplanen där 6 mkr var avsatta för ombyggnation av Rosengrenfastigheten. KS framhöll muntligen för KF att detta bara var en uppstartskostnad och att den skulle komma att kompletteras vid nästa investeringsplan. Detta är dock inte protokollfört. I och med att investeringsplanen godkändes tillsatte SoT en projektgrupp som höll sitt första projektmöte tre dagar efter antagen investeringsplan. Något särskilt beslut eller direktiv till SoT lämnades inte som gav klartecken att starta upphandlingsprocessen utan man anser att klartecken att starta lämnats redan beskedet kom att Malung-Sälen blev beviljade RIG. 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of ihe KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ('KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved. 6

Malung-Siikns kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malimg-Scilens Gymnasieskola 2015-04-20 9.3.3 Beslutsprocessen år 2014 Nedan följer en tabell som redovisar vilka enheter som har agerat i ärendet i kronologisk ordning. jan- maj- jun- Aktör/Tid 14 feb-14 mar-14 14 14 sep-14 dec-14 KS/Utskott 18), 20) Arbetsgrupp Ledningsgrupp Projektgrupp 16) 16) 24) BUN 18), 19) 25) 26) Byggnadsnämnd 17) 23) 18), 20), Service- och Teknik 21) 22) Gymnasieskola 18) 25) 26) KF 21} Näringslivschef Stadsbyggnadskontoret 17) 2014-01-21 inkommer bygglovsansökan till byggnadsnämnden angående ändrad användning. 18)2014-03-04 bestämmer KsAu att tillsätta en ledningsgrupp med uppdrag att samordna de tekniska, pedagogiska och ekonomiska kraven och effekterna gällande ombyggnaden av Rosengrensfastigheten för RIG-utbildningarna. Förvaltningschefen för SoT ges i uppdrag att leda ledningsgruppen. BUN uppdras att utse representanter att ingå i ledningsgruppen. Dessutom redogör förvaltningschef och fastighetschef för det pågående planeringsarbetet och föreliggande underlag avseende iordningsställande av lokaler för RIG för KsBu. Dessa beslutar att SoT tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen ska analysera underlag för iordningsställande av lokaler i förhållande till riksidrottsförbundets krav. Dessutom får SoT i uppgift att se över kostnadenia för kommande investeringar och lämna förslag på finansiering av investeringarna. BUN ska redovisa förväntade intäkter av utökningen av RIG. 19) 2014-03-12 utser BUN förvaltningschef och gymnasiechef som representanter att ingå i ledningsgruppen. Förvaltningschef och gymnasiechef uppdras att redovisa förväntade intäkter av utökningen av RIG. 20) Enligt SoT meddelas KsAu/KsBu vid att av de stående mötena att han inte anser att han ska vara sammankallande och samordna projektet, utan skolchefen. Detta finns dock inte protokollfört. 21) Löpande under våren rapporterar SoT till KsBu om kostnadsberäkningen. Detta sker i samband med det årliga arbetet med investeringsplanen (för 2015). Investeringsplanen för 2015-2018 fastställs av KF 2014-12-15 där 12 mkr är anslagna för det fortsatta arbetet med ombyggnad av Rosengrensfastigheten. Finns inte särskilt protokollfört. 22) 2014-05-27 beställer man entreprenadarbeten till ett pris av ca 16,5 mkr. 2015 KPMG AB. a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ("KPMG International*), a Swiss entity. Al rights reserved. 7

Malung-Stilens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Sälens Gymnasieskola 2015-04-20 23) 2014-05-28 har Byggnadsnämnden sammanträde och beslutar om att bevilja ett tidsbegränsat bygglov för ändrat användningssätt av industribyggnad till lokaler for skidgymnasium. Detta i enlighet med upprättat tjänsteutlåtande daterat 2014-05-14. 24) 2014-06-05 har projektgruppen startmöte för den upphandlade totalentreprenaden. 25) 2014-09-10 besöker sportchefen BUN för att redogöra för aktuellt läge avseende RIG och dess nya lokaler. 26) 2014-12-10 informerar skolchefen BUN att 17,5 mkr är avsatta för ombyggnationer i Rosengrenfastigheten samt 500 tkr till inventarier. 9.3.4 Kommentarer Under våren 2014 förbereds inför ombyggnationen. Tidsbegränsat bygglov beviljas och detaljplaneändringsarbete påböijas. Samtidigt pågår projektmöten under januari och februari där en detaljerad kravspecifikation skrivs och förfrågningsunderlag tas fram. Det är därför märkligt att KS beslutar att tillsätta en ledningsgrupp med uppdrag att samordna de tekniska, pedagogiska och ekonomiska kraven och effekterna gällande ombyggnationen. SoT ges i uppdrag att leda ledningsgruppen, men avsäger sig senare det uppdraget. Detta är dock inte protokollfört. Några möten i denna ledningsgrupp hölls aldrig. KS ger BUN i uppdrag att redovisa förväntade intäkter av utökningen av RIG. BUN ger i sin tur detta uppdrag till gymnasieskolechefen. Någon redovisning tillbaka har inte skett. Enligt gymnasiechefen är det omöjligt att räkna ut hur mycket intäkterna förväntas öka pga. RIG. 9.4 Upphandlingsprocessen Enligt den delegationsordning som är antagen av KS och som gäller i Malung-Sälens kommun, har Förvaltningschef på SoT delegation på att genomföra byggupphandl ingår. Man har i det här ärendet samarbetat med upphandlingsenheten som tillstyrker att upphandlingen har gått korrekt till. Det är även SoT som är byggherrens ombud enligt AB92.1 denna totalentreprenad har SoT klargjort detta för samtliga inblandade i byggprojektet. Dock har gymnasieskolan gjort ett fåtal egna korrigeringar som de kommunicerat direkt till entreprenören, vilket har fördyrat ombyggnationen något. <S> 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ('KPMG International*), a Swiss entity. Al rights reserved. 8

Mahing-SBlens kommun Granskning av ombyggnationen av fastighet till Malung-Sätens Gymnasieskola 2015-04-20 9.5 Slutsats Så snart beslutet kom i juni 2013 att Malung-Sälen skulle fa utökade platser och behålla riksintag på sitt skidgymnasium borde ett formellt beslut fattats huruvida man skulle investera eller inte. Detta genom att barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med service- och teknik hade arbetat fram ett förslag och gjort en preliminär kostnadsberäkning för projektet. Efter beslut i berörda nämnder borde sedan KS ha behandlat ärendet och föreslagit KF att godkänna ombyggnationen och bevilja ekonomiskt bidrag till detta. Därefter borde en projektgrupp ha tillsatts med representanter från de olika berörda enheterna. De skulle fatt ett tydligt uppdrag och direktiv och de skulle regelbundet ha rapporterat vidare om projektets status på formell väg. Även om Malung-Sälen är en relativt liten kommun kan inte beslut och diskussioner om viktiga investeringar ske muntligen i korridorerna. Att inte protokollföra viktiga beslut ger heller inte medborgarna någon insyn i politiken. Framför allt kan man inte utelämna KF från beslutsfattandet. KPMG, dag som ovan Marita Castenhag Konsult Lena Forsell Kimdansvarig/certifierad kommunal revisor 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative {'KPMG International'), a Swiss entity. All rights reserved. 9

W o Malung-Salens kommun / INII. I. YTTRANDE Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2015-09-17 Stadsbyggnadskontoret Nadja Lind 0280-18148 Nadja.lind@malung-salen.se Dnr: KS/2015:181 Dnr: ÖVR.2015.379 Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Yttrande Malung-Sälens kommun har inga synpunkter på Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Beskrivning av ärendet Under tiden 2015-07-20-2015-09-30 är det tematiska tillägget till översiktsplan, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), för Vansbro kommun utställt. Syftet med det tematiska tillägget är att redovisa strandnära områden vilka kan möjliggöra en långsiktig positiv utveckling för kommunen. Stadsbyggnadskontoret har tagit del av handlingarna och har inga synpunkter på det tematiska tillägget. Skickas till Vansbro kommun Malung-Sälens kommun Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-181 46 www.malung-salen.se Lisagatan 34 Box 14, 782 21 Malung

Vansbro kommun Ankom Malung-Sälens Kommun Dnr. ÅSJ.?W.. i l. KUNGÖRELSE OM UTSTÄLLNING Tematiskt tillägg till översiktplan för Vansbro kommun Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Vansbro kommun har tagit fram ett förslag på tematiskt tillägg, med avseende på landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k LIS-områden). Syftet med det tematiska tillägget är att redovisa strandnära områden vilka kan möjliggöra en långsiktig positiv utveckling för kommunen. Samrådsredogörelsen redovisar inkomna yttranden. Av kommentarerna framgår vilka eventuella ändringar som gjorts i planförslaget efter samrådet Utställningen pågår under tiden 2015-07-20-2015-09-30. Handlingarna finns tillgängligt på kommunens hemsida: www.vansbro.se och på de lokala servicepunkterna: Biblioteket i Vansbro, Ja Järnas lokal, Äppelbo Gemenskap, Gamla skolan i Nås och Bystugan i Närsen under samrådstiden. Synpunkter på förslaget ska senast den 30 september 2015 lämnas till Vansbro kommun, Medborgarhuset, 780 50 Vansbro. Kommunstyrelsen

Samrådsredogörelse Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS) Tillägg till översiktsplan för Vansbro kommun Juni 2015

INLEDNING Vansbro kommun har tagit fram ett tematiska tillägg till Utvecklings- och översiktsplanen för Vansbro kommun som behandlar landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Tillägget ersätter den gällande LIS-planen antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17. Planförslaget, upprättat i januari 2015, har varit på samråd enligt 3 kap. 9 plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Tiden för samrådet har varit 2015-03-01- - 2015-04-30. Planhandlingen har funnits tillgänglig på de lokala servicepunkterna: Biblioteket i Vansbro, Ja Järnas lokal, Äppelbo Gemenskap, Gamla skolan i Nås och Bystugan i Närsen samt på kommunens hemsida. Information om samrådet har lämnats via annonsering i ortstidningar samt via kommunens hemsida. Under samrådet har 22 yttranden inkommit. Samtliga yttranden finns redovisade i denna samrådsredogörelse och de synpunkter som inkommit har kommenterats. Länsstyrelsens yttrande och vissa kortfattade yttranden redovisas i sin helhet. Övriga yttranden har i mindre omfattning sammanfattats. Samrådsmöten har hållits i Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo, Nås och Närsen. Inkomna skrivelser 1. Länsstyrelsen Dalarna 3 2. F örsvarsmakten 9 3. Filipstads kommun 9 4. Leksands kommun 9 5. Dalarnas museum 10 6. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun 11 7. Andreas Eriksson 11 8. Annika Simm Eriksson 12 9. Lars Larsson 12 10. Margareta Rågenklint 13 11. Busjöns samfällighetsförening 13 12. Bo Gärds och Annika Lindén 14 13. ThordLidén 15 14. Inger EPrans 15 15. Eivor Eklund 15 16. Malte Ericsson 16 17. Bertil Österby 16 18. Bengt Ehnström 17 19. Anders Lundin 17 20. Magnus Fagerberg 18 21. Magnus Hultgren 18 22. Carl Nordström 19 2(20)

INKOMNA SYNPUNKTER SAMT KOMMENTARER Nedan redovisas en sammanfattning samt kommentarer till samtliga inkomna yttranden. Dessa förvaras i sin helhet i planakten hos kommunen. STATLIGA MYNDIGHETER OCH VERK M.M. 1. Länsstyrelsen Dalarna RIKSINTRESSEN Riksintresse Naturvård Bysjön har höga naturvärden och är bl. a. utpekad som område av riksintresse för naturvård nr 44. Som riksvärde nämns sjö och strand, sjön är oreglerad och vattennivån varierar naturligt. Områdena 18a, 18b och 18 d ligger helt eller delvis inom riksintressets avgränsning. Länsstyrelsen är, med stöd av att de naturliga vattenståndsvariationerna nämns som grunden till utpekandet av riksintresseområdet, tveksam till utpekande av nämnda områden i strandens direkta närhet. Detta gäller framfor allt område 18b. Kommunen bör även utveckla hur LISområdenas lokalisering förhåller sig till riksintressets övriga värden, då det inte bara är det varierande vattenståndet som motiverar riksintresset. Detta för att förtydliga hur riksintresset påverkas av de föreslagna LIS-områdena. Kommentar: Områdena 18a, 18b och 18d ligger i anslutning till bef bebyggelse. Avgränsningen av 18b justeras så att passagen vid stranden utökas något. Rekommendationerna kompletteras med att vid prövning av bygglov ska eventuell problematik med översvämning (varierat vattenstånd) särskilt belysas. Påverkan på naturvårdens riksintresse utvecklas i konsekvensbeskrivningen. Riksintresse Kulturmiljö Två sjöar med utpekade höga kulturvärden är utpekade som LIS-områden och kan påverkas negativt. Dessa är Busjön och Vansjön. I Vansjön är område 3g olämpligt i förhållande till riksintresset. LIS-området innebär en nyetablering av ett tidigare oexploaterat område inom riksintresset. 3. Van. Tidigare etableringar av fritidshus vid sjön har inneburit negativ påverkan på riksintresset. Stor restriktivitet ska därför råda med ytterligare exploatering med nya fritidshus. Vid uppförande av ny bebyggelse vid Van behöver kulturmiljövärdering särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas. 3g är olämpligt i förhållande till riksintresset. LISområdet innebär en nyetablering av ett tidigare oexploaterat område inom riksintresset. Föreslaget område ligger i anslutning till fäboden Olarsvallen. Att läget är olämpligt nämns även i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005). På sidan 58 för sjön Van, under rekommendationer står följande: Ny bebyggelse eller andra verksamheter bör inte tillåtas i tidigare obebyggda landskapspartier då den skulle störa det visuella intrycket av fornlämningarna utmed sjön. Kommentar: Med anledning av länsstyrelsens yttrande förelås att område 3g vid Van utgår. 3(20)

STRANDSKYDD Naturvärdesinventering Angående naturvärdesinventeringar så har kommunen på sid. 10 skrivit att en översiktlig naturvärdesinventering genomförts i samband med framtagandet av planen. Detta förfarande, en översiktlig naturvärdesinventering inför en översiktlig LIS-plan, anser Länsstyrelsen är en godkänd hantering. Men på några ställen i planen står det att naturinventering ska genomföras i fortsatt planering för aktuellt område. Länsstyrelsen anser att det ska vara ett krav att man i alla enskilda strandskyddsdispenser och detaljplaner gör en naturvärdesinventering. Länsstyrelsen anser att det är ett grundläggande krav att man, inför hantering av en strandskyddsdispens, gör en naturvärdesinventering. Områdena 4b, 4c, 5a och 5b ligger alla inom "Vildmarksriket", vilket är ett större område som har inventerats och har höga naturvärden. Länsstyrelsen har kännedom om att det vid område 4b finns mycket höga naturvärden, och att det vid område 5b finns en utpekad och avgränsad nyckelbiotop (Nyligen utpekad av Skogsstyrelsen). Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att peka ut LISområden där det finns kännedom om höga naturvärden. Ett utpekande av LISområden vid områdena 4b, 4c, 5a och 5b bör därför redan i detta skede föregås av en djupare naturvärdesinventering, för att utreda om exploatering i form av bebyggelse vid dessa platser kan strida mot strandskyddets syften. Samt även utreda om något av områdena bör tas bort eller minskas. Ett utpekande inom områden med höga naturvärden strider även mot de kriterier som kommunen själv satt upp som krav för ett LIS-område. I planförslaget anger kommunen att det ska finnas fri passage mellan bebyggelse och strandlinjen. LIS-områdena 8b, 21a och 21b sträcker sig ända ner till stranden vilket inte är lämpligt. En passage vid vattnet behöver införas vid dessa tre områden. Kommentar: Kommunen har i planbeskrivningen angett att LIS-områdena har besökts och "översiktligt inventerats. Vid platsbesöken har planarkitekt, landskapsarkitekt, plan- och bygglovhandläggare samt t.f. miljö- och byggchef deltagit". Benämningen "översiktligt" inventerat är inte en uttömmande och helt relevant beskrivning av inventeringsarbetet. Samtliga föreslagna LIS-områden är besökta och sakligt bedömda vad gäller bl. a. eventuella naturvärden utifrån samma noggrannhet som generellt görs i strandskyddsärenden av kommunens tjänsteman som har att bevaka naturvärdena i kommunen. Efter förnyat besök på platsen minskas LIS-områdena 4b och 4c. Rekommendationerna för område 4b, 4c, 5a och 5b kompletteras med att naturvärdesinventering ska göras. Passage ska finnas vid 8b vilket framgår av beskrivningen, men kartan förtydligas. Enligt planbeskrivningen bör LIS-områdena vid Närsen "nyttjas för uthyrningsstugor eller någon annan typ av turistanläggning. Vid stranden kan anordningar för naturturism uppföras, t.ex. s logbod, eldstad m.m., under förutsättning att stranden är allmänt tillgänglig". Område 21a ligger ovan vägen och är väl avskild, att område 21b som är avsett för slogbod, eldstad mm kanot m.m. och att passage ska finnas genom område kompletteras i rekommendationerna. ÖVRIGA INTRESSEN Fornlämningar Som nämns på sidan 11 i planförslaget är fäbodar anlagda före 1850 att betraktas som fornlämning oberoende om de är registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. 4(20)

Detta ålderskriterie gäller även torp och finnbosättningar, som kan betraktas som fornlämningar om de är anlagda före 1850. Det innebär att alla ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är tillståndspliktiga. Kommunen bör därför samråda med länsstyrelsen vid bygglov i eller i nära anslutning till fäbodar, torp och finnbosättningar. Flera fäbodar och en finnbosättning berörs av utpekade LIS-områden, se nedan: LIS-område le ligger inom fabodmiljön Storkyan. Fäbodar anlagda före 1850 betraktas som fornlämningar. Storkyan finns på kartor före 1850. LIS-område 3a, 3b och 3c ligger inom fäboden Stövlingsvallen, tidigare kallad Wansberget. Stövlingsvallen finns på karta före 1850. 3d ligger i anslutning till fäboden Kilfallet, oklart om den anlagts före 1850. 3e ligger inom fäboden Vansliden. Uppgift om husgrund i anslutning till LIS-området. Vansliden finns på karta före 1850. 3h. Ligger inom fäboden Olarsvallen. Olarsvallen finns på karta före 1850. 3i och 3j. Ligger inom södra delen av fäboden Olarsvallen. Olarsvallen finns på karta före 1850. Rörande ny bebyggelse i Olarsvallen står följande i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005) på sidan 58 för sjön Van: Ytterligare fritidshus vid Rämyrbackarnas fäbodvall och i de västra och södra delarna av Olarsvallen bör undvikas. 3k. Ligger inom fäboden Björkbäcken och anslutning till fäboden Högberget. Björkbäcken och Högberget finns på karta före 1850. 16: Mellanvakern: är en finnbosättning som funnits sedan åtminstone början av 1700-talet. Aktuella LIS-områden ser ut att beröra övergiven åkermark synlig på kartor före år 1850. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras vad gäller att även torp och finnbosättningar kan betraktas som fornlämningar om de är anlagda före 1850 och att det innebär att alla ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är tillståndspliktiga. Områdesbeskrivningarna kompletteras vad gäller äldre fäbodar. Beträffande kommunens hantering av bygglov i eller i nära anslutning till fäbodar, torp och finnbosättningar så är detta en fråga som bör hanteras i den kommuntäckande översiktsplanen, eftersom detta är en generell frågeställning som inte enbart berör hantering av LIS-områden. Kulturmiljö Vid Storsjön ligger Snöåbruk som har ett stort kulturhistoriskt värde. 9a och 9b är olämpliga med tanke på den värdefulla bruksmiljön och skogsmiljön runt denna. Detta påpekas även på sidan 67 i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005): De södra delarna av Storsjön har medtagits för att tillsammans med strandlagen skydda detta område mot vidare exploatering. Ytterligare fritids- eller villabebyggelse bör undvikas. Bägge kommer även ligga i anslutning till vandringsleden Romboleden vilket kan ha negativ påverkan på friluftslivet och dess upplevelsevärde när man tar sig till och från Snöå bruk. Både 9a och 9b innebär även ny exploatering i obebyggda landskapspartier. LIS-områden 1. Busjön. 5(20)

Busjön berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljö. Riksintresset är en fornlämningsmiljö med stort insjögravfält. Stor försiktighet med ny bebyggelse bör iakttas i det område kring Busjön som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Av de delområden som presenteras ligger le inom detta riksintresse. Enligt ekonomiska kartan från 1971 har det tidigare stått två byggnader inom området. LIS-område ld ligger alldeles norr om riksintresset. Fornlämningsbilden kring området indikerar på att det kan finnas fornlämningar. LIS-områden ld och le bör med hänsyn till fornlämningsbilden detaljplaneläggas och i samband med detta bör en arkeologisk utredning utföras. Fornlämningsmiljön kring främst norra delen av Busjön gör att la och lb är bägge bra områden för boplatser och intressanta ur arkeologiskt perspektiv. 18. Bysjön: 18a: ligger inom ett arkeologiskt intressant område med närhet till flera fornlämningar och troligen fler dolda under mark. Det utpekade LISområdet är ett bra boplatsläge. Fornlämningsbilden kring området indikerar på att det kan finnas fornlämningar. LIS-området 18a bör med hänsyn till fornlämningsbilden detaljplaneläggas och i samband med detta bör en arkeologisk utredning utföras. Skogsstyrelsen upplyser att det vid sjöarna Van, Stora Säxen, Idsjön, Nåsen, Mellanvakern och Flatsjön kan finnas stigar som är av kulturhistoriskt intresse. Stigarna härstammar från ekonomiska kartor från tidigt 1970-tal. Stigarnas verkliga sträckningar och varför de uppkommit är okänt. Detta bör tas i beaktande i den fortsatta planeringen av LIS-områdena. Kommentar: Område 9a och 9b finns med i gällande LIS-plan, men områdena har nu nyanserats. Områdena ligger ovanför en grusväg, som också används som vandringsled "Romboleden Kommen kan inte se att det finns någon fara för att nyttjandet av vandringsleden påverkas av en eventuell utbyggnad av dessa områden eftersom grusvägen är tydlig som allmänt tillgänglig. För utbyggnad av dessa områden krävs detaljplan, enligt angivna rekommendationer. För område ld och le anges i rekommendationerna att kulturmiljövärdena behöver "särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas dvs kontakt ska tas med länsstyrelsen för sådan prövning. De föreslagna områdena är små och medger högst ett par tomtplatser per område, varför kommunen bedömer att behov inte föreligger av detaljplaneläggning. Rekommendationerna för la och lb kompletteras med liklydande rekommendationer som finns för ld och le. I rekommendationerna för LIS-område 18 a anges att och behovet av arkeologisk utredning prövas". Rekommendationen för område 18a förtydligas att arkeologisk utredning ska göras. Kommunen vill understryka att alla föreslagna områden har besökts och då har eventuella stigar observerats och hänsyn har tagits till dessa. Lagen om allmänna vattentjänster I planen föreslås att enstaka hus far byggas, ibland i anslutning till befintlig bebyggelse. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen bilda verksamhetsområde vid en samlad bebyggelse (20 till 30 hus) om det krävs för att skydda hälsa och miljö. Det kan alltså bli ett resultat av planen, att kommunen blir skyldig att ordna vatten och avlopp. 6(20)

VA LIS-planen hänvisar till att enskilda avloppslösningar krävs i flera av de föreslagna LISområdena. Detta kan dock skapa osäkerhet om vilka exploateringar som är möjliga, då områden med enskilda VA-lösningar i framtiden kan behöva gemensamma VA-lösningar. Kommentar: Kommunen noterar synpunkterna. Vansbro Teknik håller på att ta fram en VA-plan. LIS-områdena, som var för sig oftast enbart innebär etablering av någon enstaka bostad, innebär i sig inte att behov uppstår av bildande av verksamhetsområde. Behov av gemensamma lösningar beror snarast på omfattningen av befintlig bebyggelse. Grundvattenskydd Vid granskning av de föreslagna områdena ur ett grundvattenperspektiv har det visat sig att några av de områden som ges som förslag ligger inom områden som i Länsstyrelsens rapport Vattenförsörjningsplan - Dalarnas län (2012:02) bedöms som viktiga ur ett kommunalt perspektiv för vattenförsöljningen. Att det finns vattenförsörjningsintresse behöver inte betyda att området ska undvikas i arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men det kan vara viktigt att ta hänsyn till skyddet av grundvattenresursen för nutida/eventuellt framtida utnyttjande både i planering och när det gäller tekniska lösningar vid eventuell byggnation. Det bör även tydliggöras hur vattenskyddsområden och grundvattenresurserna bedöms påverkas av planförslaget. I planförslagets sammanfattning, Miljö (s. 3) anges att "inga föreslagna LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer" vilket är ett felaktigt påstående. Detta med anledning av att det i kapitel 4.3 (S.80) anges att "Några föreslagna LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer... ". Detta bör förtydligas. Kommentar: Texten kompletteras angående påverkan på grundvattenförekomster. Förorenade områden De flesta av de föreslagna LIS-områdena berörs inte av förorenad mark. Det finns dock några områden där risk finns för förorenad mark. Flera av områdena finns utpekade i gällande översiktsplan, men dessa behöver i LIS-planen kompletteras med: Nåsen - gruvor/upplag med sulfidmalm Kommentar: Texten kompletteras. Störningar Generellt ser Länsstyrelsen positivt på de urvalskriterier som har använts vid valet av de sjöar där LIS-områden ska utpekas. Bland annat är det bra att sjöar inom vindkraftsområden har undantagits. Det bör även tydligare framgå om hänsyn tagits till störningar av buller från enskilda vindkraftverk, täkter eller andra miljöfarliga verksamheter och vilka skyddsavstånd som i så fall har använts. Kommunen har som mål utveckla Västerdalsbanan samt att trafiken på inlandsbanan ska kunna återupptas i framtiden, detta bör tas i beaktande vid lokaliseringen av LIS-områden. 7(20)

Det bör framgå hur LIS-områden lokaliserade nära järnvägen skulle kunna påverkas vid utveckling/återöppnande av järnvägen. Exempelvis påverkan från buller eller vid olyckor med farligt gods. Kommentar: Under analysen av lämpliga LIS-områden har även bedömningar gjorts utifrån befintligt planeringsunderlag vad gäller risk från bullerstörningar från trafik, vindkraftverk och täkter. Hänsynen baseras på generell kunskap samt de riktlinjer som anges i den kommuntäckande översiktsplanen. T.ex. att "Trafikverket anser att för bebyggelse inom 150 meter från järnväg ska en utredning göras avseende eventuella buller- och vibrationsstörningar.. LIS-område 17d ligger närmare än 150 meter från Inlandsbanan, varför rekommendationerna kompletteras med behov av utredning av eventuellt buller. LIS-områdena 20a och 20c ligger cirka 2 km från vindkraftverk Röbergsfjället. Detta finns nämnt i områdesbeskrivningarna. Områdena ligger längre ifrån verken än befintlig bebyggelse i Flatbyn (cirka 1,5 km från vindkraftverk). Nordväst om Flatsjön finns även en större bergtäkt, men även den ligger långt ifrån (cirka 2,5 km). Vildmarksriket Det finns föreslagna områden för bebyggelse inom Vildmarksriket. Inom detta område finns utpekat särskilt skyddsvärda skogar som har betydelse för natur och vildmarksturism. Det bör tydligare framgå om föreslagna områden inom Vildmarksriket är knutna till friluftsliv och turism. Kommentar: Av beskrivningen för respektive LIS-område framgår tänkt användning. Jordbruksmark Områdena Al, A2 och C4 består av jordbruksmark. Jordbruksmark får enligt MB 3 kap 4 endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunen bör i och med detta förtydliga och förklara varför bebyggelse i föreslagna LIS-områden är av väsentligt samhällsintresse, samt varför detta inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Kommentar: Område Al, A2 och C4 är avsedda för tätortsutveckling. Kommunens tätorter, som ligger i Västerdalälvens dalgång, är omgivna av jordbruksmark och det är svårt att hitta alternativ mark som är attraktiv för tätortsutveckling. De utpekade områdena utgörs av marker som ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och ingår inte i större brukningsenheter. Trafik Det bör framgå hur LIS-områdena ska anslutas till det statliga vägnätet, eller om anslutningar behöver förbättras för att de ska vara trafiksäkra. Vid byggande av nya anslutningar krävs tillstånd från Trafikverket enligt väglagen, bland annat för att säkerställa att vägen inte skadas. Det är även viktigt att nya bostäder inom området Cl klarar riktlinjerna för buller i och med närheten till E16. 8(20)

Kommentar: Vid bedömning av LIS-områdena har även möjligheterna till trafikförsörjning av tomterna beaktats. Huvuddelen av LIS-områdena ligger i anslutning till mindre skogsbilvägar eller befintliga anslutningsvägar. Rekommendationen för LIS-område C6 förtydligas vad gäller behov av anslutningsväg. Ny sträckning är på gång för El 6, vilket innebär att Cl efter denna vägutbyggnad inte kommer att ligga i anslutning till El 6. Redaktionella ändringar I Samrådshandlingarna finns områdena 31 och 3m utsatta på kartan över södra delen av Van, men i de GIS-filer samt uppdaterade kartor som Länsstyrelsen tagit del av finns dessa områden inte utsatta. Efter samtal med kommunen har det kommit fram att områdena 31 och 3m har tagits bort som potentiella LISområden, och dessa områden bör därför även tas bort i samrådshandlingarna. Kommentar: Kartan revideras (31 och 3m utgår). Behovsbedömning enligt 6 forordning om miljökonsekvenser Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att tillägget till översiktsplanen inte medför betydande miljöpåverkan. 2. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. ANGRÄNSANDE KOMMUNER 3. Filipstads kommun Filipstads kommun har tagit del av samrådshandling avseende tematiskt tillägg till översiktsplan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Vansbro kommun, Dalarnas län. De flesta av områdena som Vansbro kommun pekar ut som LIS-områden ligger långt från Filipstads kommungräns och bedöms inte påverka Filipstad i någon större omfattning. Filipstads kommun har därför inget att erinra mot planförslaget. 4. Leksands kommun Vansbro kommun har tagit fram ett förslag på tematiskt tillägg till sin översiktsplan med avseende på landsbygdsutveckling i strandnära lägen (så kallade LIS-områden). Förslaget är ute på samråd och Leksands kommun har fatt den på remiss. Leksands kommun berörs inte av förslaget till landsbygdsutveckling i strandnära lägen och har inga synpunkter på förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen i Vansbros kommun. 9(20)

Leksands kommun har inga synpunkter på förslag till tematiskt tillägg till Vansbros översiktsplan avseende landsbygdsutveckling i strandnära lägen. INSTITUTIONER, FÖRENINGAR / ORGANISATIONER 5. Dalarnas museum Dalarnas museum framhåller att det är positivt att förslagen har bedömts med hänsyn till de i kommunens kulturmiljöinventering utpekade områdena. Dock är inventeringen utförd 1999 och borde uppdateras vilket betyder att det kan finnas kulturhistoriskt värdefulla platser, fornlämningar och miljöer, som inte uppmärksammats eller som uppmärksammats efter det att inventeringen gjordes. Jordbruksmark bör inte bebyggas på grund av att odlingslandskapet vanligen har stor betydelse för kulturlandskapet men även på grund av vårt ansvar för den globala livsmedelsförsörjningen. Kommentar: LIS-områden har till övervägande del pekats ut inom skogsmark. Beträffande område Al, A2 och C4 se kommentar till länsstyrelsens yttrande. Museet redovisar sedan detaljerade synpunkter på redovisningen under avsnitt 2.4 Planeringsförutsättningar. I den nya Kulturmiljölagen heter det enbart fornlämningar och inte som tidigare fasta fornlämningar. Strandnära lägen vid sjöar, älvar, åar och bäckar har varit mycket attraktiva för människor i förhistorien när det gäller placering av t ex boplatser, gravar, fångstanordningar samt myroch sjömalmsbaserad järnframställning, men även för placering av olika verksamheter under historisk tid. Utmed framförallt Västerdalälven och vid Van, Busjön och Bysjön finns det ett stort antal registrerade fornlämningar. Museet framhåller att de fornminnesinventeringar som utförts i Vansbro kommun är bristfälliga och ca 45 år gamla. Det finns säkerligen många fler fornlämningar än de som idag finns med i Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesregister FMIS, Fornsök. En del av de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är registrerade är inte avgränsade. Boplatser från stenåldern till järnåldern och järnframställningsplatser är förhållandevis svåra att lokalisera och avgränsa utan närmre utredning. Boplatser kan dessutom täcka stora ytor. Fornminnesinventeringarna utfördes som regel på sommaren vid högvatten varvid stenåldersboplatser och järnframställningsplatser vid vattendrag är omöjliga att upptäcka. Generellt behövs nya kunskapsunderlag för att kunna göra kvalificerade bedömningar av de föreslagna LIS-områdena. Med nuvarande kunskapsunderlag behöver flera LIS-områden bli föremål för arkeologiska utredningar, vilket länsstyrelsen avgör. Om oregistrerad fornlämning eller fornfynd påträffas vid pågående schakt- och grävningsarbete ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till Länsstyrelsen Dalarna. Allt enligt Kulturmiljölagen. Lagskyddet gäller även för markområdet runt lämningen. Museet har sedan lämnat en noga genomgång med kommentarer till samtliga berörda sjöar och huvuddelen av de utpekade LIS-områden. När det gäller Busjön N vid Lillsjön skriver museet att stenåldersboplatsen Äppelbo 102:1 syns inte på kartan och finns inte med i texten. 10(20)

Eftersom stenåldersboplatsen inte är avgränsad vet man inte storleken på den. Fångstgropssystemet finns inte med på kartan. Kommentar: Texten revideras så att uttrycket "fast"fornlämning utgår. Beskrivningen kompletteras även med sjöarna och åarnas attraktivitet för förhistoriska bosättningar m.m. Kommunen har tacksamt tagit del av museets kommentarer. När det gäller kompletteringar beträffande behov av arkeologiska utredningar, se kommentar till länsstyrelsens yttrande. Text och karta över Busjön N kompletteras angående stenåldersboplats (fornlämning Äppelbo 102:1). Fångstgroparna vid la finns nämnda i texten. 6. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun Vi vidhåller den uppfattning vi redovisade för nuvarande LIS-plan, att arbetet i stället för att utpeka områden för ev. bebyggelse, borde utpeka de områden som är extra skyddsvärda. Det borde förenkla arbetet med både plan och kommande bygglovsansökningar. I övrigt se vårt tidigare yttrande. Kommentar: Den föreslagna planeringsmetodiken är inte möjlig enligt gällande lagstiftning. Iden nu aktuella planförslaget har LIS-områdena preciserats och förtydligats i jämförelse med tidigare LIS-plan samtidigt som ytterligare några områden har identifierats. En grundläggande aspekt för utpekandet av LIS-områdena har varit att dels underlätta kommande bygglovprövning för både sökande och kommunen, dels så långt som möjligt säkerställa att bygglov kan ges inom utpekade områden, dvs ge en korrekt information till berörda fastighetsägare. MARKÄGARE M.FL. 7. Andreas Eriksson Vi ansöker om att få två LIS-områden utpekade på 3:2 Sälen. I dessa områden finns idag redan befintliga byggnader på båda sidor om Högåsflån. Det enda skiftet som ej är bebyggt är således 3:2. Därmed anser vi att 3:2 skulle vara ett passande ställe att bygga på (se bifogad karta). LIS 1: finns redan idag väg på karta och även synlig på mark. Igenom hela skiftet till närliggande hus söder om skiftet. LIS 2: är vårt andra val av LIS-område. Väg finns till rågräns. Kommentar: Det östra föreslagna området ("LIS 1") ligger på en kraftig långsträckt åsbildning, som inte bedöms vara lämplig som tomtplats. Del av föreslaget område ("LIS 2 ") som ligger strax sydost om befintligt fritidshus på en platå väl avskiljdfrån Högåsflån bedöms lämpligt. Efter platsbesök föreslås ett nytt LIS-område här. 1 (20)

8. Annika Simm Eriksson Enl. möte på Kommundelsträffen i Äppelbo torsdag den 19 mars 2015 blev jag helt bestört över att vår fastighet Ovanheden 10:23 vid Busjön i Äppelbo har fråntagits rätten om bygglov. Vi är även ägare till grannfastigheten Ovanheden 10:22 som är bebyggd. Dessa tomter blev uttagna av Länsstyrelsen (totalt 1 tomter) slutet av 60-talet som avstyckade och byggbara tomter. Nu visar det sig att Ovanheden 10:23 är borttagen och att det inte är möjligt att få bygga på. Till båda tomterna finns det elektricitet och fast telefon fram draget. Båda tomterna är köpta av Myr Tore Johansson. Jag ställer frågan, när togs detta beslut bort? Jag anser att ovanstående ska ändras! Kommentar: För byggande inom strandskyddsområde krävs särskilt skäl som numera finns reglerat i 7 kapitlet 18 c i miljöbalken. Tyvärr är inte längre en tidigare avstyckadfastighet något särskilt skäl. Fastigheten Ovanheden 10:23 ligger på Långnäset och är avstyckad som strandtomt. Enligt dagens lagstiftning måste alltid passagemöjligheter finnas utmed stranden, vilket inte är möjligt vid denna tomtplats. Dessutom råder stor restriktivitet att bygga på näs, uddar och öar. Kommunen kan tyvärr inte utifrån gällande lagstiftning peka ut ett LIS-område för denna fastighet. 9. Lars Larsson I början av år 1960 tänkte jag bygga ett fritidshus vid Busjön. Korsnäs ägde ett skogsskifte med en udde ut i Busjön jag fick löfte att köpa en tomt där. När jag sökte bygglov av kommunen fick jag till svar att det var byggförbud och området var klassat som grönområde. Hane Erik Eriksson var ägare till ett skogsskifte inom samma område där en gammal stuga stod, den var byggd på 50 talet och var i dåligt skick. Han försökte att få bygglov på en ny stuga men fick avslag av kommunen genom att skiftet låg inom grönområdet. För några år sedan köpte Lars Christians Korsnässkiftet och byggde en väg in på skiftet. Man kunde tro att vägen var för skogsbruket, men den gick ut på udden där han planerat marken för byggnader. Han har också varit med grävmaskinen i vattnet och planerat. Jag var till kommunen och frågade byggnadsnämnden hur de kunde bevilja bygglov på ett grönområde och fick till svar att politikerna kört över nämnden. Övriga stugägare far ej planera marken för att gå ner till stranden. När Lis-området lf utmärktes var Lars Christians ägare till skogsskiftet där området utmärktes. Han försökte att sälja en tomt men han fick ej någon köpare genom att skiftets bredd var c:a 30 m samt ej någon väg. Han bytte bort skiftet och köpte till flera skiften inom grönområdet från li till lh där han kommer att sälja flera tomter för att finansera sitt skogsköp. Han äger 1 stuga vid Storkyan och 2 stugor på grönområdet. Det ser ut som att Lars Christians har tagit ut Lis-områden på västra sidan Busjön Långmoren. Om den här planen går genom kommer det ej att finnas någon plats på västra sidan av Busjön där man kan gå i land. Övriga områden där det ej finns stugor är myrmark. Om Lars Christians far tomter på 1 i och lh kommer han att bygga väg på sin mark inom grönområdet då far han sälja ytterligare tomter. Jag vill få ett svar från kommunen vart grönområdesplanen från början av 1960 tagit vägen. Bifogar en karta på grönområdet som är markerat med röd färg. I dag äger Lars Christians hela grönområdet utom två små bitar litt.25:3 och 2:2 som han ej lyckats köpa. 12(20)

Kommentar: Den efterfrågade äldre grönområdesplanen har inte haft någon formell juridisk status utan enbart varit vägledande. I samband med ny lagstiftning genom plan- och bygglagen ersattes äldre plandokument med översiktsplan för kommunen. Avgränsningen av område li justeras i väster, se kommentar till skrivelse 10. LISområde Ih överenstämmer med gällande LIS-plan antagen 2013. 10. Margareta Rågenklint Lämnar här mina synpunkter och motiv mot att uppfora fritidsbebyggelse inom området 1 i vid Långmoren, Busjön. Området ligger i ett grönområde. 1. Det framgår inte till fullo av Samrådshandling Januari 2015 vad avsikten är med området 1 i när det bara nämns under rubriken Befintliga förhållande. Ett klarläggande av detta räknar vi med. 2. Under pkt.12 sid. 10 i Samrådshandlingen framgår att mark som är blockrik inte är lämplig att uppfora byggnader på. Området li består av en kulle där marken är synnerligen rik på stora block. Omgivningen består av myr och sankmark detta gör att landskapet här far en mycket speciell karaktär med alla dessa block som sträcker sig ner till sjön och når en bra sträcka ut 1 sjön. 3. Kullen med alla dessa block, omgivningen med myr och sankmark och Busjöns alla block drar till sig ett rikt antal fågelarter beroende på åtkomst av föda och boplatser. Rikedomen av insekter på myrmarken och mängden av små fisk som vistas i det blockrika vattnet intill området utgör ett idealiskt område för fåglar. 4. Till området leder en enkel smal väg med mycket dålig bärighet på ett flertal ställen. Vägen kommer inte att tåla den belastning som den kommer att utsättas för vid en utökad byggnation i området 1 i och framförallt inte under utbyggnadstiden. Den ombyggnad som fodras för att klara de nya belastningarna kommer att vara mycket omfattande och förändra den lilla skogsvägen och omgivningen på ett drastiskt sätt. Jag motsätter mig en ganska begränsad men en byggnation som påverkar omgivning och djurliv på ett väldigt drastiskt sätt. Kommentar: Avgränsningen av område li justeras i väster för att ytterligare tydliggöra passagemöjligheterna ut på näset som sträcker sig ut i Busjön. Området bedöms vara byggbart. 11. Busjöns samfällighetsförening Fråga om bebyggelse som redovisas i nya LIS-planen har varit föremål för många bearbetningar de senaste fem-sex åren, men som inte alltid bemötts av acceptans från lokalbefolkningen. I detta tillägg till översiksplanen under den nya mandatperioden, ser vi som tagit del av samrådsmaterialet som positivt att tidigare ställningstaganden kan omprövas. Vi som avger dessa synpunkter representerar befolkningen i kommundelen Äppelbo och då ligger det nära till hands att vi koncentrerar oss kring sjön Busjön. Den ligger oss varmt om hjärtat, då den representerar den svenska drömmen om ett fritidshus vid vatten i en vacker natur och vänliga stränder och med rent vatten utan utsläpp av föroreningar. 13 (20)

Sammantaget kan vi gå i god för att långt fler Äppelbobor och andra intresserade kan få plats att avnjuta sin fritid nära Busjöns vatten. Vad vi särskilt har noterat i den föreliggande samrådshandlingen med kartor och beskrivningar är att tomtlägen som tidigare fick avslag på bygglov nu har fått accept vilket är mycket glädjande. Mellan 5-10 sådana lägen har omprövats och fått tillstånd att bygga. Men vi anser att det finns utrymme för ytterligare utvidgning av byggrätter helt i linje med ambitionen att tillgodose behovet av en Landsbygdsutveckling som är värd namnet. På bifogade kartmaterial har vi givit förslag på ytterligare lämpliga tomtlägen och vi skulle med glädje ställa upp och ha en dialog med arbetsgruppen som nu kommer att bearbeta alla inkomna förslag innan de går vidare med dessa till politiska beslut. Vi har under arbetet med granskningen rönt stort intresse från allmänheten och många har deltagit med viktiga synpunkter. Som vi tidigare påpekat har vi enbart koncentrerat oss på Busjöområdet men icke förty finns andra angelägna sjöar och vattendrag inom gamla Äppelbo kommun som borde vara föremål för fördjupade studier. Dock är det av samhällsekonomiska skäl av vikt att koncentrera insatserna med tanke på infrastruktur, vägar, VA-frågor, eldistribution och avfall m.m. Det måste understrykas att ett utökat byggande för boende belastar kommunens ekonomi högst marginellt, skapar jobb under lång tid medans byggandet fortskrider. Hela vägsystemet sköts av en ekonomisk förening med ett mindre bidrag från staten. Sist men inte minst drar vi till oss turism då boendet utökas där vi kan erbjuda fiske, jakt, kanoing och andra upplevelser i vår natur. Vi upprepar vårt förslag att ha en dialog vid ett öppet möte som vi kan hjälpa till att styra upp och innan ärendet kommit till beslut. Med förhoppning om ett givande samarbete i denna viktiga fråga om satsning på glesbygden tecknar vi för Busjöns Samfållighetsförening med 150 fritidshusägare och 150 markägare som representerar omkring 700 personer. Kommentar: Kommunen uppskattar det intresse och engagemang som föreningen har lagt ner på att studera förslaget till LIS-plan och tillföra ytterligare förslag på utvecklingsmöjligheter. Ett stort antal av förslagen har redan i kommunens inledande arbete utretts men tyvärr befunnits ej lämpliga på grund av svårigheter att få till stånd passagemöjligheter, låglänt, fuktig terräng eller område på näs (se även kommentar till skrivelse 8). Även om låglänta sankmarker kan dikas ut bör detta undvikas. Dessa marker utgör en biotoptyp som är värdefull och markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. Kommunen och bysamhälligheten har haft ett utbyte av information där Busjön och eventuell LIS-utbyggnad runt sjön diskuterade. Efter platsbesök föreslås tre nya LISområden i anslutning till Busjön, se även den sammanfattande sammanställningen längst bak i denna samrådsredogörelse. 12. Bo Gärds och Annika Lindén Vi motsätter oss förslaget 15k vid sjön Nåsen eftersom området ligger med tomtgräns nära inpå oss, och på en höjd med insyn rakt ner på vårt hus och tomt! 14(20)

Vår fastighetsbeteckning är Heden 1:15, Ringvägen 24, Lilla Kallbergsudden. Kommentar: LIS-område 15k bedöms lämpligt för bebyggelse och olägenheterna för befintlig bebyggelse bedöms vara av begränsad omfattning. 13. Thord Lidén Jag vill emotsätta mig byggnation på LIS-område 15k vid sjön åsen. Jag köpte denna fastighet sep 2013 för att det enbart var byggnader på höger sida av vägen och inga byggnader på vänster sida av vägen. Det är träd mellan våra stugor, vilket gör att det blir lite avskilt även om det ligger fastigheter i närheten. Om det byggs på vänster sida av vägen anser jag att mycket av den avskildhet som finns idag försvinner, eftersom min fastighet ligger lägre vilket innebär fri insyn till mig. Jag hoppas det kan lösas på ett bra sätt. Annars tycker jag idén är bra att det går ut erbjudanden om tomter vid sjöar, vilket gynnar handel och bebyggelse och kan skapa mer jobb. Kommentar: Se kommentar till skrivelse 12. 14. Inger E Prans Önskar att del av Vansbro Noret 7:23 ska ingå i LIS-planen. Till skrivelsen finns en bifogad karta. Kommentar: Området ligger i anslutning till Noret samt mindre bäck i anslutning till bropassage över ån. Strandområdet utmed ån bedöms vara av värde för allmänheten i detta parti och området närmast stranden är även låglänt med risk för översvämning. Eftersom området är relativt litet, begränsat av vägar och ån, så bedöms det inte möjligt att få till en lämplig tomtplats och samtidigt uppfylla strandskyddsbestämmelserna. 15. Eivor Eklund Vid möte 2013-05-24 med bygglovshandläggare Åsa Joelsson angående diskussion om bygglov på min skogsfastighet, Lappheden 4:2 vid Busjön fick jag veta att gränsen för strandskyddet var 100 meter och för att fa bygglov krävdes det strandskyddsdispens, som länsstyrelsen vid en överprövning med stor sannolikhet inte skulle godkänna. Joelsson framhöll att LIS-planen skulle ses över och vi fick rådet att invänta resultatet av detta. Ser nu i samrådshandling jan2015 under rubrik Gällande Översiktsplan att kommunfullmäktige kort därefter 2013-06-17 antog nu gällande tematiska tillägg. "Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden". I detta tillägg är en större yta föreslagen som LIS-område jämfört med förslaget "samrådshandlingjan2015". Att kommunfullmäktige 2013-06-17 hade antagit ett tematiskt tillägg kom aldrig till min kännedom. Detta innebär att jag förhindrades inkomma med bygglovshandlingar i det skedet. Jag hade telefonsamtal med Åsa Joelsson 2014-08-21 och fick då veta att en konsult skulle tas in för att bestämma LIS-områden och att det blir klart först 2015. Joelsson upplyste mig vidare om att jag var välkommen att skicka in en ansökan om bygglov, men i det fall ansökan 15 (20)

skulle följas av ett avslag så skulle jag för alltid få nej på inkomna ansökningar om bygglov gällande aktuell fastighet. Jag ställer mig nu frågande till om detta är med verkligheten överensstämmande? Förklara gärna tydligt om det verkligen är intentionen i PBL. Efter att ha besökt kommundelssamrådsmötet i Vansbro 2015-03-12 har jag nedanstående synpunkter angående delområde Busjön N vid Lillsjön. Antal skogsfastigheter i detta område är väldigt många och ni har utpekat ytterst fa jämfört med tematiskt tillägg, "Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden", som antogs av kommunfullmäktige 2013-06-17. Varför är det så?? När ni skriver att varje nytillskott är av betydelse för kommunens utveckling och ur fastighetsägarens synvinkel ska LISområden ses som en möjlighet att utveckla markanvändningen, inte som ett krav. Jag har genom arv erhållit Lappheden 4:2 vilket innebär att jag är ett nytillskott och vill som fastighetsägare få möjlighet att utveckla markanvändningen och bidra till utvecklingen av Vansbro kommun. Om detta ska vara en realistisk möjlighet är jag i stort behov av att området Lappheden 4:2 som markerats på bifogad karta läggs till som LIS-område. Kommentar: Grunden för utpekandet av LIS-områden beskrivs i planhandlingen. Efter besök på platsen bedöms att den befintliga bebyggelsen kan kompletteras med ytterligare en väl avgränsad tomtplats i söder. Avgränsningen görs så att strandområdet fortfarande är tillgängligt för allmänheten. Behovet av arkeologisk utredning kommer att prövas av länsstyrelsen i samband med ansökan om bygglov. 16. Malte Ericsson Jag vill ha ett LIS-område utlagt vid Laxtjärn så att jag kan återuppbygga det nedbrunna huset, se bifogad karta. Byggnaderna runt om är komplementbyggnader som tillhört det nedbrunna huset. Kommentar: Området ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och är sedan tidigare nyttjat för bostadsbebyggelse. Utöver husgrundfrån nedbrunnen byggnadfinns två övriga byggnader på platsen. Efter platsbesök föreslås ett nytt LIS-område här. 17. Bertil Österby Berörd markägare till fastigheterna Ovanheden 9:3 och Rågsveden 23:7 önskar utökning av planförslaget. Även dessa fastigheter ska ingå i LIS-planen enligt rödmarkering på bifogade kartor för Lillsjön vid Busjön och Vassgaln. Kommentar: Det föreslagna området vid Busjön, Ovanheden 9:3, bedöms ej lämpligt med hänsyn till att passage måste finnas utmed strandområdet och innanför strandvallen är området låglänt och sankt. Om platsen ska bebyggas måste detta ske väster om det låglänta området utanför strandskyddet. Föreslagna områden vid Vassgaln ligger på en udde, som utgörs av två mindre höjdpartier och däremellan låglänt sankare mark. Som anges i LIS-planen så är generellt uddar, näs och öar ej lämpliga för LIS-utveckling, se även propositionen till gällande lagstiftning (prop 2008/2009:119). Vid besiktning av området bedömdes däremot att det vore möjligt med ett LIS-område i anslutning till befintlig vändplan för skogsbilväg, på 16(20)

ett höjdparti med utblick över Vass gain. Området ligger dock på annan fastighet än den föreslagna. 18. Bengt Ehnström Vid orienteringsmötet om LIS i Skidstugan i Nås tyckte jag att man skulle kunna lägga till några ytterligare delområden. Vid Hjulbäcksviken där det redan finns tre fritidshus kunde man nämna området. Tyvärr ligger stränderna inom de hotande 100-års variationerna så det kanske ej är tillrådligt att välja ut några nya LIS-områden direkt vid stränderna. Längst ner efter älven vid Vallboms finns även minst tre fritidshus på norra stranden. Här gränsar en flera meter hög ås med möjliga tomter ytterligare. Man borde nämna Borgbuors fäbodar nedströms Utanhed med ganska många välskötta stugor nära älven. Möjligen finns någon fäbod stuga kvar vid Hjulbäcksbodarna nere vid älven c:a 1 km nedström Borgbuor. Dessa fäbodar ligger på motsatta sidan om älven mot Europavägen. Man bör därför sträcka ner området efter älven i Nås till Wallboms nära sockengränsen till Gagnef. Efter älven mitt emot Hjulbäck ligger den mycket fina Frömans holme med jättetallar och efter utloppet från Bysjön fram till älven (Noret) finns mycket fina strandbestånd med gamla grova barrträd blandat med björk. Området efter älven från Storänget, Valnäset, Frömans holme, Noret ingår i de områden som inplanerats i det tänkbara Vitryggsområdet efter Västerdalälven. Rörande Bysjön NV vid Närsjö och Orsala bör man tillfoga den fina tallmiljö som vi har vid Gillerholmarna men en fridlyst jättetall. Mitt emot liggen Sandnäset dör det lever tre rödlistade insektsarter. Vid Bysjön S vid Sjöhägnaden bör man nämna urskogen på Storön där båda fiskljuse och lärkfalk häckar. Vid Äskans utlopp i Bysjön finns ett av landets största insjödeltan (utanför fjällregionen). De grova tallar som finns vid Bysjön, Grycken och Närsen blir intressanta genom att havsörn observeras nästan årligen runt dessa sjösystem och vi har ju redan fyra häckningar i Dalarna. Vid Närsen kan man nämna att det redan finns tre uthyrningsstugor vid sjön och ytterligare en ligger vid Rösjön. Kommentar: Kommunen uppskattar att få del av ovan lämnade synpunkter på byggplatser och informationer om naturvärden. Kommunen har även träffat förslagsställaren för diskussion. Området kring Hjulbäcksviken söder El 6 är låglänt och bedöms ej vara lämpligt för ny bebyggelse inom strandskyddet. Värdefull information om höga naturvärden har noterats, men inget av dessa områden bedöms direkt beröras av föreslagna LIS-områden. 19. Anders Lundin Har ett förslag, eller rättare sagt en vilja att få till ett LIS-område östra stranden vid nedre fjärn av sjön Orsalen i enlighet med bifogad karta. Tanken är att uppfora ett par kanske tre övernattningsstugor där på sikt. Stugorna skall vara av enkel natur och kunna användas för att 17(20)

i framtiden hålla upplevelseturism. Har några av barnen som arbetar inom den verksamheten och för att de ska kunna stanna kvar i bygden så måste vi hitta ett ytterligare ben att stå på. Marken som avses att ta i bruk ägs av undertecknad. Vid besiktning av området vill undertecknad vara med for att beskriva området. I övrigt så borde det öppnas upp för fler möjligheter kring Bysjön, dels på åsen ovanför den västra stranden i Närsjö men också på östra stranden som en fortsättning på redan föreslaget område. Vad det gäller Närsjön på finnmarken så måste det till ett bättre möjlighet att använda sig av den möjlighet som sjön erbjuder i en i övrigt inbjudande byggd som bär på många möjligheter för en entreprenör. Här bör man inbjuda Närsenbefolkningen samt boende i närliggande byar för att ta fram en plan för området. Det är inget som på ett bra sätt växer fram på ett skrivbord. Kommentar: Området i anslutning till Orsalens nordöstra strand bedöms som lämpligt för utveckling av enklare fritidshus för uthyrning. Två mindre områden som ligger på en mindre höjdparti, avskilt från stranden med en befintlig stig/enkel skogsväg, förslås läggas ut som LIS-områden. Vid Närsjöns västra strand finns i anslutning till den befintliga bebyggelsen en plan grusyta som bedöms lämplig för kompletterande bebyggelse och förslås som nytt LISområde. Området år väl avskilt från det lägre liggande strandområdet. Vid Bysjöns sydöstra strand vid Sjöhägnaden finns några LIS-områden utlagda i samrådshandlingen. Norr om Sjöhägnaden ligger Midsjöbodarna. Bebyggelsen i Midsjöbodarna bedöms kunna kompletteras med två mindre LIS-områden för fritidsbebyggelse. 20. Magnus Fagerberg Vi har letat länge efter ett passande fritidsboende. När våra intressen är jakt, fiske och diverse vinter aktiviteter så har Flögsjön hamnat som nr 1 på vår önskelista. Vi har sett på olika alternativ, så som stugor i Sälen, Vemdalen, Idre, mm men allt har slutat med att vi vill ha nått här hemma i Vansbro kommun. Tomt förslaget 2a vid Flögsjön skulle passa perfekt för oss att bygga vårat fritidshus på. Vi har planer på att stugan ska bli självförsörjande med solenergi så tomtens placering i förhållande till solen är väldigt bra. Däremot så skulle vi vilja förlänga tomtgränsen 25-30 m söderut. (Se bild). Det är ett par mindre åsar bredvid tomten så om man kan dra ut gränsen lite till så kan man använda den biten antingen för en infiltration eller som parkering. Längre norrut går marken mer ihop med ett myrstråk så det vore lämpligare att gå en bit till söderut. Kommentar: Område 2a föreslås utökas söderut. 21. Magnus Hultgren Önskar tillägg till LIS-planen vid östra stranden av Vansjön. Till skrivelsen finns en bifogad karta. 18(20)

Kommentar: Föreslagt område bedöms ej lämpligt, på grund av svårigheterna att få till stånd lämplig passagemöjlighet samt närhet till Inlandsbanan. 22. Carl Nordström Jag önskar att Fastigheten Risheden 7:20 ska tas med i det framtida så kallade LISområdet. På bifogad karta är markerat plats där jag helst önskar uppföra byggnad. Platsen ligger ovanför grusväg vilket innebär att allmänheten fortfarande kommer ha tillträde till strandlinjen och möjlighet att passera förbi. Enligt kartan ligger platsen utanför område för översvämningsrisk. Kommer man fram till att platsen inte skulle vara lämpad för byggnation är jag öppen för förslag att bygga någon annanstans på denna del av Risheden 7:20. Kommentar: Den föreslagna LIS-området är olämpligt dels eftersom området berörs av övervämningsrisk, dels eftersom näs och uddar generellt bedöms som olämpliga att bebygga ur strandskyddssynpunkt. Kommunen anser däremot att det skulle vara positivt att utveckla en rastplats med enklare tillhörande turistanordningar i anslutning till befintlig "parkeringsplats " vid Lissgranstrand. Området kan enbart nyttjas för enklare byggnader och anordningar där översvämning kan accepteras. Ett nytt LIS-område föreslås här. Övrigt - bygglovansökan med anknytning till LIS Ansökan om bygglov har inkommit från fastigheten Ovanheden 54:3, som ligger i anslutning till Busjöns nordvästra strand. Ansökan gäller uppförande av två komplementbyggnader på fastigheten. Byggnaderna ligger inte i direkt anslutning till befintlig bostadshus och skulle uppföras enligt intentionerna i testamente. Kommentar: Uppförande av byggnader enligt ansökan kan inte utgöra komplementbyggnader enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen och strandskyddsdipens kan inte heller medges eftersom de inte ligger inom hävdad tomtplats. Området bedöms inte heller lämpligt för uppförande av bostadshus med hänsyn till närheten till fornlämningen (Äppelbo 102:1, stenåldersboplats) som ligger i anslutning till sjöstranden. Vid besök på platsen har kommunen dock bedömt att angränsande fastighet skulle kunna utgöra ett LIS-område. SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDSMÖTE Samrådsmötena i Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo, Nås och Närsen var välbesökta, totalt omkring ett sjuttiotal besökare. Kommunen informerade om syftet med strandskyddsbestämmelserna och principerna för utpekande av LIS-områden. Under mötena framfördes olika förslag på framför allt kompletteringar med fler LIS-områden. De besökande uppmanades att även inkomma skriftligen med sina förslag. SAMMANFATTNING Planhandlingarna kompletteras i enlighet med ovanstående kommentarer. 19(20)

I Nedan redovisas en sammanställning över LIS-områden där numrering av områdena förändras eller justering av områdenas avgränsning görs: UTSTALLNINGSHANDLING SAMRÄDSHANDLING Berörd skrivelse Nr LIS-område TIDIGARE NUMRERING 1. Busjön 1a- 1b Befintliga områden, inga ändringar 1c Nytt område Nytt område i anslutning till förslag i skrivelse 11 och till bygglovärende 1d-1e Tidigare 1c- 1d 1f Nytt område Skrivelse 15 1q Tidigare 1e 1h Nytt område Nytt område i anslutning förslag i skrivelse 11 1i-1k Tidigare 1f 1 h 11 Nytt område Skrivelse 11 1m Tidigare 1i, gränsen justeras i väster Skrivelse 10 2. Flögsjön 2a utökas söderut Skrivelse 20 3. Van 3a-3f Befintliga områden, inga ändringar - Tidigare 3g utgår Skrivelse 1 3g -3i Tidigare 3h - 3j 3i Tidigare 3k 13. Vassgalen 13a Befintligt område, inga ändringar 13b Nytt område Nytt område i närheten av skrivelse 17 18. Bysjön 18a Tidigare 18a flyttas söder ut 18b Nytt område Skrivelse 19 18c -18e Tidigare 18b-d, gräns för tidigare 18 b justeras Nya områden Skrivelse 19 18h - 18i Nya områden Skrivelse 19 18i-18n Tidigare 18e- 18i Område A - Äppelbo A4 Nytt område Nytt område i närheten av skrivelse 22 Område D - Snöån 00 00 CO D1 Justering av avgränsning Område G - Sågen - Laxtjärn G1 Befintligt område, ingen ändring G2 Nytt område Skrivelse 16 Område H - Högåsflån Nytt område H1 Nytt område Skrivelse 7 Vansbro kommun Tomas Isaksson t.f miljö- och byggchef 20 (20)

< j^ > Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande Sida 2015-09-16 1 Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr KS/2015:331 Svar på remiss av Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden uppdras att svara på remissen av Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018. Beskrivning av ärendet Landstinget Dalarna arbetar med en plan som ska klarlägga hur den framtida regionala kultur- och bildningsverksamheten i Dalarna ska se ut. För att färdigställa kultur- och bildningsplanen har landstinget skickat ut en remissutgåva i länet, för inhämtande av synpunkter. Malung-Sälens kommun har givits möjlighet att ge in remissvar. Ärendet har skickats vidare till berörda verksamheter internt inom kommunen, för eventuella yttranden som underlag för ett remissvar. Bedömning Av kommunens verksamheter har framför allt kultur- och fritidsnämnden arbetat med att ta fram underlag till remissvar. Den interna remissrundan har inte föranlett några särskilda synpunkter från övriga berörda verksamheter. Utifrån det arbete kultur- och fritidsnämnden gjort samt utifrån nämndens allmänna uppdrag torde det vara lämpligt att kommunstyrelsens arbetsutskott ger nämnden i uppdrag att ge in remissvar för Malung-Sälens kommuns räkning. Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn. 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 Bankgiro: 468-4312 i www.malung-salen.se

I Landstinget Ankom I B DALARNA KULTUR OCH BILDNING 2015 "08" 1 ^ Malung-Sälens Kommun Dnr. Inbjudan att lämna synpunkter på remissutgåvan av Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018 Landstinget Dalarna önskar få in synpunkter på hur den framtida regionala kultur- och bildningsverksamheten i Dalarna ska se ut. För att färdigställa kultur- och bildningsplanen skickas en remissutgåva ut enligt bifogad sändlista. Den slutgiltiga versionen av planen kommer Landstinget Dalarna att fatta beslut om i november 2015. De remissinstanser som nämns i sändlistan är välkomna att lämna ett remissvar. Utöver remissinstanserna är även andra intresserade välkomna att inkomma med synpunkter. Remissutgåvan finns att ladda ner på Landstinget Dalarnas hemsida: www.ltdalarna.se Den kommande kultur- och bildningsplanen ska bl a visa hur kultur- och bildningsområdet ska se ut i Dalarna, vara ett instrument för planering och tjäna som underlag i dialogen med staten om de regionala kulturmedlen. Planen ska vara framåtsyftande. Planen ska också ersätta nuvarande styrdokument "Kulturen i Dalarna - En enhet av mångfalder - Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015". Välkomna att delta i någon av de två workshops som arrangeras som stöd för alla som vill inkomma med remissvar. På plats finns Mursal Isa, ordförande i Kultur- och bildningsnämnden, och Malin Lagergren, förvaltningschef Kultur och bildning. Måndagen 24 augusti, kl. 15.00-17.00, Fornby folkhögskola, Borlänge Måndagen 7 september, kl. 15.00-17.00, Mora folkhögskola, Mora Anmälan till erik.arrhen@ltdalarna.se. Remissvaren ska sändas i elektronisk form (word-format eller pdf-format) till Landstinget Dalarna på adressen: kultur@ltdalarna.se senast den 15 september. Landstinget Dalarna Mursal Isa Kultur- och bildningsnämndens ordförande Malin Lagergren Kultur- och bildningsförvaltningen chef Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel 023-49 00 00

Landstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Remissinstanser: Dalarnas kommuner Avesta kommun Borlänge kommun Falun kommun Gagnef kommun Hedemora kommun Leksand kommun Ludvika kommun Malung/Sälen kommun Mora kommun Orsa kommun Rättvik kommun Smedjebacken kommun Säter kommun Vansbro kommun Älvdalen kommun Region Dalarna Länsstyrelsen i Dalarna Högskolan Dalarna Politiska partigrupper Landstinget Dalarna Folkbildning Dalarnas Bildningsförbund Mora folkhögskola Malung folkhögskola Fornby folkhögskola Brunnsviks folkhögskola Sjöviks folkhögskola Leksands folkhögskola Västanvik folkhögskola Skådebanan ABF Folkuniversitetet Ibn Rushd Medborgarskolan NBV Sensus Studiefrämjandet Studieförbundet Studieförbundet Vuxenskolan Kulturens Bildningsverksamhet Festivaler event Peace & Love Hagenfestivalen Musik vid Siljan Dansbandsveckan Malung Vildrosfestivalen Bingsjöstämman Dan Andersson-veckan Rockstad Falun Kultur för barn och unga Elevkulturomdbuden i kommunerna Kulturcentrum Asken (Borlänge kommun) Kulturskolan Miranda (Mora kommun) Teaterföreningen Humus Framtidsmuseet Ung Jazz Dalarna/Jazz i Dalarna Bildkonstaktörer Avesta Art Zornmuseet Carl Larsson-gården Galleri Se Meken (Smedjebackens kommun) Konstfrämjandet i Dalarna Konst i Dalarna Konstgrafiska verkstaden (Falu kommun) Orsa grafik Dalarnas konstförening Rättviks konsthall (Rättviks kommun) KRO-mitt Musik teater dans litteratur film Folkmusikens hus Föreningen Stora Daldansen Bergslagens kammarsymfoniker Vattnas Konsertlada Dalhallas vänner Dalarnas författarförbund Scenkonstellationen Falu dramatiska teater KLYS Sveriges författarförbunds ombud i Dalarna Björn Bio Kulturella och kreativa näringar Magasinet Falun Svensk form Dalarna Arkitekturrådet Dalarna Företagarna, Dalarna Svenskt näringsliv, Dalarna Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel 023-49 00 00

ÉLandstinget DALARNA KULTUR OCH BILDNING Museer kulturarv Arkivcentrum Dalarna Dalarnas hemslöjdsförbund Dalarnas Folkrörelsearkiv Dalarnas hembygdsförbund Säters film- och biografmuseum (Säters kommun) Jussi Björlingmuseet (Borlänge kommun) Porfyr- och Hagströmsmuseet (Älvdalens kommun) Ekomuseum Bergslagen Husbyringen Dalarna Intresseföreningen Bergslaget Sätergläntan Stiftelsen Stora Kopparberget Arrangörer Folkets Hus och Parker, Mellansverige Våra gårdar, Dalarna Dalarnas bygdegårdsdistrikt Riksteatern Dalarna Svenska kyrkan, Västerås stift Mottagare av projektbidrag från Kulturoch bildningsförvaltningen Föreningar som ingår i F olkr örelseberedningen Tillgänglighet HSO Handikappadföreningarnas Samarbetsorgan i Dalarna Fackförbund Fackförbund på Landstinget Dalarna LO TCO SACO Nationella minoriteter Förvaltningskommuner: Älvdalen, Borlänge, Ludvika och Smedjebacken Förvaltningslandsting: Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Kultur och bildning Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Myntgatan 2 Tel 023-49 00 00

^ Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund Tobias Birgersson E-postadress: Telefonnr: Datum: 2015-09-16 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: Delårsbokslut 2015 Förslag till beslut 1. Delårsbokslutet godkänns enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Sammanfattning Delårsbokslutet visar kommunens resultat för perioden januari till juli 2015. Enligt beslut i kommunstyrelsen den 5 februari 2013, 11, har brytpunkten för delårsbokslutet ändrats från augusti månad till juli från och med 2013. Kommunens utfall per 31 juli 2015 är ett underskott motsvarande ca 17,5 mkr. Prognosen för hela året pekar på ett underskott för den kommunala förvaltningen på ca 33 mkr inklusive markenheten, vilket är cirka 38 mkr lägre än budgeterat. Största avvikelserna är i socialnämnden som har ett underskott i prognosen på 24 mkr. Även barn- och utbildningsförvaltningen och service och teknik prognostiserar ett underskott på 4 mkr respektive 6 mkr. Koncernprognosen för helåret 2014 pekar mot ett underskott jämfört med budgeten med cirka 31 mkr. Det beror främst på att kommunens prognostiserade underskott på cirka 38 mkr jämfört med budgeten. Enligt prognosen visar koncernen på ett negativt resultat med cirka 14 mkr. I delårsbokslutet finns förvaltningarnas kommentarer avseende verksamhet och ekonomi. Status för måluppfyllnad utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål ingår i kommentarerna. Redovisningen är från och med 2013 mer enhetliga, eftersom samtliga nämnder nu utarbetat nämndsplaner. På övergripande nivå finns indikatorer fastställda för de prioriterade inriktningsmålen. De flesta indikatorer mäts endast en gång per år och därför blir redovisningen inte fullständig. Kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder har kommenterats på övergripande nivå. Av åtgärderna är en färdig och Inom 15 av 18 områden pågår arbete med att genomföra åtgärderna samt två som inte är påbörjad än. Beslutsunderlag Delårsrapport 2015 Skickas till För kännedom: Samtliga nämnder Kommunrevisorerna För åtgärd: Malung-Sälens kommun j Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 I Plusgiro: 3 43 41-8 Bankgiro: 468-4312 vavw.malung-salen.se

Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande Datum: 2015-09-07 Tjänsteställe: KFV Handläggare: Tobias Birgersson E-postadress: tobias.birgersson@malung-salen.se Telefonnr: 0280-181 20 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 - Kommuninvest Förslag till beslut Alternativ 1. Malung-Sälens kommun erlägger ett extra insatsbelopp på 4 273 517 kr för att nå den högsta insatsnivån. 2. Malung-Sälens kommun erlägger ett extra insatsbelopp på 2 030 492 kr kr för att nå 75 procent av högsta insatsnivån. 3. Malung-Sälens kommun erlägger inget extra insatsbelopp under 2015. Beskrivning av ärendet Föreningsstämman fastställde den 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomiska förening. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Kommuninvest har därför skickat ut denna förfråga till samtliga medlemar för att efterhöra hur vi som medlem vil! utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Sista dag för att lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under 2015 är den 31 oktober. Nya lagkrav på bl.a. större kapital som växt fram under finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Planen syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Kommuninvest påpekar att många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra. Högsta insatsnivån är 900 kr per invånare och mininivån är 200 kr nu, år 2018 är målet att samtliga medlemmar ha nått högsta nivån. Malung-Sälens kommun har idag ett totalt insatt kapital på 471 kr per invånare dvs över mininivån och 50 procent. Kommunen behöver antingen erlägga 2 030 492 kr för att nå 75 procent eller Malung-Sälens kommun i Box 14 : /82 21 Malung i i fn: 0280-181 00 Fax. 0280-183 09 Plusgiro. 3 43 41-8 j Bankgiro: 468-4312 www.maiung-salen.se

(få Maiung-Sälens kommun 4 273 517 kr för högsta nivån. Om en medlem har uppnått 75 procent eller högsta nivå får medlemmen behålla 75 procent eller 100 procent av den årliga återbäringen. Medlemen får det som en ränta på insatt kapital istället för att det återgår som ett insatskapital för medlemmen. Bedömning Kontoret för verksamhetsstöd (KFV) föreslår att Maiung-Sälens kommun erlägger 4 273 517 kr för att nå högsta nivå redan 2015. KFV anser det som viktigt för att bland annat bidra till att stärka Kommuninvests anseende till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer. Vid bättre anseende kan Kommuninvest låna pengar billigare, vilket gör att de i sin tur kan låna ut billigare till sina medlemmar. Kommunen får även en avkastning på insatt kapital varje år i form av en överskottsutdelning som då kommunen får behålla (år 2014 fick Maiung-Sälens kommun 1 665 120 kr i överskottsutdelning, som sen återgick som insatskapital). Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd: Maiung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 - Fax; 0280-183 09 Plusgiro 3 43 41-8 Bankgiro. 468-4312 j www.maiung-saien.se

[ii?l Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande O 2015-09-16 \ Sida 1 Kontoret för verksamhetsstöd Kerstin Söderlund kerstin.soderlund@malung-salen.se 028018644 Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:490 Medborgarundersökning 2015, återrapportering Förslag till beslut 1. Rapporten är mottagen. 2. Nämnder och förvaltningar ska väga in resultaten av undersökningen i sitt pågående utvecklings- och förbättringsarbete. Beskrivning av ärendet Malung-Sälens kommun har för tredje gången genomfört Statistiska Centralbyråns, SCB:s, medborgarundersökning, som görs två gånger per år. Undersökningen genomfördes i form av en enkät våren 2015 och skickades till 600 slumpvis utvalda invånare mellan 18 och 84 år i kommunen. Sammanlagt deltog 60 kommuner i vårens mätning. Totalt har 260 av landets kommuner deltagit. Undersökningen i Malung-Sälens kommun genomfördes mellan den 16 mars och den 11 maj 2015. Av de 600 personer som tillfrågades besvarade 49 % enkäten. Resultatet presenteras i form av tre olika delar med var sitt helhetsbetyg. Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. Ovanstående tre helhetsbetyg ingår som informationsmått i uppföljningen av kommunfullmäktiges verksamhetsplan för perioden 2015-2018. Undersökningen är ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare ser på sin kommun. Modellanalyserna är inte tänkta att i första hand få mått på hur stor andel av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun utan syftar till att ge en helhetsbild, som pekar ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger. r Resultatet för Malung-Sälens kommun har sammanställts i en rapport från SCB, där svaren för de tre delarna finns redovisade tillsammans med kommentarer till varje del om vilka verksamheter/områden som kommunen bör uppmärksamma för att få nöjdare medborgare. I en rapportbilaga finns samtliga tabeller och diagram som tagits fram för Malung-Sälens kommun. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 Fax: 0280-183 09 Bankgiro: 468-4312 www.malung-salen.se

Malung-Sälens kommun Tjänsteutlåtande 3 i[j Sida 2015-09-16 2 Kontoret för verksamhetsstöd har tillsammans med kommunkansliet gjort en sammanfattning av resultaten och lämnar i den interna rapporten även en del kommentarer. Det samlade resultatet för Malung-Sälens kommun visar inte några större signifikanta avvikelser mellan mätningarna 2013 och 2015. Medborgarundersökningens resultat bör komma till användning i kommunens fortsatta förbättringsarbete. Beslutsunderlag SCB:s Medborgarundersökning - Våren 2015 Rapport medborgarundersökningen 2015, daterad 2015-09-16 Skickas till Samtliga nämnder Malung-Salens kommun Box 14. 782 21 Malung Tfn: 0280-181 00 Fax- 0280-183 09 i Bankgiro: 468-4312 www.malung-salen.se

Malung-Sälens kommun Dokumenttyp: Rapport Datum: 2015-09-16 Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: kerstin.soderlund@malung-salen.se Telefonnr: 0280-18644 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: KS/2014:490 Medborgarundersökningen 2015 1. Inledning Malung-Sälens kommun har för tredje gången genomfört Statistiska Centralbyråns, SCBs, medborgarundersökning, som görs två gånger per år. Undersökningen genomfördes som tidigare i form av en enkät våren 2015 och skickades till 600 slumpvis utvalda invånare mellan 18 och 84 år i kommunen. Sammanlagt deltog 60 kommuner i vårens mätning. Totalt har 260 av landets kommuner deltagit i mätningen. Kommunernas resultat är tillgängliga via www.scb.se/medborqarundersökninqen. Undersökningen i Malung-Sälens kommun genomfördes mellan den 16 mars och den 11 maj 2015. Av de 600 personer som tillfrågades besvarade 49 % enkäten. Enkäten fanns tillgänglig både som post- och webbenkät. Två skriftliga påminnelser skickades ut. Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd Kund-Index (NKI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och dels av ett antal faktorer, som återger delar av den undersökta verksamheten eller området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten hos kommunens medborgare. Helhetsbetyget mäts med tre specifika frågor, medan varje faktor i regel mäts med flera frågor. Resultatet presenteras i form av tre olika delar med var sitt helhetsbetyg. Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-lndex (Nil) med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. För varje område kan man se resultat för samtliga kommuner som besvarat enkäten och jämföra resultat för Malung-Sälens kommun 2011, 2013 och 2015. Man kan också jämföra svar mellan kvinnor och män, svar mellan olika åldergrupper (sju kategorier) och svar mellan ortstyper (centralort, annan tätort eller utanför tätort). Det går att göra jämförelser med övriga kommuner som deltagit i undersökningen hösten 2014 och våren 2015 (133 stycken) samt att göra jämförelser med kommuner i samma storleksklass befolkningsmässigt. Undersökningen är ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare ser på sin kommun. Modellanalyserna är inte tänkta att i första hand få mått på hur stor andel av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun utan syftar till att ge en helhetsbild, som pekar ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger. SCB anger i rapporten att en tolkning av alla betygsindex kan göras genom att index under 40 motsvarar "inte godkänt", att gränsen för "nöjd" går vid 55 och index på 75 eller högre kan tolkas som "mycket nöjd".

Malung-Salens kommun För att kunna göra jämförelser över tid, anges resultat från mätningen 2013 inom parentes i denna rapport. 2. Nöjd-Region-Index (NRI) Det sammanfattande betygsindexet NRI för hur medborgarna bedömer Malung-Sälens kommun som en plats att bo och leva på blev 55 (56). Det är ingen säkerställd förändring mellan åren. NRI för samtliga 133 (137) kommuner som deltagit i undersökningen blev 60 (59). Medelindex (för helhet och ingående faktorer) blev 51 (49) för Malung-Sälens kommun mot i genomsnitt 58 (58) för deltagande kommuner. Nöjd-Region-Index bygger på frågor som belyser faktorerna arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikationer, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter och trygghet. Faktorn arbetsmöjligheter speglar hur man skattar möjligheten att få arbete inom rimligt avstånd. Faktorn utbildningsmöjligheter innehåller frågor om tillgång till högskola och annan utbildning på rimligt avstånd. Faktorn bostäder fångar upp hur man ser på möjligheten att hitta bra boende, hur utbudet av boendeformer är och hur trivsam bebyggelsen är. Faktorn kommunikationer belyser tillgång till gång- och cykelvägar, tillgång till kollektivtrafik och enkelhet i transporter med bil. Faktorn kommersiellt utbud speglar tillgång till livsmedelsaffärer, utbud av andra affärer och service samt tillgång till kaféer, barer och restauranger på rimligt avstånd. Faktorn fritidsmöjligheter ställer frågor om grönområden, möjlighet att utöva fritidsintressen, tillgång till idrotts-, kultur- och nöjesarrangemang. Faktorn trygghet innehåller frågor om olika aspekter av trygghet; att vistas ute på kvällsoch nattetid, risk för hot och rån samt risk för inbrott. Av svaren på faktorerna trygghet och bostäder kan man för Malung-Sälens kommun se positiva resultat, över medelvärde bland de deltagande kommunerna. Högsta betyget ges som tidigare för faktorn trygghet. Kommunen har även högre resultat för dessa faktorer jämfört med de kommuner som tillhör samma kommunstorlek (färre än 10 000 invånare). Faktorerna arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, kommunikationer, kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter har klart lägre betygsindex jämfört med övriga deltagande kommuner. Här är kommunens resultat också lika som eller lägre än jämförbara kommuner. Kvinnor är mer nöjda än män och har sammantaget ett högre NRI jämfört med svarande män. Åldersgrupperna 25-34 år samt 75-84 år mest nöjda med kommunen som en plats att leva och bo på. Minst nöjd är åldersgruppen 18-24 år. När man ser på svar efter ortstyp kan man konstatera att, i likhet med tidigare mätningar, är boende i centralorten mest nöjda med kommunen som en plats att leva och bo på. Helhetsbetyget NRI är 55 (56). NRI bedöms utifrån tre frågor; en helhetsbedömning, hur väl kommunen uppfyller förväntningarna och en skattning i förhållande till ett perfekt ideal av kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget är inte någon säkerställd förändring jämfört med våren 2013 men är lägre än genomsnittsresultatet. NRI är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för storleksmässigt jämförbara kommuner.

Malung-Sälens kommun 32 % (29 %) av medborgarna i Malung-Sälens kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, medan 27 % (28 %) vill avråda från det. SCB:s rekommendationer (diagram 2A) Den faktor som bör prioriteras enligt SCB:s analysmodell är arbetsmöjligheter och kommunikationer. Faktorerna har relativt låga betygsindex och har stor påverkan på helhetsbetyget. Faktorer som bör förbättras om möjligt är bostäder och fritidsmöjligheter. Även om dessa faktorer har högre index, har de stor effekt på helhetsbetyget. «1 Statistiska centralbyrån Diagram 2A: Prioriteringsmatris f s Statistics Sweden r Nöjd-Region-Index (NRI) Medborgarna om att bo och leva i kommunen Del A Förbättra om möjligt Malung-Sälens kommun Våren 2015 NRI 55 Rekommendation 56 Antal svarande 289 Andel svarande (%) 49 Medelindex 51 Medeleffekt 0,8 Trygghet Kommers.utb. Bostäder Fritidsjfnöjl Utb.möjl. Arb.möjl. Kommunik. Faktor Arbetsmöjligheter Utbildnings möjiigh. Bostäder Kommunikation! Kommersiell tjutbud FritfdsmdjUghj Trygghet Betygsindex Effektmätt _ 36 0,9 Lägre prioritet Prioritera = kommunens medelindex och medeleffekt ' =medelindexför samtliga kommuner hösten 2014 och våren 2015 a lägsta kommunmedel index hösten 2014 och våren 2015 s högsta kommunmedel index hösten 2014 och våren 2015

(SSI Malung-Sälens kommun 3. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) Det sammanfattande betygsindexet NMI för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Malung-Sälens kommun blev 46 (50). Det är ingen säkerställd förändring mellan åren. NMI för samtliga 133 (137) kommuner blev 54 (53). Medelindex (för helhet och ingående faktorer) blev 57 (59) för Malung-Sälens kommun mot i genomsnitt 60 (60) för deltagande kommuner. Nöjd-Medborgar-lndex bygger på faktorerna bemötande och tillgänglighet, förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, stöd för utsatta personer, räddningstjänst, gång- och cykelvägar, gator och vägar, idrotts- och motionsanläggningar, kultur, miljöarbete, renhållning och sophämtning samt vatten och avlopp. Faktorerna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, stöd för utsatta personer, räddningstjänst och miljöarbete innehåller endast en fråga: Vad tycker du om xx-verksamheten i din kommun? Faktorn bemötande och tillgänglighet ställer frågor om lätthet att få kontakt, bemötande och service avseende tjänstemännen i kommunen. Faktorerna gång- och cykelvägar och gator och vägar fångar nöjdhet avseende belysning, underhåll, snöröjning och trafiksäkerhet. Faktorn idrotts- och motionsanläggningar har frågor om öppettider, skötsel och utrustning samt belysning i motionsspår. Faktorn kultur speglar biblioteks-, utställnings- och teater/konsertverksamhet. Faktorn miljöarbete frågar om nöjdhet avseende kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt. Faktorn renhållning och sophämtning innehåller frågor om sophämtning, tillgänglighet vid återvinningscentraler, åtgärder mot klotter och skadegörelse samt renhållning av parker och allmänna platser. Faktorn vatten och avlopp belyser nöjdhet med dricksvatten, vattenförsörjning och avloppssystem. För faktorerna grundskola, äldreomsorg, samt vatten och avlopp är resultaten för Malung-Sälens kommun högre än medelvärdet för deltagande kommuner. Kommunen har även högre betygsindex för faktorerna grundskola samt vatten och avlopp än jämförbara kommuner. Faktorerna bemötande och tillgänglighet, förskola, gymnasieskola, stöd för utsatta personer samt idrotts- och motionsanläggningar har betygsindex som ligger i nivå med medel för deltagande kommuner. I förhållande till jämförbara kommuner är index för förskola, gymnasieskola, stöd till utsatta personer, idrotts- och motionsanläggningar samt miljöarbete på motsvarande nivå. De faktorer som redovisar ett lägre betygsindex än medelvärdet är räddningstjänst, gång- och cykelvägar, gator och vägar, kultur, miljö samt renhållning och sophämtning. Även jämfört med de kommuner som storleksmässigt är lika har Malung- Sälens kommun lägre värden, förutom avseende miljöarbete. Kvinnor är i stort mer nöjda med kommunens verksamheter än män. Ser man på hur olika åldersgrupper svarar kan man hitta de mest nöjda invånarna i gruppen 65-74 år. Den yngsta åldersgruppen, 18-24 år, är minst nöjd. Inom områdena förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, socialtjänst och kontakt med tjänstemän eller annan personal (bemötande och tillgänglighet) finns en

Malung-Sälens kommun följdfråga, om man haft erfarenhet av/kontakt med verksamheten under de senaste två åren. Sammantaget svarar drygt hälften att de inte haft någon erfarenhet/kontakt. Utifrån ortsgrupperna kan man se att invånare boende i tätort utanför centralorten är något mer nöjda än invånarna i centralorten. Minst nöjda är invånare utanför tätort. Helhetsbetyget NMI är 50 (52). NMI bedöms utifrån tre frågor; nöjdhet avseende hur kommunen sköter sina verksamheter, hur väl verksamheterna uppfyller förväntningarna och en skattning av hur nära man är en kommun med perfekt skötta verksamheter. NMI för Malung-Sälens kommun ligger lägre än genomsnittsvärdet för deltagande kommuner och även lägre än storleksmässigt jämförbara kommuner. SCB:s rekommendationer (diagram 2B) Verksamheter som bör prioriteras är gator och vägar, gymnasieskolan samt stöd för utsatta personer. Verksamheter som bör förbättras om möjligt är renhållning och sophämtning. { Statistiska centralbyrån Diagram 2B: Prioriteringsmatris I f Statistics Sweden Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) Medborgarna om kommunens verksamheter Del B [ Bevara Förbätlni om mdjtigt Malung-Sälens kommun Våren 2015 NMI 46 Bemötande och tillgänglighet 55 Antal svarande 289 Andel svarande (%) 49 Medelindex 57 Medeleffekt 0,4 Verksamhet Förskolan = FÖ iymnasieskolan = GY Stöd för utsatta personer = ST Betygs* index Effektmått i V&A r pö j RÄ * - H - - ; i&m - R&S 1 ÄL f KU Ml G&C ä ; i ; j! i i i i i i i i i j ST G&V Gång- och cykelvägar g G&C Idrotts- och rooti onsa ni äggningar = l&m Miljöarbete = Ml i Lägre 1 prioritet Prioritera i Vatten och avlopp =V&A = kommunens medelindex och medeleffekt ' = medelindex för samtliga kommuner hösten 2014 och våren 201S»lägsta kommunmedel i ndex hösten 2014 och våren 2015 = högsta kommunmedeli ndex hösten 2014 och våren 2015

fe 3 Malung-Sälens kommun 4. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) Det sammanfattande betygsindexet Nil för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Malung-Sälens kommun blev 33 (38). Det är ingen säkerställd förändring mellan åren. Nil för samtliga 133 kommuner blev 41 (39). Medelindex (för helhet och ingående faktorer) blev 42 (45) för Malung-Sälens kommun mot i genomsnitt 48 (46) för deltagande kommuner. Nöjd-lnflytande-lndex bygger på faktorerna kontakt, information, påverkan och förtroende. Faktorn kontakt innehåller frågan hur nöjd man är med kontakten med kommunens politiker. Faktorn information ställer frågor avseende tillgång till information om kommunen och dess verksamheter, tydlighet, om information ges i god tid samt hur kommunens webbplats upplevs. Faktorn påverkan fångar upp hur nöjd man är med hur politiker lyssnar till synpunkter, hur invånarna kan påverka politiska beslut och kommunala verksamheter samt i vilken utsträckning de egna åsikterna finns representerade bland kommunens partier. Faktorn förtroende speglar om man bedömer att politikerna arbetar för kommunens bästa, är ansvarstagande, om högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa samt hur väl politiska beslut genomförs. För faktorn kontakt ligger kommunens resultat på en nivå som inte är statistiskt säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för deltagande kommunerna. Övriga faktorer har lägre värde än genomsnittsresultatet. I förhållande till jämförbara kommuner ligger faktorerna påverkan och förtroende lägre, medan faktorerna kontakt och information inte säkerställt ligger högre eller lägre. Kvinnor har högre betygsindex på samtliga faktorer jämfört med män. Ser man på hur olika åldersgrupper skattar faktorerna är grupperna 25-34 år samt 65-74 år mest nöjda medan den yngsta gruppen 18-24 år är minst nöjd. Sorterat på ortsgrupper finns de mest nöjda i centralorten och de minst nöjda i tätort utanför centralorten. Helhetsbetyget Nil är 33. Nil bedöms utifrån tre frågor; nöjdhet avseende insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter, hur väl kommunen uppfyller förväntningarna på möjligheter till insyn och inflytande samt en skattning av hur nära en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande kommunen är. Nil för Malung-Sälens kommun ligger lägre än genomsnittsvärdet för deltagande kommuner och lägre än värdet för storleksmässigt jämförbara kommuner.

fe 3 Malung-Sälens kommun SCB:s rekommendationer /diagram 2C) Faktorer som bör prioriteras är påverkan och förtroende. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Diagram 2C: Prioriteringsmatris Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) Medborgarna om inflytandet i kommunen Del C Förbätira om möjiigt Malung-Sälens kommun Våren 2015 Nil 33 Antal svarande 289 Andel svarande (%) 49 Medelindex 42 Medeleffekt 1,2 Kontakt Information Faktor Kontakt Informaton Påverkan Betygsindex 49 4S 32 38 Effektmätt 0,4 2,3 2*2 Lägre prioritet Förtroende Påverkan Prioritera = kommunens medelindex och medeleffekt ' =medelindexför samtliga kommuner hösten 2014 och våren 2015 = lägsta kommunmedelindex hösten 2014 och våren 2015 - = högsta kommunmedelindex hösten 2014 och våren 2015 5. Öppna svar I slutet av enkäten fick de svarande lämna synpunkter på de avsnitt i enkäten, som man särskilt ville kommentera. Av de 289 som svarade lämnade 90 stycken synpunkter och kommentarer i denna mätning, jämfört med 55 vid den förra. Det område som flest svarande har synpunkter om rör gator och vägar. Som exempel kan nämnas snöröjning, belysning och vägstandard. Även i denna mätning är tillgången till gång- och cykelvägar ett område som flera svar tar upp. Hängbron i Malung kommenteras av några svarslämnare. Kollektivtrafiken kommenteras av relativt många som undermålig och flera menar att järnvägen bör rustas upp. Flygplatsen i Rörbäcksnäs ifrågasätts av några. Fiberutbyggnaden har av några pekats på som bristfällig och nödvändig. Landsbygdsfrågor i termer av tillgång till service i byarna och satsning på landsbygden har fått tämligen många kommentarer. Behov av upprustning i centralorten har påpekats av några svarslämnare.

fe 5 Malung-Sälens kommun Synpunkter gällande VA och renhållning har i denna mätning fått relativt många kommentarer. Det finns synpunkter på taxor, sophämtningsintervall, avlopp i Sälen och bolaget VAMAS. Det finns några svarande som har tagit upp tjänstemäns och politikers attityder och förhållningssätt. Likaså finns några kommentarer som gäller kommunens chefer. Innehållet i skolan och i äldreomsorgen kommenteras av några svarslämnare. Det är dock färre synpunkter gällande de kommunala verksamheteran i denna mätning jämfört med 2013. 6. Diskussion Medborgarundersökningen är en attitydundersökning. Tillsammans med andra verktyg i form av olika faktaunderlag, intervjuer, brukarundersökningar, jämförelser, med mera, ger medborgarundersökningen indikationer på områden som är viktiga för kommunen att fokusera på ur ett medborgarperspektiv. Helhetsbedömningarna tillsammans med faktorernas betygsindex kan ge värdefull information inför beslut om till exempel budgetramar, prioriteringar och särskilda insatser inom vissa områden. När man ser på resultaten för 2015 års medborgarundersökning och jämför med undersökningen 2013, är förändringarna inte så stora. Nöjd-Region-Index (NRI) Utifrån ett medelindex kan man se att kommunen har flera områden att förbättra. Faktorerna arbetsmöjligheter och kommunikationer ligger för Malung-Sälens kommun lägre än genomsnittsresultatet för deltagande kommuner. Dessa båda faktorer är samtidigt viktiga att förbättra om helhetsbetyget ska höjas. Det är samtidigt områden som kommunen inte ensam har kontroll över. Andelen svar som starkt skulle rekommendera vänner och bekanta från att flytta till kommunen är har ökat till 32 procent. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) Medelindex är för NMI ligger under medelvärdet för deltagande kommuner. NMI är lättare att arbeta med ur förbättringshänseende, eftersom kommunen själv äger frågorna. Faktorer som har lägre värden och som bör prioriteras är gator och vägar, gymnasieskolan samt stöd för utsatta personer. Inga verksamheter har dock fått säkerställt förändrade betygsindex jämfört med våren 2013. Nöjd-Inflytande-Index (Nil) Detta index innehåller inga signifikanta avvikelser mellan åren. Man är mest nöjd med kontakt och information samt minst nöjd med påverkan. Nöjd-inflytande-index har generellt lägre värden än övriga index. Detta gäller även för resultaten för Malung-Sälens kommun. Kommunens medelindex ligger under medelvärdet för deltagande kommuner. Det är framför allt områdena förtroende och påverkan som har stor förbättringspotential. Nil kan ge värdefull information i arbetet med demokratiutvecklingen.

fe 3 Malung-Sälens kommun Bilaga. Bakgrundsfakta Antal deltagande kommuner hösten 2014 73 Antal deltagande kommuner våren 2015 60 Summa 133 Kommungrupper efter antal invånare > 10 000 10 000 15 000 20 000-30 000-50 000 - Samtliga 14 999 19 999 29 999 49 999 17 20 16 26 23 31 133 I kommuner med färre än 10 000 invånare i åldrarna 18-84 år gjordes ett urval på 600 personer. I kommuner med 10 000 eller fler invånare i åldrarna 18-84 år gjordes ett urval på 1 200 personer. Svarsgrupper Malung-Sälens kommun 1. Kön Andel kvinnor 145 Andel män 144 Summa 289 2. Åldergrupper 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75 eller äldre Samtliga 18 28 34 54 52 65 38 289 3. Ortsgrupper Kommunens centralort Annan tätort Utanför tätort Uppgift saknas Samtliga 118 49 119 3 289 Svarsfrekvensen för Malung-Sälens kommun var 49 % medan genomsnittet för de deltagande kommunerna våren 2015 var 47 %.

SCB:s medborgarundersökning - våren 2015 ; ah :ig-jä''is korr Rapport Kommuner som deltagit i undersökningen

SCB.s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 1 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? 2 Resultat Del B -Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? 8 Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? 15 Om undersökningen 21 Inför eget arbete med resultaten 22 Enkät 23 Rapportbilaga Arbeta vidare med resultaten Förändringar i enkäten SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen Diagram och tabeller Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?

SCB:s medborgarundersökning våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 60 kommuner i undersökningen våren 2015. Sedan undersökningen genomfördes första gången hösten 2005 har 260 av landets kommuner deltagit och 233 av dessa har deltagit mer än en gång. Kommunernas resultat är tillgängliga via www.scb.se/medborgarundersokningen. I denna rapport redovisas resultatet för Malung-Sälens kommun. Undersökningen genomfördes mellan den 16 mars och den 11 maj 2015. Ett urval på 600 personer i åldrarna 18-84 år tillfrågades och av dessa besvarade 49 procent enkäten. Jämförelser med resultat för samtliga kommuner och med kommuner i samma storleksklass avser de 133 kommuner som var med i undersökningen hösten 2014 eller våren 2015. SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och dels av ett antal faktorer som återger delar av den undersökta verksamheten eller området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten bland kommunens medborgare. Tre olika delar med varsitt helhetsbetyg Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-lnflytonde-lndex (Nil), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. Helhetsbetygen mäts med tre specifika frågor. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Faktorernas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som "inte godkänt". Gränsen för "nöjd" går vid 55 och 75 eller högre tolkas som "mycket nöjd". För att avgöra om skillnaderna i betygsindex är statistiskt säkerställda används följande förfarande: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra anses skillnaden vara statistiskt säkerställd. Alla kommenterade skillnader mellan kommunens betygsindex och genomsnittsresultaten är statistiskt säkerställda om inget annat anges. En utförligare beskrivning av analysmodellen finns i rapportbilagan.

Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Del A. Hur bedömer medborgarna Malung-Sälens kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Tabell A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation samt faktorerna efter sina betygsindex för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 Nöjd-Region-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Malung-Sälens kommun som en plats att bo och leva på blev 55. För Malung-Sälens kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Arbetsmöjligheter samt Kommunikationer som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index. 32 procent av medborgarna i Malung-Sälens kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 27 procent vill avråda från det. 2

Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Skiljer sig Malung-Sälens kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Malung-Sälens kommun samt för samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015 Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer f Malung-Sälens kommun i?; Samtliga komjnuner NRI för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten 2014 eller våren 2015 blev 60. NRI för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för faktorn...... Arbetsmöjligheter lägre.... Utbildningsmöjligheter lägre.... Bostäder högre.... Kommunikationer lägre.... Kommersiellt utbud lägre.... Fritidsmöjligheter lägre.... Trygghet högre. Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex 3

Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Skiljer sig Malung-Sälens kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell A2. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015 NRI för kommunerna i samma storleksklass (färre än 10 000 invånare) blev 56. IMRI för Malung-Sälens kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass är betygsindexet för faktorn...... Arbetsmöjligheter inte säkerställt högre eller lägre.... Utbildningsmöjligheter lägre.... Bostäder högre.... Kommunikationer lägre.... Kommersiellt utbud inte säkerställt högre eller lägre.... Fritidsmöjligheter inte säkerställt högre eller lägre.... Trygghet högre. 4

Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Malung-Sälens kommun? Diagram A2. Nöjd-Region-Index (NRI) - Prioriteringsmatris för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 i Bevara Förbättra om möjligt Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NRI. Dessa har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NRI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NRI. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Trygghet* * Kommers.utb. > Utb.möjl. Bostäder Fritidsmöjl. Arb.möjl. Kommunik. Arbetsmöjligheter, Kommunikationer Faktorer som bör förbättras om möjligt Fritidsmöjligheter, Bostäder Faktorer som kan ges lägre prioritet Utbildningsmöjligheter Faktorer som bör bevaras Lägre prioritet Prioritera Kommersiellt utbud, Trygghet 5

Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Jämförelser med tidigare år Diagram A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Malung-Sälens kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Malung-Sälens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2011 och våren 2013. NRI för Malung-Sälens kommun blev 55 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då NRI var 56. Jämfört med medborgarundersökningen som gjordes i Malung-Sälens kommun våren 2013 har faktorn Arbetsmöjligheter fått högre betygsindex. Indexet Rekommendation blev 56 för Malung-Sälens kommun i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då indexet Rekommendation var 54. Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjiigheter Trygghet 10 20 30 Betygstndex Malung-Sälens kommun 6

Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell A3. Nöjd-Region-Index (NRI), Indexet Rekommendation samt faktorernas betygsindex efter kön för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 Tabell A4. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter ålder för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 7

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Del B. Vad tycker medborgarna i Malung-Sälens kommun om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-lndex) Tabell B1. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheterna efter sina betygsindex för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 Nöjd-Medborgar-lndex Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Malung- Sälens kommun blev 46. För Malung-Sälens kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Gator och vägor, Gymnasieskolan samt Stöd för utsatta personer som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Medborgar-lndex. 56 49 48 47 44 42 ±2,8 ±3,5 ±3,0 ±4,2 ±4,2 8

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Skiljer sig Malung-Sälens kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram B1. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex för Malung-Sälens kommun samt för samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015 NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrotts- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp MalungfSälensj kommun is Samtliga kommuner 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex NMI för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten 2014 eller våren 2015 blev 54. NMI för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för verksamheten...... Förskolan inte säkerställt högre eller lägre.... Grundskolan högre.... Gymnasieskolan inte säkerställt högre eller lägre.... Äldreomsorgen högre.... Stöd för utsatta personer inte säkerställt högre eller lägre.... Räddningstjänsten lägre.... Gång- och cykelvägar lägre.... Gator och vägar lägre.... Idrotts- och motionsanläggningar inte säkerställt högre eller lägre.... Kultur lägre.... Miljöarbete lägre.... Renhållning och sophämtning lägre.... Vatten och avlopp högre. 9

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Skiljer sig Malung-Salens kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell B2. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015 Kommunens storlek. Arttal invånare Samtliga Kommun- kommuner resultat Färre 10 000 15 000 20 000 30 000 50 000 än eller 10 000 14 999 19 999 29 999 49 999 fler 51 52 52 54 56 58 54 46 57 57 56 57 56 56 57 55 65 63 62 64 63 62 63 66 55 56 56 57 57 57 56 60 54 54 56 59 58 61 58 56 53 51 52 51 51 50 51 57 46 47 47 48 48 49 48 47 73 71 73 73 75 76 74 65 51 51 54 54 55 56 54 44 51 52 52 53 55 56 54 42 58 57 59 60 61 62 60 59 55 59 60 62 63 67 62 49 50 54 54 55 57 59 55 48 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 NMI för kommunerna i samma storleksklass (färre än 10 000 invånare) blev 51. NMI för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass är betygsindexet för verksamheten...... Förskolan inte säkerställt högre eller lägre.... Grundskolan högre.... Gymnasieskolan inte säkerställt högre eller lägre.... Äldreomsorgen inte säkerställt högre eller lägre.... Stöd för utsatta personer inte säkerställt högre eller lägre.... Räddningstjänsten lägre.... Gång- och cykelvägar lägre.... Gator och vägar lägre.... Idrotts- och motionsanläggningar inte säkerställt högre eller lägre.... Kultur lägre.... Miljöarbete inte säkerställt högre eller lägre.... Renhållning och sophämtning lägre.... Vatten och avlopp högre. 64 66 66 66 67 67 66 60 78 75 78 77 78 81 78 83 5178 8 552 9 286 15 393 13 240 17 596 69 245 289 17 20 16 26 23 31 133 10

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB.s medborgarundersökning våren 2015 Vilka verksamheter bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Malung- Sälens kommun? Diagram B2. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI) - Prioriteringsmatris för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 Verksamheter som bör prioriteras Gator och vägar, Gymnasieskolan, Stöd för utsatta personer Verksamheter som bör förbättras om möjligt Renhållning och sophämtning Verksamheter som kan ges lägre prioritet i Bovara V&A Förbättra om möjligt Miljöarbete, Äldreomsorgen, Gång- och cykelvägar, Kultur Verksamheter som bör bevaras Förskolan, Idrotts- och motionsanläggningar, Räddningstjänsten, Vatten och avlopp, Grundskolan ; FÖ RÄ * G R l&m ÄL GY R&S " K U Ml > G &C ST G&V Lägre prioritet Prioritera FÖ = Förskolan RÄ = Räddningstjänsten KU = Kultur GR = Grundskolan G&C = Gång- och cykelvägar Ml = Miljöarbete GY = Gymnasieskolan G&V = Gator och vägar R&S = Renhållning och sophämtning ÄL = Äldreomsorgen l&m = Idrotts- och motionsanläggningar V&A = Vatten och avlopp ST = Stöd för utsatta personer 11

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Jämförelser med tidigare år Diagram B3. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), Indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex för Malung-Sälens kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit NMI p Bemötande och tillgänglighet (Rj a 2013 a Förskolan jh 2011 Grundskolan fm Gymnasieskolan H Äldreomsorgen p Stöd för utsatta personer W Räddningstjänsten p Gång- och cykelvägar 11 Gator och vägar Idrotts-och motionsanläggningar Kultur IJ <WW-Siii _ Miljöarbete M ^ * «' i Renhållning och sophämtning Sj tmm i m 1 i 'fw^wrnmmr sm 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Malung-Sälens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2011 och våren 2013. NMI för Malung-Sälens kommun blev 46 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då NMI var 50. För Malung-Sälens kommun har inga verksamheter fått säkerställt förändrade betygsindex jämfört med våren 2013. Indexet Bemötande och tillgänglighet blev 55 för Malung-Sälens kommun i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2013. Då var indexet Bemötande och tillgänglighet 57. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 i Betygsindex Malung-Sälens kommun 12

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Verksamheternas betygsindex efter kön Tabell B3. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex efter kön för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 13

Resultat Del B - Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Verksamheternas betygsindex efter ålder Tabell B4. Nöjd-Medborgar-lndex (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex efter ålder för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 14

Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Del C. Vad tycker medborgarna i Malung-Sälens kommun om inflytandet i kommunen? (Nöjd-lnflytande-lndex) Tabell C1. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorerna efter sina betygsindex för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 Nöjd-lnflytande-lndex Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Malung- Sälens kommun blev 33. För Malung-Sälens kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Påverkan samt Förtroende som kan höja helhetsbetyget Nöjd-lnflytande-lndex. 15

Resultat Del C- Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Skiljer sig Malung-Sälens kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram C1. Nöjd-lnflytande-lndex (NU) och faktorernas betygsindex för Malung- Sälens kommun samt för samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015 m Malung-Sälens kommun Samtliga kortimuner Nil för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten 2014 eller våren 2015 blev 41. Nil för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för faktorn...... Kontakt inte säkerställt högre eller lägre.... Information lägre.... Påverkan lägre.... Förtroende lägre. Kontakt Information Påverkan Förtroende 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex 16

Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet I sin kommun? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Skiljer sig Malung-Sälens kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell C2. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 133 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2014 eller våren 2015 Nil för kommunerna i samma storleksklass (färre än 10 000 invånare) blev 39. Nil för Malung-Sälens kommun är lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass är betygsindexet för faktorn...... Kontakt inte säkerställt högre eller lägre.... Information inte säkerställt högre eller lägre.... Påverkan lägre.... Förtroende lägre. 1 40 39 41 41 42 41 33 i 54 52 50 51 50 48 50 49 1 52 54 54 55 56 57 55 48 1 39 40 38 41 41 42 40 32 44 45 43 47 47 48 46 38 5 178 8 552 9 286 15 393 13 240 17 596 69 245 289 17 20 16 26 23 31 133 17

Resultat Del C - Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Malung-Sälens kommun? Diagram C2. Nöjd-Inflytande-Index (Nil) Prioriteringsmatris för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 Faktorer som bör prioriteras Påverkan, Förtroende Faktorer som bör förbättras om möjligt Ingen faktor har hamnat i detta område. Faktorer som kan ges lägre prioritet Ingen faktor har hamnat i detta område. j Bevara Förbättra om möjligt Faktorer som kan bevaras Information, Kontakt [ Kontakt Information [ Lägre j prioritet ] Förtroende! i Påverkan Prioritera 18

Resultat Del C- Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Jämförelser med tidigare år Diagram C3. Nöjd-Inflytande-Index (Nil) och faktorernas betygsindex för Malung- Sälens kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit 13 2015 s 2013 Malung-Salens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2011 och våren 2013. Nil för Malung-Sälens kommun blev 33 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2013 då Nil var 38. För Malung-Sälens kommun har inga faktorer fått säkerställt förändrade betygsindex jämfört med våren 2013. Kontakt Information Påverkan Förtroende Malung-Salens kommun 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex 19

Resultat Del C- Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell C3. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorernas betygsindex efter kön för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 31 ±4,5 35 ±7,7 33 ±4,0 46 ±5,3 53 ±8,1 49 ±4,4 46 ±4,3 51 ±6,2 48 ±3,3 32 ±4,3 32 ±7,2 32 ±3,7 36 ±5,2 41 ±7,1 38 ±3,9 144 145 289 Tabell C4. Nöjd-lnflytande-lndex (Nil) och faktorernas betygsindex efter ålder för Malung-Sälens kommun. Våren 2015 20

Om undersökningen SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Tabell D. Svarsfrekvens och nettourval per kommun. Våren 2015 Om undersökningen Population och urval Målpopulationen är Malung-Sälens kommuns invånare i åldrarna 18-84 år. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning och SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) var urvalsram. Som standard drogs ett urval på 600 personer i kommuner med färre än 10 000 invånare i åldrarna 18-84 år och 1200 personer i kommuner med 10 000 eller fler invånare. Insamling Innan insamlingsstart skickades ett förbrev ut med information om undersökningen och dess syfte. Därefter skickades enkät och svarskuvert ut. På enkäten trycktes inloggningsuppgifter som gjorde det möjligt att besvara enkäten via Internet, där enkäten även fanns tillgänglig på engelska, finska och spanska. Två påminnelser skickades ut, varav den sista innehöll en ny enkät och nytt svarskuvert. Insamlingen startade den 16 mars och avslutades den 11 maj 2015. Svarsandel Svarsandelen för Malung-Sälens kommun blev 49 procent. Malung-Sälens kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2013. Svarsandelen blev då 52 procent. 21