Göteborgsregionens luftvårdsprogram, verksamhetsplan 2010

Transkript

1 Göteborgsregionens luftvårdsprogram, verksamhetsplan 2010 BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Göteborgsregionens luftvårdsprogram samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Vägverket region Väst och företag, för att gemensamt kartlägga luftmiljön och verka för en förbättrad luftkvalitet. Programmet startades 1980 på initiativ av länsstyrelsen i dåvarande Göteborgs och Bohuslän som obligatorisk omgivningskontroll för ett antal företag med betydande utsläpp till luften. Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och verksamhetsutövare i regionen. Kommunerna bidrar genom GR till finansieringen av verksamheten. En särskild verksamhetsplan och budget upprättas årligen. Verksamheten leds av GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad med representanter för näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland och Vägverket. Göteborgsregionens luftvårdsprogram har som syfte att: kartlägga luftmiljön i regionen informera om luftmiljön i regionen ta fram underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter ta fram underlag för samhällsplaneringen verka för en bättre luftmiljö i regionen. 1(8)

2 VERKSAMHETEN 2010 Sammanfattning Mätningar vid de fasta mätstationerna vid Gårda, Järntorget och Mölndals bro fortsätter. Under året ska beräkningar av kvävedioxid för regionens större tätorter utföras. Indikativ mätning av kvävedioxid och partiklar med mobil mätvagn kommer att ske i Härryda kommun. För att uppnå en förbättrad luftkvalitet i regionen ska information och kunskap om luftföroreningssituationen spridas brett. Organisation Styrgrupp för Göteborgsregionens luftvårdsprogram Styrgruppen består av GR:s politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad, representanter från näringslivet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Vägverket. Styrgruppens uppgift är att styra programmets verksamhet. Styrgruppen förväntas sammanträda två gånger under Mötestillfällena har utvecklats till aktiva sammanträden där gruppen dels fattar beslut men även ges möjlighet att få ny kunskap, skapa dialog och initiera frågeställningar som i sin tur kan resultera i olika handlingar och åtgärder. Referens- och expertgrupp Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- respektive företagsmedlemmarna. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framförallt strategiska frågor rörande verksamheten. Referensgruppen sammanträder ca tre gånger under Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppen uppskattas sammanträda fyra gånger under Luftgrupp Två möten med Luftgruppen är planerade under Gruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, GR, Vägverket, IVL, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt inom deltagande organisationer. Miljöförvaltningen Göteborg Miljöförvaltningen Göteborg sköter Luftvårdsprogrammet på uppdrag av GR, vilket innebär att administrera och genomföra den verksamhet som styrgruppen beslutar om i den årligen antagna verksamhetsplanen. 2(8)

3 Basverksamhet Kontinuerliga mätningar De kontinuerliga mätningarna med s.k. DOAS-teknik, där mätningar av luftföroreningar sker längs en eller flera sträckor, fortsätter vid mätstationerna Järntorget och Mölndals Bro. Här mäts luftföroreningarna i takhöjd, vilket ger en allmän bild om luftkvaliteten. Vid Mölndals Bro finns nu sedan förra året en ny mätsträcka för att mäta luftföroreningar i gatunivå. Den nya sträckan kommer visa föroreningsbilden i marknivå där människor vistas. De kontinuerliga mätningarna i Gårda ska fortsätta. Vid Gårda mäts luftföroreningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur föroreningsbilden ser ut på en särskilt utsatt plats ur utsläppssynpunkt (i detta fall trafikens utsläpp). Det nära samarbetet med Miljöförvaltningen Göteborg ska fortsätta. Även de har en omfattande luftövervakning i Göteborg med fasta mätstationer på Femmanhusets tak i centrala staden och i gatunivå i Haga samt flyttbara mätstationer. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker, vilket gynnar oss båda. Sammantaget ger mätningarna en bra bild över luftföroreningssituationen i Göteborgsområdet. Beräkningar Att beräkna luftföroreningshalter är ett komplement till att mäta. Genom beräkningar kan luftkvaliteten visas för ett geografiskt större område. Beräkningar kan även användas vid prognoser samt för att ta reda på vilka effekter olika åtgärder har på luftkvaliteten. I princip krävs tre olika typer av indata för att kunna göra beräkningar, nämligen: emissionsbeskrivning, meteorologisk beskrivning och spridningsmodell. Av dessa tre komponenter är emissionsbeskrivningen den viktigaste för resultatet. I Luftvårdsprogrammets emissionsdatabas (EDB) för regionen lagras data om vilka utsläpp som förekommer till luften samt när och var utsläppen sker. EDB:n är i ett ständigt utvecklingsarbete och uppdateras i samarbete med kommuner, länsstyrelsen, Vägverket och Miljöförvaltningen Göteborg. En väl underhållen EDB är nödvändig inför den fortsatta planerade luftövervakningen med tyngdpunkt på beräkningar. Olika meteorologiska förhållanden avgör hur luftföroreningar sprids i luften. För spridningsberäkningar behövs information om väderparametrar som t.ex. vind, temperatur och nederbörd. Dessa mäts vid ett antal meteorologiska mätstationer i regionen. Våra stationer finns i Åby, Tagene och Gårda. Även miljöförvaltningen i Göteborg har två väderstationer placerade vid Skansen Lejonet och i Järnbrott. 3(8)

4 För beräkningar behövs spridningsmodeller som beskriver hur föroreningarna sprids och blandas i luften. Luftvårdsprogrammet har genom samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg tillgång till spridningsmodeller. Programsystemet som Miljöförvaltningen använder är EnviMan från Opsis AB. Systemet täcker Göteborgsregionen och innefattar såväl hanteringen av EDB:n som spridningsmodeller. Att beräkna kvävedioxid fungerar i dagsläget mycket bra. Ett utvecklingsarbete pågår för att även kunna beräkna partiklar och bensen. Under 2010 skulle bensenberäkningar ha utförts samtidigt med kvävedioxidberäkningarna men i dagsläget finns inte tillräckliga emissionsdata tillgängligt. De mätningar av bensen som utfördes av programmet förra året visar dock att regionen inte löper risk för normöverskridande när det gäller bensen. Mät- och beräkningsprojekt I enlighet med vad som föreslås i Ren regionluft, mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, planeras följande uppdrag att genomföras Indikativ mätning i Härryda kommun En indikativ mätning med mobil mätvagn sker i början av Mätningen pågår i tre månader från januari till april. Kvävedioxid och partiklar mäts kontinuerligt i tre månader. I strategin anges även att mätningen syftar till att bedöma flygets påverkan. Hur detta ska genomföras och om det är möjligt med de resurser som finns avsatta är inte klartlagt. Beräkningar och utsläppsdata Med start 2007 genomförs beräkningar av kvävedioxid för regionens större tätorter som ett återkommande moment i luftövervakningen. Genom beräkningarna får kommunerna en aktuell lägesbeskrivning av luftsituationen och möjligheten att följa trender förbättras. I dagsläget har vi tillgång till bra beräkningsmodeller för kvävedioxid. Beräkningar av kvävedioxid planerar att göras vart tredje år. När beräkningsmodeller är utvecklade även för partiklar och bensen planeras regelbundna beräkningar göras även för dessa. För att beräkningarna ska bli väl användbara för kommunerna ska dessa i möjligaste mån levereras i sådant format att de kan anpassas till kommunernas digitala kartmaterial. På så vis kan man t.ex. koppla samman luftföroreningar med befolkningsstatistik. I anslutning till beräkningarna görs en sammanställning av de utsläppsdata som använts redovisat sektorsvis per kommun och ämne. För vägtrafik redovisas även trafikarbetet. Beräkningar Beräkningar av kvävedioxid (NO2) för regionen och regionens större tätorter kommer att utföras. 4(8)

5 Ekonomi I föreslagen verksamhetsplan medför de sammanlagda mät- och beräkningsprojekten att eget kapital kommer att tas i anspråk. Ren- regionluftsberäkningarna är ett stort uppdrag där 12 kommuner ingår och beräkningarna utförs var tredje år. För tillfället har programmet tillgång till ett reservkapital men till framtiden föreslås en förändring i femårsstrategin. Vid nästa tillfälle Ren regionluftsberäkningarna utförs föreslås ingen indikativ mätning. Övriga projekt Mindre partiklar (PM 2,5 ) Med anledning av vad EU:s kommande luftvårdsdirektiv med förslag till krav för övervakning av mindre partiklar, PM 2,5 mäter sedan 2006 Vägverket och Miljöförvaltningen Göteborg PM 2,5. Mätning sker vid Gårda och Femmanstationen respektive Hagastationen, vilket ger ett bra underlag för Göteborg. GÖTE 201X Under 2001 och 2005 genomfördes två större mätkampanjer i Göteborgsområdet. Göteborgs Atmosförsvetenskapliga Centrum (GAC) med stöd från Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) kommer att bygga vidare på dessa tidigare initiativ och starta ett nytt projekt med fokus på Göteborgsluften. En samlad mätkampanj ska utföras och den preliminära tidpunkten är hösten Göteborg, Luftvårdsprogrammet och forskargrupper m fl har bjudits in att delta. Programmet kommer delta i planeringen och under året utreda vad programmet kan bidra med. Översyn av den fasta mätverksamheten 2006 antog Naturvårdsverket nya föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3). Expertgruppen har påbörjat en översyn av den fasta mätverksamheten. En inventering och dokumentering hur mätstationerna förhåller sig till föreskrifterna är utförd. Nästa steg i översynen blir att se över om verksamheten bör omprioriteras för att bättre motsvara kontrollkraven. Det bör understrykas att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del genom programmets verksamhet. Den fasta mätverksamheten liksom övrig mät- och beräkningsverksamhet bör optimeras ur ett regionalt perspektiv. Luftövervakningen ska ge underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på varje kommun samt företagens behov av övervakning. Vid placering av mätutrustning bör hänsyn även tas till framtida samhällsstruktur med omläggningar av transportsystemet. Information Luftvårdsprogrammet ska fortlöpande informera sina medlemmar och andra aktörer som påverkar luftkvaliteten samt att med information försöka påverka olika aktörer i positiv riktning. Luftvårdsprogrammet ska bli bättre på att koppla egna mätningar/ beräkningar till information. I samband med att en mät- eller beräkningsinsats görs i 5(8)

6 en kommun bör Luftvårdsprogrammet i samverkan med kommunen m.fl. peka på problem och möjligheter för att förbättra luftsituationen. Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter. Luftvårdsprogrammets webbplats Luftvårdsprogrammets webbplats (www2.gr.to/luftvardsprogrammet) uppdateras löpande under Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga informationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommunerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftföroreningssituationen. Resultat som publiceras av Luftvårdsprogrammet läggs ut på nätet när de blir offentliga. Under 2009 startade ett arbete att förnya och utveckla hemsidan, arbetet fortsätter under ( Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag 2010 kommer att hållas under andra halvåret. Månadsrapporter Framtagande av månadsrapporter i samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg ska fortsätta. Det ligger i luften Luftvårdsprogrammets informationsblad Det ligger i luften beräknas utkomma med två nummer under Bladet sprids i digitalt via e-post och Luftvårdsprogrammets hemsida. Pollenrapportering Luftvårdsprogrammet kommer, liksom tidigare år, att bidra till pollenrapporteringen i regionen. En hänvisning till information om pollenrapporterna kommer att finnas på programmets hemsida. Medlemsbesök Vid förfrågan från medlemmar och andra intressenter ställer Luftvårdsprogrammet gärna upp och informerar om programmets verksamhet. Värvning av nya medlemmar Luftvårdsprogrammet ska ständigt vara angeläget om att värva nya medlemmar. Övrigt Aktuellt om åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10 ) är införd och ska vara uppfylld senast år Länsstyrelsen fastställde våren 2006 ett åtgärdsprogram för partiklar i Göteborg. Luftvårdsprogrammet fortsätter under 2009 medverka i arbetsgruppen för MKN, vilken samordnas av länsstyrelsen. 6(8)

7 Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO 2 ) är införd och ska vara uppfylld senast år Regeringen fastställde i december 2004 delar av föreslaget åtgärdsprogram för att klara MKN för NO 2 i Göteborgsregionen och uppdrog samtidigt åt länsstyrelsen att ta fram kompletterande åtgärder, vilket fastställdes våren Luftvårdsprogrammet fortsätter under 2009 medverka i arbetsgruppen för MKN, vilken samordnas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under 2008 gjort en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstateras att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. På kort sikt lyfter Länsstyrelsen fram att trafikavgifter och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna för att på minska trafiken. Aktuellt om reviderade lagkrav för luftövervakning Under 2004 hade Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till hur kontrollen av miljökvalitetsnormerna kan underlättas för kommunerna och därmed bli mer kostnadseffektiv. Enligt MIKSA-förslaget ska kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram, vilket sammantaget innebär minskade mätkrav för kommunerna på grund av samordningsvinster. Luftvårdsprogrammets verksamhet bygger redan på principen om samordning och utnyttjar redan till stor del de samordningsvinster som är möjliga att göra. Naturvårdsverket har sedan fått i uppgift av regeringen att föreslå hur verkets utredning (MIKSA) ska genomföras. Naturvårdsverkets förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft innebär att länsstyrelserna ska samordna kommunernas kontroll av luftkvalitet. I förslaget föreslås detta ske genom regionala program som tas fram efter samråd med kommunerna. I slutet av 2007 infördes EU:s fjärde dotterdirektiv (dir 04/107/EG) i svensk lagstiftning. Detta innebär att förordningen nu utökats med miljökvalitetsnormer "som ska eftersträvas", för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Ytterligare ett direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa trädde i kraft den 11 juni 2008, men är ännu inte infört i svensk lagstiftning. Direktivet innebär en sammanslagning av det tidigare ramdirektivet och de tre första dotterdirektiven, och innehåller bland annat bestämmelser för fina partiklar (PM2,5). Programmet svarade under 2009 på Miljödepartementets remiss med Naturvårdsverkets förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Genomförande av direktiv 2008/50/EG samt MIKSA-förslaget. I dagsläget finns ingen uppgift när den nya förordningen träder i kraft. 7(8)

8 Oförutsett Under 2010 har ett mindre belopp reserverats under oförutsett om det skulle dyka upp något som Luftvårdsprogrammet bör prioritera under pågående verksamhetsår. 8(8)