Skolan som uppväxtmiljö: hur påverkas pojkar och flickor av vad de upplever i skolan? Insikter från systematiska kunskapsöversikter Mara Westling Allodi mara.allodi@specped.su.se Specialpedagogiskt nätverk, 17 februari 2011
Systematiska kunskapsöversikter http://www.buph.se/download/18.2a0ff5f12801fe5f27800010876/kunskaps%c3%b6versikt_skola.pdf http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154984
En del av ett sammansatt projekt om barns och ungdomars psykisk hälsa Child and adolescent mental health three tracks, different perspectives Trends in mental health School, learning and mental health Programs for prevention of poor mental health among school children Conference 12-14 April, 2010 Conference 26-28 April, 2010 The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care, SBU 19 May, 2010 Hearing 26 May, 2010 Information and implementation
Arbetsgrupp i kunskapsöversikten: School, learning and mental health Gustafsson, Jan-Eric (ordförande) professor i pedagogik, Göteborgs universitet Allodi, Mara Westling (projektledare i ag) docent i specialpedagogik, Stockholms universitet Alin Åkerman, Britta professor emerita i specialpedagogik, Stockholm universitet Eriksson, Charli professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet Eriksson, Lilly, MD, utredare, Statens folkhälsoinstitut Fischbein, Siv professor emerita i specialpedagogik, Stockholms universitet Granlund, Mats professor i psykologi, professor i handikappvetenskap, Högskolan i Jönköping Gustafsson, Per docent i barnpsykiatri, Linköpings universitet Ljungdahl, Sophia MD, utredare, Statens folkhälsoinstitut Persson, Roland S. Professor i pedagogisk psykologi, Högskolan i Jönköping, (fram till augusti 2009) Ogden, Terje professor i pedagogisk psykologi, forskningsledare, Atferdssenteret, Norge (fram till oktober 2009)
Arbetsgrupp forts. En särskild grupp har arbetat med en delstudie bestående av översiktstudier; förutom vissa av arbetsgruppens medlemmar (Mats Granlund, Lilly Eriksson, Roland S. Persson, Mara W. Allodi) har deltagit i detta uppdrag: Almqvist, Lena universitetslektor i pedagogik och psykologi, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping Bertills Karin Universitetsadjunkt idrott och hälsa/rörelse, Högskolan i Jönköping Murray, Mac, FD i pedagogik, har arbetat med en delstudie om den utbildningshistoriska bakgrunden Allodi, Mara Westling har arbetat med en delstudie om kvalitativa svenska studier Referensgrupp KVA Hälsoutskottet Docent Curt Hagquist, Kungliga Vetenskapsakademien Professor Per-Anders Rydelius, Karolinska Institutet PhD Sten Anttila, Socialstyrelse MEng Agneta Pettersson, SBU Professor Måns Rosén SBU Samarbete med informatiker på Karolinska Institutets och Stockholms universitets bibliotek
Projektet finansierades av forskningsfonder och statliga forskningsmedel Bristol Myer Squibb Familjen Erling-Perssons Stiftelse FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Kungl. Vetenskapsakademien Stiftelsen Clas Groschinskys minnesfond Stiftelsen Kempe-Carlgrenska Fonden Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond Stiftelsen Sven Jerrings Fond Svenska Läkaresällskapet Vetenskapsrådet Läs mer om projektets bakgrund här: http://www.buph.se/buph/bakgrund.4.3a9be3f01265332d6f180003818.html
Syften I Kartlägga forskningen som behandlar vilka samband som finns mellan skola och psykisk hälsa vilka aspekter av skola och psykisk hälsa har studerats i vilka kombinationer med vilka åldersgrupper med vilka metoder
Syften II Syntetisera forskning som studerar de kausala sambanden mellan psykisk hälsa och skolresutat Effekter av skolresultat på psykisk hälsa Effekter av psykisk hälsa på skolresultat Hur påverkas dessa samband av andra skolfaktorer Utvärderingar, betygsystem, prov, sorteringsprocedurer Specialpedagogiska system Undervisningsmetoder och arbetsätt Skolklimat
Syften III Syntetisera svensk forskning om barn- och ungdomars erfarenhet av psykisk hälsa och välbefinnande i förhållande till deras erfarenheter och upplevelser i skolan.
Faser i systematiska översikter (Harden & Thomas, 2005) Development of user-driven review question and boundaries Development of review protocol Comprehensive search Application of inclusion criteria Quality assessment Data extraction Synthesis of findings
Psykisk hälsa och välbefinnande Internaliserande symptom: ängslighet, oro, depression, självskadebeteende Externaliserande symptomer: hyperaktivitet, koncentrationsproblem, beteendestörningar Andra psykiatriska symptom Positiva aspekter av psyskisk hälsa: självkänsla, självuppfattning, välbefinnande
Skola och lärande Individens aktiviteter, resultat och lärande Gruppering och sortering av elever enligt olika kriterier Åtgärdssystem och speciella undervisningsinsatser Skolmisslyckande, skolk, avhopp Relationer i skolan: relationer mellan elever, mellan lärare och elever, skolklimat Skolorganisation, ledarskap, administration, utvärderingssystem Utbildningssystem: betyg, regler, stadieövergång Förändringar och reformer i utbildningssystem, komparativa studier
Longitudinella studier om skola och psykisk hälsa Litteratursökningar i flera databaser Granskning av ca 10 000 vetenskapliga artiklar Kartläggning och analys av 22 översikter Kartläggning av 471 studier Narrativ syntes av 51 relevanta studier
Barn- och ungdomars syn på skola och psykisk hälsa Litteratursökningar av svenska studier i olika databaser Granskning av ca 500 artiklar, uppsatser och rapporter Kartläggning av ca 100 studier Narrativ syntes av 38 studier
Resultat Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer Reaktionerna kan vara olika för pojkar och flickor och vid olika utvecklingsfaser
Resultat Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar internaliserande symptom för flickor under tonåren Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa Goda resultat i skolan har en positiv effekt på elevers självuppfattning En god självuppfattning i sig bidrar inte direkt till bättre skolresultat, men andra faktorer som motivation och upplevd kontroll påverkar lärande och resultat Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem
Skyddsfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven når goda resultat Eleven möts med positiva förväntningar Eleven har goda relationer med sina lärare Eleven har goda relationer med andra barn /ungdomar
Riskfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven har låga eller ofullständiga betyg Eleven möts med negativa förväntningar Eleven har konflikter med sina lärare Eleven har inte goda relationer med andra barn eller har konflikter
Negativa erfarenheter i skolan är en betydelsefull länk mellan risker i uppväxtmiljön och psykosociala problem. Problem i skolan är en betydelsefull del i en nedåtgående spiral av negativa erfarenheter: den negativa spiralen kan dock hejdas om barnet lyckas bra med sin utbildning och känner sig uppskattad ( Social rapport, 2010, McLeod & Fettes 2007)
Ett exempel: Kvalitet i förskola som förebyggande insats som stärker barnens motståndskraft Longitudinell studie med 2857 barn (Hall, Sylva et al., 2009) Global kvalitet (skyddar mot risker i uppväxtmiljö) Kvalitet i relationer (skyddar mot risker på individnivå) Kvalitet i läroplanen (skyddar mot båda typer av risker) Pedagogiska aktiviteter av hög kvalitet gör barnen mer resilienta mot individuella riskfaktorer och riskfaktorer i uppväxtmiljö
Riskfaktorer, riskfyllda erfarenheter och riskfaktorer i miljön Funktionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, koncentrationssvårigheter, stigmatisering relaterad till inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, hörselnedsättning Skolk, skolfrånvaro, avhopp Skolmisslyckande, erfarenheter av specialundervisning som upplevs som inadekvata eller bestraffande Familjeproblem, emotionell omsorgssvikt, psykisk och fysisk barnmisshandel, missbruk, sociala problem och psykisk ohälsa i familjen Social isolering, utstötning, mobbning
Negativa erfarenheter i skolan: exempel från översikten av svenska studier om barn och ungdomars erfarenheter just nu går det skit i skolan för jag har valt fel program så jag vet inte vad jag ska göra längre. Jävla lärare de nedvärderar en hela tiden man duger inte till nånting längre. (Tonårspojke, citerad i Lövheim, p. 45)
Men det är ju där det blir, eftersom om man får bra betyg, då har man lust att plugga mer för att få ännu bättre. Om man får dåligt, då har man ingen lust, då skiter man i skolan. (Fokus grupp, citerad i Göransson, p. 46) I årskurserna två till fem kände jag mig som en utomjording. Jag blev mobbad från förskolan till nian. Slagen och sparkad. Mössan kunde ligga i slasken och skorna på taket, när jag skulle ut på rast. (Moa, citerad i Heimdahl Mattson, p. 20)
Riskfaktorer, riskfyllda erfarenheter och riskfaktorer i miljön (forts.) Problem med kroppsidealen Språk och kommunikationssvårigheter Skolstress, oro, nivågruppering Tävling, prestationsstress, betygshets Dåliga relationer med lärare Brist på anpassning och stimulans, sociala svårigheter
Vad är det som skyddar i skolans miljö? Goda exempel från barn och ungdomar Goda relationer och förståelse Positiva relationer med kamrater Personliga relationer med lärare Positiva förväntningar, stimulans Bra undervisning, lärare som inte ger upp Lärare som bryr sig om elevernas välbefinnande, skapar motivation och behandlar eleven med respekt, ansvariga personer som gör insatser Trygghet, samvaro och meningsfulla aktiviteter
När skolan är en positiv erfarenhet: ett exempel från översikten av svenska studier om barn och ungdomars erfarenheter Det viktigaste i en skola är att man känner sig välkommen, har vänner och blir respekterad för den man är (David, 16 år). (citerad i Lundberg, p.18)
Utveckla kvaliteten i förskolan och vid skolstart Betydelsen av tidiga skolsvårigheter och upplevda misslyckanden för barnens hälsa gör det viktigt att upprätthålla en förskola av hög kvalitet. Det är viktigt att förskolan tidigt bidrar till att utveckla och stimulera barnens sociala, språkliga och kognitiva färdigheter och kompetenser, i syfte att förebygga framtida skolsvårigheter, men det är också viktigt att inte introducera synsätt och bedömningar som synliggör vad som uppfattas som brister hos barnen. Övergångsperioden vid skolstarten är en känslig period. I Sverige innebär skolstarten för barnen flera byten mellan olika pedagogiska verksamheter och personal under kort tid. Tidiga upplevda skolsvårigheter har en stor betydelse för barnens fortsätta skolgång och för deras välbefinnande. Därför är det viktigt att utvärdera hur övergången mellan förskola, förskoleklass och skola organiseras i kommunerna.
Låt inte elever uppleva skolsvårigheter och skolmisslyckanden Under de första skolåren kan det vara särskilt viktigt att undvika att elever upplever skolmisslyckanden. Färre elever i de lägre årskurser, säkerställd hög kompetens kring läsinlärning och matematik för lärare, samt god tillgång till lärarresurser och specialpedagogiskt stöd under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat och psykiska hälsa. Specialpedagogiskt stöd av hög kvalitet bör erbjudas och organiseras på sätt som inte upplevs som stigmatiserande av eleverna. De individuella utvecklingsplanerna bör bidra till en positiv utveckling av skolprestationerna, och inte bara lämna över ansvaret till eleven och föräldrarna. Betygen i slutet av grundskolan och betygen i gymnasieskola behöver utformas på ett sätt som inte innebär underkännande av eleven
Fördjupning: uppdrag av Delegationen för jämställdheten i skolan (DEJA) Ett syfte är att belysa forskning om skolfaktorers inverkan på flickors och pojkars psykosociala hälsa. Litteraturmaterialet, som är resultat av ett tidigare systematiskt genomfört urval, analyseras och sammanställs med särskilt fokus på frågor som har relevans för jämställdheten i skolan Ett syfte är att analysera vilken betydelse dessa resultat kan ha i det svenska samhället och dess skolsystem
Litteraturflöde Referenser inkluderade i kartläggningen N= 471 Potentiellt inkluderade N= 86 Referenser exkluderade N=385 Manuella tillägg N= 2 Referenser inkluderade i den narrativa syntesen N=51 Referenser inte inkluderaden= 39 Relationer med Lärare=7 Relationer med kamrater och mobbning= 7 Relationer och skolklimat = 4 Förskola och Skolstart =3 Skolsvårigheter och internaliserande symptom= 11 Externaliserande symptom och skolanpassning= 5 Skolprestationer och positiva aspekter av psykisk hälsa=14
Genus- och könsskillnader i psykisk hälsa Gender as a social determinant of health (WHO, 2010). Skillnader ska undersökas, men det kan också vara annorlunda för barn och ungdomar (WHO, 2008) I Sverige: psykisk ohälsa ökar särskilt bland unga kvinnor Dödligheten bland unga män har ökat (Socialstyrelsen, 2008) Internaliserande symptom vanligare bland kvinnor Externaliserande symptom vanligare bland män Early onset neuropsychiatric disorders: male preponderance Adolescent onset emotional disorder: female preponderance (Rutter, Caspi & Moffitt, 2006)
Tidiga relationer med lärare: konflikter har negativa effekter Konflikter och beroende i tidiga relationer med lärare är kopplade till senare problembeteenden och låga skolresultat, sambandet är särskilt starkt för pojkar. Närhet är gynnsam för flickor (Hamre & Pianta, 2001) Barn med esternaliserande beteenden riskerar att utveckla konfliktfyllda relationer med lärare, vilket förvärrar deras sociala anpassning i skolan. Barn med internaliserande symptom får någt sämre relationer också, men deras skolanpassning påverkas inte lika starkt (Henriksson & Rydell, 2004)
Relationer med lärare i tonåren: lärarstöd skyddar mot stress och depression Varma och accepterande relationer med vuxna i skolan kan vara en skyddande faktor särskilt för de elever som har ökade nivåer av depressiva symptom och oro (Reddy Rhodes & Mulhall, 2003) Upplevelsen av lärarstöd har ett samband med nivåer av nuvarande och framtida depressiva symptom (Undheim & Sund, 2005) Lärarens stöd relaterar till lägre nivåer av depression och kan ge skydd mot tidigare negativa erfarenheter (Murberg & Bru, 2008)
Skolsvårigheter, självuppfattning och depression: ömsesidiga samband Skolsvårigheter orsakar internaliserande problem och är relaterade till senare depression för flickor Barn och ungdomar med psykiska problem riskerar också att få problem med skolarbetet: förmågan att engagera sig i arbetet påverkas, men också relationerna med lärare och kamrater, och förväntningarna i omgivningen Insatser mot skolmisslyckanden kan ses som insatser för att främja även välbefinnande och hälsa
Skolsvårigheter och externaliserande symptom Externaliserande symptom är mer vanliga hos pojkar. Faktorer som bidrar till en ökning av dessa symptom i skolan: problematiska erfarenheter, läs- och skrivsvårigheter, låg självuppfattning, förväntningar om misslyckande, undvikande av uppgifter, kontakter med avvikande kamrater, mobbning Skyddande skolfaktorer: motivation, skolresultat, stöd från lärare Barn och ungdomar som uppvisar ständiga problem i skolan riskerar att bli stigmatiserade, bli bestraffade, inte få adekvat stöd
Skolprestationer, självuppfattning välbefinnande Flickor har lägre självuppfattning än pojkar under tonåren, trots att de har högre skolresultat Självuppfattning påverkas av externa faktorer (krav, skolbyte) Goda resultat, positiva bedömningar, självuppfattning är skyddande faktorer Medierande faktorer: egna förväntningar, hopp, motivation för lärande, kontroll, intresse, typ av målinriktning Pojkars och flickors självuppfattning påverkas negativt av svårigheter i skolan. Pojkar kan vara känsliga för negativ feedback som påverkar deras status (t.ex. placering i en särskild grupp), medan flickor är mer känsliga för den personliga erfarenheten i sig (t.ex. av att ha misslyckats i en kurs)
Genusroller: instrumentella och expressiva (Hoffman, Powlishta & White, 2004) Instrumentella (independency, assertiveness) skyddar mot depression Expressiva (empathy, emotionality) skyddar mot externaliserande symptom Att stödja förmågan att vara oberoende och självsäker (instrumentalitet) och förmågan att känna empati och medlidande (expressivitet) kan vara positivt för både pojkar och flickor eftersom dessa förmågor kan delvis skydda mot internaliserande och externaliserande symptom
Pojkars psykiska hälsa i skolan: tolkningar om möjliga processer Pojkar som grupp har mer problem vid skolstart En grupp får svårigheter att möta skolans krav Skolans reaktioner (konflikter, särkilda grupper) kan påverka deras självbild och lärandemotivation negativt Läraren kan också påverkas av dessa problem och kan eventuellt omedvetet sänka sina förväntningar på pojkar och/eller behandla pojkgruppen och flickgruppen på ett stereotypiskt sätt, som om alla var lika. Att bemötas med lägre förväntningar hindrar eleverna att utvecklas optimalt Om den lågpresterade gruppen blir tongivande bland pojkarna, kan de bli en förebild i pojkgruppen med negativa konsekvenser Eleverna försöker behålla en positiv självbild. Rädslan för misslyckande bidrar till att etablera försvarstrategier som undvikande av uppgifter och detta hindrar utvecklingen av kompetenser
Flickors psykiska hälsa i skolan Ökad sårbärhet för flickor i början av tonåren för internaliserande symptom och lägre självuppfattning Förebygga erfarenheter av skolmisslyckande, undvika skolstress och negativ feedback Förståelse av förändringar, negativa trender och tidigare debut Flera faktorer verkar vara inblandade i dessa processer Skyddande faktorer i skolans miljö: goda relationer med lärare och vänner, goda skolresultat
Referenser Allodi, M. Westling (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/154984 Allodi, M. Westling (2010). Vad gör skolan för utsatta barn? I: B. Lundborg (Ed.) Se de tidiga tecknen: Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Utredning om utsatta barn i skolan U 2009:05. p. 99-121 http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/26/91/50e04e23.pdf Gustafsson, J-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R. S., (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee. http://www.kva.se/documents/vetenskap_samhallet/halsa/utskottet/kunskapsoversikt2_halsa_eng_2010.pdf Göransson K. (2007). Man vill ju vara som alla andra. Specialpedagogiska Institutet. Hall, J., Sylva, K. Melhuish, E. Sammons, P. Siraj-Blatchford, I. Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35, 3, 331-52. Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska institutet. Lundberg Å. (2006). Elevernas perspektiv: att ha koncentrationssvårigheter i skolan. Karlstads högskola. Lövheim, M. (2008). Hur mår du? Ungas berättelser om hälsa. Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet (41-56). Ungdsomsstyrelsen McLeod, J.D., Fettes, D.L. (2007). Trajectories of failure: the educational careers of children with mental health problems. American Journal of Sociology. 113, 3, 653-701. Social rapport. 2010 (2010). Stockholm: Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11 OBS : flera referenser finns i översikterna ovan Dokumentation från konferensen: http://www.buph.se/skola/dokumentation.4.3a9be3f01265332d6f180004505.html