Efter införandet av trängselskatten vid årsskiftet. Det ligger i luften. Bättre luft med trängselskatt ETT NYHETSBREV DEC 2013 FRÅN

Transkript

1 Det ligger i luften ETT NYHETSBREV DEC 2013 FRÅN Bättre luft med trängselskatt Foto: Tomas Wisell. Efter införandet av trängselskatten vid årsskiftet har trafiken minskat på Göteborgs gator. Det innebär minskade utsläpp från vägtrafiken och på innerstadsgatorna. Där trafikminskningen är som störst har kväveoxidutsläppen minskat med 16 procent. Frågan är hur stor effekt de minskade utsläppen har på de uppmätta halterna. Hur höga halterna blir i staden beror inte enbart på storleken på utsläppen, utan påverkas i stor utsträckning även av de meteorologiska förhållanden som råder under en period. Det är därför komplicerat att jämföra halter mellan olika år eftersom vädret varierar så mycket. I undersökningen har miljöförvaltningen jämfört uppmätta kvävedioxid- och partikelhalter i januari till juni 2013 med samma period under de fem föregående åren ( ). Jämförelsen visar att partikelhalterna (PM 10 ) genomgående var lägre vid samtliga stationer under 2013 under hela dygnet. Kvävedioxidhalterna (NO 2 ) under morgonens och eftermiddagens rusningstrafik var dock högre 2013 jämfört med ett medelvärde av de fem föregående åren. Däremot var halterna mitt på dagen lägre under Efter den här första utredningen kan vi alltså konstatera att luftkvaliteten generellt har förbättrats sedan trängselskatten infördes, men att endast ett halvår är för kort tid för att dra definitiva slutsatser. Hela rapporten Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten kan hämtas hem på Västsvenska paketets hemsida trafikverket.se/privat/i-ditt-lan/vastra-gotaland/ Vastsvenska-paketet/Utvarderingar-och-matningar- --Vastsvenska-paketet/ l

2 Luftvårdsdagen 2013 Årets luftvårdsdag ägde rum den 5 december hos Preem AB och flera av föreläsningarna hade fokus på förnybara drivmedel. Malin Hallin berättade om vad som är på gång hos Preem och hur de jobbar med att öka produktionen av diesel gjort på tallolja. Miljöförvaltningen i Göteborg har gjort en utvärdering av trängselskattens effekter på luftkvaliteten och Emma Björkman berättade om resultaten. Var tredje år gör luftvårdsprogrammet en beräkning av kvävedioxider för regionen och regionens större tätorter. Under 2013 har miljöförvaltningen i Göteborg gjort en sådan beräkning för tolv tätorter i Göteborgsregionen. Tomas Wisell berättade om resultaten från beräkningarna. För att undvika alltför stora klimatförändringar behöver vi genomföra omfattande omställningar i världens energisystem för att minska utsläppen av koldioxid. Maria Grahn från Chalmers berättade för luftvårdsdagens besökare om vad detta innebär för transportsektorn i form av förnybara drivmedel och effektivare fordonstekniker. Under eftermiddagen fick vi också höra Sofia Nordström från FordonsGas informera om potentialen för fordonsgas i Göteborgsregionen. Därefter berättade Peter Molnár från arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet om exponeringstrender av luftföroreningar vid bostäder i Göteborg. Dagen avslutades med en busstur inne på raffinaderiområdet. Luftvårdsprogrammet vill passa på att tacka Malin Hallin från Preem AB för det fina värdskapet och inramningen av dagen. Bra lokal, fungerande teknik, god service och mat gjorde att dagen fungerade fint. Vill ditt företag eller din kommun vara värd för luftvårdsdagen nästa år? Hör av er! Läs mer om Luftvårdsprogrammet på l Malin Hallin (överst), dagens värd, berättade om vad som är på gång hos Preem. Maria Grahn (nederst) från Chalmers berättade om de omfattande omställningar i världens energisystem som behöver göras för att minska utsläppen av koldioxid.

3 Nya instrument för att uppfylla nya krav miljöbalkens luftkvalitetsförordning finns krav på I mätmetoder (NFS 2010:8). Kraven säger att mätningarna ska utföras i enlighet med en EU-gemensam referens metod. Alternativt ska metoden vara bedömd som likvärdig referensmetoden. Från 11 juni 2013 ska all mätutrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod. Bedömningen av luftvårdsprogrammets mätinstrument är nu klar. Bedömningarna innebär att NOx-instrumentet, DOAS i Gårda, kommer att bytas ut till kemiluminiscens. Partikelinstrumentet, TEOM i Gårda, uppfyller de ökade kraven och behöver inte bytas ut. NOx-instrumentet, DOAS i Mölndal, uppfyller kraven men kommer att byggas om och uppgraderas för en säkrare datainsamling. l Program för samordnad kontroll Den 22 november beslutade Luftvårdsprogrammets styrgrupp om kommande års mät- och beräkningsstrategi Målsättningen med strategin är, precis som tidigare år, att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att vi ska använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska samverkan mellan kommuner bedrivas i enlighet med ett Program för samordnad kontroll, vilket femårsstrategin utgör. Enligt programmet fortsätter den fasta mätverksamheten som tidigare vid Luftvårdsprogrammets mätstationer i Mölndal och Gårda i Göteborg. Behovet av att starta upp fler mätstationer på andra platser kommer att utredas framöver. Luftvårdsprogrammet fortsätter att göra indikativa mätningar i medlemskommunerna. Beräkningar av kväve dioxid och partiklar fortsätter med treårsintervall. I strategin ingår dessutom löpande underhåll av emissionsdatabasen, samt en indikativ mätning i någon av medlemskommunerna varje år. Övriga projekt som föreslås för perioden är: - Helårsmätning av bensen med passiva provtagare - Exponeringsstudie av normalpendlare i Göteborgsregionen - Mätningar av ultrafina partiklar i gaturum. l Omprövning av åtgärdsprogram Å tgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsområdet sedan 2004 och åtgärdsprogram för partiklar har funnits för Göteborg sedan Länsstyrelsen gjorde 2008 en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstaterades att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. Länsstyrelsen lyfte fram att trängselskatt och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna på kort sikt för att minska trafiken. Ännu mer osäkert är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft. I Göteborg har dubbdäcksförbud införts på två gator i centrala staden och trängselskatten började gälla i januari Det görs också många åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i samband med Västsvenska paketet och Göteborgs Stads miljöprogram. Dessutom håller både Mölndal och Partille på att ta fram nya miljömål. Med detta i åtanke beslutade Länsstyrelsen i oktober 2013 att avvakta med att ta fram nya åtgärdsprogram för Göteborgsregionen. l

4 Stena Line AB satsar på metanol Stena Line är först med att testa metanol som kan bli ett lovande bränsle till sjöfarten. För att uppfylla svaveldirektivets krav (2005/33/ EG) om att fartyg inte använder marina bränslen med en svavelhalt som överstiger 0,1 viktprocent fr.o.m inom SECA (Sulfur Emission Controlled Areas) dvs Nord- och Östersjön samt engelska kanalen, satsar Stena Line AB på metanol. För att klara det europeiska kravet, kan rederier välja mellan tre alternativ: 1. Använda scrubber som är en teknik för att rena fartygsavgaser, framför allt med avseende på svaveloxider, 2. använda ett alternativ bränsle till tjockolja, det vill säga marine diesel som innehåller max 0,1 procent svavel, 3. använda ett nytt bränsle såsom LNG (Liquefied natural gas) eller metanol. På grund av tekniska och ekonomiska skäl, har Stena Line valt metanol istället för LNG. Bränslet är en alkohol som produceras genom utvinningen av naturgas alternativt från en förnyelsebar energikälla såsom biomassa. Bränslet kommer att testas på två olika sätt. Det ska dels omvandlas till DME (dimethyl ether) som kan användas i modifierade hjälpmotorer på Stena Scanrail (se bilden ovan) i december Projektet som kallas SPIRETH ( Alcohol (spirits) and ethers as marine fuel ) stöds av Energimyndigheten, Nordiska Rådet och Nordiska Investeringsbanken. Det ska användas i huvudmotorer på Stena Germanica Detta projekt stöds av EU (Trans-European Transport Network, Motorways of the Sea). Metanol är, likt LNG, ett bränsle med låg flampunkt och andra egenskaper som föranleder rigorösa riskanalyser och säkerhetsåtgärder. Vidare får hela personalen genomgå en kurs för att lära sig om bränslet. l

5 Ren regionluft Projektet Ren regionluft syftar till att var tredje år ta fram en beräknad nulägesbeskrivning av kvävedioxid (NO2) för tolv av centralorterna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Utifrån denna beskrivning görs en bedömning av hur NO 2 - halterna i kommunerna förhåller sig till MKN och miljömål. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet inom GR. Denna utredning är en beräkning av luftkvaliteten år 2012 med avseende på kvävedioxid (NO 2 ) i tolv kommuner inom GR-området Som indikator på den allmänna luftmiljön som till stor del beror av fordonstrafiken, används NO x /NO 2 -halter (som bildas vid förbränning, till exempel i motorer). Spridningsberäkningar har genomförts av NO x /NO 2 för år Emissionsdatabasen är uppdaterad med avseende på trafikflöden, emissionsfaktorer och andra betydande källor. Som meteorologisk data har ett medelväder i Göteborg för åren använts. Resultatet visar att miljökvalitetsnormerna klaras överallt där de gäller i alla kommuner utom på vissa platser i Mölndal, Kungälv, Kungsbacka och Öckerö. I Mölndal förmodligen inte vid bostäder, men på allmänna platser. I Kungsbacka bara på vägbana. Överskridanden av Miljömålet Frisk Luft förekommer i alla kommuner på vissa allmänna platser och bostadsområden, utom i Ale, Lilla Edet, Tjörn och möjligtvis Stenungsund Resultatet från Ren stadsluft kan användas till identifikation av betydande källor, stadsplanering, detaljplaneutredningar, exponeringsberäkningar vid bostäder, förskolor etc., exponering av växtlighet samt indikation på andra luftföroreningar. Brister i metodiken och dataunderlag har också identifierats, bland annat Bristfälligt trafikdataunderlag i regionens kommuner Ett schablonvärde på 150 f/d ligger på vägar där det saknas information Ingen utredning utförd av andra betydande källor i kommunerna, förutom det som finns i miljörapporterna Metrologisk data kommer från Göteborg, osäkert hur lämplig den är för användning i GR generellt. l Verksamhetsplan 2014 U nder 2014 kommer luftvårdsprogrammet att börja använda de nya mätinstrumenten. En indikativ mätning av luftkvaliteten att kommer göras i Ale kommun under första halvåret. Dessutom kommer vi att göra en indikativ helårsmätning av bensen i Göteborg med passiva provtagare. l Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Group Sweden AB samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Box 7012, Göteborg Tel: