Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Transkript

1 Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en ny typ av smog som aldrig tidigare setts. Nu ska forskare från Göteborg tillsammans med kinesiska forskare studera luftföroreningar i Peking och Hong Kong. Unga och gamla kineser som rör sig i storstadsmyllret med munskydd som skydd mot avgaser och utsläpp. Vi har sett bilderna flimra förbi på tvskärmen. Det är en sann bild. Våra forskare berättar att folk i storstäderna håller sina barn inomhus för att de inte vill att barnen ska vistas ute i den förorenade luften, säger Mattias Hallquist, professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi. Det är sedan länge konstaterat att luftföroreningar är hälsofarliga, att de leder till luft- och kärlsjukdomar och förkortar livslängden. Många av de bättre hotellen i de kinesiska storstäderna har luftfiltrering och nu börjar de styrande inse att något måste göras. Luftkvaliteten påverkar till och med företagsetableringen i Kina. Den dåliga luften avskräcker och gör det svårare att hitta kompetent arbetskraft som vill bosätta sig i storstäderna. Men förhållandena i Peking och Hong Kong skiljer sig åt. Städerna styrs olika och klimatet är inte detsamma. Peking har fler naturliga partiklar i luften som blåser in från ökenområdena. Klimatet är kallare och precis som i Göteborg har man även problem med inversion, att luftföroreningarna stannar kvar i marknivå. Hong Kong får in ren

2 luft från havet, men samtidigt blåser det in smog från inlandet. Här är också utsläpp från sjöfart en viktig föroreningskälla. Klimatet är subtropiskt med värme och mycket ljusstrålning, säger Mattias Hallquist. Han har fått RAM-bidrag på drygt 24 miljoner från Vetenskapsrådet för ett femårigt projekt inriktat på hur smogen i storstadsregionerna i Kina kan motverkas. Projektet är ett initiativ av Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum som Mattias Hallquist leder. Vi är experter på fotokemisk omvandling, bildning av partiklar och ozon i atmosfären och i projektet samarbetar vi med världsledande kinesiska forskare. Ett femtiotal forskare och doktorander deltar i studierna i Kina. Tre föroreningstyper ska undersökas: organiska partiklar, sot och ozon. Dessa föroreningar interagerar på ett komplext vis och de påverkar växthuseffekten och molnbildningen som i sin tur påverkar klimatet. En helt ny forskning av smog initieras med det nya projektet. Sedan tidigare känner man till två typer av smog. I Los Angeles uppstod smog på 70-talet ur en kombination av ökad biltrafik och starkt solljus som framkallade det dis som innehåller organiska ämnen, kväveoxider och ozon. Londonsmogen var en följd av koleldningen i staden på 50- och 60-talet och den dimmiga röken bestod av svaveldioxid och sot. Men i Kina har vi allt i en salig blandning och det blir mer komplicerat att förstå effekterna. Här finns en ny sorts smog som vi inte sett tidigare och det är säkert en del i varför Vetenskapsrådet vill stödja den här forskningen. Huvudsyftet med projektet är att undersöka denna nya typ av skadlig smog som påverkar kinesernas hälsa och även klimatet globalt. Ambitionen är också att hitta åtgärder som de kinesiska myndigheterna kan använda sig av. Projektet i Kina driver GU tillsammans med Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet. Läs mer om Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum, GAC här: l Ny version av luftappen Under våren 2014 har miljöförvaltningen i Göteborg utvecklat sin luftapp. Den släpps inom kort i en ny version. Liksom tidigare visar appen aktuell information om luften i Göteborg och länkarna till Västtrafiks reseplanerare och cykelreseplaneraren finns kvar. Nyheter Appen finns nu för tre olika plattformar! Den tidigare ios-appen är uppdaterad, men nu släpper vi även en Android- och en Windows Phone-version vilket gör att fler användare kan få nytta av appen. Nu finns även bättre möjligheter att dela med sig av informationen i ios- och Android-versionerna. Delningen ser lite olika ut i de båda systemen, men du kan dela till Twitter och Facebook i båda. Fördelar Fler operativsystem/plattformar: ios, Android och Windows Phone Tidsstämpel som gör att du ser att det är aktuell information Informationen skrivs ut i klartext: Låga halter av föroreningar Delningsmöjligheter Uppdaterade länkar till Västtrafik och trafiken.nu och ny länk till mer luftinformation på goteborg. se/luften Nackdelar Vi har valt att behålla enkelheten mer information om luften i Göteborg finns på webben Läs mer på Där kommer det att finnas länkar så att du kan ladda ner apparna. l

3 Miljömålet Frisk luft är svårt att nå Göteborgs Stad tar varje år fram en miljörapport som ger en beskrivning av miljösituationen i Göteborg. I årets miljörapport har miljöförvaltningen, som följer upp målen, bedömt att målet Frisk luft är mycket svårt att nå även om ytterligare åtgärder sätts in. Göteborg är en trafikintensiv stad med nordens största hamn och relativt mycket industriverksamhet. Staden kämpar därför med höga halter av kvävedioxid och på flera platser överskrids miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Det innebär i praktiken att många människor utsätts för luftföroreningsnivåer som påverkar hälsan negativt. Vad krävs för att nå målet? För att nå målet krävs att åtgärderna i Göteborgs stads miljöprogram genomförs men det krävs också att andra aktörer genomför åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Framför allt behöver utsläppen från trafiken minska. Först och främst gäller det att få fler att välja andra sätt än bil för att transportera sig. Kollektivtrafiken och cykelnätet måste vara ett attraktivt alternativ till bilen hela året. Ett sätt att minska utsläppen från trafiken är att sänka hastigheten på infartsleder och innerstadsgator. Förutom minskad bränsleförbrukning och minskat slitage på vägarna leder detta också till en trevligare och säkrare miljö för gång- och cykeltrafikanter. l Målet för partiklar klarades 2013 Trots att målet om Frisk luft är svårt att nå i Göteborg klarades delmålen för partiklar Målet för PM 2,5 (mäts på femman) har nåtts sedan 2006 men målet för PM 10 (mäts i Haga) har däremot varit svårare att klara är första året som PM 10 -målet nås. Anledningen till att partikelhalterna var så låga i Haga under 2013 kan bero på att trafiksituationen på Övre Husargatan och Sprängkullsgatan har förändrats mycket på senare år. Åtgärder som trängselskatten, dubbdäcksförbud på Friggagatan/Odinsgatan samt spridning av partikeldämpande salt kan även ha bidragit till att sänka partikelhalterna i staden under Det gynnsamma vädret bidrog också till de låga partikelhalterna. l Nytt delmål för partiklar De nuvarande lokala målen för partiklar i Göteborg löpte ut Miljö- och klimatnämnden i Göteborg antog i början av juni ett förslag till nya delmål för partiklar. Förslaget ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Förslaget innebär en skärpning av båda målen där dygnsmedelvärdet för PM 10 sänks till 30 mikrogram/m 3 och målet för PM 2,5 -halten sänks till 10 mikrogram/m 3. Förslaget innebär samma upplägg som tidigare där PM10-halten fortsatt följs upp som dygnsmedelvärde i gaturum (Haga) och PM 2,5 följs upp i taknivå (Femman) på årsbasis. Om förslaget antas, innebär det att Göteborgs Stad kommer att sträva mot samma mål som Sverige gör på ett nationellt plan. l NUVARANDE MÅL Dygnsmedelvärdet för partiklar (PM 10 ) ska underskrida 35 mikrogram/m 3 år Värdet får överskridas högst 37 dygn per år i marknivå (Haga). Årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) ska underskrida 12 mikrogram/m 3 år Värdet avser halten i taknivå (Femman).

4 Beräkningar av kvävedioxidhalter och befolkningens exponering 2012 På uppdrag av Västsvenska paketet har miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Västsvenska paketet gjort beräkningar av halterna av kvävedioxid i Göteborgs Stad, Partille kommun och delar av Mölndals Stad för Även exponeringsberäkningar har gjorts för kommunernas invånare. Årsmedelhalterna av kvävedioxid överskrider miljökvalitetsnormen enbart i närheten av större trafikleder och hamnar medan dygns- och timmedelvärdena överskrids på större ytor framför allt i centrala Göteborg. Den genomsnittliga göteborgaren exponeras för en högre årsmedelhalt av kvävedioxid än den som bor i Mölndals tätort eller i Partille kommun. Genomsnittlig Kommun halt (µg/m 3 ) Antal personer Göteborgs Stad 15, Mölndals Stad 13, Partille kommun 10, En jämförelse har gjorts med Göteborgs lokala miljömål som innebär att 95 procent av göteborgarna ska ha årsmedelhalter under 20 µg/m 3 vid sin bostad. Dessutom har vi tittat på miljökvalitetsnormens nivå, 40 µg/m 3. Drygt 20 procent av göteborgarna exponeras för halter över det lokala miljömålet, ett årsmedelvärde på 20 µg/m 3, medan andelen i Mölndal och Partille är försvinnande liten. Ett fåtal göteborgare exponeras för halter över miljökvalitetsnormen, 40 µg/m 3. Antal personer (%) Antal personer (%) Kommun Halter över 20 µg/m 3 Halter över 40 µg/m 3 Göteborgs Stad (20,5) 14 (0,003) Mölndals Stad 19 (0,1) 0 (0) Partille kommun 80 (0,2) 0 (0) Rapporten kommer att publiceras på inom kort. Bilder I figur 1 och 2 visas de adresser där det finns bostäder utsatta för kvävedioxidhalter högre än 20 µg/m 3 i Mölndals Stad respektive Partille kommun. Den blå färgen i kartbilderna markerar halter som klarar miljömålet. De adresser där miljökvalitetsnormen överskrids och det samtidigt bor människor är begränsade till ett område alldeles intill E6 Kungsbackaleden i Gårda. Dessa adresser finns markerade i figur 3. l Figur 1. De röda cirklarna markerar bostäder där de beräknade kvävedioxidhalterna är över 20 µg/m 3 i centrala Mölndal. Cirklarna ligger nära E6 strax norr respektive söder om Mölndals bro.

5 Figur 2. De röda cirklarna markerar bostäder där de beräknade kvävedioxidhalterna är över 20 µg/m 3 i Partille. Alla cirklar finns utefter E20 i Sävedalen och centrala Partille. Figur 3. De röda cirklarna markerar bostäder där de beräknade kvävedioxidhalterna är över 40 µg/m 3 i Göteborg. Alla cirklar finns utefter E6 i Gårda.

6 Foto: Maria Holmes. Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2013 I årsrapporten för 2013 har mätresultaten av luftkvaliteten vid de fyra fasta mätstationer som miljöförvaltningen sköter inom Göteborgsområdet sammanställts. Två av dessa stationer ägs av Göteborgs Stad och två ägs av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Resultaten jämförs med miljökvalitetsnormerna (MKN) för respektive luftförorening, miljömålen för Frisk luft samt trenderna över mätresultaten från föregåenden åren analyseras. Meteorologiska mätningar är en viktig del i förklaringen till halter av luftföroreningar och effekten av de meteorologiska förhållandena under året analyseras. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid har inte klarats Miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid har inte klarats i gatunivå i Göteborg under 2013 men den har klarats i Mölndal (tabell 1). MKN för kvävedioxid i taknivå (urban bakgrundsluften) har dock klarats. Under året har halterna kvävedioxid som årsmedelvärde och dygnsmedelvärde generellt varit lägre än genomsnittet under de senaste fem åren i Haga och på Femman (tabell 2). MKN för timme har dock överskridits vid fler tillfällen än femårsgenomsnittet. Samtliga MKN för kvävedioxid har överskridits vid mätstationen vid motorvägen i Gårda. Timnormen som gäller inom EU, som är mindre ambitiös än den svenska timnormen, har dock klarats i Gårda. Miljökvalitetsnormerna för partiklar bedöms ha klarats Miljökvalitetsnormerna för partiklar bedöms ha klarats med god marginal i Göteborg vid samtliga mätstationer under Som vanligt var partikelhalterna som högst i mars och början på april när bilar fortfarande kör med dubbdäck, vägarna är som torrast och det ligger kvar mycket partiklar på vägbanan efter vintern. Årsmedelvärden och antal dygn över 50 µg/m3 ligger lite lägre än femårsgenomsnittet. Halter av övriga luftföroreningar (svaveldioxid, kolmonoxid samt ozon) som mäts i Göteborgsområdet under året har legat under gällande miljökvalitetsnormer med god marginal. Läs hela årsrapporten på Trängselskatten ger förutsättningar för bättre luft Under 2013 infördes trängselskatten i Göteborg och det gjordes stora satsningar i utbyggnaden av kollektivtrafik och cykelinfrastrukturen. Dessa satsningar ger bättre förutsättningar att få en bättre luftkvalitet i staden. Under slutet på 2013 antogs också miljöprogrammet som ska öka möjligheten att nå miljökvalitetsmålen som staden har beslutat om. Det är för tidigt att kunna dra några säkra slutsatser om effekten av trängselskatten på luftkvaliteten. Trafiken hade under senare delen av 2013 minskat med elva procent. Minskningen leder till lägre utsläpp i centrala staden och därmed lägre halter av luftföroreningar. Minskningen är dock inte tillräcklig för att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid ska kunna nås på kort sikt i Göteborg. På längre sikt och tillsammans med andra åtgärder bör luftkvaliteten successivt bli bättre. l

