Ren regionluft

Transkript

1 Ren regionluft mät och beräkningsstrategi för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet i Göteborgsregionen. Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning. I stort innebär strategin att beräkna mer och mäta mindre. Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna. Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna ryms dock till stor del av programmets verksamhet. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Tel: Epost: mikael.hagberg@miljo.goteborg.se

2 Syfte Syftet med mät- och beräkningsstrategin är att: ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad inom ramen för luftvårdsprogrammet, följa upp miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål mer effektivt. Bakgrund Föroreningshalterna i Göteborgsregionen har mätts och beräknats under lång tid. Kontinuerligt har det införts skärpta krav på tillåten halt av olika ämnen i utomhusluften, senast i form av miljökvalitetsnormer (MKN). Luftkvaliteten styrs också av riksdagens fastslagna miljökvalitetsmål, Frisk luft. Kommunerna har ansvar för att redovisa den aktuella luftsituationen. Sedan många år har övervakningen utförts genom mätstationer som beskriver situationen i taknivå. Genom MKN har fokus flyttats till att beskriva situationen där människor vistas, alltså från taknivå till gatunivå. Det är dock svårare att beskriva situationen i gatunivå med bara en eller ett fåtal stationer än att beskriva den i taknivå. Gatunivåmätningar är representativa för det specifika gaturummet. Kommuner med flera myndigheter har även skyldighet att beakta normerna vid t ex tillsyn enligt miljöbalken, byggande enligt plan- och bygglagen samt vid infrastrukturprojekt som prövas enligt väglagen. Genom en effektiv mät- och beräkningsstrategi kan Luftvårdsprogrammet åstadkomma nulägesbeskrivningar om luftsituationen i regionen. Vad påverkar luften i Göteborgsområdet? Vägtrafiken bidrar mest till försämrad luftkvalitet i marknivå. Den långsiktiga trenden är att utsläppen av luftföroreningar minskar men det går långsamt. I hårt trafikerade miljöer är luftkvaliteten dålig och trafikökningen i Göteborgsregionen gör att stora insatser krävs som gynnar mer miljövänliga transporter för att få en god luftkvalitet. Stora utsläpp av luftföroreningar sker också från sjöfart, energiproduktion och industri. Dessa utsläpp har mindre betydelse i marknivå eftersom de sker på hög höjd och därmed hinner spädas ut innan de når marken. Utsläppen bidrar dock till förhöjda bakgrundshalter i Göteborgsområdet. Trender Halterna av de flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade kraftigt från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. Under senare år sker inte längre någon minskning av svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ) eller partiklar (PM 10 ) i tätorterna. Utsläppen från vägtrafiken ökar trots att nya personbilar blivit rekordartat energieffektiva och släpper ut allt mindre koldioxid. Andelen dieselbilar har ökat 2

3 vilket också kan förklara att kvävedioxidhalterna inte minskar. Eftersom dieselmotorerna har en högre förbränningstemperatur har de generellt högre utsläpp av kvävedioxid. Den ökade trafiken har bromsat upp de förbättringar som tidigare åstadkommits genom minskade utsläpp från bilar vid införandet av katalysatorer och renare bränslen. Tendensen att luftföroreningshalterna i tätorter inte längre sjunker innebär svårigheter att klara miljökvalitetsnormerna. Bedömningar antyder att många av de större svenska kommunerna inte klarar normerna för partiklar och kvävedioxid. Även normen för ozon är svår att klara för många kommuner. Hälsoeffekter Studier visar på hälsoeffekter av luftföroreningar som är både kortsiktiga och långsiktiga. De långsiktiga effekterna visar sig i områden med konstant högre luftföroreningsnivåer genom ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar och luftvägar. De kortsiktiga effekterna visar på samband mellan kortvarigt förhöjda halter och nedsatt lungfunktion, astma- och bronkitsymptom, symptom på nedre luftvägarna hos barn, ökat antal sjukhusinläggningar och för tidig död. För att förebygga både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter krävs det både förbättrad luftkvalitet i de mest förorenade miljöerna och en förbättring av de miljöer där vi vistas lång tid. Organisation Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen leds av en styrgrupp. För att få ett bra och välgenomtänkt luftvårdsarbete finns även ett flertal andra grupper där allt från berörda medlemmar till experter inom luftvårdsområdet medverkar. Styrgrupp Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR:s) politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt representanter från näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Gruppen styr programmets verksamhet och sammanträder ett par gånger om året. Referensgrupp Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- respektive företagsmedlemmarna. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framförallt strategiska frågor rörande verksamheten. Expertgrupp Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppens kunskaper och erfarenheter är viktiga för att utveckla luftövervakningen i framtiden. Luftgrupp Luftgruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, miljömedicinsk expertis från Sahlgrenska 3

4 Universitetssjukhuset, Trafikverket, IVL samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs Stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt. Miljöförvaltningen Göteborg Miljöförvaltningen i Göteborg sköter Luftvårdsprogrammet på uppdrag av GR, vilket innebär att administrera och genomföra den verksamhet som styrgruppen beslutar om. Mät- och beräkningsverksamhet Fast mätverksamhet Under 2012 beslutade Luftvårdsprogrammet att stänga ner mätstationen vid Järntorget. Beslutet om nedläggning togs för att mätstationens analysator slutade att fungera och eftersom regionen uppfyller lagkravet utan stationen. Eftersom stationen inte bedömdes viktig ur andra perspektiv var det inte försvarbart att göra kostsamma investeringar för att behålla stationen. Det innebär att Luftvårdsprogrammet nu har två fasta mätstationer som är placerade i Gårda (gatunivå), Mölndals Bro (ovan tak och gatunivå). Ovan tak mäts i dagsläget svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. Vid Mölndals Bro uppfördes en ny mätsträcka i gatunivå vid halvårsskiftet 2009 för mätning av kvävedioxid. I gatunivå vid Gårdastationen mäts även bensen och PM 10 -partiklar. Luftvårdsprogrammet äger dessutom en väderstation vid Gårda som mäter vind och temperatur, (se bilaga 1, Karta över luftövervakningen i Göteborgsregionen). Ett nära samarbete sker med Miljöförvaltningen i Göteborg som har en omfattande luftövervakning med mätningar och beräkningar i kommunen. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker vilket gynnar båda parter. Miljöförvaltningen har fasta mätstationer på Femmanhuset (ovan tak) och i Haga (gatunivå) samt tre flyttbara mätstationer. De flyttbara stationerna används bland annat för uppdragsverksamhet som luftvårdsprogrammet nyttjar. Mät- och beräkningskampanjer Som komplement till den fasta mätverksamheten prioriteras ett par mät- och/eller beräkningskampanjer per år. Kampanjerna inriktats på centralt belastade gaturum i regionens tätorter med fokus på partiklar (PM 10 ) och kvävedioxid. Beräkningar utförs med treårsintervall för respektive parameter. Naturvårdsverkets mätföreskrifter En ny förordning (2010:477) och nya föreskrifter (2010:8) infördes under sommaren 2010 i svensk lagstiftning som följd av att direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa trädde i kraft den 11 juni Dessa ersätter de föreskrifter som Naturvårdsverket antog 2006 om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) har kommunerna och Naturvårdsverket i uppgift att kontrollera luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna som finns definierade i samma förordning. 4

5 Program för samordnad kontroll I förordningen (2010:477) regleras även att kontrollen av luftkvaliteten kan ske genom samverkan mellan flera kommuner. Samverkan mellan kommuner ska bedrivas i enlighet med ett program för samordnad kontroll. Kommuner som samverkar får fördelar i form av färre antal provtagningsplatser. Luftvårdsprogrammets verksamhet bygger redan på principen om samordning och utnyttjar redan till stor del de samordningsvinster som är möjliga att göra. Nuvarande lagkrav Tidigare mätningar tyder på att normen för kvävedioxid är svår att klara i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille. I Göteborg riskerar även normen för partiklar att överskridas. För Göteborg innebär föreskrifterna krav på två mätstationer för kontinuerliga mätningar med avseende på kvävedioxid och tre mätstationer avseende partiklar. Vid fler än två mätstationer ska majoriteten placeras i gatunivå. I Mölndal krävs en fast mätstation i gaturum för mätning av kvävedioxid. För Partille har enbart indikativa mätningar utförts vilket försvårar bedömningen om kontinuerlig mätning krävs eller ej. Indikativa mätningar har utförts i Partille över årsskiftet 2008/09. Av mätresultaten drogs slutsatsen att MKN för kvävedioxid och partiklar klarades under 2008 i Partille. En samlad bedömning ger att risken att MKN för PM 10 överskrids i Partille bedöms vara liten. Men risken för att MKN för kvävedioxid i anslutning till större vägar i Partille bedöms vara stor. Viktigt att poängtera är dock att övre utvärderingströskeln överskrids för både kvävedioxid och PM 10 vilket innebär att mätningar av luftkvaliteten ska göras. Totalt inom samverkansområdet finns fyra mätplatser för kvävedioxid och fem mätplatser för partiklar om PM 10 och PM 2,5. Lagkravet på antal mätstationer för regionen är: 4 mätstationer för partiklar 3 mätstation för kvävedioxid 1 mätstation för bensen Ev. 1 mätstation för bens(a)pyren och metaller. För övriga GR-kommuner ska enligt föreskrifterna kontrollförfarandet ske genom kontinuerliga mätningar som kompletteras med beräkningar. Beräkningarna ska valideras mot indikativa mätningar (t ex mobil mätvagn, passiva provtagare). Kontrollen kan dock ske genom samverkan, vilket tillämpas inom Luftvårdsprogrammet. Det bör understrykas att luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet. Nya krav på mätmetoder 2013 Från 11 juni 2013 ska all mätutrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod. Eftersom det inte varit klart vilka 5

6 instrument som kommer bli godkända har luftvårdsprogrammet hållit tillbaka nyinvesteringar under flera år. Det pågår fortfarande en godkännandeprocess av vissa mätinstrument och resultatet av detta påverkar investeringsbehovet. Investeringens storlek beror på flera faktorer och förväntas ligga mellan tkr. Även om de ökade mätkraven kommer att medföra stora engångsinvesteringar, är det sannolikt att drift- och servicekostnaderna minskar. Detta medför att det på längre sikt finns möjlighet att utveckla mätstrategin med nya eller förbättrade mätningar eller beräkningar. Det utvecklingsarbetet bedöms dock vara lämpligt att avvakta med till dess att investeringsbehovet och därmed luftvårdsprogrammets totala ekonomi är klarlagd. Långsiktig metodik för luftvårdsprogrammet Rullande 5-års strategi Mät- och beräkningsstrategins första etapp löpte från Strategin byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om strategin i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplan tas fram. Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg Strategin bygger på ett samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg. Förvaltningen har den teknik och kunskap som krävs för programmets planerade mät- och beräkningsverksamhet. Strategin utesluter inte att uppdrag kan komma att läggas på andra utförare än Miljöförvaltningen Göteborg. Mät- och beräkningsverksamhet En kombination av fast mätverksamhet kompletterad med beräkningar och enklare mätningar, så kallade indikativa mätningar utgör basen för kontrollen av luftkvaliteten i regionen. Kontinuerliga mätningar vid två fasta mätstationer fortsätter som tidigare. Beräkningar utförs med regelbundna intervall för regionen och regionens större tätorter. För utvalda tätorter följs gaturumshalter upp för ett antal förutbestämda gatusnitt. Indikativa mätningar (flyttbara mätstationer, passiva provtagare) tillämpas för att validera och verifiera beräkningarna. Valet av dessa mätplatser behovsanpassas. För att använda beräkningar i luftövervakningen krävs en väl underhållen utsläppsdatabas (EDB). EDB-översyn görs löpande och anpassas efter planerade beräkningar. Med start 2007 genomförs beräkningar av kvävedioxid för regionens större tätorter som ett återkommande moment i luftövervakningen. Genom beräkningarna får kommunerna en aktuell lägesbeskrivning av luftsituationen och möjligheten att följa om trender förbättras. I dagsläget har Luftvårdsprogrammet (genom Miljöförvaltningen) tillgång till bra beräkningsmodeller för kvävedioxid. Intentionen är att beräkningar av kvävedioxid ska utföras vart tredje år. Beräkningsmodeller för partiklar och bensen är 6

7 under utveckling. I avvaktan på dessa beräkningsmodeller tar vi fram användbar mätdata som underlag till kommande beräkningar. När beräkningsmodeller är utvecklade planeras kvävedioxid- respektive partikelspridningsberäkningar göras vart tredje år och bensen vart femte år. För att beräkningarna ska bli väl användbara för kommunerna ska dessa i möjligaste mån levereras i sådant format att de kan anpassas till kommunernas digitala kartmaterial. På så vis kan man t.ex. koppla samman luftföroreningar med befolkningsstatistik. I anslutning till beräkningarna görs en sammanställning av de utsläppsdata som använts redovisat sektorsvis per kommun och ämne. För vägtrafik redovisas även trafikarbetet. Redovisning Samtliga mätningar och beräkningar som görs inom ramen för luftvårdsprogrammet presenteras fortlöpande på programmets webbplats; Allt material är nedladdningsbart. Mät- och beräkningsverksamheten för aktuellt år följs upp och redogörs i luftvårdsprogrammets årliga verksamhetsberättelse. Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet för innevarande år ska rymmas inom årlig budget. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. Mätningar och beräkningar för åren Miljökvalitetsnormer finns idag för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), bly, bensen, kolmonoxid (CO), partiklar PM 10 och ozon (O 3 ). En ny MKN för bens(a)pyren och tungmetallerna arsenik, kadmium och nickel infördes i slutet av Denna norm är till skillnad mot övriga en börnorm och ska uppfyllas Motsvarande börnorm gäller för partiklar PM 2,5 till och med 2014, därefter gäller att normen ska uppfyllas. Luftkvaliteten styrs också av det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet Frisk luft. Sedan normerna infördes har luftvårdsprogrammets luftövervakning nästan helt fokuserats på dessa. Genom den kartläggning som gjorts framgår att det i regionen är svårast att klara normen för kvävedioxid följt av partiklar. I Göteborg, Partille och Mölndal överskrids eller riskerar halterna att överskridas för NO 2. Mätresultat visar att normvärden överskridits på ett flertal mätplatser i Göteborgsområdet under senare år. Problemområdena är främst i anslutning till de stora trafiklederna och dåligt ventilerade gaturum. Normen skulle ha uppfyllts till år Halterna i övriga regionen är så pass höga att mätkrav föreligger för de allra flesta kommuner som passeras av större trafikleder. Partikelnormen PM 10 ska vara uppfylld från år Enligt Luftvårdsprogrammets bedömning riskerar normen att överskridas vid hårt trafikerade och dåligt ventile- 7

8 rade trafikleder och gaturum i Göteborg. Men trots stor risk klaras sannolikt normen redan 100 meter från leden. Kontinuerliga helårsmätningar för partiklar (PM 10 ) under 2009 och 2010 vid Gårda, Haga och Femman har visat att partikelnormen för både dygn och år har klarats tre år i rad. I Gårda, där normen tidigare har överskridits, klarades normen för både dygn och år En del av förklaringen är att partikelbindande medel sprids på de mest trafikerade gatorna vid risk för höga halter. Trafiklederna utanför Göteborg i regionen är relativt välventilerade och här bedöms att partikelnormen klaras. Halterna längs trafiklederna ligger ändå på sådana nivåer att mätkrav föreligger för många kommuner i regionen. De indikativa mätningarna som utförts i centrala gaturum i tätorter (bortsett från Göteborg) har inte visat på några överskridanden eller risk för överskridande av partikelnormen. Övriga miljökvalitetsnormer bedömer Luftvårdsprogrammet klaras inom regionen. Det går förstås inte att utesluta att det kan finnas specifika områden med luftkvalitetsproblem från t ex vedeldning eller industrin som ännu inte upptäckts. Det bör tilläggas att i storstadsregioner så bidrar kringliggande kommuner till försämrad luftkvalitet genom inpendling till Göteborgsområdet. På så vis kan de också anses förpliktade att medverka i den luftövervakning som sker i storstadsområdet trots att luften i hemkommunen är bra. En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsområdet samt för partiklar för Göteborg. Länsstyrelsen gjorde 2008 gjort en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstateras att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. På kort sikt lyfter Länsstyrelsen fram att trängselskatt och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna för att minska trafiken. Ännu osäkrare är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft. I Göteborg har dubbdäcksförbud införts på två gator i centrala staden. Trängselskatten gäller från januari Mätningar och beräkningar år 2013 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Indikativa mätningar Inga planerade. Beräkningar Beräkning av kvävedioxid (NO 2 ) för regionen och regionens större tätorter. Övrigt Studie av industrins påverkan på halterna av kolväten på Hisingen i Göteborg 8

9 Mätningar och beräkningar år 2014 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Indikativa mätningar Ale Kommun Mätning med mobil mätvagn i Ale kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Indikativ helårsmätning av bensen med passiva provtagare. Beräkningar Inga planerade. Övrigt Eventuellt mätning av luftföroreningar i avgasplymer från bussar och taxi. Mätningar och beräkningar år 2015 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Indikativa mätningar Alingsås kommun Mätning med mobil mätvagn i Alingsås kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar Beräkning av partiklar (PM 10 ) i utvalda gaturum i regionens större tätorter. Övrigt Exponeringsstudie av normalpendlare i Göteborgsregionen. Mätningar och beräkningar år 2016 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Indikativa mätningar Kungälvs kommun Mätning med mobil mätvagn i Kungälv kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. 9

10 Beräkningar Beräkning av kvävedioxid (NO 2 ) för regionen och regionens större tätorter. Övrigt Eventuellt mätning av ultrafina partiklar i gaturum. Mätningar och beräkningar år 2017 Utsläppsdatabas (EDB) Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Indikativa mätningar Lilla Edets kommun Mätning med mobil mätvagn i Lilla Edets kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar Övrigt 10