Därför kommer EU-kommissionen under 2013 att. Det ligger i luften är Luftens år! ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN

Transkript

1 Det ligger i luften ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN 2013 är Luftens år! 2013 är utsett till Luftens år inom EU. Luftkvaliteten i Europa har förbättrats stadigt de senaste 20 åren men mycket arbete återstår fortfarande. Utsläppen av flera luftföroreningar har minskat men har inte resulterat i den önskade förbättringen. Trenden ur ett europeiskt perspektiv är att halterna av kvävedioxid sjunker och att halterna av marknära ozon och partiklar stiger. Därför kommer EU-kommissionen under 2013 att genomföra en omfattande översyn av EU:s luftpolitik. Förhoppningen är att det kommer att resultera i ett kompletterat luftkvalitetsdirektiv, ett nytt så kallat takdirektiv samt en ny tematisk strategi för luftföroreningar. EU:s luftkvalitetsdirektiv (dir 2008/50/EG och 2004/107/ EG) kommer tillsammans med direktivet om nationella utsläppstak att vara de centrala direktiven inom strategin. Underlaget för dessa direktiv kommer att uppdateras inför framtida revideringar av direktiven. Eftersom Sverige som medlem i EU är skyldig att genomföra EU:s direktiv så kommer de reviderade luftkvalitetsdirektiven att ha stor påverkan på Sveriges framtida luftkvalitetslagstiftning. För mer information, se EU-kommissionens webbsidor för översynen: l Bild: Colourbox.

2 Trängselskattens påverkan på Göteborgsluften färre Göteborgare exponeras för höga halter av kvävedioxid Trängselskatten har en positiv påverkan på luftföroreningarna i Göteborg. Miljöförvaltningen i Göteborg har utrett hur halterna av kvävedioxid (NO 2 ) påverkas av trängselskattens införande. Resultaten visar att halterna sjunker med ca 1-2 procent i ytterområden av kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille samt med ca 3-5 procent i centrala delar av Göteborg. 3 procents sänkning av halten innebär ca 1 mikrogram per kubikmeter kvävedioxid. Sänkningen av kvävedioxidhalterna innebär att ca färre göteborgare kommer att exponeras av halter över 20 vid sin bostad, vilket gör att Göteborgs miljömål om minskad kvävedioxidexponering år 2020 blir lättare att nå. Tunga fordon äter upp utsläppsminskningar Trängselskatten medför att trafikflödena minskar längs de flesta centrala leder, med vissa undantag som exempelvis Lundby hamngata och Tuvevägen. På vissa gator ökar trafiken med tunga fordon när trafiken med lätta fordon minskar, vilket medför att utsläppsminskningen ibland äts upp på grund av de färre men smutsigare tunga fordonen. l Exponeringshalter av NO2 med och utan trängselskatt Den övre blå kurvan visar exponeringen av kvävedioxid innan trängselskatten, och den undre gröna kurvan exponeringen efter att trängselskatten har påbörjats. Efter trängselskattens införande kommer ca färre göteborgare att exponeras av en kvävedioxidhalt över 20 mikrogram per kubikmeter, vilket är ett av göteborgs miljömål år 2020 för luftkvalitet.

3 Luftvårdsdagen 2012 Årets Luftvårdsdag ägde rum den 6 december i Göteborg. I år var det Göteborgs Hamn som var värd för dagen och vi höll till i Sjömanskyrkans lokaler. Dagen innehöll många intressanta föreläsningar. Björn Sigström och Åsa Wilske från Göteborgs Hamn inledde med att berätta om sin verksamhet. De berättade bland annat om åtgärder de gör för att minska sin miljöpåverkan. Sedan berättade luftvårdsprogrammets samordnare Mikael Hagberg om luftvårdsprogrammets arbete det senaste året och vad som kommer att göras nästa år. Efter det presenterade Emma Björkman från miljöförvaltningen i Göteborg luftkvalitetsmätningen som luftvårdsprogrammet har gjort i Kungsbacka under Resultaten från mätningen visar bland annat att halterna av kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) vid mätplatsen generellt är låga och det bedöms inte finnas någon risk för att MKN överskrids under år 2012 i Kungsbacka. Innan det var dags för lunch fick vi lyssna till Lars Barregård som är överläkare och professor vid Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Han berättade om nya forskningsresultat kring samband mellan luftföroreningar och hälsa med särskilt fokus på hur barn påverkas. Därefter presenterade Sven Kindell från SMHI resultat från beräkningen av partikelhalter i regionens gaturum som luftvårdsprogrammet gjort under året och Lars E. Olsson, forskare i psykologi vid Karlstad Universitet berättade om sina forskningsresultat kring sambanden mellan lycka och olika transportsätt. Lars berättade bland annat att du tar dig lyckligast till jobbet genom att cykla eller gå. Dessutom fick vi veta mer om Västsvenska paketet genom Lars-Bertil Ekman från stadsledningskontoret. Avslutningsvis presenterade Tomas Wisell från miljöförvaltningen i Göteborg förväntade effekter på luftkvaliteten till följd av att trängselskatten införs i Göteborg. Miljöförvaltningens undersökning visar att trängselskatten får en positiv påverkan på luftföroreningarna i Göteborg. Luftvårdsprogrammet tackar Björn Sigström från Göteborgs Hamn och Lotta Dahlqvist från Sjömanskyrkan för det fina värdskapet och inramningen av dagen. Bra lokal, fungerande teknik och god service och mat gjorde att dagen fungerade fint. Vill ditt företag eller kommun vara värd för luftvårdsdagen nästa år? Hör av er! Läs mer om Luftvårdsprogrammet: l Lars Barregård berättade om hur barn påverkas av luftföroreningar. Bilder: Jöran Fagerlund.

4 Bild: Erik Bäck. Göteborgsregionen klarar partikelnormen Partikelnormen klaras i hela Göteborgsregionen. Det visar färska beräkningar som gjorts för utsatta gaturum och vägavsnitt av SMHI på uppdrag från Luftvårdsprogrammet. Alla kommuner klarade normen SMHI har beräknat partikelhalter (PM 10 ) i luften för år 2010 vid 50 gaturum i regionen. Inget av de studerade gaturummen beräknas ha överskridit miljökvalitetsnormen. Däremot beräknas överskridanden av den övre utvärderingströskeln ha skett vid 17 gaturum fördelat i Göteborgs, Mölndals och Partilles kommun. Inom kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Lerum och Kungsbacka förekom överskridanden av den nedre utvärderingströskeln medan de beräknade partikelhalterna ligger under den nedre utvärderingströskeln i Lilla Edet, Stenungsund samt på Tjörn och Öckerö. Det hårdast föroreningsbelastade gaturummet var Guldhedsgatan i Göteborg där beräknades 90-percentilen till 49,7 μg/m 3, alltså nära att tangera miljökvalitetsnormen (50 μg/m 3 ). Kraven på mätningar och beräkningar är olika beroende på hur höga föroreningshalterna är i en kommun. Om den nedre utvärderingströskeln överskrids ska kommunen utföra indikativa mätningar. Överskrids den övre utvärderingströskeln ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar kommunerna kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området t.ex. likt den beräkning av partiklar (PM 10 ) som nu genomförts. Överskrids miljökvalitetsnormen måste kommunen dock mäta kontinuerligt oavsett samverkan, för Göteborgsregionen är det aktuellt i Mölndal och Göteborg. Hela rapporten finns att hämta på vår hemsida, l

5 Omprövning av åtgärdsprogram för partiklar (PM 10 ) och kvävedioxid Program för samordnad kontroll Partikelnormen har klarats sen 2006 Nuvarande åtgärdsprogram för partiklar fastställdes av Länsstyrelsen 2006 och ska enligt Miljöbalken omprövas vart sjätte år. Göteborgs Stads och Luftvårdsprogrammets mätningar visar att miljökvalitetsnormen för partiklar har klarats sedan 2006 i Göteborg och bedömningen är att den kommer att klaras även framöver. Mot bakgrund av detta kommer Länsstyrelsen besluta att det inte krävs något åtgärdsprogram för partikar framöver. Avvaktar med åtgärdsprogram för kvävedioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids däremot på ett antal platser i Göteborg. Överskridandena förekommer främst längs de stora statliga trafiklederna samt på vissa stadsgator. Från och med den 1 januari 2013 införs trängselskatter i Göteborg, vilka förväntas dämpa trafiken och därmed utsläpp och halter av partiklar och kvävedioxid. Därutöver tar Göteborgs Stad fram ett miljöprogram som också innehåller en rad åtgärder för att bland annat dämpa utsläppen från trafiken. Programmet väntas bli antaget under hösten Mot bakgrund av detta avvaktar Länsstyrelsen med att besluta om det behövs ett nytt åtgärdsprogram. Först måste man se vad nya mätningar, trängselskatter och nytt miljöprogram ger för effekter. l Den 20 november beslutade Luftvårdsprogrammets styrgrupp om kommande års mät- och beräkningsstrategi Målsättningen med strategin är, precis som tidigare år, att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att vi ska använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska samverkan mellan kommuner bedrivas i enlighet med ett Program för samordnad kontroll, vilket femårsstrategin utgör. Enligt programmet fortsätter den fasta mätverksamheten som tidigare vid Luftvårdsprogrammets mätstationer i Mölndal och Gårda i Göteborg. Mätstationen vid Järntorget lades ner under Beslutet om att stänga ner mätstationen togs efter att mätstationens analysator gått sönder. Det var inte ekonomiskt försvarbart att investera i en ny analysator och behålla mätstationen eftersom regionen ändå uppfyller lagkravet på antalet mätstationer och eftersom mätstationen inte bedömdes vara viktig ur andra perspektiv. Beslutet togs också mot bakgrund av nuvarande osäkerhet kring vilka mätinstrument som överensstämmer med referensmetoden eller likvärdig metod. Beräkningar av kvävedioxid och partiklar fortsätter med treårsintervall. Dessutom ingår löpande underhåll av emissionsdatabasen samt en indikativ mätning i någon medlemskommun varje år också i strategin. Övriga projekt som föreslås för perioden är: - Helårsmätning av bensen med passiva provtagare - Luftföroreningar i avgasplymer från bussar och taxi - Exponeringsstudie av normalpendlare i Göteborgsregionen - Mätningar av ultrafina partiklar i gaturum. l

6 Luftvårdsprogrammets verksamhetsplan 2013 Fokus på de fasta mätstationerna 2013 Nästa år ligger Luftvårdsprogrammets huvudfokus på att få programmets fasta mätstationer att bli godkända som referensmetod. Som vi skrivit i tidigare nyhetsbrev börjar de nya lagkraven gälla från 11 juni De nya kraven säger att alla mätstationer som används för fasta mätningar skall överensstämma med referensmetod eller vara likvärdiga. Lagkraven kan komma att kräva omfattande investeringar av ny utrustning men i dagsläget är det fortfarande oklart om befintliga instrument blir godkända som referensmetod och i vilken omfattning det kommer att krävas investeringar. Luftvårdsprogrammet beräknar kvävedioxidhalter Förutom arbetet med mätstationerna kommer Luftvårdsprogrammet att genomföra två beräkningsprojekt under året, en beräkning av kvävedioxid för regionen och regionens större tätorter som görs vart tredje år och en studie av industrins påverkan på halterna av kolväten på Hisingen i Göteborg. Luftkvalitetsmätning i Ale kommun uppskjuten till 2014 Luftkvalitetsmätningen som var planerad i Ale kommun 2013 skjuts upp till Beslutet togs mot bakgrund av att den aktuella mätplatsen inte förväntas ha representativa trafikflöden förrän Informationsverksamheten fortsätter som tidigare genom hemsidan månadsrapporter, nyhetsbrevet, pollenrapportering och Luftvårdsdagen. Ny rapport Beräknade partikelhalter för år 2010 vid utvalda gatu- och vägavsnitt i Göteborgsregionen Luftkvalitetsmätning i Kungsbacka kommun januari april 2012 Rapporterna finns på vår hemsida, Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Group Sweden AB samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Box 7012, Göteborg Tel: