Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Transkript

1 Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Ny hemsida och nytt namn Under våren sjösattes luftvårdsprogrammets nya hemsida. Nu kan du botanisera i en mer användarvänlig, mer innehållsrik och snyggare hemsida. Luftvårdsprogrammet har också bytt namn, även om namnbytet kan verka obetydligt. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan hos Göteborgsregionen (GR). Förändringen innebär att många funktioner som är förknippade med en tidsenlig webbplats nu finns. Hemsidan har fått en enklare struktur för att söka information och ett modernare utseende och mer bilder. I och med övergången har allt innehåll uppdaterats och för alla medlemskommuner och medlemsföretag finns nu betydligt mer av vår luftövervakning samlad på ett lättillgängligt sätt. Är du intresserad av luftkvaliteten i någon av regionens tretton kommuner så hittar du beräkningar av kvävedioxidhalter i form av kartor över regionens tätorter och som gaturumsberäkningar. Kommunernas utsläpp av kväveoxider från olika källor presenteras i form av tårtdiagram och en sammanställning finns över luftvårdsprogrammets rapporter som berör kommunen. Övergången till ny hemsida har också inneburit en grafisk uppryckning med ny logotyp, nytt utseende på rapporter och till och med nytt namn på vår organisation. För att förtydliga att luftvårdsprogrammet inte bara omfattar de tretton kommunerna i GR utan även många företag, länsstyrelsen och Trafikverket Region Väst, så heter vi numera Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen istället för Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Och som om detta inte var nog, har nyhetsbladet Det ligger i luften, som du just nu läser, fått nytt utseende. Vår nya adress är Du är välkommen med synpunkter som kan göra hemsidan ännu bättre trevlig läsning! l På nya hemsidan för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen finns information samlad om luften i var och en av Göteborgs regionens kommunalförbunds 13 kommuner. Du hittar den på: Foto om inte annat anges: Svante Sjöstedt och Pernilla Rydeving.

2 Partikelhalter i regionen kartlagda Partikelnormen klaras i elva av Göteborgsregionens tretton kommuner. Det visar beräkningar som gjorts för utsatta gaturum och vägavsnitt i regionens tätorter. U nder våren blev en rapport klar med beräkningar av partikelhalter (PM10) i ett 40-tal gaturum och vägavsnitt i regionen. Platser som är utsatta för mycket vägtrafik har valts ut för att se om de klarar lagstiftningens krav i form av miljökvalitetsnormer. Med undantag för Göteborg och Mölndal klaras normen på alla beräknade gator och vägar. Rapportens resultat presenteras både i tabellform och med kartor där utvalda gator och vägar tydligt framgår. Redan 2007 gjorde Luftvårdsprogrammet en liknande kartläggning inom ramen för Ren Regionluft, som är vår femåriga mät- och beräkningsstrategi. En stor skillnad mot den tidigare kartläggningen är att beräkningarna nu sker med en betydligt mer exakt modell (SIMAIR), vilket gör att bedömningarna blir bättre och enklare att förstå. Beräkningarna har gjorts för situationen 2005 och 2006 och är utförda av SMHI. Annat urval i Göteborg Av de studerade gaturummen och vägavsnitten beräknas Göteborgsvägen i Mölndal och tre gator i Göteborg ha halter som överskrider dygnsnormen (50 μg/m³). I Göteborg är det Guldhedsgatan (Sahlgrenska), Berzeliigatan och Parkgatan, som inte klarar normen. Det är däremot inte troligt att det är dessa gator som är mest utsatta i Göteborg. Till skillnad från hur urvalet gjorts i övriga kommuner har platser i Göteborg valts som saknar beräkningar sedan tidigare. Detta eftersom Trafikkontoret i Göteborg nyligen har gjort en kartläggning av situationen på många av stadens gator. I Göteborg kommer snart skylten med dubbdäcksförbud s ynas då förbud införs på vissa gator. Orimlig tröskeleffekt För de kommuner som klarar normen kan resultaten ändå vara intressanta, eftersom även så kallade utvärderingströsklar har beräknats. Trösklarna visar vilka behov av luftövervakning som finns i kommunen. Alla beräknade platser hamnar över den övre utvärderingströskeln, vilket kan verka förvånande. Det finns två viktiga förklaringar till att alla hamnar i den övre skalan, som inte har ett samband med de lokala utsläppen på platsen. Dels visar beräkningarna att avlägsna svenska och utländska källor står för det största enskilda bidraget till halterna. Och dels är trösklarna för partiklar ovanligt snävt satta, vilket många kommuner klagat över. För att inte kommuner i framtiden ska få orimligt höga krav på luftövervakning finns därför ett lagförslag på nya Under vårvintern när dubbdäcken sitter på är partikelhalterna som högst. tröskelvärden. Även dessa kan bedömas med hjälp av rapporten. Rapporten i sin helhet finns på vår hemsida. Resultaten presenteras också kommunvis ihop med annan luftövervakning på hemsidan. l

3 Foto: Jan Brandberg. Mölnlycke klarar normen Luftkvaliteten i Mölnlycke centrum är bra. Det kan konstateras trots att mätningarna skedde mitt under vinterkylan när luften var ovanligt dålig. Under de tre första månaderna år 2010 gjorde luftvårdsprogrammet mätningar i Härryda kommun. Mätningen gjordes med en mobil mätvagn som stod placerad framför biblioteket i Mölnlycke centrum. De luftföroreningar som mättes var kvävedioxid och partiklar (PM10) - föroreningar som framförallt kommer från de knappt fordon som passerar på Biblioteksgatan under ett dygn. Resultaten är glädjande. Miljöförvaltningen, som utfört mätningarna, konstaterar i den rapport som gjorts att miljökvalitetsnormerna inte överskrids på platsen. Detta är extra positivt eftersom det finns planer på att bygga nya bostäder och handel i området. Indikativa mätningar räcker Mätningarna pågick i drygt tre månader, men lagstiftningens miljökvalitetsnormer gäller för kalenderår. För att ändå kunna göra en bedömning av om normerna klaras har därför miljöförvaltningen i sin rapport jämfört mätningarna i Mölnlycke med en mätstation som mäter året runt (Femman i Göteborg). Förutom normerna har även luftkvaliteten bedömts i förhållande till de så Luftmätning i Mölnlycke centrum. kallade utvärderingströsklarna. Trösklarna finns för att avgöra hur omfattande luftövervakning som behövs i området - ju renare luft desto lägre krav på mätningar och beräkningar. Resultaten i Mölnlycke pekar på att den övre utvärderingströskeln överskrids år 2010 (dygnsnormen för kvävedioxid). Jämfört med en längre tidsperiod överskrids däremot inte den övre tröskeln, vilket kan förklaras av att år 2010 haft extremt höga kvävedioxidhalter. Detta innebär att indikativa mätningar, liknande de som nu gjorts, är tillräckliga i området. Normalt år når miljömålen En liknande situation gäller även för det nationella miljömålet Frisk luft. Delmålet för partiklar (PM10) klaras på platsen, men delmålet för kvävedioxid klaras inte för år Jämför man med situationen under ett normalår är det däremot troligt att det nås. Läs mer i rapporten som ligger på vår hemsida. l Följ mätningarna varje månad Vill du veta senaste nytt om regionens luftmätningar? Luftvårdsprogrammet är med och finansierar månadsrapporter, som miljöförvaltningen i Göteborg ger ut. I månadsrapporten ingår även de mätningar som bara sker kortare perioder, till exempel de mätningar vi gör med mobil mätvagn i regionens kommuner. Senaste månadsrapporten ligger alltid på luftvårdsprogrammets startsida och på annan plats uppdateras figurer, som visar hur luften varit under årets alla månader. l

4 Den kalla vintern bröt trenden Luftmätningar i Göteborgsområdet under år 2009 pekade på att positiva trender och lägstarekord sattes på flera mätplatser. Men så kom den kalla vintern. De första månaderna år 2010 blev ett trendbrott med mycket dålig luft. En tröst är dock att lagkraven för partiklar verkar klaras för fjärde året i rad. Det är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft som i lagens mening avgör om luftkvaliteten är bra. Av de elva olika luftföroreningar som regleras av normerna blir det allt tydligare att kvävedioxidhalterna är det stora problemet i Göteborgsområdet. I förra numret av Det ligger i luften söktes en förklaring till de ovanligt höga nivåerna i vår del av Sverige. För trots att fordonen blivit allt renare har effekterna inte märkts i samma omfattning när vi mäter kvävedioxid. Är det Göteborgområdets topografi, förhöjda ozonhalter längs västkusten eller sjöfartens fel? Under kalla perioder, som den senaste vintern, uppstår ofta inversion i Göteborgsområdet. Solens värme når inte ner för att värma marken i dalgångar och gaturum efter en kall natt. Luften blir stillastående och trafikens utsläpp Antal dygn Femman Mölndal Haga Gårda MKN (max 7 dygn) (till juni) Figur 1. Antal dygn med kvävedioxidhalter över gränsvärdet (60 µg/m 3 ). Värdet får överskridas max sju dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå. Haga och Gårda är mätplatser i gatunivå och har kraftiga överskridanden av normen. Mätplatsen i Gårda ligger vid Kungsbackaleden (E6/E20) och är en plats där få människor befinner sig, men som ger en bild av den sämsta luftmiljön i Göteborgsområdet. Figur 2. Antal dygn med partikelhalter (PM 10 ) över gränsvärdet (50 µg/m 3 ). Värdet får överskridas max 35 dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå, medan mätningarna i Haga och Gårda görs i gatunivå. År 2005 saknas helårsmätning för Haga (streckad stolpe) Antal dygn (till juni) Femman Haga Gårda MKN (max 35 dygn)

5 blir kvar. Under de tre första månaderna 2010, som var de kallaste på 30 år, passerades antalet tillåtna tim- och dygnsöverskridanden för kvävedioxid på i stort sett alla fasta mätplatser i Göteborgsområdet. Troligtvis kommer ytterligare överskridanden ske under året, vilket i så fall gör att år 2010 kommer summeras som ett år då kvävedioxidhalterna var ovanligt höga. I figur 1 visas de senaste årens antal överskridanden av dygnsnormen, som är den norm som är svårast att klara. Vintern ett tillfälligt brott? När läget summerades för 2009 var läget betydligt ljusare även om normen för kvävedioxid överskreds i gatunivå. Årsmedelvärdet klarades på i stort sett alla mätplatser. Och i mätningarna i taknivå, som ger en bild av bakgrundshalter i stadsmiljön, klarades både tim- och dygnsnormen för första gången på alla mätplatser. Den kalla vintern bröt den positiva trenden, men förhoppningsvis var lappkastet för luftkvaliteten ett tillfälligt brott. För partikelhalterna har däremot 2010 varit ett bra år så här långt. Vårvintern är normalt en period med höga partikelhalter (PM10), som uppstår när vägbanorna torkar upp och vägdamm virvlas upp eller nybildas av dubbdäckens slitage. Vintervädret gjorde vägar snöiga och fuktiga, vilket i sin tur höll nere partikelhalterna. Redan i februari brukar halterna av partiklar blir höga, men i år startade denna period ovanligt sent och den blev också ovanligt kort, eftersom dubbdäck inte är tillåtna efter 15 april. Under ett kalenderår får maximalt 35 dygn överskridas, vilket ser ut att bli möjligt att klara på alla mätplatser i Göteborgsområdet Det skulle i så fall innebära att normen för partiklar klaras för fjärde året i rad, se figur 2. l Har Islands vulkanutbrott påverkat luften? D en 14 april inträffade ett vulkanutbrottet på Island, som fått stor uppmärksamhet i Sverige och resten av Europa. Askmoln har kommit in över Sverige under ett flertal tillfällen och påverkade flygtrafiken, men molnen har främst varit på hög höjd - över meter upp i atmosfären. Det är fortfarande osäkert om askmolnen har haft någon påverkan på halterna av luftföroreningar nära marken. Naturvårdsverket bevakar asknedfallet i Sverige och har inte sett något tecken på förhöjda föroreningshalter. På eftermiddagen den 17 april visade våra mätningar ganska höga partikelhalte både i tak- och på gatunivå som inte kan förklaras av luftfuktighet eller vindhastighet. Det är möjligt att askmolnet passerade Göteborgområdet vid låg höjd då. l Luftvårdsprogrammets fasta mätningar visar att vi inte klarar normen för kvävedioxid. Fler åtgärder kommer att krävas i framtiden för mer hållbara transporter.

6 Nya föreskrifter för luftmätning Under våren har Naturvårdsverket en remiss med förslag på nya mätföreskrifter för kontroll av miljökvalitetsnormerna. För luftvårdsprogrammet kan förslaget på sikt innebära investeringar i ny mätteknik. Däremot kommer inte fler mätplatser krävas. Förändringen av föreskrifterna är en konsekvens av genomförandet av EU:s direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa. Även handboken Luftguiden kommer att uppdateras av Naturvårdsverket under året. Luftvårdsprogrammet yttrar sig över remissen och vi är positiva till förändringarna som kommer att innebära en tydligare kvalitetssäkring av luftövervakningen. Varje kommun eller samverkansområde måste enligt förslaget ta fram ett kvalitetsprogram. För att detta ska bli enkelt att genomföra efterlyser vi tydliga anvisningar om dess innehåll i den kommande Luftguiden, liksom råd om hur mätplatser ska väljas ut. Kontinuerliga mätningar kommer med förslaget krävas vid lägre halter än idag. Men om man kombinerar dessa med kortare mätinsatser och beräkningar kan antalet mätplatser minskas. Den modell med samverkan, som luftvårdsprogrammet bygger på, vill Naturvårdsverket ska kunna utvecklas till en mer kostnadseffektiv kontroll. Enligt förslaget ska mätningar göras med en referensmetod eller en metod som ger likvärdiga resultat. Luftvårdsprogrammet använder idag mätmetoder som är mycket vanliga i andra svenska och europeiska städer, men som inte är bedömda av Naturvårdsverket (TEOM och DOAS). Innan en sådan bedömning är gjord är det svårt att avgöra de ekonomiska konsekvenserna av de nya föreskrifterna. Luftvårdsprogrammet har redan idag tillräckligt många mätinstrument för att klara kraven, men om ny mätteknik krävs så kommer ändå stora investeringar behövas. l Luftvårdsprogrammets mäter partiklar med TEOM (överst) och gaser med DOAS (nedre bilderna). Foton från våra mätningar i Gårda och Mölndal. Nya rapporter 2010 Rapporterna finner du på vår hemsida, Beräkningar av partikelhalter för utvalda gaturum och vägavsnitt i Göteborgsregionen, Rapport 150, Luftkvalitetsmätning i Mölnlycke centrum i Härryda kommun, vintern 2010, Rapport 151, Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel: Fax: