Naturvårdsverkets författningssamling
|
|
- Marcus Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den 3 december 2007 Med stöd av 13 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft föreskriver Naturvårdsverket följande 1 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller mätning, beräkning, redovisning och rapportering av mätresultat för den kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft som ska genomföras enligt förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Definitioner 2 I dessa föreskrifter och tillhörande allmänna råd har följande begrepp nedan angiven betydelse: Beräkning Datafångst Gaturum Matematiska modeller som beskriver halter av olika luftföroreningar i tid och rum Förhållandet mellan den tid då instrumentet har givit tillförlitliga data och den totala tiden för vilken mätning har skett. Kraven på lägsta godtagbara datafångst innefattar inte förluster av data som uppkommer på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument. Gata i en tätort som omges av byggnader på en eller båda sidorna av gatan. 1 Jfr rådets direktiv 1996/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten (EGT L 296, , s. 55, Celex 31996L0062), rådets direktiv 1999/30/ EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften (EGT L 163, , s. 41, Celex 31999L0030), rådets direktiv 2000/69/EG av den 16 november 2000 om gränsvärden för bensen och koloxid i luften (EGT L 313, , s. 12, Celex 32000L0069) samt rådets direktiv om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (EGT L23, , sid 3-16, Celex 32004L0107). 1
2 NFS 2007:7 Indikativa mätningar Mätningar med lägre kvalitetsmål vid fasta eller flyttbara mätstationer som uppfyller kvalitetsmålen i Bilaga 4 samt tillämpliga delar av redovisningskraven i Bilaga 5. Kraven omfattar inte förluster av data på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument. Kontinuerliga mätningar Fortlöpande mätningar, under ett helt kalenderår på en fast punkt, som uppfyller kvalitetsmålen i Bilaga 4 samt redovisningskraven i Bilaga 5. Kraven omfattar inte förluster av data på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument. Osäkerhet Objektiv skattning Samverkansområde Tidstäckning Urban bakgrund Parameter, knuten till mätresultatet eller annat resultat av kontrollen, som kan hänföras till mätobjektet. Osäkerheten inkluderar såväl systematiska som slumpmässiga fel, dvs. är en sammanvägning av alla fel som påverkar resultatet. Bedömning av luftkvaliteten genom jämförelse med liknande platser, kunskap om emissioner och annan relevant information. Område som innefattas av regional samverkan mellan kommuner i luftvårdsförbund eller liknande. Procentandelen av den totala tiden under året då mätning sker för att fastställa koncentrationen av en viss förorening. Kraven på lägsta godtagbara tidstäckning innefattar inte förluster av data som uppkommer på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument. Område där föroreningshalterna är representativa för summan av de källor som påverkar luftkvaliteten i tätortsområdet. Uttryck som definierats i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft har samma betydelse i denna föreskrift. 2
3 Kontrollförfarande 3 Tidigare mätning, beräkning eller objektiv skattning avgör vilket kontrollförfarande som lägst ska tillämpas. NFS 2007:7 Utvärderingsnivå Halterna överskrider eller riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen Halterna överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT) Halterna överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT) Halterna underskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT) Kontrollförfarande som lägst ska tillämpas Kontinuerliga mätningar enligt 4 Kommuner: Kontinuerliga mätningar enligt 5 Samverkansområden: Kontinuerliga mätningar enligt 5 samt beräkningar validerade mot mätningar Kommuner: Indikativa mätningar enligt 6 Samverkansområden: Indikativa mätningar enligt 6 samt beräkningar validerade mot mätningar Beräkning eller objektiv skattning Minsta antal provtagningsplatser för kontinuerliga mätningar 4 I varje kommun där överskridande eller risk för överskridande av en miljökvalitetsnorms föroreningsnivå föreligger, ska kontinuerliga mätningar ske. Befolkningsmängd i kommun Minsta antal provtagningsplatser för kontinuerliga mätningar < >
4 NFS 2007:7 5 Det minsta antalet provtagningsplatser för kommuner eller samverkansområden med olika befolkningsmängd då halterna ligger över den övre utvärderingströskeln men under miljökvalitetsnormens föroreningsnivå, framgår av följande tabell. Befolkningsmängd i kommun eller samverkansområde Minsta antal provtagningsplatser för kontinuerliga mätningar Indikativa mätningar 6 I de fall den nedre utvärderingströskeln överskrids men inte den övre utvärderingströskeln, får kontinuerliga mätningar i kommuner och samverkansområden enligt 5 ersättas med indikativa mätningar. Indikativa mätningar bör utgöra komplement till kontinuerliga mätningar enligt 4 och 5. Mätmetoder 7 Referensmetoder för mätning av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, arsenik, kadmium, nickel, bensen, partiklar (PM 10 ) och bens(a)pyren anges i Bilaga 1. Annan metod än referensmetod får användas om metoden ger likvärdiga resultat som referensmetoden. Mätning ska ske i enlighet med Bilaga 2. 4 Val av provtagningsplats 8 Vid val av provtagningsplats med inriktning på skydd av människors hälsa gäller följande: 1. Provtagning ska ske där människor vistas. 2. I de fall endast en provtagningsplats för kontinuerliga mätningar används i en tätort ska denna placeras i gaturum eller annan miljö där det kan förmodas vara höga halter av den förorening som ska kontrolleras. 3. I de fall flera provtagningsplatser för kontinuerliga mätningar används i en tätort, ska minst en vara placerad i gaturum och minst en i urban bakgrund. 4. Provtagningsplats i gaturum ska vara representativ för luftkvaliteten i ett omgivande område som omfattar minst 200 kvadratmeter. 5. Provtagningsplats i gaturum ska vara representativ för liknande platser och miljöer som inte ligger i den omedelbara närheten.
5 6. Provtagningsplats i urban bakgrund ska vara representativ för luftkvaliteten i ett omgivande område som omfattar minst 1-2 kvadratkilometer. 7. Provtagningsplats i urban bakgrund ska representera den genomsnittliga halt som människor utsätts för genom föroreningar i utomhusluft. NFS 2007:7 9 Vid val av provtagningsplats med inriktning på skydd av växtlighet eller ekosystem gäller följande: 1. provtagningsplatsen ska vara representativ för luftkvaliteten i områden som ligger minst 20 kilometer från tätort eller minst 5 kilometer från annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. 2. provtagningsplatsen ska vara representativ för luftkvaliteten i ett omgivande område som omfattar minst kvadratkilometer. Placering av provtagningsutrustning 10 Provtagningsutrustningen vid provtagningsplatsen placeras enligt anvisningar i Bilaga 3. Dokumentering 11 I dokumentering av provtagningsplats ska följande ingå: 1. provtagningsplatsens geografiska läge 2. typ av provtagningsplats 3. höjd över mark för provtagning 4. emissioner i provtagningsplatsens närhet och avståndet till dessa 5. mätmetod 6. övrigt som kan påverka mätresultaten För provtagningsplatser i gaturum dessutom: 7. gatans bredd 8. ensidig eller tvåsidig bebyggelse 9. avstånd från vägkant och vid bebyggelse avstånd från fasad 10. genomsnittlig fasadhöjd 11. skyltad hastighet 12. antal fordon per dygn 13. andel tung trafik 12 I dokumentering av beräkningar ska ingå uppgifter om använd beräkningsmetod samt källor till redovisade uppgifter och information. Jämförelser med uppmätta värden ska redovisas. 13 Dokumentering av hur samverkan enligt 3 genomförs ska redovisas årligen senast den 31 mars till Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Beräkningar 14 Mätningar bör kompletteras med beräkningar. 15 Mätningar som sker i samverkan med andra kommuner ska kompletteras med beräkningar. 5
6 NFS 2007:7 16 Beräkningar ska vid halter över den nedre utvärderingströskeln valideras mot uppmätta värden. Vid halter under den nedre utvärderingströskeln ska beräkningar vid behov valideras mot mätningar. Kvalitetsmål 17 Kvalitetsmål för mätosäkerhet, tidstäckning och datafångst vid kontroll av miljökvalitetsnormer finns i Bilaga 4. Luftkvaliteten ska kontrolleras så att kvalitetsmålen uppfylls. Redovisning av mätresultat vid överskridande eller risk för överskridande av miljökvalitetsnorms föroreningsnivå 18 Underrättelse enligt 14 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska som lägst innehålla: 1. aktuell miljökvalitetsnorm 2. dokumentering av provtagningsplats enligt 11 och i tillämpliga fall dokumentering av beräkningar enligt mät- och beräkningsunderlag som styrker överskridande eller risk för överskridande av miljökvalitetsnorms föroreningsnivå 19 En underrättelse enligt 14 förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska snarast möjligt kompletteras med en redovisning baserad på tillämpliga och tillgängliga uppgifter i Bilaga 5. Redovisningen ska sändas till Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse. 20 En redovisning ska ske för de år då överskridande av en miljökvalitetsnorms föroreningsnivå har konstaterats. I Bilaga 5 anges vad redovisningen ska innehålla. Redovisningen ska sändas till Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse senast den 31 mars efterföljande år. Rapportering av mätdata 21 Mätdata för föregående kalenderår ska årligen, senast den 31 mars, rapporteras till Naturvårdsverket. Uppgifter om datakvalitet enligt Bilaga 4 samt provtagningsplats enligt 11 ska ingå i rapporteringen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 december 2007, varvid Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:3) om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska upphöra att gälla. Naturvårdsverket Lars-Erik Liljelund Helena Sabelström (Miljöeffektenheten) 6
7 Bilaga 1 Referensmetoder för mätning NFS 2007:7 1. Referensmetod för kvävedioxid och kväveoxider Referensmetoden för mätning av kvävedioxid och kväveoxider är den metod som beskrivs i SS-EN 14211:2005 Utomhusluft Standardmetod för mätning av koncentrationen av kvävedioxid och kvävemonoxid med kemiluminescens. 2. Referensmetod för svaveldioxid Referensmetoden för mätning av svaveldioxid är den metod som beskrivs i SS- EN 14212:2005 Utomhusluft Standardmetod för mätning av koncentrationen av svaveldioxid med ultraviolett fluorescens. 3. Referensmetod för kolmonoxid Referensmetoden för mätning av kolmonoxid är den metod som beskrivs i SS- EN 14626:2005 Utomhusluft Standardmetod för mätning av koncentrationen av kolmonoxid med icke-dispersiv infraröd spektroskopi. 4. Referensmetod för bly, arsenik, kadmium och nickel Referensmetod för provtagning och analys av bly, arsenik, kadmium och nickel är den metod som beskrivs i SS-EN 14902:2005/AC:2006 Utomhusluft Standardmetod för mätning av Pb, Cd, As och Ni i PM 10 -fraktionen av svävande partiklar. Referensmetoden bygger på manuell PM 10 -provtagning motsvarande SS-EN 12341:1998 Air quality Determination of the PM 10 fraction of suspended particulate matter Reference method and field test procedure to demonstrate reference equivalence of measurement methods med efterföljande bearbetning av proverna och analys med hjälp av atomabsorptionsspektrometri eller ICP/masspektrometri. 5. Referensmetod för bensen Referensmetoden för mätning av bensen är den metod som beskrivs i del 1, 2 och 3 av SS-EN 14662:2005 Utomhusluft Standardmetod för mätning av bensenkoncentrationer. 6. Referensmetod för partiklar (PM 10 ) Referensmetoden för provtagning och mätning av PM 10 är den metod som beskrivs i SS-EN 12341:1998 Air Quality Determination of the PM 10 fraction of suspended particulate matter Reference method and field test procedure to demonstrate reference equivalence of measurement methods. 7
8 NFS 2007:7 7. Referensmetod för bens(a)pyren Referensmetoden för mätning av koncentrationerna av bens(a)pyren i luften håller på att standardiseras av CEN och kommer att bygga på manuell PM 10 - provtagning motsvarande SS-EN 12341:1998. I avsaknad av en CEN-standardmetod kan nationella standardmetoder eller ISO-standardmetoder, såsom ISO-standarderna eller för bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten, användas. 8
9 Bilaga 2 Anvisningar vid mätning 1. Erforderliga åtgärder, inklusive kalibrering och underhåll av provtagningsutrustning, ska vidtas för att minimera fel i mätningarna. 2. Vid mätning av gaser ska mätvärdena omräknas till standardtemperaturen 293 K och standardtrycket 101,3 kpa. För partiklar och ämnen som ska analyseras i partikelform ska provtagningsvolymen avse omgivningsförhållandena vid provtagningen. NFS 2007:7 9
10 NFS 2007:7 Bilaga 3 Placering av provtagningsutrustningen 1. Intaget till provtagningsutrustningen bör vara placerat mellan 1,5 meter (andningszon) och 4 meter över marknivå. En högre placering (upp till 8 meter) kan tillåtas om stationen ska representera urban bakgrund. 2. Provtagningsutrustning för gaturum bör placeras minst 25 meter från större vägkorsningar, minst 4 meter från mitten av närmaste körfältet och vid närliggande bebyggelse ca 1 meter från fasad. Intaget bör placeras högst 5 meter från trottoarkanten. 3. Flödet runt intaget ska vara fritt och utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten av provtagningsutrustningen. 4. För att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luften, bör intaget inte placeras alltför nära intilliggande föroreningskällor. 5. Provtagningsutrustningens luftutsläpp ska placeras så att återcirkulation av frånluft till intaget undviks. 6. Provtagningsutrustningen bör placeras så att den är skyddad från nedsmutsning, nederbörd, direkt solsken och kraftiga temperaturväxlingar i de fall dessa faktorer riskerar att inverka på funktionaliteten. 10
11 Bilaga 4 Kvalitetsmål 2 NFS 2007:7 Svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider Partiklar (PM 10 ) och bly Bensen Kolmonoxid Arsenik, kadmium och nickel Bens(a)pyren 1. Kontinuerliga mätningar Osäkerhet 15 % 25 % 25 % 15 % 40 % 50 % Lägsta godtagbara datafångst 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % Lägsta godtagbara /90 % - 50 % 33 % tidstäckning 2 2. Indikativa mätningar Osäkerhet 25 % 50 % 30 % 25 % 40 % 50 % Lägsta godtagbara datafångst Lägsta godtagbara tidstäckning (åtta veckor jämnt fördelade över året) 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % 90 % 14 % 14 % 14 % 14 % 14 % 14 % 3. Beräkningar Osäkerhet timmedelvärde % dygnsmedelvärde 50 % Ännu ej fastställt årsmedelvärde 30 % 50 % 50 % - 60 % 60 % medelvärde för åtta timmar % Objektiv skattning Osäkerhet 75 % 100 % 100 % 75 % 100 % 100 % 2 Tidstäckningen för kontinuerliga mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar (PM 10 ), bly och kolmonoxid innebär oavbrutna mätningar under ett helt kalenderår, med undantag för regelbunden kalibrering och normalt underhåll av instrument. För kontinuerliga mätningar av bensen gäller en tidstäckning på 35 % för urban bakgrund och gaturum, jämnt fördelade över året, respektive 90 % för industrimiljö. Tidstäckningen för kontinuerliga mätningar av arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren innebär mätningar med angiven tidstäckning jämnt fördelade under året. 11
12 NFS 2007:7 Bilaga 5 Redovisning av resultat Redovisningskrav Miljökvalitetsnormer enligt 4-9 (2001:527) i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft till skydd för människors hälsa till skydd för växtlighet eller ekosystem Kvävedioxid Svaveldioxid Kolmonoxid Bly, arsenik, kadmium och nickel Bensen Partiklar (PM 10 ) Bens(a)pyren Kväveoxider Svaveldioxid Mätmetod X X X X X X X X X Uppgifter om datakvalitet enligt Bilaga 4 X X X X X X X X X Dokumentering av provtagningsplats enligt 12 och i tillämpliga fall dokumentering av beräkningar enligt 13 X X X X X X X X X Aritmetiska medelvärdet för år X X X X X Aritmetiska medelvärdet för år, baserat på timmedelvärden X X Aritmetiska medelvärdet för år, baserat på dygnsmedelvärden X Aritmetiska medelvärdet för vinterhalvåret, baserat på månadsmedelvärden X Högsta genomsnittsvärde under åtta timmar dagligen X Högsta uppmätta dygns- och/eller timmedelvärde X X X Antal dygn och/eller timmar då miljökvalitetsnormens föroreningsnivå överskridits Överskridande av miljökvalitetsnormens föroreningsnivå med tillägg av toleransmarginal X X X X X Halterna för dygn och timme uttryckta som percentiler X X X Tidigare mätresultat och redovisning av trend över tiden X X X X X X X X X Förmodad orsak till överskridandet X X X X X X X X X Bedömning av antalet personer som berörs av överskridandet X X X X X X X 12 Bedömning av den areal som berörs av överskridandet X X Elanders, Vällingby
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet; beslutade den 23 juni 2010. NFS 2010:8 Utkom från trycket den 8 juli 2010 Med stöd av 49
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2001:527 Utkom från trycket den 25 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. Allmänna bestämmelser
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet; beslutade den 26 november 2013. NFS 2013:11 Utkom från trycket den 17 december 2013 Med
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet; beslutade den [datum] NFS 201 Utkom från trycket den Kommentar [HS1]: Remiss 2 april-10
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet; beslutade den 24 november 2016. Utkom från trycket den 14 december 2016 Med stöd av 49 luftkvalitetsförordningen
Bilaga 1 UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN FÖR LUFTKVALITET. I Förebyggande av olägenheter för hälsan
2194 Bilaga 1 UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN FÖR LUFTKVALITET I I denna förordnings avsedda uppföljningsområden för luftkvalitet när det gäller utvärdering av koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, inandningsbara
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Promemoria. Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet M2019/01333/R
Promemoria Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet M2019/01333/R Miljödepartementet Juni 2019 1 Innehållsförteckning Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 Förslag till förordning om ändring
Instruktion till verktyget
Instruktion till verktyget VOSS - Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering 2018-04-26 Innehållsförteckning Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering VOSS... 1 Vad är VOSS?...
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008
2000L0069 SV 11.06.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/69/EG av den
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften
Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017
Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Luftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport
Luftkvalitetsmätningar vid E4 2018 Luftrapport Datum: 2019-04-24 1 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna rapport
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2008-01-01 2008-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2008-02 Sammanfattning I denna rapport redovisas mätresultat
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
29. 6. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 163/41 RÅDETS DIREKTIV 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften
PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala
Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus
9:00 Samverkansområdets verksamhet under året 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus 10:45 Återkoppling om Skånes kontrollstrategi och rapportering
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Strategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden
Strategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden 2016-2020 Organisation Luftsamverkan Värmland är en organisation som består av samtliga värmlandskommuner
SV Europeiska unionens officiella tidning L 23/3 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG. av den 15 december 2004
26.1.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 23/3 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2007-01-01 2007-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-01 Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) har
Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket
Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2004L0107 SV 18.09.2015 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/107/EG av den
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
VAL AV MÄTOMRÅDEN OCH PLACERING AV MÄTSTATIONER
3020 Nr 783 Bilaga 1 VAL AV MÄTOMRÅDEN OCH PLACERING AV MÄTSTATIONER I Allmänna grunder för val av mätområden Typ av station Mätningarnas syfte Hur representativa är mätningarna (a) Tätort Förebyggande
Övervakning av luftföroreningar i Sverige
Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning
Luftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige
En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Kv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping
Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2010-01-01 2010-12-31 Miljö och hälsoskydd Rapport 2010-02 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av genomförda mätningar av kvävedioxid
Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet
RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket
Kartläggning av utomhusluft i Kramfors kommun, 2018
Miljö- och byggförvaltningen Magnus Zeilon, 0612-80368, 070-6180368 magnus.zeilon@kramfors.se RAPPORT 1(10) Kartläggning av utomhusluft i Kramfors kommun, 2018 Inledande översiktlig kartläggning, komplement
Objektiv skattning av luftkvalitet för Nordanstigs kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet för 2018 Nordanstigs kommun 1. Inledning Nordanstigs kommun genomförde 2018 en inledande kartläggning av luftkvalitetssituationen i kommunen med anledning av Naturvårdsverkets
Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:
Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...
Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Inledande kartläggning av luftkvalitet för år 2018
Inledande kartläggning av luftkvalitet för år 2018 Miljöstaben 2019-06-20 Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Syfte och gällande lagstiftning... 3 1.2 Lokala förutsättningar i Arvika kommun... 3 2 Preliminär
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde
LVF 2018:21 Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde SLB-ANALYS, JUNI 2018 FÖRORD Denna rapport är sammanställd av
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
Mätare för NO2 på lyktstolpe, Ödsmåls gamla kyrkogård Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2018-2022 1 Innehållsförteckning Syfte Bakgrund och målsättning Samverkansområdet geografiska utbredning
Matthew Ross-Jones, Luftenheten
KONTROLL AV LUFTKVALITET INOM MILJÖSAMVERKAN VÄRMLAND Matthew Ross-Jones, Luftenheten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-01 1 Innehåll Vilka krav gäller för kontroll av luftkvalitet
Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.
Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna. Mätperiod 2018-01-01 till 2018-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utfört på uppdrag av Östra
Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Luften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under