inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö idrottsföräldrar idrottsförälderns roll i paradigmskifte? Johan Fallby stockholm 30 november 2016 INNEHÅLL 1. idrottsutveckling 2. föräldraroller 3. vägar till idrotten 4. träning 5. enhanced guided discovery 6. frågor hur vill vi generellt att idrottsmiljöerna ska se ut i sverige? hur kan vi få kulturen i idrottsmiljön att spegla det vetenskapen förespråkar? på vilket sätt ska kunskapen föras ut? vilka medel finns till hands?
IDROTTSUTVECKLING tränare ledare föräldrar föreningsmiljö FÖRÄLDRAROLLER så många som möjligt så länge som möjligt träning tävling anläggning som utövar sin roll på ett bra sätt kan sägas vara en talangfaktor i så bra miljö som möjligt BETYG lågt engagerad högt engagerad stödjande FÖRÄLDRARS ENGAGEMANG stödjande rollmodell tillhandahåller idrottsmiljön U U G översätter idrottsmiljön G U VG optimal zon rollmodell i idrottsmiljön G MVG lågt tillhandahåller högt översätter var känner du igen dig? förälderns beteende motarbetar inaktiv reaktiv aktiv proaktiv hyperaktiv
EXEMPEL 1: VÄGAR TILL IDROTTEN vad behöver föräldrar veta för att vara aktiv, proaktiv och involverad? friskvårdsmodellen till vardags motionsidrott motion, rörelse och rekreation kännetecken starkt stöd från hälsoforskning ökad chans för: god fysisk och psykisk hälsa, glädje i rörelse och aktivitet sannolikt utfall: motions beteende, motionsidrott senioridrott 18 år 16 år motivationsmodellen 14 år standardmodellen till vardags breddidrott tidig variation och engagemang till vardags talang eller elitsatsning tidig specialisering kännetecken stöd från idrottsforskning ökad chans för: elitprestation, glädje och motivation i idrotten, fysisk och psykisk hälsa, fortsatt idrottsintresse sannolikt utfall: fortsatt idrotts intresse, motionsbeteende, elitprestation kännetecken svagt stöd från idrottsforskning vanligast i många idrotter ökad risk för: utslagning från idrott, skador på kort och lång sikt, ökad stress sannolikt utfall: dubbelsidigt med ökad risk samt utslagning kontra möjlig elitprestation rekreationsår lekfulla idrottsaktiviteter lite/ingen målorienterad träning aktiviteter med fokus på fitness och hälsa 12 år Kanske är det så att de som lyckas bli elitidrottare i standardmodellen gör det trots, snarare än tack vare, systemet investeringsår mycket målorienterad träning ökad intensitet i tävling en idrott specialiseringsår målorienterad träning idrottslek och tävling en del i utvecklingen få idrotter tidig specialisering mycket målorienterad träning lite idrottslek fokus på en idrott tävling och resultat prioriteras inledande år mycket idrottslek en del målorienterad träning tidig variation: provar många idrotter tidigt engagemang: extra mycket idrottslek i en idrott antaganden i standardmodellen friskvårdsmodellen motivationsmodellen standardmodellen tidig talang ses som en förutsättning för långsiktig utveckling tidig mognad är en förutsättning (relative age effect) varje steg i utvecklingen innebär att utesluta en del idrottare mätpunkter som är tröskelvärden återkommer (klarar klarar inte) senioridrott 18 år att komma tillbaka om man blivit bortvald svårt tidig 16 år specialisering är en förutsättning för att lyckas framgång ses som en indikation om framtida framgång tidig 14 år 12 år 10 år 8 år 10 år 8 år start i idrotten 6 år 6 år (anpassad efter: Bailey & Collins, 2013; Coté, Baker, & Abernethy, 2007; Haugaasen & Jordet, 2012) (anpassad efter: Bailey & Collins, 2013; Coté, Baker, & Abernethy, 2007; Haugaasen & Jordet, 2012)
problem i standardmodellen motivationsmodellen är komplext och idag har vi inte kunskapenstandardmodellen att göra framtida utveckling friskvårdsmodellen förutsägelser tillräckligt precist 10.000 timmar är inte en bärande teori som den förklarats för idrotten tidig mognad är sannolikt den indikatorn som sätts störst tillit till EXEMPEL 2: TRÄNING elitidrottare börjar i genomsnitt inte tidigare i sin idrott än de som inte lyckas senioridrott träning i större mängd inleds inte tidigare av elitidrottare som lyckas målinriktad 18 år träningsmängd skiljer inte mellan elitidrottare och de som inte når ända fram 16 år relativt sent i karriären (tonåren) förrän Det verkar som att de som blir duktiga i sin idrott inte gör mer av allt, utan ägnar sig åt rätt saker vid rätt ålder sker inte linjärt utveckling 14 år idrottsmiljön som individen hamnar i är viktig för potentialen att utvecklas 12 år modellen skapar stress på många olika håll i idrottsmiljön 10 år etiska förhållningssätt till ökade risker för psykiskt och fysiskt lidande 8 år (Abbott mfl, 6 2001; år Bailey & Collins, 2013; Bailey mfl, 2010; Baker, 2003; Coté, Baker, & Abernethy, 2007; Coté & Fraser Thomas, 2007; Coté & Hay, 2002; Güllich, 2011; Haugaasen & Jordet, 2012; MacNamara mfl, 2011; Mayer mfl, 2015) (anpassad efter: Bailey & Collins, 2013; Coté, Baker, & Abernethy, 2007; Haugaasen & Jordet, 2012) PRESTATION VS INLÄRNING GLÖM TIMMARNA 5 TRÄNINGSMETODER You have to differentiate between performance and learning. The performance is what you see right now, in front of you, but that has very little to do with learning in the long run. If you tell the player what to do all the time, he can perform quite well in that moment, but it doesn t learn him that much over a period of time. For long-term learning to take place, you need to challenge the player to think, reflect, make decisions by himself. That will take som time to master, but the learning will be more efficient. idro4slek medveten systema7sk lek reguljär träning medveten systema7sk träning vik7gaste period 6 12 år i minskande betydelse 6 15 år, i minskande betydelse, men även som komplement ecer det 8 år avslut, i ökande betydelse, ecer 15 år sannolikt vik7gast 12 år avslut, i ökande betydelse, ecer 15 år sannolikt vik7gast u4alat mål ha roligt, utveckla mo7va7on, a4 spela ha roligt, utveckla och bibehålla mo7va7on, experimentera utveckla presta7onen, presta7onsmål utveckla detaljer i presta7onen, detaljerade presta7onsmål närvarande tränare inte alls inte alls, eller ibland passivt nästan all7d all7d ingen, en del posi7v förstärkning från kompisar inte med fokus på korrigering, en del posi7v förstärkning från kompisar fokus på korrigering, ocast genom egen upptäckt fokus på direkt korrigering genom dialog och direkt feedback direkt direkt direkt och i fram7den i fram7den inre mo7va7on mest inre mo7va7on mest inre mo7va7on inre och y4re mo7va7on feedback från andra belöning källa 7ll glädje tävling som lärande och träning (Williams, 2010) tävling som eli7dro4 (Bloom, 1985; Coté, Baker, & Abernethy, 2003; Ericsson, Krampe, & Tesch-Römer, 1993)
TRÄNINGSUPPLÄGG förberedelser för träning/övning träning Matchlik träning Traditionell träning Lite information om hur det ska genomföras Mycket demonstrationer Mycket anvisningar om genomförande Information kring målet med aktiviteten Mycket teknisk instruktion Blandad träning, övningar och mycket spel ( street football ) Arrangerade övningar (isolerad, styrd träning) Enhanced guided discovery Mycket instruktioner och rätt lösning Individuell feedback, frågetekniker Mycket feedback som är detaljerad och också mest är riktad till gruppen feedback Ej detaljinfo EXEMPEL 3: ENHANCED GUIDED DISCOVERY Effektivt lärande sker inte genom tränarens instruktioner, utan då barnet själv skapar lärandet och förståelsen tillsammans med tränaren Utmana att hitta egna lösningar (Ford, Yates, & Williams, 2010; Williams, 2012; Williams & Hodges, 2005) ENHANCED GUIDED DISCOVERY förhållningssätt ledarfilosofi spelfilosofi tydliga inlärningsmål talangmiljö motivationsklimat inlärningspsykologi självbestämmande motivation spelinriktad övning frågeteknik positiv feedback GRUNDREGLER I EGH idrottare ska ha stort inflytande i idrottsmiljön då de fattar beslut tillsammans med tränare. idrottare ska ges tillfälle att fatta så många egna beslut som möjligt i samband med träning och tävling. idrottare ska stegvis bli mer och mer oberoende av tränaren genom ökat eget ansvar. idrottare ska aktivt uppmuntras att hjälpa varandra och utvecklas tillsammans. träningsmiljön ska vara prestationsinriktad med långsiktig utveckling som mål. spelidé spelarens beslutsfattande egen upptäckt
EXEMPEL IDROTTSUTVECKLING situationer i träning som liknar match möjligheter för spelaren att fatta många egna beslut i varje situation skapa självbestämmande motivation hos spelaren genom egen reflektion, upptäckt, egna initiativ, egen kunskap ge spelaren utbildning och egen ökad förståelse tränare ledare föräldrar föreningsmiljö ge lite information om utförandet, men mer om målet med beteendet så många som möjligt så länge som möjligt aktiv handledning från tränaren genom frågetekniker och individuellt anpassade övningar positiv relevant feedback från tränare undvika tro på att det finns en rätt lösning eller styra spelaren direkt hög kvalitet i utförande och insats under träning och match träning tävling i så bra miljö som möjligt anläggning inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö idrottsföräldrar