WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

Transkript

1 Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate Savers. Samarbetet innebär att Volvokoncernen kommer att minska koldioxidutsläppen med 30 miljoner ton från de anläggningsmaskiner, bussar och lastbilar som tillverkas till och med år WWFs globala program Climate Savers involverar multinationella företag i kampen för att sänka utsläppen av koldioxid. De företag som är med i Climate Savers lovar att minska sina koldioxidutsläpp enligt en överenskommelse mellan WWF och företaget. Resultaten granskas av oberoende tekniska experter. Det överenskomna målet måste vara mer ambitiöst än vad företaget tidigare planerat för, och ska också innebära att företaget är ledande i sin bransch när det gäller minskningen av växthusgaser. Volvokoncernen anslöt sig hösten 2010, som världens första fordonstillverkare, till Climate Savers. Överenskommelsen innebär att koncernens lastbilsvarumärken förbinder sig att minska den totala mängden CO2 som lastbilar tillverkade mellan 2009 och 2014 släpper ut under sin livstid med 13 miljoner ton, jämfört med 2008 års modeller. I nästa steg, som gäller från och med den första januari 2012, ingår även Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar i överenskommelsen. I och med denna utvidgning förbinder sig nu Volvokoncernen att minska utsläppen med totalt 30 miljoner ton istället för 13 miljoner ton. 30 miljoner ton är lika mycket koldioxid som hela Sverige släpper ut under sju månader. Volvo Bussar har dessutom åtagit sig att utöka antalet fältförsök med plug-in hybridbussar under åtagandeperioden. Plug-in teknik har en mycket god bränslebesparingspotential för stadsbussar. Under utvecklingen av bränslebesparande teknik kommer Volvo Anläggningsmaskiner att ta fram en ny prototyp med ytterligare förbättrad bränsleprestanda jämfört med befintliga modeller. Överenskommelsen mellan Volvo och WWF innebär också sedan tidigare att: Volvo kommer att ta fram en lastbilsprototyp med 20 procents lägre bränsleförbrukning än motsvarande lastbil av 2008 års modell. Innan 2014 kommer Volvo att kunna erbjuda den kommersiella marknaden lastbilar som körs på förnyelsebar gas. Volvokoncernen kommer också att minska CO2-utsläppen från sina produktionsanläggningar med 0,2 miljoner ton (12 procent) innan 2014, jämfört med Oberoende tekniska experter kommer att följa upp och kontrollera så att Volvokoncernen lever upp till sina åtaganden. l

2 Göteborgsluften behöver bli bättre Under 2011 låg halterna av kvävedioxid i Göteborgsluften fortfarande över miljökvalitetsnormerna. Det är i de mest trafikerade gatumiljöerna som luften är dålig. Trenden för de senaste åren är dock att halterna av kvävedioxid sjunker. Det visar årsrapport om luften Överskridande av kvävedioxider År 2011 har vi inte klarat miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid. Det är framför allt normen för dygn och timme som överskrids i trafikerade gatumiljöer. Trots överskridanden under 2011 är trenden för kvävedioxider positiv med en generell minskning i både tak- och gatunivå under de senaste åren. Miljökvalitetsnormer för partiklar klaras Halterna av partiklar har under året varit relativt låga. MKN klaras med god marginal vid samtliga stationer både i tak- och gatunivå. Miljömålet för dygn klaras dock inte i gatunivå. I taknivå är trenden en svag ökning. Det kan bero på att de grövre partiklar som till stor del har sitt ursprung från slitage av vägbanan är mer dominerande i gatunivå än i taknivå. I taknivå är den finare fraktionen PM2,5 mer dominerande med en stor del av ursprunget utanför staden. Åtgärder som dammbindning har troligtvis haft effekt på att minska halten av grövre partiklar i staden. Vädret spelar stor roll Vädret spelar stor roll för luftföroreningshalterna. Halterna av kvävedioxid minskade jämfört med 2010, sannolikt mycket beroende av att det inte blev några egentliga vinterförhållanden med inversioner under slutet av Halterna av partiklar ökade jämfört med 2010, även det sannolikt beroende på att det inte var lika lång period med snö jämfört med Korrigerade mätresultat Under 2011 upptäcktes ett större fel på DOAS-mätningen av kvävedioxid i Gårda. Felet har inneburit att kvävedioxidhalterna i Gårda överskattats med upp till 30 procent sedan Mätresultaten är nu korrigerade, men trots detta är luftkvaliteten i Gårda fortfarande dålig och halterna är fortfarande högre än miljökvalitetsnormerna. l Figur 1. Antal dygn med kvävedioxidhalter över gränsvärdet (60 µg/m 3 ). Värdet får överskridas max sju dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå. Haga och Gårda är mätplatser i gatunivå och har kraftiga överskridanden av normen. Mätplatsen i Gårda ligger vid Kungsbackaleden (E6/E20) och är en plats där få människor befinner sig, men som ger en bild av den sämsta luftmiljön i Göteborgsområdet. Antal dygn Antal dygn med kvävedioxidhalter över 60 µg/m 3 Femman Mölndal Haga Gårda MKN (max 7 dygn)

3 Figur 2. Antal dygn med partikelhalter (PM10) över gränsvärdet (50 µg/m3). Värdet får över skridas max 35 dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå, medan mätningarna i Haga och Gårda görs i gatunivå. År 2005 saknas helårsmätning för Haga. PM10 (µg/m3) Antal dygn med partikelhalter (PM 10 ) > 50 µg/m 3 Femman Haga Gårda MKN (max 35 dygn) Om luftövervakningen Luftövervakningen syftar främst till att kontrollera hur halter av olika luftföroreningar förhåller sig till miljökvalitetsnormen för utomhusluft. Luftövervakningen ger även underlag till stadsplanering samt är en del av arbetet med att följa upp de lokala miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsnormer I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvalitén och se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Miljökvalitetsnormen (MKN) PM10 började gälla år 2005 och för kvävedioxid år Det finns normer för år, dygn och timma. MKN anses har överskridits så fort en av normerna överskrids. Dygnsnormen är det värde som är svårast att klara, årsmedelvärdet är det värde som är lättast att klara. Ny app Luften i Göteborg Luften i Göteborg är en ny app som ger en snabb bild av luftkvaliteten i centrala Göteborg. Man får veta hur luften är på en enkel skala låga, måttliga, höga eller mycket höga luftföroreningshalter. Uppdateras varje timme Luftappen visar läget just nu och om halterna är på väg ner eller upp. Den uppdateras varje timme, med hjälp av mätvärden från miljöförvaltningens mätstationer i centrala Göteborg. Länkar vidare till reseplanerare för kollektivtrafik och cykel Med den kan man enkelt kolla luftkvaliteten innan man ger sig av hemifrån. Den ger alla som bor och jobbar i Göteborg Genom enkla symboler visar appen hur luften är just nu. Blå färg talar om att halterna är låga, uppåtgående pil betyder att halterna är stigande. förutsättningar att välja ett färdsätt som bidrar till att vi får bättre luft särskilt viktigt de dagar då halterna är höga! I luftappen finns en snabb länk vidare till Västtrafiks reseplanerare och Cykelreseplaneraren, där man kan se vilka alternativa färdsätt som finns att välja på. Luften i Göteborg är en iphone-app som kan laddas ner från appstore, länk finns på För mer information om luftappen och luften i Göteborg kontakta Erik Bäck på miljöförvaltningen på telefon l

4 Mätning av luft i Kungsbacka Under vårvintern 2012 har miljöförvaltningen i Göteborg på uppdrag av Luftvårdsprogrammet mätt luftkvaliteten i centrala Kungsbacka. Mätningen gjordes med en mobil mätvagn som mätte partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). V agnen placerades utanför Varlaskolan på Varlavägen. Vägen knyter ihop E6:an med centrala Kungsbacka och går förbi shoppingcentrat Kungsmässan, som är en populär destination. Förutom att det ligger en skola nära mätplatsen planeras det även för bostäder i området mellan Varlavägen och Kungsbackaån, vilket gör det extra intressant att undersöka luftkvaliteten i området. Resultaten visar att det inte kommer vara några Erick Bäck från Göteborgs miljö förvaltning sätter upp passiva prov tagare på Storgatan i Kungsbacka.

5 problem att klara miljökvalitetsnormerna för varken PM10 eller NO2 under Däremot riskerar de nedre utvärderingströsklarna för båda ämnena att överskridas. I det nationella miljömålet Frisk luft finns delmål för PM10 och NO2. Miljöförvaltningen bedömer att Kungsbacka klarar delmålet för PM10 under 2012 medan delmålet för NO2 troligtvis överskrids. Mätningar gjordes också med passiva provtagare för NO2 under en vecka vid tre tillfällen under mätperioden. Syftet med dessa mätningar var att få en helhetsuppfattning av NO2-halterna i staden och se hur fort halten avtar från Varlavägen. En mätare placerades därför på skolgården (60 m väster om Varlavägen), på Varlaparkeringen (60 m öster om Varlavägen) och på Kyrkogården (140 m öster om Varlavägen). Resultaten visar att halterna avtar snabbt från vägen. Halterna på skolgården och på Varlaparkeringen (där det planeras för bostäder) är drygt 30 procent lägre än vid mätvagnen vid Varlavägen. Passiva provtagare placerades även ut på de tre ställen där mätningar utfördes år Halterna på Storgatan och vid Biskopsgatan var högre under 2012 års mätning. Halterna vid Vallgatan, där mätvagnen var placerad förra gången, var dock lägre. Detta var förväntat eftersom omläggning av vägen har inneburit sänkt trafikflöde. En intressant iakttagelse är att under de perioder med höga partikelhalter som inträffat under årets första kvartal, har Kungsbacka vid flera tillfällen haft högre PM10-halter än Göteborg i gatunivå. Anledningen till detta är det partikelbindningsmedel som sprids på Göteborgs gator vid höga halter. l Koncentrationen av PM10 i Kungsbacka och vid mätstationen i Haga, Göteborg. De fyra pilarna visar tillfällen då PM10-halterna i Kungsbacka varit högre än i Göteborg på grund av spridning av partikeldämpande medel. 70 PM10 Koncentration (µg/m3) MKN Haga Kungsbacka Datum Miljöförvaltningen följer upp Västsvenska Paketet Under 2012 kommer miljöförvaltningen i Göteborg att beräkna effekterna på luftkvaliteten till följd av införandet av trängselskatt i Göteborg. Resultatet av beräkningen ska visa hur exponeringen av kvävedioxid förändras med den nya trafiksituation som förväntas uppstå. Förutom Göteborg kommer Partille och norra Mölndal att ingå i beräkningen. Vid sidan av beräkningarna görs även indikativa mätningar innan och efter trängselskatterna. Under andra halvåret 2012 mäts luftkvaliteten på en plats innan införandet av trängselskatterna. Under samma period 2014 ska en uppföljande mätning göras på samma plats för att undersöka om trängselskatterna har inneburit någon förändring på luftkvaliteten på platsen. Vilken mätplats det blir är ännu inte klart, just nu utvärderas ett par olika tänkbara mätplatser. Dessutom kommer miljöförvaltningen genomföra beräkning av partikelhalter i olika gaturum. De första resultaten av detta presenteras under hösten l

6 Nya krav på Luftvårdsprogrammets mätutrustning I miljöbalkens luftkvalitetsförordning finns krav på mätmetoder (NFS 2010:8). Kraven säger att mätningarna ska utföras i enlighet med en EUgemensam referensmetod, alternativt ska metoden vara bedömd som likvärdig referensmetoden. Från 11 juni 2013 ska all mätutrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod. Bedömningen om metoden är likvärdig referensmetoden görs av ett nationellt referenslaboratorium. Just nu pågår en utredning kring vilka förändringar som krävs för att Luftvårdsprogrammet ska ha godkända luftmätstationer i juni Resultaten från utredningen förväntas vara klara till hösten. De nya kraven på mätutrustningen gör att Luftvårdsprogrammet luftmätstationer kan komma att stå inför ett större investeringsbehov under Vissa instrument kan behöva bytas ut eller uppgraderas för att klara lagstiftningskrav och andra instrument kan komma att behöva bytas ut eftersom de har passerat en rimlig ålder sett till funktion och tillförlitlighet. l Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Box 7012, Göteborg Tel: