PROGRAM TIPS OCH IDÉER. inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö. att uppnå sin fulla potential

Transkript

1 TIPS OCH IDÉER inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö idrottsföräldrar att uppnå sin fulla potential Johan stockholm 20 januari 2017 PROGRAM 1. vägarna till idrotten 2. skapa miljön 3. självbestämmande motivation 4. träning 5. frågor och funderingar VÄGARNA TILL IDROTTEN Kanske är det så att de som lyckas bli elitidrottare i standardmodellen gör det trots, snarare än tack vare, systemet att uppnå sin fulla potential

2 senioridrott friskvårdsmodellen till vardags motionsidrott motion, rörelse och rekreation kännetecken starkt stöd från hälsoforskning ökad chans för: god fysisk och psykisk hälsa, glädje i rörelse och aktivitet sannolikt utfall: motions beteende, motionsidrott motivationsmodellen till vardags breddidrott tidig variation och engagemang kännetecken stöd från idrottsforskning ökad chans för: elitprestation, glädje och motivation i idrotten, fysisk och psykisk hälsa, fortsatt idrottsintresse sannolikt utfall: fortsatt idrotts intresse, motionsbeteende, elitprestation standardmodellen till vardags talang eller elitsatsning tidig specialisering kännetecken svagt stöd från idrottsforskning vanligast i många idrotter ökad risk för: utslagning från idrott, skador på kort och lång sikt, ökad stress sannolikt utfall: dubbelsidigt med ökad risk samt utslagning kontra möjlig elitprestation synsätt i spelarutveckling att upptäcka talang deterministiskt synsätt hitta potentiella elitidrottare som ännu inte är med i något idrottssystem 18 år 16 år 14 år 12 år 10 år rekreationsår lekfulla idrottsaktiviteter lite/ingen målorienterad träning aktiviteter med fokus på fitness och hälsa investeringsår mycket målorienterad träning ökad intensitet i tävling en idrott specialiseringsår målorienterad träning idrottslek och tävling en del i utvecklingen få idrotter inledande år mycket idrottslek en del målorienterad träning tidig variation: provar många idrotter tidigt engagemang: extra mycket idrottslek i en idrott tidig specialisering mycket målorienterad träning lite idrottslek fokus på en idrott tävling och resultat prioriteras att identifiera talang att selektera talang att utveckla talang upptäcka idrottare som redan är med i idrottssystemet och som kan tyckas ha potential för att lyckas på en hög nivå, välja ut idrottare med mest potential i olika faser av utvecklingen skapa möjligheter och miljö för idrottare som ska förbättra deras utveckling 8 år 6 år start i idrotten dynamiskt synsätt (anpassad efter: Bailey & Collins, 2013; Coté, Baker, & Abernethy, 2007; Haugaasen & Jordet, 2012) tillfälligheter personlig karakteristik självbestämmande motivation självmedvetenhet självreglering prestationsorientering uthållighet (psykiskt/fysiskt) arv slump färdigheter / dispositioner fysiska kognitiva sociala intrapersonell interpersonell tillgång möjligheter identifiering träning tillhandahållande tillgång möjligheter utfall elitidrott positiv upplevelse av idrott livslång motion idrottsledarskap tur miljöns karakteristik tränare / ledare prestationsorientering kamrater familjens stöd lärandemetoder etiska, moraliska värderingar otur (Bailey & Morley, 2006)

3 Det verkar som att de som blir duktiga i sin idrott inte gör mer av allt, utan ägnar sig åt rätt saker vid rätt ålder SKAPA MILJÖN miljön påverkas av dina värderingar, antaganden och beteenden målet är att minska stress i miljön så mycket som möjligt Kanske är det så att de som lyckas bli elitidrottare i standardmodellen gör det trots, snarare än tack vare, systemet. EN ACCEPTERANDE MOTIVERANDE MILJÖ prestationen en och insatsen är i fokus trygg men utmanande miljö för inlärning och utveckling prestationen och utförandet är en väg att nå jämnare och bättre resultat uppmanar långsiktig Carolina Klüft ca två år innan hon blev europamästare för seniorer att alltid göra sitt bästa och kämpa oavsett situation utveckling i fokus varje individ eller del av laget jämförs med sig själva fokus på kvalitet i utförande under träning och match hela organisationen drar åt samma håll och arbetar i tät kommunikation (Papaioannou, Zourbanos, Krommidas, & Ampatzoglou, 2012)

4 PRESTATIONS RESULTATORIENTERING situation framgång ses som att prestationsorientering förbättra sig själv resultatorientering prestera bra i förhållande till andra SJÄLVBESTÄMMANDE MOTIVATION värde sätts på... ansträngning / inlärning att vara bättre än andra tränaren lägger vikt på hur... misstag ses som spelarna utvecklas en del av inlärningen spelarnas resultat framkallande av oro / ångest självbestämmande motivation är den enskilt största talangfaktorn idrottare anstränger sig för... lära sig något nytt vara bättre än andra kontrollerad motivation självbestämmande motivation GRUNDLÄGGANDE BEHOV avsaknad av motivation brist på intention, lust, mening yttre motivation få belöning, undvika bestraffning introjicerad reglering dåligt samvete, inre tvång identifierad reglering gör värden till sina egna, viktigt för mig integrerad reglering identiteten stärks, beteenden hänger ihop i helhet inre motivation nöjet, kul/skönt inre tillfredsställelse autonomi idrottaren upplever att de kan agera utifrån egen vilja och får eget inflytande ger känsla av stolthet och självmedvetenhet ej avsiktlig ej värderande känsla av inkompetens avsaknad av egen kontroll jag tycker att träning är slöseri med tid lättstyrd och foglig yttre belöning och bestraffning jag tränar för att andra säger att jag bör träna lite egen kontroll resultatorienterad inre belöning och bestraffning jag får dåligt samvete när jag inte tränar accepterar aktiviteten för att den leder till något annat jag värdesätter fördelarna med träning insikt medvetenhet självmedvetenhet träning är en viktig del av min identitet spelaren anser att aktiviteten i sig är värdefull det är roligt nyttigt och skönt att genomföra träning kompetens idrottaren tillåts klara av utmaningar och känna sig duktig på egen hand med positiv feedback känner egen kompetens och att det går att lösa saker tillhörighet idrottaren känner sig trygg och omhändertagen, känner tillhörighet grundläggande psykologiska behov autonomi kompetens tillhörighet upplever glädje i positiv miljö (fritt efter Deci & Ryan, 1985; Hagger & Chatzisarantis, 2007; Vanden Auweele, Bakker, Biddle, Durand, & Seiler, 1999, s. 15)

5 VAD HÄNDER I MILJÖN? självbestämmande motivation bra hantering vid motgångar effektiv problemlösning kreativitet positiva emotioner, accepterar (negativa) emotioner effektivare bibehåller beteendeförändringar psykisk hälsa och välmående fysisk hälsa kontrollerad motivation samarbete så länge det finns tydliga vinster med aktiviteten motstånd om kontrollen blir för hård kortsiktig inlärning missnöje och isolering minskat välmående aktiviteter i SDT generellt att möta spelarnas behov är sannolikt den viktigaste metoden. bygg ett motivationsklimat där prestation är viktigast av allt. lär dig och spelarna om motivation. arbeta med varierade inlärningsmetoder och övningar. följ upp spelarnas individuella motivation regelbundet (ofta). utbilda personer runt laget/föreningen i vad självbestämmande motivation och motivationsklimat är. se fotbollen som en möjlighet för spelaren/personen att utvecklas på många plan, speltekniskt, socialt, psykiskt, fysiskt = som människa. undvik kritik för misstag eller fel, kritik för dålig kompetens, eller att negativ konkurrens styr verksamheten. arbeta med moderna feedbackmetoder som positiv feedback, bandwidth feedback eller frågetekniker. aktiviteter i SDT autonomi arbeta med spelarens inre motivation, fokus på prestation och prestationsmålsättning koppla ihop träningen med realistiska långsiktiga utvecklingsmål, gör kopplingen väldigt tydlig och tillsammans med spelaren. förstärk hela tiden kopplingen mellan träning och prestation, långsiktigt arbete, beröm alltid ansträngningen och alla försök att utvecklas, ge positiv feedback vid lyckade försök (undvik negativ feedback / bestraffningar). använd frågetekniker i träning och match. låt spelare delta i beslut och planering av match och träning så långt möjligt. ge möjlighet för spelare att reflektera själva för att öka självmedvetenhet och självreglering. uppmuntra spelare att fatta egna beslut och se konsekvenserna av det. ge så mycket individuell feedback som möjligt. aktiviteter i SDT kompetens så snart det är relevant, ge så mycket positiv feedback som möjligt. använd frågeteknik låt spelare fatta egna beslut så ofta som möjligt, utmana spelaren att prova sig fram. arbeta med individuella målsättningar, utvärdera och påminn spelare om deras individuella utvecklingsplan så ofta som möjligt. låt spelare göra individuella utvärderingar av egen prestation i träning och match. variera träningarna och ge möjlighet att lära nytt eller prova saker som nyss lärts in. nivåanpassa uppgifter och utmaningar till varje spelare så långt som möjligt och jämför bara spelare med sig själva. påminn om den positiva kopplingen mellan träning, ansträngning, utveckling och långsiktiga mål. lär spelare vad som krävs för framgång, men också vilka metoder och vilken ansträngning som behövs på vägen. ge spelare möjlighet att lyckas ofta, även om misslyckande är en del av inlärningen.

6 aktiviteter i SDT tillhörighet ledarfilosofin ska innehålla omtänksamhet, förtroende och respekt där idrottaren ses som en jämlike med ledare/tränare. lär känna varje individ så bra som möjligt, se spelaren och personen som likvärdiga. skapa ett motivationsklimat där prestationen, insatsen, kämpaglöden och glädjen är viktigast av allt. bygg upp ett socialt stöd runt laget som drar åt samma håll (föräldrar, skola, expertresurser, styrelse, kamrater, flick/pojkvän). låt spelare utvärdera träning och match för att utveckla tränings- och matchstrategier samt målsättning tillsammans. använd individuella samtal och individuell feedback regelbundet (ofta). var systematisk i träning och match gällande att spelarna uppmuntras att hjälpa varandra, stötta, diskutera och utvecklas tillsammans. utveckla ett positivt och uppmuntrande kommunikationssätt i gruppen, både bland ledare och spelare. TRÄNING Det verkar som att de som blir duktiga i sin idrott inte gör mer av allt, utan ägnar sig åt rätt saker vid rätt ålder GLÖM TIMMARNA presta2on vs inlärning idro%slek you have to differentiate between performance and learning. the performance is what you see right now, in front of you, but that has very little to do with learning in the long run. if you tell the player what to do all the time, he can perform quite well in that moment, but it doesn t learn him that much over a period of time. for long-term learning to take place, you need to challenge the player to think, reflect, make decisions by himself. that will take som time to master, but the learning will be more efficient. medveten systema1sk lek reguljär träning medveten systema1sk träning vik1gaste period 6 12 år i minskande betydelse 6 15 år, i minskande betydelse, men även som komplement eber det 8 år avslut, i ökande betydelse, eber 15 år sannolikt vik1gast 12 år avslut, i ökande betydelse, eber 15 år sannolikt vik1gast u%alat mål ha roligt, utveckla mo1va1on, a% spela ha roligt, utveckla och bibehålla mo1va1on, experimentera utveckla presta1onen, presta1onsmål utveckla detaljer i presta1onen, detaljerade presta1onsmål närvarande tränare inte alls inte alls, eller ibland passivt nästan all1d all1d ingen, en del posi1v förstärkning från kompisar inte med fokus på korrigering, en del posi1v förstärkning från kompisar fokus på korrigering, obast genom egen upptäckt fokus på direkt korrigering genom dialog och direkt feedback direkt direkt direkt och i fram1den i fram1den inre mo1va1on mest inre mo1va1on mest inre mo1va1on inre och y%re mo1va1on feedback från andra belöning källa 1ll glädje tävling som lärande och träning (Williams, 2010) tävling som eli1dro% (Bloom, 1985; Coté, Baker, & Abernethy, 2003; Ericsson, Krampe, & Tesch-Römer, 1993)

7 spelare i engelska akademier vid 16 års ålder fotbollsaktiviteter från 6 16 år (matcher, lagträning, individuell träning, fotbollslek) totalt antal timmar (Ford, Ward, Hodges, & Williams, 2009) TYPER AV TRÄNING bredd akademi bortselekterade matcher lag/individuell träning fotbollslek danska idrottare bakgrund finns det skillnader i antal träningstimmar mellan elitidrottare och nästan-elitidrottare 243 danska idrottare, varav 148 elit och 95 nästan elit frågeformulär: biografisk data, data om idrottskarriär, idrottsliga framgångar, träningstimmar i olika åldrar resultat Elitidrottare är äldre när de börjar initiation stage, development stage och perfection stage är äldre när de tävlar första gång nationellt och internationellt tränar mindre upp till 9-, 12- och 15-års ålder spenderar färre år i juniorlandslag tränar mer upp tills 21-års ålder spenderar fler år i seniorlandslag (Moesch, Elbe, Trier Hauge, & Wikman, 2011; Moesch, Trier Hauge, Wikman, & Elbe, 2013) danska idrottare fyra predicerande faktorer medlemskap i juniorlandslag (mindre tid för elit) träning upp till 15-års ålder (mindre träning för elit) medlemskap i seniorlandslag (längre tid för elit) träning upp till 18-års ålder (mer träning för elit) detta betyder senare specialisering, den stora frågan är hur? FRÅGOR OCH FUNDERINGAR idéer intensifiering av träning och matchning efter puberteten sen specialisering mest fördelaktigt ingen fördel om barnet är involverad i flera andra idrottar om man vill nå eliten (i motsats till Côté mfl., 2007) (Moesch, Elbe, Trier Hauge, & Wikman, 2011; Moesch, Trier Hauge, Wikman, & Elbe, 2013)

8 TIPS OCH IDÉER inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö