Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Relevanta dokument
Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

Cyklingens värde för folkhälsan

Arbetspendlare på cykel

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Luftkvalitet och människors hälsa

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Miljözoner idag och i framtiden

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Partikelutsläpp och hälsa

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

På väg mot friskare luft i Skåne

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Arbetsgång

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad

Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa

Luften i Sundsvall 2011

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Stockholms trafikutveckling cykel och gång

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Stockholmstrafiken Rapport maj 2015

Gör inte som alla andra

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Fråga 1: Övergångsställen

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Per Hansson projektledare

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

På väg mot friskare luft i Skåne? LUNDS UNIVERSITET

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

SLB 2:2005 BULLERMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅR

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Manusunderlag för Miljö från A till Ö (1992) sid SVENSKA FOLKETS MILJÖLEXIKON. Luftföroreningar. Göran Petersson

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Skadade i trafiken 2009

MÖJLIGHETEN FÖR KOMMUNER ATT INFÖRA MILJÖZONER FÖR OLIKA TYPER AV FORDON OCH MOTORREDSKAP

Folkhälsoarbete i Östersund

MILJÖFÖRVALTNINGEN KVÄVEOXIDHALTER I BILTUNNLAR. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Cykel och fotgängarmätningar 2016

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Transkript:

Bilpendlare som blir cykelpendlare bidrar till renare luft och bättre hälsa för alla

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Fler personer dör av trafikens föroreningsutsläpp än i trafikolyckor

Global burden of disease 4,2 miljoner förtida dödsfall p g a partikelexponering 2015 De 5 viktigaste hälsoriskerna: 1. Högt blodtryck 2. Rökning 3. High fasting plasma gluose 4. Högt kolesterol 5.Partikelexponering http://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/piis0140-6736(17)30505-6.pdf

Många blir sjuka av förorenad luft KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR BARNASTMA VUXENASTMA LUNGCANCER BARNS LUNGUTVECKLING DEMENS FÖRTIDA FÖDSEL PREKLAMPSI LÅG FÖDELSEVIKT GRAVIDITETSDIABETES ARTEROSKLEROS REUMATISM DIABETES

Stockholm har en plan

55 platser för automatisk räkning av cyklister

Cyklandet ökar (igen)! - Effektivt transportmedel - Hälsotrend - Trafik- och stadsplanering - Statussymbol - Miljö Andel cykel av alla fordon 1921-2013 70% 1940!

Cykling allt populärare 2016 - all time high Manuella räkningar maj/juni vädret spelar roll därför rullande 5- årsmedelvärde (röda staplarna). 70 % ökning på 10 år 2 500 fler per år + 5 % per år 10 % av alla bilpassager

Mest kostnadseffektiva åtgärden!(?) Minskad hälsopåverkan + minskade CO 2 ekv utsläpp minus Privata kostnader + Statliga subventioner + Driftskostnader 1. Ökad cykling 2. Trafikåtgärder 3. Väg->järnväg 4. Miljözon

Om projektet Finansiering: FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) Deltagare: Umeå Universitet (hälsoeffekter) SLB-analys (luftföroreningsexponering) GIH (fysisk aktivitet) WSP (trafikanalyser) Folksam (olyckor) (samarbetspartner)

Frågeställningar i projektet Hur många arbetspendlare skulle enkelt kunna cykla istället för att ta bilen i Stockholms län? Vad skulle det betyda för utsläppen och luftkvaliteten? Vad skulle det betyda för folkhälsan? Hälsoriskerna med luftföroreningar Förbättrad fysisk hälsa för cyklisterna Olyckorna

Många vetenskapliga studier om cykling

Analyser i tidigare studier inte lika detaljerade Bara cyklisternas hälsorisker o hälsovinster ++++ fysisk hälsa - luftföroreningsexponering (4 ggr mer dos än bilist) Väldigt grova antaganden Skillnad exponering bilist cyklist antar samma rutt (samma luft) X % av alla bilister blir cyklister

Metodik Var bor o arbetar boende i Stockholms län? Hur reser man till arbetet idag? Hur långt skulle man kunna arbetspendla med cykel om det får ta högst 30 minuter? Hur många skulle byta från bil till cykel? Hur mycket minskar utsläpp o exponering? Vilka hälsoeffekter uppkommer för cyklister, bilister och övriga? Vilka hälsovinster uppkommer av den ökade fysiska aktiviteten? Hur påverkas olycksfrekvensen? Vilken blir den sammantagna effekten? Samhällsekonomisk påverkan?

Hälsorisk Cyklisters hälsorisk/hälsonytta Försäm rad hälsa Förbätt rad hälsa Minuter cykling per dag

Hur långt cyklar hen på x minuter? Cykelhastighet beroende på kön och ålder Syreupptagningsförmåga per kg kroppsvikt per minut

Beräknade avstånd vid 30 min cykling Kvinnor: 4.5 7.3 km Män: 4.7 9.0 km

Förändring vid 30 minuters scenariet 111 487 färre bilar 111 487 fler cyklister -32% +210%

Minskade utsläpp Stockholms innerstad: 6 7 % Faktor minskning/ ökning trafikflöde < 0,7 > 0,7 < 0,9 >0,9 - <1 >1 < 1,1 >1,1 <1,3 Stockholms län: 3 4 % Ungefär dubbelt så mycket som vid trängselskattens införande

Var färdas de nya cykelpendlarna? Götgatan +50 % Västerbron +65 % Liljeholmsbron +40 % Solnavägen +80 % Skeppsbron +60% Ungefärlig ökning av antal cyklister 1-200 201-500 501-800 801-1500 1501-2600

6 7 % minskad exponering för luftföroreningar i länet Förändring av trafikens bidrag till NOx-halten fm rusning mån-fre, april-okt > -20 % -20 - -10 % -10 - -5 % -5 - -1 % oförändrad halt 1-5 %

Påverkan på sjukdomar och dödlighet Sjukdomsbördan mätt som DALY Disability Adjusted Life Years Totala tiden av livet som förloras på grund av Förtida död + ohälsa på grund av sjukdom

Mer avgaser Mindre avgaser Bättre fysik Flera olyckor Befolkningen Alla cyklister TOTALT Hälsoeffekter totalt - DALYs Nya cyklister Mindre avgaser Tidigare cyklister -455 +21-608 -1 +110-933

Mer avgaser Mindre avgaser Bättre fysik Flera olyckor Befolkningen Alla cyklister TOTALT Hälsoeffekter totalt - DALYs Nya cyklister Mindre avgaser Tidigare cyklister -455 +21-608 -1 +110-933

Mer avgaser Mindre avgaser Bättre fysik Flera olyckor Befolkningen Alla cyklister TOTALT Hälsoeffekter totalt - DALYs Nya cyklister Mindre avgaser Tidigare cyklister -455 +21-608 -1 +110-933

Mer avgaser Mindre avgaser Bättre fysik Flera olyckor Befolkningen Alla cyklister TOTALT Hälsoeffekter totalt - DALYs Nya cyklister Mindre avgaser Tidigare cyklister -455 +21-608 -1 +110-933

Mer avgaser Mindre avgaser Bättre fysik Flera olyckor Befolkningen Alla cyklister TOTALT Hälsoeffekter totalt - DALYs Nya cyklister Mindre avgaser Tidigare cyklister -455 +21-608 -1 +110-933

Personburna mätningar av sotpartiklar

Vägvalet har stor betydelse för exponeringen för avgaser Sveavägen Västmannagatan Hårt trafikerad gata Lågtrafikerad gata Valhallavägen Östermalmsgatan Odengatan Frejvägen 0 1 2 3 4 Sotpartikelhalt Black carbon µg/m 3

Black carbon µg/m 3 Sotpartikelhalt Högst exponeringshalt för bussresenärer 0 2 4 6 8 Buss Cykel Gång Odengatan Solnavägen Sveavägen Valhallavägen

Sammanfattning Stor potential för ökad cykelpendling vilket skulle kunna betyda mindre utsläpp, lägre luftföroreningshalter minskad exponering om alla som kan ta sig till jobbet på max 30 minuters cykling, och idag åker bil, byter färdsätt. Totalt sett minskade hälsorisker för: Alla cyklister Bilpendlare Övriga/Boende

63 färre förtida dödsfall tack vare minskad exponering för ca 2 miljoner människor 16 färre förtida dödsfall tack vare ökad fysisk aktivitet http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s0048969717301559 Christer Johansson Stockholms universitet & Stockholms miljöförvaltning christer@slb.nu