att vara tennisförälder lite fakta låt oss göra klart alla har sin roll spelare familj skola kamrater förening - utbilda i färdigheter för elitfotboll

Transkript

1 att vara tennisförälder låt oss göra klart alla har sin roll familj - känslomässigt stöd - lagom utmaning - konkret hjälp - markservice - ge kompletterande perspektiv till idrotten - goda förebilder skola spelare kamrater förening - utbilda i färdigheter för elitfotboll - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd - se till hela människan - skapa en god kultur för etik och moral - skapa nätverk för spelaren - utveckla egenskaper utanför fotbollen - allmänbildning - yrkesutbildning - öka möjligheten för spelaren att verka i samhället - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd förbund - stärka utvecklingsmöjligheter - riktlinjer för etik och moral - verka för tillämpning, utbildning och forskning - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd (Fallby, 2006) lite fakta

2 först slår vi fast föräldrar är en enorm resurs men (Augustsson, 2007) definition av föräldrapress unga idrottares upplevelser av otillräcklighet i sitt idrottande, vilket skapats av föräldrars alltför höga, uttalade eller outtalade, förväntningar och krav på individen att prestera i idrottsmiljön. (Augustsson, 2007) / / när föräldrar riktar förväntningar mot och ställer krav på sina idrottande barn att prestera mer än de förmår, och de unga idrottarna upplever sina prestationer som otillräckliga utvecklas upplevelser av föräldrapress. (Augustsson, 2007)

3 undersökning sverige vad innebär det för unga idrottare att uppleva föräldrapress? finns det några skillnader avseende kön, ålder och idrottsgren? kan man se någon koppling till upplevd självkänsla och fysisk/ idrottslig kompetens? enkät (601 idrottare) och intervju (12 idrottare) unga idrottare (8-16 år) aktiva inom de mest populära idrotterna (Augustsson, 2007) 19% en av fem (Augustsson, 2007) gamla studier USA, 66 pojkar och 38 flickor (13 år och under), i alpin skidåkning. frågeformulär om upplevd föräldrapress i samband med tävling 46 % av gruppen upplevde en viss negativ press. 26 % uppgav att de upplevde en stark föräldrapress 27 % upplevde ingen press alls. Inom grupperna för "viss press" och "stark press" kände sig 22 % respektive 44 % olyckliga i sitt idrottande. (Helstedt 1990)

4 självkänsla barn/ungdomar som upplever föräldrapress genom att föräldrarna tycker att barnen har lägre kompetens än vad barnet upplever sig ha utvecklar en lägre självkänsla och blir därmed mer känsliga för press en ond cirkel (Augustsson, 2007) stress, oro och överbelastning barn/ungdomar som upplever högre press från föräldrar upplever också högre oro innan och under tävling rädsla för att svika sina föräldrar lägre motivation i sin idrott lägre egen kontroll över sin idrottssituation mindre glädje i idrotten ökad risk för överbelastning (Backes & Wiens, 1999; Brustad, 1996; Gould, Eklund, Petlichkoff. Peterson, & Bump, 1991; Gould, Tuffey, Udry, & Loehr, 1996; Scanlan & Lewthwaite, 1984; Weiss, Wiese, & Klint, 1989) ängslan inför match barn som upplever stark ängslan inför tävling och match studerades redan med flera undersökningar under och 1990-talet. samband är funna mellan upplevd föräldrapress och stress samt oro inför tävling och match. barn som är uttalat känsliga för hur deras föräldrar bedömer prestation har ofta en sämre självkänsla och högre ängslan och oro inför tävling och match. barn med ett gott självförtroende tenderar emellertid att inte oroa sig för föräldrars reaktioner, för att förlora, eller för vad kamrater skall tycka i fråga om idrottslig prestation, men vad är hönan eller ägget? (Martens, 1993; Passer, 1983, 1984; Scanlan, 1986)

5 förväntningar barn/ungdomar som upplever att föräldrarna är positiva tycker att idrotten är roligare och ser sig som mer kompetenta (Babkes & Weiss, 1999; McCullagh, Matzkanin, Shaw, & Maldonado, 1993) sammanfattning forskning det går att säga att forskningen i stora delar av sambandet mellan hög föräldrapress och barns idrottande är överens det är inte bra men 20% upplever den, varför existerar det fortfarande? varför? fundera på vems ansvar är det?

6 varför? är det så svårt att komma åt problematiken? relationen mellan barn och föräldrar är svår att få insyn i och också att påverka barn och föräldrar som upplever problematiken är ofta okunniga om hur ett konstruktivt beteende ska se ut därför saknar de alternativ till det negativa beteendet förening problemlösning eget ansvar erfarenheter spelare målsättning stresshantering - fotboll problemlösning kommunikation spelare - föräldrar tränare karriärövergång ledarskapsfilosofi kommunikation (individuella samtal) motivationsklimat kommunikation ledarskapsfilosofi målsättning familj föräldraroller karriärövergång kommunikation (individuella samtal) (Smoll, Smith, & Curtis, 1977). vad är rätt? ett bra beteende i idrottssituationen är när föräldrar stödjer barnets idrottande utan att vara överdriven, samt att låta barnet fatta viktiga beslut kring vilken nivå eller inriktning deltagandet ska vara på (Fredricks & Eccles, 2004)

7 tre föräldrastöd socialt stöd med ett starkt nätverk med matchat socialt stöd och effektiv kommunikation går det att påverka identitet, självkänsla, egenkontroll, upplevelsen av egen kompetens, självförtroende och därigenom också den kanske viktigaste faktorn, motivationen. (Cutrona & Russell, 1990; Roberts, 2001; Sarason, Sarason, & Pierce, 1990).

8 jag är mån om att han blir en människa och inte bara en fotbollsspelare. Vi föräldrar ska stötta och finnas tillhands som en resurs när det går både bra och dåligt i både fotboll och skola / / finnas där som hjälp och som föräldrar. Och sen exakt vad det betyder det är ju ett samspel mellan oss och NN men vi ska finnas väldigt nära honom mentalt / / sen ska han successivt separera sig från oss. (förälder till 15-årig landslagsspelare, Fallby, 2006) jag är mån om att han blir en människa och inte bara en fotbollsspelare. Vi föräldrar ska stötta och finnas tillhands som en resurs när det går både bra och dåligt i både fotboll och skola / / finnas där som hjälp och som föräldrar. Och sen exakt vad det betyder det är ju ett samspel mellan oss och NN men vi ska finnas väldigt nära honom mentalt / / sen ska han successivt separera sig från oss. (förälder till 15-årig landslagsspelare, Fallby, 2006) socialt stöd känslomässigt lyssnande stöd emotionellt stöd emotionell utmaning förälder tekniskt uppskattande utmanande uppgifter verklighetsbekräftande konkret materiellt personlig assistans tränare förälder / tränare (Cutrona & Russell, 1990; Richman m fl., 1989; Rosenfeld m fl., 1989)

9 socialt stöd och kommunikation bättre struktur och planering i vardagen. bättre matchning av stresshantering till den typ av stressorer som uppstår. bättre förmåga att uppmärksamma egna behov. bättre förmåga att ge uttryck för behov som finns och därmed söka stöd. ökad vilja att anta svåra utmaningar. (Crocker, 1992; Dale, 2000; Giacobbi, Lynn, Wetherington, Jenkins, Bodendorf, & Langley, 2004; Holt & Hogg, 2001; O Brian & DeLongis, 1996; Park, 2000) goda drag hos idrottsföräldern föräldrar som goda rollmodeller vara bra förebild i alla situationer föräldrar som vet vilka delar de ska stödja och vilka de ska lämna åt andra kunna överlåta ansvar till andra kompetenta personer föräldrar som stödjer prestationen och ansträngningen kunna stödja i med och motgång och uppmuntra genom positiv förstärkning prestation vs resultat eller motivationsklimat

10 motivationsklimat prestation vs resultat skapa god motivation och behaglig stämning alltid se till prestation före resultat och betona hur viktigt det är att göra sitt bästa och att aldrig ge upp process och prestation förstå att resultat inte ger bättre spelare, men bättre prestationer ger bättre spelare och bättre resultat behaglig miljö vara delaktig i att skapa en miljö där alla trivs och har roligt, samt se till att fotbollen blir en rolig upplevelse beröm processen - Förflyttningen fram till bollen (process) - Bollträffen i en dödande volley (process) - Kroppens position i förhållande till bollen (process) - Tajming sista stegen in till bollen (process) - Ambitionen att försöka placera bollen (process) - Vart bollen tar vägen vinstboll eller inte? (resultat) Oftast bedömer vi slutprodukten/resultatet (vinstbollen eller vinsten?) eftersom det är enklast att se ge feedback på prestationen/processen

11 marcus allbäck - Givetvis är det mycket flyt. Det är lika oförklarligt när du gör mål fem-sex matcher i rad på små tillfällen där alla efteråt säger fan vad skicklig han är, han står alltid rätt, som det är när du kommer halvsekunden för sent till varje läge fem matcher i rad och folk tycker du är helt ur form. Det är därför jag i stället för att söka målet alltid försökt göra rätt i allt annat; hitta tajming, touch på bollen, rätt värdering i om man ska använda ett eller två tillslag. Bryter jag ner det i sådana små delar, gör så rätt jag kan i varje enskild detalj, så lossnar det till slut. Tänkte du så när du var 18 år? Nej, då var det jävligt viktigt att göra mål. När jag fick chansen tänkte jag: Här måste jag göra mål. Idag är det inte så. Jag intalar mig alltid: Jag kommer att fortsätta missa chanser, men jag kommer också fortsätta göra mål. Det är nog en styrka jag har. Om jag missar en chans glömmer jag det direkt. Det måste jag göra för får jag kan få en ny chans 30 sekunder senare. Hämtat ur tidskriften Offside prestation vs inlärning you have to differentiate between performance and learning. the performance is what you see right now, in front of you, but that has very little to do with learning in the long run. if you tell the player what to do all the time, he can perform quite well in that moment, but it doesn t learn him that much over a period of time. for longterm learning to take place, you need to challenge the player to think, reflect, make decisions by himself. that will take som time to master, but the learning will be more efficient. (Williams, 2010)

12 vi blir lurade av kortsiktiga effekter som påverkar spelare, tränare och föräldrar träning enhanced guided discovery förhållningssätt ledarfilosofi spelfilosofi tydliga inlärningsmål eget beslutsfattande träningspass spelinriktad övning frågeteknik positiv feedback egen upptäckt positiv feedback den viktigaste feedbacken kommer från spelaren själv inre feedback återkoppling till spelaren genom de egna sensoriska systemen, tankar, känslor, motoriskt, synintryck etc. positiv feedback ges både verbalt, med ansiktsuttryck och kroppsspråk ska vara vanligaste typen av feedback ska ges då spelaren verkligen förtjänat beröm och inte bara utdelas slentrianmässigt använd aldrig negativ feedback eller bestraffning.

13 tips på vägen skapa ge ställ ge en trevlig tennismiljö positiv feedback krav på rätt sätt rätt typ av stöd njut och var glad att ditt barn har det trevligt med tennisen beröm alltid kämpatakter låt barnet fatta egna beslut ha en egen aktiv livsstil blanda dig aldrig i match var en god förebild uppträd alltid med respekt blanda dig aldrig i träning sätt aldrig press ge praktiskt stöd uppträd med värdighet, stil och optimism uppmuntra andra aktiviteter förmedla glädje och optimism ge barnet eget ansvar driv inte barnets karriär var inte tränare eller coach uppmuntra nyfikenhet beröm alltid insatsen ej resultatet ha och ge realistiska förväntningar blanda dig aldrig i match ge känslomässigt stöd

14 tänkvärt om barnet tror att föräldrarna tycker att de har hög kompetens i idrotten, så har det positiv betydelse för barnets självkänsla oavsett vad föräldrarna egentligen tycker (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) Föräldrar gav mycket socialt och känslomässigt stöd, förstärkte en god disciplinerad attityd gentemot idrotten, men undvek för mycket press och förväntningar. Föräldrarna var också goda modeller för självständighet och uppmuntrade det hos sina barn. (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) dos and dont s stöd praktiskt stöd emotionellt uppmuntra insatsen uppmuntra självständighet förmedla glädje i tennisen uppmuntra hårt arbete att göra sitt bästa var själv aktiv i ditt liv uppmuntra att prova saker var närvarande, men inte påverkande undvik press eller skuldkänslor undvik press på att vinna eller vara bättre än andra undvik överdrivet involverande undvik överdrivna förväntningar (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985)

15 och praktiskt? genom bra beteende och övertygelser kan du påverka ditt och andras barn positiv feedback, förmedla att barnet är kompetent var moderat involverad i tennisen men inte alls i det tekniska, matchning eller annat som föreningen/tränare har ansvar över stötta emotionellt, var där i med- och motgång det viktigaste är att skapa glädje och positiv miljö var beredd att utvärdera ditt eget stöd till ditt barn agera om idrottsmiljön är skadlig för barnet (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) matchmiljö lämna aldrig läktare eller anvisad plats för åskådare låt tränare sköta coachning och matchning ge bara positiv feedback till spelare och ledare ge aldrig råd eller coachning till spelare visa glädje, entusiasm och stöd alltid spelare och laget kontrollera dina egna känslor hjälp till om tränare eller ledare ber dig om hjälp var en god rollmodell för spelarna och agera alltid på ett sportsligt sätt gentemot andra (domare, åskådare, spelare, föräldrar mfl) (Gould, Dieffenbach, & Moffet, 2001; Martens, 2004) din förening skapa samvaro och lär känna andra föräldrar visa entusiasm och glädje i tennismiljön om det finns orsak, ta upp och diskutera eventuella problem på ett sakligt sätt se till att barnen har roligt och gemenskap tillsammans, även vid sidan om banan ge bara återkoppling på insatsen (gör alltid ditt bästa) till barnet, aldrig resultatet var alltid där för emotionellt och praktiskt stöd lägg dig aldrig i tennisen, varken hemma eller i föreningen/vid matcher