Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Transkript

1 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport Stenungsund Oktober 2010

2

3 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid (NO 2 ) i Sverige. I normen finns värden som inte får överskridas alls, eller som får överskridas ett visst antal gånger per år. I tabell 1 finns dessa miljökvalitetsnormer sammanställda. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i tätorter Ämne Gränsvärde µg/m3 Medelvärdesperiod Kvävedioxid Får överskridas högst Senast år 90 1 timme 175 tim/år dygn 7 dygn/år år Får inte överskridas 2006 Utöver de värden som nämnts ovan finns övre och nedre utvärderingströsklar som styr i vilken utsträckning luften i kommunerna skall kontrolleras. I tabell 2 finns en sammanställning av de olika trösklarna. Tabell 2. Tröskelvärden för kvävedioxid Norm för timmedelvärde Övre Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för dygnsmedelvärde Övre Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Nedre Övre Nedre Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m3 luft. Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m3 luft. Det nationella miljömålet för frisk luft innehåller ett delmål (Generationsmål Frisk Luft) för kvävedioxid. Delmålet innebär att halterna skall vara lägre än 20 µg/m 3 som årsmedelvärde år Spridningskartorna i resultatdelen är färgkodade efter gränsvärdena enligt figur 1. De beräknade halterna gäller i gatunivå. Färgkod Motsvarighet Generationsmål Frisk Luft < nedre utvärderingsn > nedre utvärderingsn > övre utvärderingsn > Miljökvalitetsnormen (MKN) Figur 1. Färgkodning för spridningsberäkningarna 1

4 Bakgrund Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fungerar som en plattform för luftmiljöarbetet i Göteborgsregionen. I luftvårdsprogrammets löpande arbete ingår bland annat kartläggning av luftkvaliteten i medlemskommunerna. En del i detta är att var tredje år beräkna halterna av kvävedioxid i regionens tätorter. Den förra kartläggningen gjordes 2006 och denna kartläggning avser Luftkvalitetsberäkningarna har gjorts av miljöförvaltningen i Göteborg. Till grund för beräkningarna finns en emissionsdatabas med samtliga kända utsläppskällor i regionen samt en meteorologisk databas. Beräkningarna är gjorda i programmet Enviman, vilken bland annat innefattar en gaussisk spridningsberäkningsmodell. 2

5 Resultat SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR STENUNGSUNDS TÄTORT ÅR 2009 Årsmedelvärde Figur 2. Beräknat årsmedelvärde för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för årsmedelvärde(40µg/m 3 ) och generationsmålet Frisk luft (20µg/m 3 ) klaras i hela tätorten. 3

6 Dygnsmedelvärde (98-percentil) Figur 3. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för dygnsmedelvärde (60µg/m 3 ) klaras i hela tätorten. Den övre utvärderingsn överskrids i ett mindre område kring de petrokemiska industrierna och i vägområdet till de mest trafikerade vägarna. 4

7 Timmedelvärde (98-percentil) Figur 4. Beräknat timmedelvärde (98-percentil)för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för timmedelvärde (90µg/m 3 ) och den övre utvärderingsn klaras i hela tätorten. Den nedre utvärderingsn överskrids i ett mindre område kring de petrokemiska industrierna och i vägområdet till de mest trafikerade vägarna. Beräkningsresultaten för år 2009 jämfört med 2006 visar att halterna av kvävedioxid minskar. En förklaring är att utsläppen från samtliga fordonstyper minskar i takt med att fordonsparken förnyas. Utsläppen från en av de största petrokemiska industrierna har minskat med en tredjedel, vilket också bidrar till de minskade halterna. Väderunderlaget för beräkningarna år 2009 är ett statistiskt meteorologiskt år baserat på uppmätt väder vid Skansen Lejonet år 2005 till och med år I beräkningarna år 5

8 2006 användes ett statistiskt meteorologiskt år baserat på uppmätt väder vid Skansen Lejonet år 2002 till och med år De förändringar som gjorts i beräkningsunderlaget är uppdateringar med avseende på de trafiksiffror som fanns att få från Trafikverket, uppgifter från Svenska miljöportalen (SMP), uppgifter som inkommit från kommunen, nedräkning av emissionsfaktorerna samt ett nytt meteorologiskt år. 6