Norges Ishockeyförbund 9 juni Hvordan skal vi oppføre oss i norsk ishockey, og hvordan påvirker dette vårt omdømme?

Transkript

1 Norges Ishockeyförbund 9 juni 2018 Hvordan skal vi oppføre oss i norsk ishockey, og hvordan påvirker dette vårt omdømme?

2

3 Först kom idrotten av vuxna (män) för vuxna (män) sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten

4 Total population spelare säsongen (10-20 år) Pojkar Flickor

5 Svensk barn- och ungdomsishockey SIFkansli Föreningar Isytor Marknad/Ek onomi Selektions system Domare 5 22 Distrikt (SDF) 4 Regioner Tränarna Seriesystem Förtroendemannaledet Ishockey föräldrar Spelarutveckling Tränarutbildning Tävlingsformer (bestämmelser, struktur, regler) Hockeygymnasium

6

7 Vinna Etta Tränare Målet Spelare Kortsiktiga resultat Bäst Föräldrar Guld Klubb

8 Göra sitt bästa Effekten Tränare Spelare Långsiktig utveckling Bättre Föräldrar Klubb Skapa miljöer i klubbarna som främjar detta!

9 Vi behöver ställa oss frågan om det är viktigare att barnet är bättre än andra än att det fokuserar på sin egen utveckling? Om vi kan hjälpa våra barn att jämföra sig med sig själv i högre utsträckning kommer det vara enklare att uppleva positiva känslor och tankar kopplade till ishockeyn.

10 Som ledare och tränare för barn är din främsta uppgift att skapa en miljö där barn trivs, mår bra och har roligt. En bra barnledare bidrar till förutsättningarna för ett livslångt intresse så att barnen får en passion för ishockey och idrott. Målet är att du ska kunna skapa utvecklande, roliga och stimulerande träningar som gör att barnen fortsätter med ishockey träning efter träning, år efter år. Miljön ska självklart få barnen att känna att de kan påverka sitt ishockeyspelande och den ska innehålla mycket lek och spel där misstag ses som en del av lärandet. Med ett mer stöttande ledarskap än ett styrande lägger du också grunden till att spelarna som äldre blir mer självständiga, tar eget ansvar och blir problemlösare på isen.

11 I en sund och bra barnishockey finns inget motsatsförhållande mellan bredd och elit. En bra verksamhet för alla innehåller bland annat träningar där: - alla får delta på sina egna villkor - alla får vara med och påverka - den övervägande delen av träningen är lekfull, spontan och bygger mer på rörelseglädje än på "systematiska" drillövningar - alla tillåts att delta i flera idrotter alternativt får en allsidig träning i sin ishockeyförening - alla uppmuntras till att engagera sig i lek och spontanidrott/spontanishockey

12 Det ansvarsfulla ledarskapet handlar om att möta alla barn och ungdomar på den nivå där de befinner sig för tillfället. Varje ung spelare är nämligen på sin unika utvecklingsresa. Någon är tidig i sin fysiska utveckling, en annan har spelat 200 timmar ishockey med sitt storasyskon före den första hockeyträningen och en tredje tränar för tillfället hockey bara för att kompisen gör det. Dessa faktorer säger ingenting om vart deras karriärer tar vägen i framtiden.

13 Finns hinder på vägen.

14 Elitidrott Ungdomsidrott Elitförberedande idrott Barnidrott Idrottens kärnlogik Den kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer: prestations- och resultatinriktad kravfylld i termer av resultat tränings- och tävlingsintensiv tidskonsumerande selekterande och rangordnande ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer

15

16 Pojkar -07

17

18 Stockholm pojkar -99 per säsong Småland pojkar -99 per säsong % % år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 0 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Västerbotten pojkar % % Norrbotten Pojkar % år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år

19 Vi vet

20 Vad innebär i praktiken? Talangidentifiering, utan hänsyn till de som utvecklas senare Uttagningsprocesser: lag/träningsgrupp, förening, distrikt/region, gymnasium, landslag Det är svårt, nästan omöjligt, för "bortvalda" att ta sig tillbaka in i systemet. Tidig start inom den aktuella idrotten

21 Erfarenheten och forskning visar att det är mycket större chans att nå framgång i idrott om man har hållit på med flera idrotter upp till års ålder. Så att tidigt smalna av och välja är ingen bra väg till senare framgång. Att hålla på med flera idrotter är bra för att det ger utövarna en chans att finna sin idrott dessutom utvecklas en mängd färdigheter som inte tränas på de grenspecifika passen men som är bra för den fysiska och motoriska verktygslådan. Tidig generalisering! Källa: PG Fahlström Linnéuniversitetet Växjö

22 Vi ser idag i många idrotter att det tar allt längre tid att nå världselitnivå, beroende på den höga nivån och den mångåriga träning som krävs. Trots detta tycks det pågå en nationell och internationell kapprustning där det gäller att driva fram unga idrottare, genom intensiv träning och tävling. Källa: PG Fahlström Linnéuniversitetet Växjö

23

24 Det finns inget samband mellan att var bäst när man är år och att bli bra som vuxen spelare. Dessutom är det ju så att ju tidigare man väljer ut dessa talanger, desto större chans är det att man väljer ut dem som är tidigt utvecklade man blandar ihop talang och fysisk mognad. Relative age effect

25 Därför är mästerskap och landslag för U13 och U15, ungdoms- VM/OS oviktiga för långsiktig framgång eftersom de gärna leder till fokus på rankinglistor och resultat i åldrar där de helt saknar betydelse och riskerar att leda till kortsiktig resultatjakt i stället för utvecklande av långsiktiga förmågor. Dvs fokus på resultat istället för på utveckling! Källa: PG Fahlström Linnéuniversitetet Växjö

26 RAE Omfattande forskning har kunnat påvisa att ju tidigare selektionen i olika idrotter sker, desto större är risken att de tidigt födda och tidigt utvecklade gynnas

27 RAE -02:orna pojkar kvartalsvis U16 Landslag U16 Elit Regionlägren Gruppspel Tv-pucken Total population ishockey Total population -02:or i landet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Q1 Q2 Q3 Q4

28

29 36% 29% 23% 11% 41% 35% 20% 4%

30

31 DMSP-modellen (Coté & Frasier-Thomas, 2007, Fahlström mfl) År Sannolikt utfall Motion/rekreation Förbättrad hälsa Sannolikt utfall Elitprestation Glädje, Hälsa Sannolikt utfall Elitprestation Reducerad glädje, hälsa Rekreationsår Stor mängd lek/spel Lite planerad träning Investeringsår Stor mängd målorienterad träning Lite lek och spel Fokus på en idrott, tävling Specialiseringsår Balans lek/spel målorienterad träning Minskat engagemang i fler idrotter Provår Mycket lek och spel Lite målorienterad träning Aktivitet i många idrotter (eller varierat/allsidigt i en idrott *) Rekreation många idrotter Elitprestation genom sampling Idrottsdebut (familjen viktig*) Tidig specialisering och satsning Stor mängd planerad träning Lite lek och spel Fokus på en idrott Elitprestation genom tidig specialisering D R O P O U T

32 Klubbarnas beteende

33

34

35 Klubbarnas beteende

36 NIHF Lagkamrater och motspelare Elitidrott Ungdomsidrott Elitförberedande idrott Tränare och övriga ledare Föräldrar och andra vuxna Barnidrott Förtroendevalda och anställd personal

37

38 VÄGAR FRAMÅT FÖR ATT BYGGA SVENSK BARN- OCH UNGDOMSISHOCKEY FRÅN BRA TILL BÄTTRE

39

40 Ny Utvecklingsmodell ska göra det lätt att göra rätt för alla hockeyengagerade människor

41 det leder till att vi får miljöer i världsklass för våra spelare och ledare att utvecklas i vilken i sin tur kan bidra till att så många som möjligt stannar så länge som möjligt inom ishockeyn och det ger samtidigt chansen för de som vill att bli så bra ishockeyspelare som bara är möjligt!

42

43

44 Utvecklingsmodell Vuxen Ung vuxen Post-pub Pub Pre-pub Barn Intentionen med verksamheten Grenspec/teknik Intentionen med verksamheten Intentionen med verksamheten Intentionen med verksamheten Intentionen med verksamheten Intentionen med verksamheten Grenspec/taktik Fysiologisk Psykologisk Social Ändamålsenliga system och strukturer

45 Med utgångspunkt i utvecklingsmodellen så bör vi prioritera några saker några utvecklingsprojekt helt enkelt!

46 Våra fysiska miljöer Domare och andra funktionärer SIF/SDF- Vi själva Sätten vi tränar och tävlar på Lagkamrater och motspelare God utvecklingsmiljö Tränare och övriga ledare Föräldrar och andra vuxna Vi ska utveckla ishockeyspelande människor Lärande Förtroendevalda och anställd personal Tekniskt Taktiskt Fysiskt Psykologiskt Socialt

47 MATCHEN

48

49

50 Tränarutbildningen

51 SVENSKA 4-ÅRINGAR Uppnår inte Uppnår Uppnår 33% Endast 22 % av flickorna och 44 % av pojkarna rör på sig i tillräcklig utsträckning Uppnår inte 67%

52 Movement Skills are the building blocks of Movement Creativity

53 Ledarutbildning revidering God utvecklingsmiljö Träningslära Dam/Flick Spelformer 5 7 år Rekryteringskampanj 5 9 år Tre Kronors Hockeyskola år Behålla projekt år Utvecklingscamper U14-U år Flickhockeysymposium - Regioner Utveckling Barn/Ungdom - Flick - Öppet projekt - Låne- & Prova På utrustning

54 Utvecklingsarbeten Utveckling av svensk barn- och ungdomsishockey SDF-utveckling Våren och hösten 2018 Våren 2019 Säsongen SIF Isytor Utvecklingsmodell (spelare,tränare,förening) Åldersanpassade spelformer Goda utvecklingsmiljöer Ledarskapsdelen i tränarutbildningen Physical Literacy Rörelseförståelse Behålla flickor år Etapp 1: Våren och hösten 2018 Etapp 2: Våren 2019

55 Tack för mig