Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Relevanta dokument
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Systematiskt kvalitetsarbete

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Skola Ansvarig Rektor:

Skolverkets stöd för skolutveckling

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

BRUK som en del i det systematiska kvalitetsarbetet BRUK

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Bakgrunden till BRUK

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem

Skolledarkonferens september 2016

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Hela vägen till eleverna en styrkedja för kvalitet i skolan

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Pedagogiskt ledarskap

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Beslut för fritidshem

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Kvalitetsplan

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Systematiskt Kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Rektorsprogrammets syfte

Skolplan Med blick för lärande

Välkomna! Närträff 4 april Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Nord malings kommun. Beslut. Nordmalings kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Stödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Beslut Dnr :4047. Täby kommun. Beslut för förskola. efter tillsyn i Täby kommun. Skolinspektionen Box 23069, Stockholm

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Transkript:

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson

Upplägg 10:30 11:30 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK 11:30 12:30 Lunch 12:30 15:30 Fortsatt föreläsning och workshop

Utmaningar (2015) Tre stora utmaningar i svensk skola idag Motivation lust att lära Likvärdighet Professionsutveckling Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna och skapa fokus i undervisningspraktiken.

Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning!

vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Använda nya forskningsrön Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt Bygga kunskap Verka för genomskinlighet

Använda nya forskningsrön Två exempel på systematiska översikter: John Hattie Synligt lärande Håkansson & Sundberg Utmärkt undervisning Utmärkt skolutveckling OBS! Systematiska översikter ger inga färdiga svar men pekar ut en riktning, ger vägledning för hur man kan gå till väga.

Vetenskapligt förhållningssätt Självständigt urskilja och formulera problem. Söka förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning. Kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Verka för att bygga kunskap och synlighet Kritiskt granska resultat Professionell ansvarsskyldighet. Att fatta beslut ingår i den professionella autonomin.

Beprövad erfarenhet Skolverkets hållning Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet.

Att bygga kunskap (beprövad erfarenhet) Börjar med: problem, behov, egen idé, utmaning, dilemma Detta analyseras och utvecklas genom: Egen erfarenhet Egen prövad erfarenhet Gemensamt prövad erfarenhet Prövas av flera grupper, dokumenteras och systematiseras för att kunna föras vidare Beprövad erfarenhet

Evidens - Skolverkets hållning Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett givet fält. Tas fram genom en sytematisk kritisk granskning utifrån en given uppsättning kriterier. Att arbeta evidensinformerat: Vi diskuterar och förhåller oss till olika vetenskapliga perspektiv och forskningsresultat och försöker omsätta denna kunskap i vår verksamhet.

vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Använda nya forskningsrön Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt Bygga kunskap Verka för genomskinlighet

Bikupa I vilket/vilka avseenden tar vi fram gemensamt prövade erfarenheter på min skola? Vilket område skulle just nu vara viktigast att ta fram gemensamt prövade erfarenheter?

Forskningsbaserat arbetssätt Vetenskaplig grund Beprövad erfarenhet

Forskningsbaserat arbetssätt Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att forskning, dvs vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, är den grund på vilken arbetssätt vilar. - Inte att forskningen är något parallellt som knyts till arbetssättet. Ett forskningsbaserat arbetssätt leder till en forskningsbaserad undervisning.

Helen Timperley (2008) Teacher professional learning and development

Hur utveckla verksamheten? Ha ett mål ett syfte (utifrån er kunskap om den egna verksamhetens behov) Använd SKA-hjulet som metod/process att nå syftet Fyll SKA-arbetet med ny kunskap, baserad på vetenskap från akademin eller beprövad erfarenhet från professionen Bygg på aggregera för att kunna utveckla Dokumentera synliggör sprid

Viktiga områden att integrera i utvecklingsarbetet Evidens för viktiga områden att integrera i utvecklingsarbetet och som ökar möjligheterna till stor positiv effekt på elevers resultat:

Tillitsfullt klimat ett förhållningssätt En kombination av fokus på lärande och omsorg Att ha fel och göra misstag välkomnas av alla och ses som ett tillfälle för lärande Det handlar om förtroende Enligt Timperly utvecklas tillitsfullt klimat om vi arbetar med att undersöka, enligt hennes lärandecirkel.

Inkludering

Pedagogiskt ledarskap Instruktivt ledarskap (Stor effekt på elevers lärande enligt Hattie) Vad får genomslag på elevers lärande? Så lite som möjligt får störa lärandet Har höga förväntningar på sina lärare Besöker klassrum Är intresserade av att analysera vad och hur man lär sig på skolan Bygger ett tillitsfullt klimat

Pedagogiskt ledarskap Annan forskning visar: Vara tydlig (skapa ett gemensamt pedagogiskt språk) Skapa delaktighet (samverkan, dialog, gränssättning) Ha fokus på elevers lärande och måluppfyllelse (ta reda på elevers upplevelser och vad de lärt) Vara långsiktig

Change mindset! Motivation, emotion och kognition hänger verkligen ihop. Fokusera mer på kognitivt, metakognitivt och socioemotionellt lärande till en helhet. Balans mellan dessa komponenter. Hur vet du att de studerande lär sig? Hur vet de studerande att de lär sig?

Metakognition Kunna reflektera över sitt eget tänkande och lärande - d.v.s. att förstå hur man lär sig och förstå när man lärde sig något. Undervisningen behöver ge barn och elever möjlighet att utveckla: - Självständighet, självkontroll och självdisciplin. De blir då bättre på att bedöma, planera och ta ansvar för det egna lärandet.

Metakognitiva frågor Vad handlar det här om/vad är problemet? Har jag löst liknande problem tidigare? Vilka angreppssätt har jag använt då? Varför har jag fastnat? Vilken ytterligare information behöver jag? Kan jag lösa problemet på ett annat sätt?

Kollegialt lärande Olika former av professionsutveckling Strukturerat och återkommande samarbete där återkoppling är ett centralt inslag. Bygga in system/rutiner i verksamheten för kollegiala samtal/kollegialt lärande. Förstärks om det finns regelbundna inslag av göra/pröva moment.

Formativ bedömning Sker under själva undervisningsprocessen Kartlägger och synliggör var eleverna befinner sig i sitt lärande så att också undervisningen kan anpassas Är också en bedömning av undervisningen

Formativa nyckelstrategier Klargöra, förstå och dela lärandemålen Skapa effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som ger bevis för lärande Ge återkoppling som leder lärandet framåt Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra Aktivera eleverna att bli ägare av sitt lärande

Effektiv återkoppling Generaliserbar till andra uppgifter Hjälper eleven att stärka sin förmåga att driva det egna arbetet framåt (s.k. självreglering)

Forskningsbaserat arbetssätt Konkretisera ett forskningsbaserat arbetssätt och stöd på så sätt elevernas lärande Fokusera några mål/områden och nå djup. Arbeta långsiktigt så det ni arbetar med får fäste. Bygg en gemensam kunskapsbas inom de områden som fokuseras. Arbeta strukturerat kollegialt.

Bikupa På vilket sätt kombinerar jag några av dessa sex områden i det utvecklingsarbete jag arbetar med just nu? Hur skulle jag kunna kombinera fler av dem?

Systematiskt kvalitetsarbete Skolans systematiska kvalitetsarbete Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete BRUK Stöd på Skolverkets hemsida

Systematiskt kvalitetsarbete 4 kap 3-8 Varje huvudman, förskole- och skolenhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen Huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för Att alla har kunskap och kompetens Att det finns rutiner och strukturer Stöd och resurser

Kvalitetsarbetets roll för utveckling av utbildningen Synliggöra vad undervisningen leder till - kvalitet och likvärdighet. Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Bidra till ett kollegialt lärande och tillitsfullt klimat. Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. När skolans kvalitetsarbete brister är det ytterst den enskilda eleven som blir lidande och inte får sina rättigheter tillgodosedda. (Skolinspektionen)

Filmer Systematiskt kvalitetsarbete avseende språk-, läs- och skrivutveckling

Här hittar du filmerna En översikt Filmen ger en översikt över hur det systematiska kvalitetsarbetet inom området språk-, läs- och skrivutveckling kan bedrivas. Följa upp Filmen visar hur undervisning, förutsättningar, utveckling och måluppfyllelse kan följas upp. Analysera Filmen ger stöd för arbetet med analys och nulägesbedömning. https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/ncs/stod-forhuvudman

Följa upp för att veta var vi är För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete behövs kunskap om alla nivåer Resultat och måluppfyllelse (individ) Arbetsprocesser/undervisning (process) Förutsättningar och organisering av undervisningen (struktur) Vilka underlag har vi? Vad visar de? Vad saknar vi information om? I relation till mål och krav i skollag och läroplaner Sammanställ till en nulägesbeskrivning

Analysens olika former 1. Jämföra mellan grupper, över tid m.m. 2. Tolka för förståelse, hitta mönster och tendenser 3. Förklara för att hitta orsaker och påverkansfaktorer 4. Problematisera och kritiskt granska - inhämta ny kunskap och vidga perspektiven Sammanställ till en nulägesbedömning

Analysera bakåt för att förstå Vad orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse? Hur har arbetssätt och arbetsformer lärandeklimat, och förväntningar påverkat elevers lärande och utveckling? (BRUK) Hur har organisering, resursfördelning, kompetens m.m. påverkat? Vilka variationer finns och varför? (likvärdighet) Analysen måste ske i dialog. Fråga eleverna!

Analysera framåt för att vet vad som behövs Vad behöver utvecklas för att uppfylla de nationella målen? Analysen måste ske i dialog. Fråga eleverna! Utifrån analysen av vad som påverkat resultat och måluppfyllelse Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Prioritera utvecklingsområden, konkretisera och formulera mål; vad vill vi ska hända

Hur gör vi? Utgår från analysen samt låter insatser vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Planera insatser Mål Vad vill vi ska hända? Hur och vad? Arbetssätt och arbetsformer Hur elever ska bli delaktiga Genomför insatser

Hur blev det? Följ upp och analysera igen Förutsättningar Undervisning elevernas lärande Utveckling Måluppfyllelse Hände det vi ville skulle hända?

Dialog för delaktighet Planerar och genomför undervisningen Följer upp och analyserar elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå Anpassar undervisningen Lärare Efterfrågar resultat på grupp- och klassnivå Analyserar och gör förbättringsinsatser Rapporterar till huvudmannen Rektor Leder utvecklingsarbetet Efterfrågar skolresultat Analyserar och beslutar om långsiktiga förbättringsinsatser utifrån varje skolas resultat Ger förutsättningar i form av ramar och resurser Huvudman

Diskussion Hur kan din roll som språk-, läs- och skrivutvecklare se ut i det systematiska kvalitetsarbetet?

Systematiskt och kontinuerligt BRUK BRUK Med allas medverkan

BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten som underlättar det systematiska kvalitetsarbetet utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen, läroplanerna och allmänna råd finns för samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer kan användas av ett arbetslag, förskole- eller skolenhet, eller huvudman. synliggör och stödjer analyser av hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse stödjer ett kollegialt lärande

Strukturen i BRUK BRUK bygger på skollagen och läroplanernas första avsnitt: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen

Vad omfattar BRUK? Område Indikatorer

Användning av BRUK Lärare/förskollärare/annan personal: 1. Skatta enskilt 2. Skatta tillsammans i arbetslag och gör nulägesbedömningen 3. Använd som en del i nulägesanalysen för att komma fram till och prioritera åtgärder Rektor/förskolechef: - skatta förutsättningar - initiera och använd skattningar som utgångspunkt för dialog med lärare om undervisningen På huvudmannanivå: - skatta förutsättningar - initiera och använd skattningar som utgångspunkt för dialog med rektorer

Workshop

1. Vilket är vårt problemområde och hur vet vi det. 2. Antaganden Vad tror vi att det beror på? 3. Vad hittar vi som stödjer våra antaganden? 4. Återkoppling. Vad tar vi med oss från andras respons på vårt resonemang. 5. Olika sätt att komma till rätta med problemet. Det är för få av våra elever som når höga resultat Struktur: Vi lärare har inget gemensamt forum att diskutera gemensamma pedagogiska problem i. Struktur: Process: Vi lärare har låga förväntningar på eleverna. Process: Individ: Eleverna har låga krav på sig själva.

Workshop för att förstå processen Problemområde: Pojkar som grupp presterar lägre resultat än de borde Moment 1: Samtala om och formulera flera olika antaganden om orsaker på olika nivåer (kolumn 2 och 3): individ-, process- och strukturnivå. (30 min) Moment 2: Gruppen är delad i två ena halvan flyttar till en annan grupp (se lista). Grupp A beskriver sina antaganden. (5 min) Grupp B återkopplar, fördjupande och utmanande frågor. (10 min) Byt (15 min) Anteckna de nya perspektiv ni fått (kolumn 4). Bensträckare och fika (20 min). Moment 3: Gå tillbaka till hemgruppen och dela nya tankar (kolumn 5). (20 min)

Grupprum för workshop 1. Helcules 1 2. Hercules 2 3. Draco 4. Phoenix 5. Virgo 6. Gemini 7. Libra 8. Aries 9. Leo 10. Dorado (tvärs över loungen utifrån Hecules sett)

Tider för workshop 13:30-13:40 Förflyttning till grupperna och presentation 13:40-14:10 Moment 1: hemgruppen, kolumn 2 och 3 14:10-14:15 Förflyttning och presentation i ny grupp 14:15-14:45 Moment 2: blandgruppen, kolumn 4 14:45-15:05 Bensträckare och fika 15:05-15:25 Moment 3: hemgruppen, kolumn 5 15.30 Återsamling i lokal Hercules

Skolverkets stöd Allmänna råd Webbstöd för huvudmannens Kvalitetsarbete I praktiken www.skolverket.se/kvalitetsarbete Kunskapsöversikter, Bevakade områden, Teman, Reportage, Filmer + länkar till andra källor www.skolverket.se/forskning

www.skolverket.se/skolutveckling/nationella-skolutvecklingsprog

Skolverkets stöd Skolverkets internationella samarbete speciellt inriktat mot förskolan: En databas med kvalitetsgranskad skandinavisk forskning på förskoleområdet: http://nb-ecec.org