Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005

Transkript

1 Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005 Uppdragsrapport nr: 2005:12

2

3 Foto framsida: Foto av mobila mätvagn 2 placerad vid Norra Strömgatan Alingsås Rapport sammanställd av: Jesper Lindgren Harald Bouma

4

5 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna och analysera luftkvalitetsituationen i centrala Alingsås. Utifrån mätningar och beräkningar framgår om och var i så fall miljökvalitetsnormerna, MKN för kvävedioxid, NO 2 överskrids. I rapporten finns också en analys om den uppmätta situationen för partiklar, PM 10 med anknytning till MKN. Det har även gjorts enklare beräkningar för partikelsituationen för E20, RV180 samt tre lokalgator.

6

7 1 FÖRORD 5 2 SAMMANFATTNING 9 3 INLEDNING UPPDRAGET MÄTPLATS 11 4 MILJÖKVALITETSNORMER KVÄVEDIOXID NO PARTIKLAR PM UTVÄRDERINGSKRAV MILJÖMÅL FRISK LUFT 15 5 HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER KVÄVEDIOXID, NO PARTIKLAR, PM METODER BERÄKNADE HALTER AV KVÄVEDIOXID, NO EMISSIONSINVENTERING BERÄKNING NO X TILL NO MÄTNING OCH BERÄKNING 20 7 RESULTAT PARTIKLAR, PM UPPMÄTT PM BERÄKNINGAR PM KVÄVEDIOXID, NO UPPMÄTT, NO BERÄKNING, NO 2 26 SLUTSATSER 29

8

9 2 Sammanfattning Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna och analysera luftkvalitetsituationen i centrala Alingsås med avseende på kvävedioxid, NO 2 och partiklar, PM 10. Utsläppen från trafik- och punktkällor har uppdaterats för att gälla år 2004 i Alingsås i miljöförvaltningens emissionsdatabas. Utifrån mätningar och spridningberäkningar framgår om och var i så fall miljökvalitetsnormerna, MKN för kvävedioxid, NO 2 överskrids. I rapporten finns också en bedömning om situationen för partiklar, PM 10 med anknytning till MKN utifrån mätningar. En enklare haltberäkning har utförts på fem gator i Alingsås. Av mätningarna framkommer att MKN för NO 2 inte har någon större risk att överskridas i centrala Alingsås För nedre utvärderingströskeln för dygn har överskridande konstaterats under mätperioden. Av beräkningarna framkommer att MKN för NO 2 inte kommer att överskridas i centrala Alingsås Dock ligger man över övre utvärderingströskeln för dygn på ett antal platser. Av mätningarna framkommer att MKN för PM 10 inte kommer att överskridas i centrala Alingsås För övre utvärderingströskeln för dygn har överskridande konstaterats under mätperioden. Av beräkningarna framkommer att MKN för PM 10 inte kommer att överskridas i centrala Alingsås Dock ligger man över övre utvärderingströskeln för dygn på ett antal platser.

10

11 3 Inledning 3.1 Uppdraget Rapporten över Alingsås ingår i ett större regionalt projekt med Göteborgsregionens Luftvårdsprogram. Rapporten försöker klargöra var man kan få problem med höga luftföroreningshalter och hur situationen ser ut i Alingsås. 3.2 Mätplats Alingsås tätort har ca invånare. Staden är karaktäriserad av lägre trähus med många innegårdar. Biltrafiken i centrum är liten med några få vägar över fordon per dygn. Den mest trafikerade gatan i centrum är Västra Ringgatan med ett dygnsmedelvärde på ca Stora torget utgörs av en stor parkeringsplats, likt många småstäder. Kungsgatan är avstängd för persontrafik. På Norra Strömgatan, där mätningen skedde är trafiken runt 4000 fordon per dygn. Även större leder passerar genom Alingsås, på E20, söder om centrum, går det ca fordon per dag och är den största enskilda föroreningskällan. Där Vänersborgsvägen (1890) och Kungälvsleden (RV180) går gemensamt passerar ca fordon. På Kungälvsvägen väster ut från Alingsås passerar ca per dygn, figur 1. Luna AB, Kabeldon AB/ABB Automation Technologies AB, Arla ekonomiska förening/arla foods AB är tre av de större arbetsgivarna om man inte räknar med kommun och landsting. Alingsås är inte belastad av någon större tyngre industri, arbetena ligger mest inom vård och omsorg, handel och kommunikation. Arbetspendlingen har ökat de senaste åren till och från Alingsås. Figur 1 Karta över Alingsås med omgivande vägar. Karta från Alingsås kommuns hemsida/eniro.

12 Mätvagnen var placerad strax norr om Norra Strömgatan på en innegård. Innegården var avsedd för parkering samt genomfart till ett parkeringsgarage. Det var öppet ut mot gatan och mätvagnen stod placerad på parkeringsplatsen närmast vägen, figur 2 och 3. Figur 2 Karta över Alingsås centrum, mätplats utmärkt med stjärna. Karta från Alingsås kommuns hemsida. Figur 3 Mätvagnen var placerad på parkeringsplatsen precis bakom staketet.

13 4 Miljökvalitetsnormer 4.1 Kvävedioxid NO infördes en miljökvalitetsnorm (MKN) i Sverige för kvävedioxid (NO 2 ). Normerna gäller i gatunivå. MKN för NO 2 är 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärde är 60 µg/m 3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år (98 percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärde 90 µg/m 3. Ett timmedelvärde får inte överskridas mer än 175 gånger per år (98 percentil), tabell 1. Tabell 1 MKN för NO 2 MKN för NO 2 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 90 1 timme 175 timmar/år 60 1 dygn 7 dygn/år 40 år Får ej överskridas Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för NO 2 både då det gäller tim-, dygn- och årsmedelvärde, tabell 2. Beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskelvärdena finns föreskrifter om hur, med mätningar och/eller beräkningar, NO 2 -halterna i luften bör kontrolleras, se avsnitt 4.3 Utvärderingskrav. Tabell 2 Tröskelvärden för NO 2 Kvävedioxider, NO 2 Norm för timmedelvärde Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel Nedre tröskel Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m 3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m 3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Nedre tröskel Övre tröskel Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m 3 Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m 3

14 4.2 Partiklar PM infördes en miljökvalitetsnorm, MKN i Sverige för partiklar, PM10, vilken börjar gälla Normerna gäller i gatunivå. MKN för PM 10 är 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärde är 50 µg/m 3 och får inte överskridas mer än 35 gånger per år (90 percentil), tabell 3. Det finns ingen MKN för timma gällande partiklar. Tabell 3 MKN för NO 2 MKN för PM 10 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 50 1 dygn 35 dygn/år 40 år Får ej överskridas Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för PM 10 både då det gäller dygn- och årsmedelvärde, tabell 4. Beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskelvärdena finns föreskrifter om hur, med mätningar och/eller beräkningar, PM 10 -halterna i luften bör kontrolleras, se avsnitt 4.3 Utvärderingskrav. Tabell 4 Tröskelvärden för PM 10 Partiklar, PM 10 Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Nedre tröskel Övre tröskel Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 14 µg/m 3 Föroreningsnivån överskrider 10 µg/m 3

15 4.3 Utvärderingskrav Utvärderingskrav och lämplig utvärderingsmetod för de olika intervallen sammanfattas i figur 4 nedan. Klasserna i figuren visar den kronologiska gången mot strängare utvärderingskrav. Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering < nedre utv. tröskeln Enkel beräkning eller objektiv skattning av totalhalter (bakgrundshalt + lokalt haltbidrag) Skattning av bakgrundshalt, beräkning av lokalt haltbidrag, nomogram, enkel modellering, indikativ mätning > nedre utv. tröskeln < övre utv. tröskeln > övre utv. tröskeln > miljö kval.normen Kombination av enklare mätning och beräkning kan genomföras. Omfattningen beror på tätortens storlek Mätning är obligatorisk. Mätningarna kan kompletteras med modellberäkningar. Mätningar inriktade på uppföljning av åtgärder Mätning av bakgrundshalt och mätning/beräkning av lokala haltbidrag. Kartläggningen genomförs lämpligen i samverkan med närliggande kommuner, t.ex. i luftvårdsförbund. Mätningar och beräkningar koncentreras på de mest belastade områdena med prioritet för områden där många människor exponeras. Inriktning på hög kvalitet och god upplösning Mätning och modellberäkning av totalhalter, känslighetsanalyser, åtgärdsanalyser Figur 4 Utvärderingskrav och lämpliga utvärderingar över utvärderingströsklarna. Figur från Referenslaboratoriet för tätortsluft, Miljömål Frisk Luft Det nationella miljömålet för frisk luft innehåller bland annat ett delmål för kvävedioxid. Delmålet är att halterna av kvävedioxid är 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde år Det finns inget miljömål för partiklar.

16

17 5 Hälso- och miljöeffekter 5.1 Kvävedioxid, NO 2 Hälsoriskerna med kväveoxider är främst ett tätortsproblem, eftersom den största källan generellt sett är trafiken. NO x utgörs av NO och NO 2. NO är en färglös, luktfri gas. NO 2 är gulbrun och har en irriterande lukt. Största delen av NO 2 härstammar från trafiken. Andra viktiga källor är oljeeldning och olika industriprocesser. NO x bildas vid all förbränning genom att luftens syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NO x består den största delen av NO men även en viss del NO 2. All NO kommer att förr eller senare oxideras till NO 2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av fotokemisk smog är utgångsprodukten NO x. Det är framför allt NO 2 som är hälsofarlig. Gasen kan leda till vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO 2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO 2 varierar mycket från person till person, astmatiker är särskilt känsliga. NO 2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen. 5.2 Partiklar, PM 10 Stoft är partiklar av olika slag. En partikel kan utgöras av t.ex. en metall- kolkärna som omges av olika organiska ämnen. Den kemiska sammansättningen avgör stoftets giftighet. Storleken avgör om partikeln är inandningsbar och var i andningsvägarna de fastnar. De minsta partiklarna når ända ner i lungorna och kan ge irritation och inflammation. Stoft är inte bara en hälsorisk utan smutsar också ner i större/mindre omfattning. Stoftpartiklar kommer dels från mänsklig verksamhet som trafik (dieselfordon och arbetsmaskiner), uppvärmning och industriprocesser, dels från naturliga källor som sandbankar, havssalt och vegetation. Vedeldning är också en källa till partiklar i luften. Stora öppna fält kan också göra att stofthalten i luften ökar. Små partiklar kan hålla sig suspenderade (svävande) ett längre tag och transporteras långt medan större partiklar sedimenterar nära källan.

18

19 6 Metoder Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den begränsade mätserien och de trendstationer som är centralt belägna i regionen och som mäter luftföroreningar kontinuerligt. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i Enviman, ett datorprogram som används av Miljöförvaltningen i Göteborg för att beräkna hur luftsituationen ser ut idag och även få en prognos för framtiden. 6.1 Beräknade halter av kvävedioxid, NO 2 Beräkningarna görs för ett normalår baserat på de senaste fem årens väderdata ( ). Beräkningarna tar hänsyn till olika variationer som trafikens dygnsrytm och olika företags processer. I beräkningarna ingår samtliga kända utsläppskällor i regionen, dock kan bara de som ryms inom beräkningsområdet tas med vid beräkningarna. Mätvärdena i ytterkanterna kan därför bli lite för låga om det finns stora utsläppskällor precis utanför beräkningsområdet. Det korrigeras genom att beräkna ett större område än intresseområdet. Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Beräkningarna i Enviman har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (Aermod). Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på beräkningspunkterna i simuleringsprogrammet. Den här typen av spridningsberäkning tar inte hänsyn till gasernas kemi utan de betraktas som inerta. Simuleringsprogrammet räknar ut NO x -halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO 2 och NO x utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NO x halter är andelen NO 2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NO x. 6.2 Emissionsinventering Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och inte för hela regionen. Trafikdata för riksvägarna och de större punktutsläppen uppdateras dock årligen. Arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdaterades år Småskalig uppvärmning, som vedeldning i villaområden, uppdaterades De källor som finns upptagna i emissionsdatabasen, EDB och som tillhör Alingsås kommun har uppdaterats med tillgängliga värden från Beräkning NO x till NO 2 Modellen beräknar NO x halterna. Med en empirisk formel, baserad på data från station Femman, kan NO 2 -halterna beräknas. Resultaten av beräkningarna kan presenteras som medelvärden eller percentiler av beräknade timvärden. Tidigare mätningar och beräkningar visar att MKN för NO 2 mätt som dygnsmedelvärde är dimensionerande. Det vill säga att det blir svårare att klara dygnsnormen, 60 µg/m 3, för NO 2 än vad det blir att klara normen för år, 40 µg/m 3 och timvärdet, 90 µg/m 3. Årsmedelvärde, 98-percentil dygn och 98-percentil timme beräknas på olika sätt. Skillnaden ligger i andelen långdistanstransporterade föroreningar.

20 0,44 0,22 Årsmedelvärde: 8,9 ( ) ( NO ) + 12 x x 0,44 0,22 Dygnsvärde: 8,9 ( ) ( NO ) + 15 NO Formel 1 x x 0,44 0,22 Timvärde: 8,9 ( ) ( NO ) + 18 NO Formel 2 x x NO Formel Mätning och Beräkning Miljöförvaltningens mobila mätvagn 2 har stått vid Norra Strömgatan under perioden 26 januari till 28 april Mätningar på kvävedioxid och partiklar har utförts. Kvävedioxid mättes genom att en mätslang drogs ut till Norra Strömgatan. Även här var provpunkten tre meter över marknivå. En spridningsberäkning över centrala Alingsås utfördes. För att kunna validera beräkningen används mätningar av den mobila mätstationen vid Norra Strömgatan. Beräkningarna har utförts i Miljöförvaltningens Envimansystem. Gridstorleken för beräkningen av Alingsås kommun är 25x25 meter och täcker ett område av 130 km 2. För att få fram den regional påverkan har även en beräkning på 500x500 meter utförts. Partiklarna mättes på tre meter över marknivå, rakt ovanför mätvagnen. En faktor på 1,2 har använts på mätvärdena enligt utvärdering av Göteborgs Miljöförvaltning när det gäller mätning med Teom. En enklare beräkning av PM10 har utförts vid fem gator. Det är ett nomogram som ger en indikation på var partikelhalten kan överskridas. Nomogrammet är framtaget av SMHI, Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2.

21 7 Resultat 7.1 Partiklar, PM Uppmätt PM 10 Miljöförvaltningens mobila mätvagn 2 har stått vid Norra Strömgatan under perioden 26 januari till 28 april Under vårvintern, då mätningar skedde i Alingsås, är det mest troligt att man mäter upp de högsta halterna under året. För en mätning av PM 10 i feb- april är troligen periodmedelvärdet högre än årsmedelvärdet. PM 10 halten som registrerades under perioden ligger under MKN för året. Medelvärdet under mätperioden var 20 µg/m 3 och MKN medger 40 µg/m 3, tabell 5. Likaså är risken att överskrida MKN för dygn liten. Det var 7 st överskridanden av dygnsmedelvärdet på 50 µg/m 3 under perioden, MKN medger 35 under ett helt år, tabell 6, figur 5. Mätningarna skedde dock inne på en parkeringsplats och man kan förvänta sig att vid trottoaren är det högre halter. Dock borde det inte gå upp till 35 överskridande på år vid innegatorna i Alingsås. Däremot överskrids övre utvärderingströskeln för dygnet. Mätningarna visar på att övre utvärderingströskeln på 30 µg/m3 överskreds 17 gånger under perioden. Tabell 5 Medelhalten för PM 10 perioden ( till ): µg/m 3 Medel 20 Antal år över MKN 0 Tabell 6 Uppmätta halter för dygn PM 10 ( till ): µg/m 3 Medel 20 Max 69 Min 6 90-percentil 43 Antal dygn över MKN 7

22 Figur 5 Dygnsmedelvärden fö PM 10 under mätperioden Beräkningar PM 10 Enklare beräkningar för PM10 har utförts på 5 vägavsnitt/gaturum för att få en indikation på hur PM 10 halten kan ligga, tabell 7. Beräkningarna har utförts enligt SMHI:s rapport: Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2, Nr 102, 2001 (reviderad version december 2004). Alla beräkningar visar på att årsmedelvärdet klaras men att övre utvärderingströskeln överskrids på alla platser. Dygnsmedelvärdets 90 percentil klaras också men över utvärderingströskeln överskrids på alla platser. Tabell 7 Beräknade halter vid fem vägar/gaturum. Beräkningspunkt Antal fordon per dygn Beräknat årsmedel Beräknad 90 percentil Beräknad 98 percentil E20 25 m från väg µg/m 3 45 µg/m 3 75 µg/m 3 Vänersborgs- 20 m gaturum µg/m 3 49 µg/m 3 82 µg/m 3 vägen, 180 Kungälvsvägen 25 m från väg µg/m 3 33 µg/m 3v 56 µg/m Västra 20 m gaturum µg/m 3 45 µg/m 3 75 µg/m 3 Ringgatan Norra Strömgatan 10 m gaturum µg/m 3 35 µg/m 3 59 µg/m 3

23 7.2 Kvävedioxid, NO Uppmätt, NO 2 Miljöförvaltningens mobila mätvagn 2 har stått vid Norra Strömgatan under perioden 26 januari till 28 april Kvävedioxidhalterna är som högst under vintern samt perioder innan och efter. För en mätning av kvävedioxid i feb- april är troligen periodmedelvärdet högre än årsmedelvärdet. Kvävedioxidhalterna som registrerades under perioden ligger under MKN för året. Medelvärdet under mätperioden var 23 µg/m 3 och MKN medger 40 µg/m 3, tabell 8. Risken att överskrida MKN för dygn är liten. Det var 0 st överskridanden av dygnsmedelvärdet under perioden, MKN medger 35 under ett helt år, tabell 9, figur 6. För timmedelvärdet, där MKN medger 175 överskridande över 90 µg/m 3 registrerades 7 under mätperioden, tabell 10, figur 7. Nedre utvärderingströskeln för året kan överskridas. Likaså kan nedre utvärderingströskeln för timma komma att överskridas. Nedre utvärderingströskeln för dygnet överskrids under mätperioden. Tabell 8 Medelhalter för perioden ( till ): µg/m 3 Medel 23 Antal år över MKN 0 Tabell 9 Uppmätta halter för dygn ( till ): µg/m 3 Medel 23 Max 54 Min 4 98-percentil 46 Antal dygn över MKN 0

24 Figur 6 Dygnsmedelvärden under mätperioden

25 Tabell 10 Uppmätta halter för timma ( till ): µg/m 3 Medel 23 Max 120 Min 2 98-percentil 69 Antal timmar över MKN 7 Figur 7 Timmedelvärden under mätperioden

26 7.2.2 Beräkning, NO 2 Beräkningar av NO 2 halten har gjorts över Alingsås. En upplösning på 500x500 meter har används för att ta reda på den intransporterade bakgrunshalten som årsmedelvärde. Sedan har en mer högupplöst beräknig gjorts med en gridstorlek på 25x25 meter. Om ett område är färgat röd ligger halterna över MKN, i det orange området ligger halterna mellan den övre utvärderingströskeln och MKN. Områden som är gula har halter som ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln, den blåa färgen visar områden där halterna är lägre än 20 µg/m 3. Figur 8 visar NO 2 -halterna som årsmedelvärde för Alingsås kommun. I stora delen av kommunen klarar man målet för Frisk luft (årsmedelvärdet av NO 2 överskrider inte 20 µg/m 3 ). E20 förbi Alingsås är den största källa men överskrider inte MKN på 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. I direkt närhet av E20 ligger halterna mellan övre (32 µg/m 3 ) och nedre utvärderningströskeln (26 µg/m 3 ). Halterna är avtagande med avståndet till E20. Figur 8 Årsmedelvärde NO 2 (mg/m 3 ) i Alingsås kommun

27 Figur 9 visar 98-percentil av dygnsmedelvärdet. Även här syns E20 som den dominerande källan. Halterna vid E20 ligger mellan övre (48 µg/m 3 ) och nedre utvärderingströskeln (36 µg/m 3 ). Observera att de blåfärgade områdena visar NO 2 halter lägre än 26 µg/m 3. Figur 9 98-percentil dygnsvärde NO 2 (µg/m 3 ) i Alingsås kommun

28 Figur 10 visar 98-percentil av timvärdena. Halterna vid E20 ligger mellan den nedre och övre utvärderingströskeln. Ett antal gaturum i centrala Alingsås visar halter som ligger strax över den nedre utvärderingströskeln. Observera att de blåfärgade områden visar NO 2 halter lägre än 36 µg/m 3. Figur percentil timvärde NO 2 (µg/m 3 ) i Alingsås kommun

29 Slutsatser Mätningar och beräkningar av NO 2 och PM 10, i centrala Alingsås, visar att halterna ligger under de gällande miljökvalitetsnormerna för år, dygn (både NO 2 och PM 10 ) och timma (NO 2 ). För PM 10 finns inte någon MKN baserad på timvärden. Några gaturum ligger över den övre utvärderingströskeln för NO 2. Mest kritiskt är det vid genomfarten för E20 och Kungälvsvägen där den går samman med Vänersborgsvägen. Den nedre utvärderingströskeln för NO 2 kommer sannolikt att överskridas år 2006 på ett antal platser, främst i anslutning till trafikleder vilket även beräkningarna visar. I centrala Alingsås kommer PM 10 -halterna att överskrida den övre utvärderingströskeln. Det är inte helt ovanligt då bakgrundshalten per år ligger på 12-13µg/m 3 i regionen och den övre utvärderingströskeln ligger på 14 µg/m 3 som årsmedelvärde. Överskridande av nedre utvärderingströskeln innebär att man kan kombinera enklare mätningar och beräkningar för att kartlägga problemet. Omfattningen beror på tätortens storlek. Kartläggning genomförs lämpligast med intilliggande kommuner,3 till exempel genom ett luftvårdsprogram. Överskridande av övre utvärderingströskeln innebär att mätningar är obligatoriskt, mätningarna kan kompletteras med modellberäkningar. Mätningar och beräkningar koncentreras till de mest utsatta platserna med prioritet för områden där många människor vistas.