7 TABELL 1: Sammanfattning av luftkvaliteten i Göteborgsområdet under året i förhållande till miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar. Tabellen visar var MKN har överskridits. Ja indikerar att normen har överskridits, nej indikerar att normen har klarats. Partiklar mäts inte i Mölndal Överskridanden av MKN år 2013 Femman Mölndal Haga Gårda Kvävedioxid, NO 2 År Nej Nej Nej Ja Dygn Nej Nej Ja Ja Timme, 90 µg Nej Nej Ja Ja Timme, 200 µg Nej Nej Nej Nej Partiklar, PM 10 År Nej* Nej* Nej Dygn Nej* Nej* Nej *Datafångsten är under kravet på 90 procent vilket innebär att värdena är osäkra. TABELL 2: Sammanfattning av luftkvaliteten i Göteborgsområdet år 2013 jämfört med de senaste 5 åren ( ). (Mölndal = Mölndal tak; röda siffror = normen överskrids) Femman Mölndal Haga Gårda Halter/antal överskridanden av MKN år år år år Kvävedioxid, NO 2 Årsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn > 60 µg/m Antal timmar > 90 µg/m Antal timmar > 200 µg/m 3 (EU-normen) Partiklar, PM 10 Årsmedelvärde (µg/m 3 ) 15* * Antal dygn > 50 µg/m 3 0* * *Datafångsten är under kravet på 90 procent vilket innebär att värdena är osäkra. Nya luftmätningar på Hisingen har på uppdrag från Luftvårdsprogrammet genomfört luftmätningar av VOC på IVL Hisingen i syfte att undersöka luftkvaliteten, visa halvariationer och undersöka om raffinaderiernas och oljehamnens utsläpp påverkar VOC-halterna i området. IVL genomförde mätningarna i oktober-december 2013 och mätplatsen var placerad vid ett bostadsområde på Blidvädersgatan i det som normalt är förhärskande vindriktning från raffinaderierna och oljehamnen. Förra mätningen genomfördes 2003 och låg på samma plats. Mätningarna genomfördes med två olika mätmetoder. För volatila organiska kolväten (VOC) utfördes mätningarna med kontinuerlig övervakning på timbas. De ämnen som ingick i analysen var etan, eten, propan, propen, n-butan, isobutan, butener, 1,3-butadien, n.pentan, isopentan, 2 & 3-metylpentan, isopren och bensen. Mätningarna av toluen, etylbensen och xylen (BETEX) genomfördes med diffusionsprovtagare. IVL drar slutsatsen att de flesta uppmätta VOC låg på samma haltnivåer som tidigare mätningar Genom att studera halterna vid olika vindriktningar kunde IVL dock utläsa en viss förhöjning av halterna för propan, n-butan, n-pentan, isobutan, 2 & 3 metylpentan och bensen vid sydliga och sydvästliga vindar. Eftersom både petroleumindustrierna och oljehamnen ligger i vindriktningen mot mätplatsen drar IVL slutsatsen att det är rimligt att anta att dessa industrier står för en betydande del av de haltförhöjningar som sker av dessa ämnen. Läs hela rapporten på l

8 Foto: Maria Holmes. Göteborgs Stad har utvärderat dubbdäckförbudet Miljöförvaltningen i Göteborg har tillsammans med Lunds Tekniska Högskola utvärderat effekten av dubbdäcksförbudet på Friggagatan på uppdrag från Trafikkontoret Göteborg. Miljöförvaltningen utförde mätningarna av dubbdäcksanvändningen på Friggagatan, vid Drottningtorget och i Haga under Dessutom utförde miljöförvaltningen luftkvalitetsmätningar på Friggagatan mellan 1 januari 2013 till 30 september I studien användes även mätdata från mätstationer på Drottningtorget, i Haga och på Femman. I rapporten drar miljöförvaltningen slutsatsen att dubbdäcksförbudet har minskat andelen bilar med dubbdäck på Friggagatan och troligen i hela Göteborg. Till exempel sjönk andelen bilar med dubbdäck på Hedens parkering från 67 procent 2011 till 50 procent Eftersom många faktorer påverkar partikelhalterna i luften är dubbdäcksförbudets inverkan svår att urskilja, men en viss effekt på luftkvaliteten går att se vid höga partikelhalter. Hela rapporten hittar du på Göteborgs Stads hemsida. l Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Group Sweden AB samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Box 7012, Göteborg Tel: