Under två sommarveckor 2007 utfördes mätningar av bensen på

Transkript

1 JUNI 8 Bra luft i småbåtshamnar Under två sommarveckor 7 utfördes mätningar av bensen på Tjörn i Skärhamn och Rönnäng. Syftet var att öka kunskapen om luftsituationen vid småbåtshamnar att kunna förbättra den regionala utsläppsdatabasen, som används vid beräkningar av luftföroreningar. Mätningarna utfördes av Miljöförvaltningen i Göteborg med så kallade passiva provtagare på sex olika platser i orternas småbåtshamnar. Under en längre sammanhängande period under sommaren mättes även vindhastighet, vindriktning och temperatur med en mobil mätvagn. De uppmätta bensenhalterna i hamnen var låga och låg runt,3-,5 µg/m 3. Nivåerna ligger långt under gällande miljökvalitetsnorm på 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Mätningarna skedde under semestertider då småbåtstrafiken normalt är som mest omfattande. Det dåliga vädret under mätperioden bidrog dock till att mätningarna inte gav så höga halter. Mätresultaten har jämförts med beräknade värden på samma platser och med samma väderförhållanden. Jämförelsen ger möjlighet att förbättra beräkningarnas kvalitet och ge en bild av hur stora bakgrundshalterna av bensen är. Rapporten finns på vår webbsida; www2.gr.to/ luftvardsprogrammet under Aktuella rapporter. (Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg) n n n Åtgärdsprogrammen genomförs men räcker det? Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under våren 8 gjort en uppföljning av de åtgärdsprogram som finns för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid och partiklar i göteborgsregionen. Rapporten är nu ute på remissrunda. Alla remissvar har snart kommit in och i slutet på sommaren 8 tar Länsstyrelsen ställning till rapporten, berättar Rolf Hammarling på Länsstyrelsen som gjort uppföljningen. Rapporten kan ses som en halvtidsuppföljning av åtgärdsprogrammen och runt år 11 är det dags att ta fram nya åtgärdsprogram vid behov. Länsstyrelsens samlade intryck är att en stor del av åtgärdsprogrammet har genomförts eller påbörjats. Det handlar i regel inte om stora genomgripande insatser, utan har mer karaktären av små, men metodiska insatser inom olika områden, vilket gradvis ökar förutsättningarna att minska utsläppen från trafiken. I rapporten har ett stort antal mätningar i Göteborg och Mölndal sammanställts. Slutsatsen är att MKN för kvävedioxid överskrids både i tak- och gatunivå trots att åtgärdsprogrammet i stort har genomförts. Framförallt överskrids normen för dygnsmedelvärden av kvävedioxid. MKN för partiklar (PM ) klaras däremot och partikelprogrammet bedöms vara genomfört i sin helhet. Rapporten pekar ut vilka möjliga åtgärder som finns för att klara miljökvalitetsnormen. Utbyggnad av kollektivtrafiken är avgörande på lång sikt. De olika planer som finns för utbyggnad av både järnvägs- och spårvägssystemet måste genomföras om det skall vara möjligt att förverkliga tanken om ett hållbart transportsystem i Göteborgsregionen. De åtgärder som kan få störst effekt på kort sikt är trängselavgifter och förändringar av parkeringspolitiken, fastslår Rolf Hammarling. Frågan om trängselavgifter har nu kommit upp till ytan allt mer inom politiken och ett genomförande ger sannolikt en omedelbar minskning av biltrafiken, som efter ett tag kan klinga av. Det kan röra sig om en minskning av vägtrafiken på -15 procent. Förändringar av parkeringspolitiken kan dels inriktas på att fysiskt begränsa antalet p-platser, men också att höja avgifter, säger Rolf Hammarling. Länsstyrelsen tar inte ställning till vilka åtgärder som kan behövas. n n n INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

2 Bensenkampanj hela året Miljökvalitetsnormen för bensen ska vara uppfylld senast år. Tidigare mätningar har inte visat på svårigheter att klara normen i regionen, men för att få en aktuell bild av föroreningsläget genomförs en enklare bensenkampanj under 8. Bensen är en cancerframkallande luftförorening, som framför allt kommer från bensin som avdunstat och från bilavgaser. Områden med mycket vedeldning kan också få höga halter. Halterna i tätortsluft har minskat mycket beroende på att inblandningen av bensen i bensinen blivit lägre. Under vinterhalvåren 1997/98 till 4/5 mätte Luftvårdsprogrammet bensen i ett gaturum vid Sprängkullsgatan i stadsdelen Haga i Göteborg. Under 8 görs uppföljande mätningar på Sprängkullsgatan, men även i två andra miljöer i Göteborgsregionen. Dels sker mätningar på en plats inne i Haga som är mer skyddad från trafiken och dels vid köpcentret Allum i Partille (Kyrktorget). Det är IVL Svenska Miljöinstitutet som utför mätningarna veckovis med så kallad passiv provtagning. Syftet med mätningarna är att kunna se om den nedåtgående trenden för bensenhalten i luften i Göteborg håller i sig sedan mätningarna avslutades 5. Dessutom utförs mätningarna på ett sätt som är godkänt enligt föreskrifterna för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Av den anledningen sprids mätveckorna ut över ett kalenderår jämfört med tidigare mätningar som utfördes under vinterhalvår. Ytterligare ett syfte med bensenkampanjen är att jämföra resultaten med mätningar som görs med ett så kallat DOAS-instrument på Sprängkullsgatan sedan 2. Mätningarna på Sprängkullsgatan pågår under veckor och på de andra två mätplatserna under veckor, jämnt fördelade över året. Kampanjen kommer att resultera i en rapport som beräknas vara klar i början av 9. n n n Nya bilder av luftkvaliteten i Göteborgsregionens tätorter Exempel på spridningsberäkning från Alingsås tätort. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO2 (μg/m3). Projektet Ren Regionluft som drivs av Luftvårdsprogrammet syftar till att kartlägga luftkvaliteten i medlemskommunerna. I projektet ingår bland annat återkommande beräkningar av kvävedioxid (NO 2 ) för kommunernas centralorter och i utvalda gaturum. Resultaten från spridningsberäkningar finns nu i form av kartskikt som visar luftkvaliteten i centralorterna i jämförelse med miljökvalitetsnormen (MKN) för NO 2. Kartorna gör det lätt att identifiera om och var MKN överskrids. I områden där normen inte överskrids visar färgsättningen i kartskikten hur området förhåller sig till miljökvalitetsnormernas utvärderingströsklar eller om generationsmålet för Frisk luft klaras. Utvärderingströsklarna är gränser satta för att kunna bedöma vilka krav som ska ställas på mätningar eller beräkningar i en kommun. I tolv stycken delrapporter redovisas förutom kartskikten hur situationen är i vissa enskilda gaturum och hur stora kväveoxidutsläppen är från olika sektorer, till exempel trafik och industrier, i den aktuella kommunen. Gaturumsberäkningarna tar hänsyn till hur luftföroreningar sprids i gaturummet, vilket påverkas av gaturummets utformning vad gäller höjd på intilliggande byggnader, bredd på trottoarer och gator, samt antalet körfält. Medlemskommunerna har uppmanats att lämna aktuella trafikräkningar och data för utsläpp av kväveoxider. Alla utsläppskällor är samlade i en emissionsdatabas (EDB) som, i kombination med en meteorologisk databas, används vid beräkningen av halterna. Rapporterna finns på vår webbsida; www2.gr.to/luftvardsprogrammet under Aktuella rapporter. n n n

3 Så var luften i Göteborgsregionen 7 Luftvårdsprogrammet mäter luften kontinuerligt vid mätstationer i Mölndals Bro, Järntorget och Gårda. Gårda sker mätningarna i gatunivå, I vilket syftar till att visa hur luftföroreningssituationen är på en extremt utsatt plats ur utsläppssynpunkt (i detta fall trafiken). Vid de andra stationerna sker mätningarna på högre höjd, i taknivå, för att få en mer generell bild av luftkvaliteten i Göteborg och Mölndal. Miljöförvaltningen i Göteborg har liknande mätstationer på Femmanhusets tak och i Haga, i tak- respektive gatunivå. Här presenteras ett urval av mätresultat för att beskriva luftmiljön 7. Mätresultaten jämförs i första hand med miljökvalitetsnormerna (MKN). MKN för partiklar (PM ) började gälla år 5. Årsmedelvärdet på µg/m 3 överskreds inte vid någon av mätplatserna under året (se diagram 1). Normvärdet för dygn på 5 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 35 gånger per år klarades också på alla mätplatser. I den hårt trafikerade miljön i Gårda klarades dygnsnormen precis år 7 för första gången sedan mätningarna där inleddes 4 (se diagram 2). MKN för kvävedioxid (NO 2 ) som gäller från år 6 överskreds bara i Gårda när det gäller årsmedelvärdet på µg/ m3 (se diagram 3). Normvärdet för timme på 9 µg/m 3 överskreds i gatunivå i Gårda och Haga. Dygnsnormvärdet, som är svårast att klara, överskreds vid samtliga stationer utom takstationen Femman. Resultaten visar trots att vi idag har en bättre luftkvalitet än på 8-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav. Även EU-direktivens krav, som är något mildare än de svenska och ska klaras först år, är delvis svåra att nå. Ozonhalterna har varit högre under -talet, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinenten. År 7 förekom däremot inga överskridanden av miljökvalitesnormen, som baseras på ett så kallat rullande åttatimmarsmedelvärde, vilket är ovanligt. Förklaringen är sannolikt att de varma, men också ozonrika, luftmassorna från södra Europa inte nådde Sverige i stor utsträckning. Bensenhalterna har sjunkit sedan mätningarna inleddes i Gårda och Haga. Halterna är lägre än MKN. Normen ska vara uppfylld. Det är en bit kvar för att nå generationsmålet på 1 ug/m 3.. Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 6- och 7-talet. I Miljöförvaltningen Göteborgs Årsrapport 7 luftföroreningar finns mer information. Rapporten finns på webbsidan www2.gr.to/luftvardsprogrammet under Aktuella rapporter. n n n PM (µg/m 3 ) Årsmedelvärde partiklar (PM ) MKN År Delmål Femman Gårda Haga Diagram 1. Partikelhalten vid Göteborgs mätstation Femman (taknivå), samt Gårda och Haga (gatunivå) i jämförelse med MKN och delmål för.

4 Antal dygn år 7 med partikelhalter (PM) över 5 ug/m 3 Antal dygn F emmans (taknivå) G årda (gatunivå) Haga (gatunivå) Antal dygns - övers krida nden de senaste tolv må na derna Miljökvalitets norm 9-percentil helår (35 dygn) Diagram 2. MKN för dygnsvärden av partiklar(pm) innebär att halten 5 µg/m 3 inte får överskridas mer än under 35 dygn per kalenderår. Här redovisas antalet gånger som detta har skett under Årsmedelvärde kvävedioxid (NO 2 ) NO2 (µg/m 3 ) Femman Gårda MKN År Mölndal Haga Delmål Järntorget Diagram 3. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta mätstationerna i Göteborgsområdet.

5 Överenskommelse om att minska sjöfartens utsläpp Under 8 har det skett ett genombrott i förhandlingar för att minska utsläppen till luft från världens sjöfart. Sjöfarten är en expanderande sektor som sällan använder rökgasrening och som fortfarande har bränslen med hög svavelhalt. Om inget görs räknar man inom EU med att utsläppen från sjöfarten innan år kommer att vara större än de totala landbaserade utsläppen av både svaveldioxid och kväveoxider. Utsläppen av svavel- och kväveföreningar bidrar inte bara till försurning och övergödning utan också i hög grad till bildande av partiklar och ozon, som ger allvarliga hälsoeffekter och skador på grödor. Överenskommelsen har gjorts i IMO (International Maritime Organisation) och omfattar 75 procent av världens handelsflotta. Det rör sig om en tidigare överenskommelse (MARPOL Annex VI) som nu ska skärpas betydligt. Om kraven blir verklighet kommer en stegvis minskning göras av svavelinnehållet i bränslen Fartyg i Göteborgs hamn. Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg. och på lite längre sikt ska även avgasrening krävas på fartyg för att minska utsläppen av kväveoxider. Ett arbete för att minska utsläpp av växthusgaser har också inletts. Globalt innebär kraven att svavelinnehållet stegvis minskas från dagens 4,5 procent till 3,5 procent (12) och slutligen,5 procent (). Ännu mer glädjande är den höga ambitionsnivån inom de så kallade ECA-områdena, som ligger runt Sveriges kuster. I Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen ska sva- velinnehållet stegvis minska från dagens 1,5 procent till 1, procent () och slutligen,1 procent (15). Det skulle innebära en 9-procentig minskning av svavelutsläppen till år 15. Definitivt beslut om reglerna tas av IMO i oktober 8. n n n Mer information finns på Nya rapporter 8 Rapporterna finner du på vår hemsida, www2.gr.to/luftvardsprogrammet Utredning av bensenutsläpp från fritidsbåtar i Skärhamn, Rapport 146, 8-2 Ren regionluft, bakgrundsinformation till NO2-beräkningar, Rapport 145, 8-2 (12 delrapporter) Vi finansierar luftvårdsprogrammet Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDAKUNGSBACKAKUNGÄLVLERUMLILLAEDET MÖLNDALPARTILLESTENUNGSUNDTJÖRNÖCKERÖ Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel Fax